Promemoria 2014-07-07 2012-03-04 Landfakta Jemen Officiellt namn: Republiken Jemen Yta: 527 968 km² Huvudstad: Sana a Folkmängd: 26 miljoner (est 2014) Befolkningstillväxt: 2,7 % Religion: Islam (cirka 65 % sunni och 35 % shia). Små kristna, judiska och hinduiska grupper finns. Språk: Arabiska Valuta: 1 Jemenitisk Rial=100 Fils Växelkurs: 1 SEK 34 Jemenitiska rialer (2013) Statsskick: Republik Statschef: President Abed Rabbo Mansour Hadi Regeringschef: Premiärminister Mohammed Salem Basindwa Utrikesminister: Jamal Abdullah al-sallal BNP: 43,89 miljarder USD (est 2013) BNP tillväxt (real): 3,8 % (est 2013) BNP per capita: 2,500 USD (est 2013) Inflation: 11,8 % (est 2013) Arbetslöshet: 17,8 % (2010) Nationell budget: 13,4 miljarder USD (2014) Oljereserver: 3 miljarder fat (2012) Naturgasreserver: 478,5 miljarder kubikmeter (2012) Oljeproduktion: 156,500 fat/dag (2012) Export: 6,69 miljarder USD (est 2013) Sverige SEK 268 miljoner (2013) Import: 10,97miljarder USD (est 2013) Sverige SEK 70 miljoner (2013) Exportvaror: Råolja, kaffe, saltad och torkad fisk/skaldjur, flytande naturgas, khat Importvaror: Mat, kemikalier och verkstadsindustri Största exportpartners: Kina 41 %, Thailand 19,2 %, Indien 11,4 % (est 2013) Största importpartners: EU 48,8 %, Arabemiraten 9,8 %, Schweiz 8,8 % (est 2013)
Sveriges Ambassad Promemoria 2(9) Kort historik Jemen har en lång och turbulent historia. Länge har landet gått under benämningen Arabia Felix, det lyckliga Arabien, detta trots att historiens härjningar satt sina spår i detta strategiskt belägna land mellan Afrika och Asien. Landet var länge uppdelat i Nord- respektive Sydjemen. Norra Jemen har sedan 1500-talet periodvis tillhört det Ottomanska riket. När de ottomanska styrkorna slutligen drog sig undan 1918 tog religiösa ledare makten i området. 1962 genomfördes en statskupp av arabiska nationalister stödda av Egyptens president Gamal Abdul Nasser och Yemen Arab Republic (YAR) bildades. Saudiarabien och Jordanien gav sitt stöd till den avsatte imamen Badr som endast hunnit sitta på sin post som kung och imam i en vecka. Statskuppen ledde till inbördeskrig. 1968 var de republikanska truppernas övertag stort och ett fredsavtal kunde förhandlas fram i vilket Saudiarabien erkände YAR. Södra Jemen utgjorde mellan 1839 och 1965 ett brittiskt protektorat och styrdes från Aden på sydkusten. I mitten av 60-talet inleddes en väpnad motståndskamp mot britterna av nationalistiska grupper och britterna lämnade landet. I slutet av 1967 utropades People s Republic of South Yemen (PRSY). Två år senare lyckades en radikal marxistisk gren av nationaliströrelsen ta makten och landet bytte namn till People's Democratic Republic of Yemen (PDRY). Samhället och ekonomin dirigerades om i en socialistisk bana, och en enpartistat växte fram. Under 70-talet var relationerna mellan Nord- och Sydjemen ansträngda. 1979 understödde PDRY i söder ett uppror mot YAR i norr. 1986 blossade inre stridigheter upp i PDRY mellan två rivaliserande presidentaspiranter. I slutet av 80-talet förbättrades förbindelsen mellan Nord och Syd markant, bland annat som en följd av Sovjetunionens sammanbrott, och den 22 maj 1990 gick YAR och PDRY samman och den enade staten Republic of Yemen (ROY) bildades. De forna motsättningarna gjorde sig dock snart påminda och 1994 bröt regelrätt inbördeskrig ut mellan ledare från de forna grannrepublikerna. Ett nytt Sydjemen utropades, men erkändes ej av det internationella samfundet. Ett par månader senare hade Aden erövrats. Missnöjet fortsatte emellertid gro i den södra regionen av landet och man anklagade den norra delen av landet för att exploatera Sydjemens naturresurser utan att fördela rikedomarna bland de som bodde där. Många militärer från den
Sveriges Ambassad Promemoria 3(9) södra armén tvingades till pension med undermåliga pensioner. Dessutom anklagade man ledningen från den norra delen för korruption och valfusk. Missnöjet fortsatte växa och 2007 skapades en bred koalition vid namn Södra rörelsen (al-hiraak) som strävar efter ett självständigt Sydjemen. Inrikespolitik Jemen präglas i dag av tre interna konflikter. En i norr, sedan 2004 men med militär upptrappning 2009, mellan zaydiska Houthirebeller och regeringsstyrkor. I augusti 2009 inledde den jemenitiska regeringen en militär kampanj, med stöd från Saudiarabien, som kommit att bli en av de blodigaste i landets historia. Striderna skapade en intern flyktingvåg. Idag har houthierna kunnat konsolidera sin position och kontrollerar stora områden norr om huvudstaden Sana a. I det naturresursrika södra Jemen pågår en andra konflikt. Protester har blossat upp på nytt i de södra delarna med anledning av icke infriade reformer och en önskan om långtgående självstyre i en lös federation, ett krav som drivs av delar av den så kallade Södra rörelsen (Hiraak). De mer radikala delarna av Hiraak vill att f.d. Sydjemen ska bli självständigt utifrån 1994 års gränser. Den tredje konflikten rör Al Qaida in the Arabian Peninsula (AQAP), som grenen kallar sig sedan sammanslagning av dess jemenitiska och saudiska grenar i januari 2009, i framförallt södra och centrala Jemen. Under sommaren 2012 intog AQAP provinsen Abyan i södra Jemen, men regeringen lyckades återta området efter en intensiv militärkampanj. USA har också de senaste åren intensifierat sina drönarattacker mot AQAP-mål i landet. AQAP har också genomfört komplexa attacker mot olika mål i Jemen, inklusive i huvudstaden Sana a. Ali Abdallah Saleh, president fram till år 2012, kom till makten i dåvarande Nordjemen (YAR) redan 1978. Salehs maktbas var den paraplyliknande grupperingen General People s Congress (GPC), vilken efter återföreningen 1990 och demokratiseringen av Jemen länge utgjorde landets dominerande politiska parti och spände över ett brett fält av det jemenitiska samhället med stamhövdingar, militärer, civila organisationer, oberoende, modernister, nationalister, islamister och även vänsterpolitiker som medlemmar och väljare. GPC fortsätter att
Sveriges Ambassad Promemoria 4(9) vara mycket inflytelserikt (nuvarande president Hadi är från GPC), men utmanas idag av andra partier, framförallt Islah, ett islamistiskt parti som består av en blandning av salafister, muslimska brödraskapet och stammar, främst med kopplingar till den så kallade Hashidstamfederationen. Den så kallade arabiska våren nådde 2011 gatorna i Sana a och blev de starkaste protesterna på den arabiska halvön. Den jemenitiska revolutionen leddes av den politiska oppositionen mot Saleh, det vill säga de etablerade oppositionspartierna och dels av omfattande ungdomsprotester, i synnerhet vid universiteten. I maj 2011 utbröt häftiga strider mellan regeringstrupper och oppositionella i huvudstaden Sana a. I november 2011 lyckades GCC (Gulf Co-operation Council) i samarbete med Saleh och med stöd av USA förhandla fram en lösning där dåvarande president Saleh själv avgick från presidentposten i utbyte mot åtalsimmunitet och där nyval utlovades inom kort. Vicepresidenten Hadi var den enda kandidaten i det val som hölls den 22 februari 2012. Valdeltagandet blev cirka 65 procent, något som kan ses som relativt högt med tanke på de tumult landet befunnits sig i samt att det bara fanns en kandidat. Hadi ses som en konsensuskandidat och har bildat en regering som innehåller såväl GPC som en del av den gamla oppositionen. I denna konsensusregering är ungdomsrörelsen från revolutionen eller de rebellgrupper i norr och söder som slagits mot centralmakten under lång tid dock knappt representerade. Den förre presidenten Saleh fortsätter leda GPC som ingår i koalitionsregeringen och har fortsatt en stark ställning i kulisserna. En nationell dialog inleddes den 18 mars med deltagare från hela Jemens politiska sfär, inklusive ungdomar, civilsamhället och kvinnorepresentanter. Efter en försening på några månader lyckades den nationella dialogen avslutas den 25 januari. Transitionsprocessen har nu gått vidare till nästa steg utformandet av en konstitution. En kommitté (Constitutional Drafting Committee) har tillsatts för ändamålet och den arbetar utifrån slutsatserna som den nationella dialogen kom fram till. När kommittén har tagit fram ett utkast till en ny konstitution väntar folkomröstning om den nya konstitutionen och sedan allmänna val.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(9) I den folkvalda lagstiftande församlingen Majlis an-nuwab (representanthuset) dominerar GPC med 228 mandat av totalt 301. Det senaste parlamentsvalet ägde rum i april 2003 för en period av åtta år. Det planerade parlamentsvalet den 27 april 2011 blev uppskjutet för att hållas någon gång under 2014, troligtvis i samband med presidentval. Det största oppositionspartiet är Yemeni Congregation for Reform (Islah) med 46 mandat. Partiets medlemmar och anhängare utgörs framför allt av stammar i norr och islamister. Partiet bildades av forna GPC-medlemmar och samregerade till en början (1993-97) med GPC. The Yemeni Socialist Party (YSP), med rötter i det socialistiska Sydjemen, har också varit ett tongivande parti, men har förlorat i betydelse, bland annat på grund av att man bojkottade parlamentsvalet 1997. I det nuvarande representanthuset har partiet 8 mandat. Tillsammans med några andra mindre partier samarbetar Islah och YSP i en oppositionsallians mot GPC. GPC innehar idag 238 av 301 mandat i representanthuset. I Jemen finns även en rådgivande församling Majlis ash-shura med 111 medlemmar. Samtliga dessa utses av presidenten. Genom en folkomröstning i februari 2001 utökades antalet medlemmar från 59 till 111. Majlis ash-shura fick då dessutom rätt att rösta om vissa lagstiftande frågor, vilket ökade regeringspartiets och presidentens inflytande ytterligare. Stridigheterna, svag ekonomisk tillväxt, instabil valutakurs, ett växande handelsunderskott, brist på bränsle, vatten liksom andra förnödenheter, har resulterat i en drastiskt försämrad humanitär situation under de senaste åren. Den rådande situationen på Afrikas horn har medfört att stora flyktingströmmar söker sig till Jemen, ofta i hopp om att kunna ta sig vidare till Gulfländerna eller Europa. Under 2012 rapporteras det om att drygt 100 000 flyktingar ska ha tagit sig in i landet via båt över Adenviken. Totalt fanns det i december 2013 knappt 1,1 miljoner flyktingar i Jemen, varav nästan 500 000 är inhemska. Den humanitära situationen för befolkningen i Jemen är ytterst ansträngd. Upp emot 1 miljon barn under fem år lider av akut näringsbrist och nästan halva befolkningen har inte tillgång till vare sig
Sveriges Ambassad Promemoria 6(9) tillräckligt med mat eller rent vatten. 13 miljoner beräknas ha behov av humanitär hjälp enligt the 2013 Yemen Humanitarian Response Plan (YHRP). Bristen på kvalificerad läkarvård är enorm i stora delar av landet och risken för epidemier är överhängande. En konsekvens avlandets många och långa konflikter är att barnsoldater är ett fenomen som återfinns i alla läger. Rapporter om fängslade politiska fångar förekommer. Utrikes- och säkerhetspolitik Den viktigaste utrikespolitiska frågan för Jemen är relationen till den stora grannen i norr, Saudiarabien. Förhållandet har ofta varit ansträngt, men förbättrades avsevärt av att länderna i maj 2000 lyckades komma överens om hur man skulle lösa en sedan länge pågående gränstvist. I samband med den accelererande konflikten i norra Jemen under 2009, initierade Saudiarabien ett projekt med ett elektroniskt stängsel och en buffertzon längs gränsen. Totalt 250 000 saudier uppges ha evakuerats för att skapas denna skyddszon. Gränsen är trots detta fortfarande en källa till oro för båda länderna. Terroristgrupper som rör sig i gränsområdet samt smuggling av vapen och narkotika skapar fortsatta gränsrelaterade konflikter. Saudiarabien och de andra medlemmarna i GCC, med undantag av Oman, har under den senaste tiden spelat en avgörande roll under maktskiftet i landet. Jemen eftersträvar medlemskap i GCC och ligger i förhandlingar men möter motstånd från de sex medlemsländerna. Ett fullt medlemskap ligger fortfarande långt framåt i tiden. GCC-länderna, har under det senaste året i ljuset av den eskalerande våldsutvecklingen i landet anammat ett samlat angreppssätt och är idag också representerade med GCC-representant i Sana a. Gränstvister har även funnits med Oman och Eritrea. Fisket runt Hanish-öarna i Röda Havet, som i en dom från ICJ (International Court of Justice) tilldelats Jemen, förorsakar tidvis problem. En starkt bidragande orsak till att Jemen länge haft mycket ansträngda förbindelser till grannländerna i regionen, samt till Västvärlden, är att landet valde att ta ställning för Irak i samband med Gulfkriget 1990. Förutom frysta humanitära bidrag från större delen av omvärlden straffades Jemen även genom att Saudiarabien och flera andra Gulfländer utvisade sammanlagt omkring en miljon jemenitiska
Sveriges Ambassad Promemoria 7(9) arbetare, något som innebar en kraftig påfrestning på Jemens redan mycket sköra ekonomi, inte minst då dessa gästarbetare skickade stora summor i remitteringar till Jemen. Efter terrordåden den 11 september 2001 kom strålkastarljuset att riktas även mot Jemen, ett land med tillräckligt bräcklig myndighetskontroll för att kunna utvecklas till en skyddad zon för internationell terrorism. Säkerhetsläget har försämrats markant på senare år. Attentat, som tidigare varit begränsade till vissa områden belägna på behörigt avstånd från huvudorterna Sana a och Aden, drabbar nu även dessa städer. I kampen mot terrorism, har landet skapat starkare bilaterala relationer med USA. USA har därigenom trappat upp kampen mot terrornätverken i landet, framförallt med hjälp av drönarattacker. Jemen är medlem i FN, Arab League och Organisation of Islamic Cooperation. Ekonomi och handel Jemen är det minst utvecklade landet i Mellanöstern. Världsbanken uppger att cirka 45 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Kontrasten mot de ekonomiskt starka grannländerna på Arabiska halvön är slående och skapar hinder för integration. BNP per capita uppgick 2013 till cirka 2,500 USD i Jemen i jämförelse med Saudiarabiens 31,300 USD per capita. Världsbanken uppskattar att Jemens befolkning kommer att fördubblas under de kommande tjugo åren vilket utgör ett stort hinder för att höja BNP per capita i landet. Analfabetismen är utbredd, särskilt bland kvinnor vilket hindrar en bred utveckling för en redan väldigt utsatt grupp. Arbetslösheten bland den arbetsföra delen av befolkningen är över 15 procent där majoriteten är under 24 år. Huvudparten av de arbetande jemeniterna sysselsätter sig inom jordbruk eller med boskapsskötsel. Övriga sektorer sysselsätter knappt en fjärdedel av arbetsstyrkan. 1990-talets goda ekonomiska utveckling, efter slutet på inbördeskriget, har avtagit. 2000-talet innebar ett sänkt tempo för de ekonomiska reformerna. President Saleh återupplivade reformprogrammet efter en dålig utveckling under andra hälften av 2000-talet. Den internationella
Sveriges Ambassad Promemoria 8(9) finanskrisen har också drabbat Jemen. Såväl den årliga BNP-ökningen som inflationen har avtagit. Det finns också tecken på att den informella ekonomin inte minst vad gäller det narkotiska preparatet khat utgör en stor del av sammantagna ekonomin. Råolja utgör en viktig, men uttömlig, exportprodukt och högre världsmarknadspriser har gynnat Jemen de senaste åren. I dag står industrin för cirka 25 procent av BNP och 70 procent av statens budget. Oljeproduktionen uppgår till omkring 160 000 fat per dag. Jemens kända oljereserver uppgår till knappt 3 miljarder fat, vilket är avsevärt mindre än de stora oljestaterna i regionen. Jemen är liksom Oman inte medlem i OPEC. Oljeutvinning minskar för närvarande och Jemens oljereserver beräknas ta slut under 2010-talet och på grund av denna anledning har naturgasutvinning i dag prioritet. I oktober 2009 började byggnationen av den första anläggningen för utvinning av denna resurs. Den försämrade säkerhetssituationen och den förvärrade flyktingsituation har ytterligare försämrat Jemens ekonomiska utveckling. Strider och direkta attentat mot oljeledningar har på senare tid hindrat utvinningen ytterligare, vilket påverkat ekonomin dramatiskt. Assistans utifrån i form av olja/bränsle och finansiellt bistånd är i dag nödvändigt för att hålla igång landets ekonomi. I augusti 2010 godkände IMF ett lån för de tre kommande åren värt 370 miljoner USD för att förbättra en svag ekonomisk utveckling. Viktiga inslag i Jemens ekonomi är internationellt bistånd och remitteringar från jemeniter som arbetar i utlandet. Man anser sig i förhållande till sin fattigdom inte erhålla tillräckligt bistånd, samtidigt som stora internationella biståndsgivare som IMF och Världsbanken kräver motprestationer i form av ytterligare reformer för ökat stöd. Säkerhetsläget i de mest hjälpbehövande delarna av landet är därtill sådant att projektimplementering och uppföljning inte sällan omöjliggörs. Vattenbristen har under senare år blivit ett existentiellt problem för landet. Vissa experter gör gällande att akut vattenbrist kommer drabba huvudstaden Sana a redan 2017. Förslag om än kanske inte realistiska att flytta huvudstaden till vattenrikare trakter finns. Samtidigt som man är helt beroende av grundvattnet för att möta befolkningstillväxten
Sveriges Ambassad Promemoria 9(9) på ca 3 procent per år, används uppskattningsvis 50 procent av Jemens vattentillgångar till produktionen av khat. Viktiga biståndsgivare är olika arabfonder, Islamiska utvecklingsbanken, UNFPA, UNICEF, EU och länder som USA, Nederländerna, Tyskland, Japan, Storbritannien och Sverige. Sveriges förbindelser med Jemen Sverige har ett honorärt generalkonsulat i Sana a och upprätthåller diplomatiska förbindelser med Jemen genom sin ambassadör i Saudiarabien, Dag Juhlin-Dannfelt. Ambassadören är sidoackrediterad i Sana a. Jemens ambassadör i Haag, Dr. Nageeb Ahmed Obeid, är sidoackrediterad i Stockholm. Antalet svenskar som är bosatta i Jemen uppgår till ett dussintal. Ett stort antal flyktingar från Afrikas Horn, söker sig till Jemen och många med släktband i Sverige söker sig därefter till Sverige. Honorärkonsulatets verksamhet har i hög utsträckning präglats av migrationsärenden. Det officiella besöksutbytet med Jemen har på senare år varit ytterst begränsat. Sverige bidrar med humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd till Jemen genom FN:s organisationer, IBRD/IMF och EU. Under våren 2013 gav Sverige stöd till den s.k. nationella dialogen om 29 MSEK. Under 2012 bidrog Sverige med 22 MSEK till MR-arbete under transitionsperioden 2012-2014 och bidrog till genomförandet av kommande val 2014 med 27 MSEK. Dessutom har landet möjlighet att skicka deltagare till Sidas internationella kurser. Några få svenska företag har representation på plats i Jemen, bland annat Volvo och Tetra Pak. Representationen sker dock oftast genom agenter. Den svenska exporten till Jemen uppgick till 268 miljoner svenska kronor år 2013. Importen från Jemen har varit mycket liten och uppgick 2013 till 70 miljoner. JUHLIN-DANNFELT