Bekämpningsmedel och hälsoeffekter



Relevanta dokument
Human pesticidpåverkan

Referat av seminariet Bekämpningsmedel i maten hur undviker vi hälsorisker? KSLA, 21 november 2013

Bekämpningsmedel i dricksvattenbrunnar och brunnsägare

Arbets- och miljömedicin Lund

Human exponering av bekämpningsmedel från livsmedel

Undersökning av bekämpningsmedelsrester i dricksvattenbrunnar och landsbygdsbefolkning

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel /2009. Rapport till Naturvårdsverket 2009

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Advokaten Stefan Brandt Lindskog Malmström Advokatbyrå KB Box Stockholm

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2009 slutrapport

Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2008 slutrapport

Bekämpningsmedelsrester i våra fruktkorgar

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Regional variation av miljögifter hos människa

Vårt dagliga bröd och gifterna

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel.

Mer miljöövervakning med biomarkörer!

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Växtskyddsrådet. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Uppföljning och revidering av

Tidstrender för urinhalter av bekämpningsmedelsrester hos unga män Resultat från fyra undersökningar mellan

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

GIFTER & MILJÖ MILJO OM PÅVERKAN PÅ YTTRE MILJÖ OCH MÄNNISKOR

Exponering för bekämpningsmedel från kosten

Exempel på aktuella konsumentexponeringar för. Bisfenol-A och PFOS

Neonikotinoider i miljön

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde

Rapport till Naturvårdsverket. Överenskommelse nr dnr NV augusti 2018

Analys av tidstrender för bekämpningsmedelsrester i urinprov hos unga män

Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel en pilotstudie.

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1

Arbets- och miljömedicin Lund

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Miljögifter i odlingslandskapet

Bilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Växtskyddsmedel i miljön -

Sammanfattning. Källa: Wholesale hemsida

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Sammanträdesdatum Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär

BESLUT. Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för växtskyddsmedlet Switch 62,5 WG, reg.

Barns exponering för kemikalier i förskolan. Kristin Larsson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Myter och fakta om laks.

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan.

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården,

Kontroll av bekämpnings- medelsrester i livsmedel 2010

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Teresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT

Så kan du minska kemikalierna i din vardag

KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för hälsan. Receptet på godare mat

Hemtjänsten Svarsfrekvens 77 av 130 utdelade = 60 %

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Losec MUPS Losec MUPS

Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden

Strandstaden i Fagersanna

Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare

Kontaktuppgifter & arbete

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Visste du detta om rester av växtskyddsmedel?

Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

SIFOs Telefonbuss 2010

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Minnesanteckningar, arbetsgruppsmöte i delprojektet Tillsyn av golfbanor

Transkript:

Höör 20141002 Bekämpningsmedel och hälsoeffekter Margareta Littorin Avd för Arbets- och miljömedicin

Vanligaste frågorna om bekämpningsmedel till oss på AMM Är mitt arbete där jag har kontakt med bekämpningsmedel skadligt för mitt foster? Familjens bostad har sanerats (t ex mot vägglöss) - kan mina besvär bero på att jag blivit utsatt för bekämpningsmedel? Marken är kontaminerad med bekämpningsmedel Kan ni bistå med utredning och riskbedömning?

HÄLSOEFFEKTER FÖRUTSÄTTER EXPONERING

Yrkesexponering Lantbruk Maskinstation Parkförvaltning Golfbanor Plantskolor Fruktodling Trädgård Växthus Sanering

BEKÄMPNINGSMEDEL OCH GRÄNSVÄRDEN FÖR ARBETSLIVET I SVERIGE Inga krav på exponeringsmätningar Inga gränsvärden för luft Inga gränsvärden för ytor eller blad Inga gränsvärden för biomarkörer Inga tvingande reentry-bestämmelser Inga tvingande bestämmelser om skydd Inga särskilda bestämmelser för gravida/foster

Allmänheten exponeras Via livsmedel Via dricksvatten Hemanvändning Kläder, skor, möbler Läkemedel mot hårlöss, skabb och mygg Fritidsverksamhet? Bostadens läge? Semester!

Exponering # Upptag Yrkesexponerade Hud Andningsvägar Magtarmkanal Allmänheten Magtarmkanal Hud Andningsvägar Vi har valt att övervaka exponering för bekämpningsmedel med analys av resthalter i urinprov Ett samlat mått på vad som på olika vägar nått kroppen och passerat

Våra egna studier Med stöd av Naturvårdsverket, Region Skåne och forskningsråden FAS och SLF har vi studerat rester i urinprov ( exponeringsbiomarkörer) i olika befolkningsgrupper bland odlare och i allmänbefolkning Åsa Amilon Eva Assarsson Gunvor Johannesson Bo Jönsson Jan-Eric Karlsson Else Åkerberg Kroon Klara Löfkvist Christian Lindh Margareta Littorin Margareta Maxe

Biomarkörer visar allt upptag men inte vilken exponeringsväg 2,4-D Imazalil Iprodion o a dikarboximider som procymidon och vinklozolin - en och samma metabolit Klormekvatklorid (CCC) Klorpyrifos Linuron o a urea-medel samma metabolit Mankozeb o a etylenebisditiokarbamater (ETU) MCPA Mepikvat Prokloraz Pyretroider, flera Pyrimetanil Tiabendazol

Undersökningar av allmänbefolkning

Undersökning allmänbefolkning Allmän stadsbefolkning 2004-05: N=100 Allmän stadsbefolkning 2005-07: N=116 Vegetarianer 2005-06: N=40 Invandrargrupper 2006-09: N=50 Boende på landsbygd 2010-11: N=79 Kvinnor i övre medelåldern 2010: N=128 Undersökning yrkesverksamma Yrkesexponerade plantskola 2008: N=8 Växthus 2010-13: N=50 Trädgård 2011-14: N=23+13+fler

Metoder allmänbefolkning Män och kvinnor Dygnsurin eller morgonurin Höst och vår Enkät om yrke, fritid o a levnads- och matvanor, sjukdom, mediciner Metoder yrkesverksamma Oexponerad tidpunkt ( före jobb ) Efter arbete Intervju, observation

Andel med halt över detektionsgräns (0,05-0,4 ng/ml) i dygnsurin från 100 personer från allmänbefolkning % MCPA (ogräsmedel) 6 MCPA:s metabolit 17 2,4-D (ogräsmedel) 94 3,4-DKA (ogräsmedel) 27 3,5-DKA (svampmedel) 99 3-PBA (insektsmedel) 19 ETU (svampmedel) 98 CCC (retardering) 100

Andel med detekterbara halter av bekämpningsmedel i urin [%] Biomarkör Allm.bef. a 2004-05 N=100 Allm.bef. b 2005-07 N=116 Vegetarian b 2005-06 N=40 Invandrare b,c 2006-09 N=50 MCPA 6 17 10 19 16 HMCPA 17 12 5 17 14 2,4,5-T 1 0 0 2 0 2,4,6-T - - - 68 d 14 2,4-D 94 62 90 81 92 3,4-DKA 27 34 22 54 25 3,5-DKA 99 91 95 98 68 3-PBA 19 19 25 62 62 ETU 98 96 87 96 76 TCP - - - 74 d 43 CCC 100 - - - 100 Mepikvat 92 - - - 90 Landsbygd b 2010-11 N=79 a Dygnsurin; b Morgonurin; c Nya från f.d. Jugoslavien (N=25) och Thailand (N=25); d Endast Thailand.

Halterna av olika pesticider i allmän stadsbefolkning påverkades av Årstid Kön Ålder Och av följande:

2,4-D, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning 2004-05 6,000 5,000 100 4,000 3,000 2,000 1,000 0,000 99 98 97 91 89 78 Nej Föredrar Krav-märkt Ja Allmänbefolkning 2004-05. Skillnad i urinhalt av 2,4-D hos de som föredrar och inte föredrar ekologiska produkter: p=0,2, MWU. d.j.=densitetsjusterat.

ETU, d.j. (ng/ml) 10,00 Vegetarianer 2005-06 285 8,00 6,00 4,00 2,00 303 272 284 288 277 298 0,00 De flesta Inte, enstaka, några Intagit ekologiska livsmedel före prov Vegetarianer 2005-06. Skillnad i urinhalt av ETU i relation till intaget av ekologiska livsmedel veckan före prov: p=0,1, MWU. ML 2010

Vinklozolin/iprodion och mankozeb används i odling av vindruvor

Vinklozolin och iprodion samma metabolit, 3,5-dikloranilin Vinklozolin den ultimata hormonstöraren I båda könen av försöksdjur Anway et al. 2005: råtthaneungar ärvde dålig spermieproduktion i 4 generationer om råttmamman fick v. i rätt tidsfönster för könsutveckling Cancerframkallande m m Förbud i Sverige sen 1996, nu i EU Iprodion också urinvägar och könsorgan som målorgan Iprodion förbud i Sverige p g a läckage till vattendrag

3.5-DKA, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning 2004-05 25,00 218 20,00 15,00 10,00 236 237 277 293 244 284 298 297 5,00 0,00 Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning 2004-05. Skillnad i urinhalt av 3,5-DKA i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p=0,06, MWU.

3.5-DKA, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning 2005-07 40,00 30,00 46 9 121 20,00 10,00 112 23 94 21 43 63 92 109 26 0,00 Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning 2005-07. Skillnad i urinhalt av 3,5-DKA i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p<0,0001, MWU.

3.5-DKA, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning 2005-07 40,00 30,00 9 121 46 20,00 10,00 0,00 21 26 95 83 94 43 Nej Ja Vindruvor/russin före prov Allmänbefolkning 2005-07. Skillnad i urinhalt av 3,5-DKA och vindruvor/russin veckan före prov: p<0,0001, MWU.

Mankozeb Många toxiska effekter experimentellt Metaboliseras till etylenthiourea (ETU) som är misstänkt carcinogent för människan

ETU, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning 2004-05 8,00 259 6,00 4,00 2,00 224 300 282 291 292 0,00 Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning 2004-05. Skillnad i urinhalt av ETU i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p=0,1, MWU.

ETU, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning 2005-07 10,00 78 8,00 6,00 120 74 109 26 4,00 93 2,00 0,00 106 16 44 97 58 103 Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning 2005-07. Skillnad i urinhalt av ETU i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p<0,0001, MWU.

Densitetsjusterat ETU i urinprov (UETUdensjust) hos 128 kvinnor: 13 som druckit vin dagen före urinprovet vs 115 som inte gjort det: p=0,02; MWU.

Densitetsjusterat ETU i urinprov (UETUdensjust) hos 128 kvinnor; 57 som druckit vin minst en av de tre dagarna före provet vs 71 som inte gjort det: p=0,001; MWU.

Densitetsjusterat CCC i urinprov (UCCCdensjust) hos 128 kvinnor med litet (N=60) vs stort (N=64) intag av bröd/gröt/frukostflingor dagen före provet: p=0,015; MWU.

OH-T från tiabendazol i urinprov, justerat för densitet (UOHTdensjust) hos 128 kvinnor i Skåne; 37 kvinnor som intagit bananer dagen före provet vs 91 som inte gjort det: p<0,001; MWU.

OH-T från tiabendazol i urinprov, justerat för densitet (UOHTdensjust) hos 128 kvinnor i Skåne; 34 kvinnor som intagit apelsiner eller annan citrus dagen före provet vs 94 som inte gjort det: p=0,05; MWU.

De första 100 som samlade dygnsurin Golf as a hobby [medians (ng/ml)] Yes No P 1 3,5-DKA 2,9 1,1 0,05

Om läckage Internationella studier (USA, Kanada t ex) finns flera om läckage från golfbanor. Strömqvist KJ, Jarvis N. Sorbtion, degradation gand leaching of the fungicide iprodione in a golf green under Scandinavian conditions: measurements, modelling and risk assessment. Pest Manag Sci 2005;61:1168-78.

Svenska golfare lever längre SGF medlemmar 2004 jämfördes med övriga svenskar i registerstudie Ca 1000 dött t o m 2008 Dödligheten 40% LÄGRE 5 års längre förväntad livslängd Gällde båda könen, alla åldersgrupper och socioekonomiska grupper De med lägsta hcp levde längre än de med högre hcp Farahmand et al. 2009

Boende på landsbygden 2010-11 Nästan alla 79 bosatta på landet hade egen brunn och använde brunnsvattnet hemma. 13% använde v b bekämpningsmedel i yrket och 21% bejakade hemanvändning. Alla biomarkörerna vi funnit hos stadsbefolkning fanns men för några medel i något olika frekvenser ( t ex något mer av 3-PBA och MCPA). Deras urinhalter var liksom hos tidigare undersökta relaterade till ålder och vinkonsumtion och av golf som hobby, ev också av boende nära besprutade åkrar.

Pesticidrester i urin hos 128 skånska kvinnor 2010 Retarderings/växtregleringsmedlet CCC hos alla Insektsmedlet klorpyrifos hos alla Svampmedlet mankozeb hos 119 Retarderings/växtregleringsmedlet mepikvat hos 113 Pyretroider hos 111 Ogräs- och växtregleringsmedlet 2,4-D hos 70

Metaboliten TCP (ojusterad) från klorpyrifos Skånska kvinnor Antal unders ökta (N) >DG (%) Medel (ng/ml) SD (ng/ml) Median (ng/ml) Max 128 100 5,8 7,7 3,2 46 (ng/ml) Barn, bananplantage, C.R. Barn,småskalig banan- odling, C.R. Barn, väs. ekoby, C.R. 78 77 2,1 1,4 1,7 6,6 73 66 3,8 4,8 2,9 27 56 30 1,1 1,1 0,5 6,4 Lantarbetarbarn, Nicaragua 77 74 1,7 303 Källor: Littorin et al.2013; van Wendel de Joode et al. 2012; Rodriguez et al. 2012

Gravida utsätts när bananer besprutas Bananplantager i Costa Rica flygbesprutas regelbundet med bekämpningsmedlet Mancozeb. Forskare från Sverige och Costa Rica har för första gången kunnat visa att gravida som lever nära bananplantager är lika utsatta som plantagearbetare för bekämpningsmedlet som misstänks kunna skada foster. SvD 201409

Några undersökningar av yrkesexponerade i Sverige

Gravid kvinna. Barrträdsplantor behandlades med: Cypermetrin insekticid Iprodion fungicid Men inte med någon anilid (urea) 8 anställda med olika arbetsuppgifter Undersöktes med rester av bekämpningsmedel i urinprov (=exponeringsbiomarkörer)

Anilider Iprodion Cypermetrin Dag 3.4-DKA 3.5-DKA 3-PBA ng/ml ng/ml ng/ml 0,70 1,8 0,9 månd 0,88 2,0 2,0 fred 0,06 1,7 1,4 månd 0,08 33,7 21,9 fred 0,10 8,1 11,0 månd 0,14 24,1 24,0 fred 0,05 9,3 5,6 månd 0,20 8,4 7,3 fred 0,65 0,5 0,9 månd 0,11 1,3 1,3 fred 0,11 7,8 17,4 månd 0,09 18,9 32,4 fred 0,15 8,1 4,1 månd 0,11 20,4 13,1 fred 0,09 0,5 0,6 månd 0,08 0,2 0,4 fred

Exponering för klormekvatklorid (CCC) vid retardering av prydnadsväxter

Exponering för CCC (µg/g kreatinin) bland 50 anställda med växthusarbete Medel Median Min-Max Ej arbete 8.3 3.6 0.23-183 Efter arbete 26 16 2.7-193 Ej arbete söndag kväll och måndag morgon (142 prov) Efter arbete första urinprovet på em efter arbetsdag (51 prov).

Exponering för CCC i olika grupper CCC (µg/g creatinine) Population Mean Med Range 5% 95% Växthus (N=50) Ej arbete 8.3 3.6 0.23-183 0.72 22 Efter arbete 26 16 2.7-193 2.9 96 Stad (N=93) 6.1 4.7 0.44-30 0.87 19 Land (N=79) 4.4 2.4 0.25-32 0.40 17 Land när fält intill besprutades (N=20 av 79) 8.1 5.7 0.31-32 0.53 27

Slutsatser efter undersökning bland 50 prydnadsväxtodlare och 100 personer från allmänbefolkning All urin innehöll CCC Källa till exponering allmänt förekommande - livsmedel För växthusarbetarna speglas också en yrkesexponering Det var i allmänhet INTE sprutförarna som hade högre halter utan de som utförde andra arbetsuppgifter i växthusen Halterna svarar mot halter som ligger väl under ADI för CCC och hälsoeffekter borde inte förväntas

Gäller alltjämt!

Pågående Imazalil i urin hos gurkodlare Pyrimetanil i urin hos äppelodlare

creatinine adjusted IMZ (nmol/mmol) 250,00 200,00 Dos: man 1.9mg, kvinna 1.4mg ( 1 ADI) Max halt 160 ng/ml (man) 210 ng/ml (kvinna) max (2-5h efter dosering) 150,00 100,00 50,00 0,00 0,000 20,000 40,000 60,000 80,000 100,000 120,000 mid-time points Figure 5: Urinary elimination of IMZ (creatinine adjusted) plotted against mid-time points of urine sampling

Framtiden Varmare och fuktigare Andra grödor Högre skadetryck Mer växtskyddsmedel? Andra växtskyddsmedel Nanopesticider

Att göra ALLA anställda undervisas om bekämpningsmedel Biomarkörmetoder tas fram av tillverkningsföretagen Övervaka yrkesarbetare med biomarkörer Bestäm sedan när riskfritt arbete kan utföras Ta fram bra skyddskläder! Minska spridning till miljön från lantbruk och växthus Rädda bina (och fåglar) på det sätt som krävs Vakta våra vatten! Följ noga effekter av nanopesticiderna också Importera inte produkter som behandlats med här förbjudna medel för deras och vår skull