Hydrologiska framtidsfrågor Klimatet Vattentillgången Energin Den fysiska planeringen Havet Miljön Modellerna i vattenförvaltningen
Koldioxiden i luften Mål för att landa på + 2 grader
Water resources today Future change
Framtidsfrågor om vattenkraften Kan vi göra bättre tillrinningsprognoser? Ska vi räkna med mer vatten och mer produktion i framtiden? Skall vi bygga nytt? Klarar vi dammsäkerheten? Klarar vi den nya energimixen, med mer vindkraft? Hur skall vi ha det med vattendomar och EU-direktiv?
Annual runoff change (mm) Hadley/A2 Annual runoff change (mm) Hadley/B2 Annual runoff change (mm) Echam/A2 Annual runoff change (mm) Echam/B2
Nu kommer nya klimatscenarier från ENSEMBLES! Institute Scenario Forcing GCM Regional model Resolution Timeperiod SMHI A1B ECHAM5 (1) RCA3 50km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5 (3) RCA3 50km 1961-2100 CNRM A1B ARPEGE Aladin 25km 1961-2050 KNMI A1B ECHAM5 (3) RACMO 25km 1961-2100 OURANOS A1B CGCM3 CRCM 25km 1961-2050 MPI A1B ECHAM5 (3) REMO 25km 1961-2100 C4I A2 ECHAM5 (3) C4I-RCA3 25km 1961-2050 C4I A1B HadCM3 C4I-RCA3 25km 1961-2099 METNO A1B BCM HIRHAM 25km 1961-2050 UCLM A1B HadCM3 PROMES 25km 1961-2050 ETHZ A1B HadCM3 CLM 25km 1961-2050 DMI A1B ARPEGE HIRHAM 25km 1961-2050 HC A1B HadCM3Q0 HadCM3Q0 25km 1961-2050
Ny utgåva av Flödeskommitténs riktlinjer (2007) Ny utformning - kortare, enklare att följa Inkluderar tillägg och ändringar efter 1990 Vissa förändringar - begrepp, omfattning m.m. Beräkningsmetoderna i huvudsak oförändrade Klimatförändringar skall beaktas
Ny utgåva av Flödeskommitténs riktlinjer (2007) Ny utformning - kortare, enklare att följa Inkluderar tillägg och ändringar efter 1990 Vissa förändringar - begrepp, omfattning m.m. Beräkningsmetoderna i huvudsak oförändrade Klimatförändringar skall beaktas Detta påverkar översvämningskarteringen
Vad vet vi om vinden? Figur 1. 2005-01-08 kl 18 UTC. ( Gudrun ). Lufttryck i hpa. Geostrofisk vind 53 m/s och 260.
Vindenergi Göteborg-Stockholm-Visby Göteborg-Visby-Lund
Beräknad höjning av havsvattenstånden från 1989-1999 års nivå fram till 2100 enligt IPCC 2007 18-59 cm Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år (1993-2003) mot 1,8 mm/år under perioden 1961-2003 Grönlandsisen motsvarar 7 meter
Maeslantbarrier
http://www.deltacommissie.com/en/advies It is the Delta Committee s conclusion that a regional sea level rise of 0.65 to 1.3 meters should be expected for 2100, and from 2 to 4 meters in 2200. This includes the effect of land subsidence. These values represent plausible upper limits based on the latest scientific insights.
Då blir detta en havsvik igen
Physical planning and population trends Megacities 1950 New York London Rhine-Ruhr Moscow Tokyo Shanghai Paris Buenos Aires Source: U.N. Population Division
Physical planning and population trends Megacities 2015 Mumbai Delhi Dhaka Tokyo Los Angeles Mexico City New York Sao Paulo Istanbul Paris London Rhine-Ruhr Moscow Cairo Karachi Lahore Kabul Kolkata Beijing Tianjin Seoul Osaka Jakarta Shanghai Chicago Baghdad Ho Chi Minh City Tehran Jeddah Surat Yangon Bangkok Bandung Toronto Rio de Janeiro Guatemala City Bogotá Belo Horizonte Abidjan Lagos Luanda Source: U.N. Population Division Lima Santiago Buenos Aires Population worldwide in cities 1950 30% 2007 50% 2030 60%
Kalmar Karlstad Västerås Kristinehamn
Aktuella svenska klimatanpassningsprojekt med SMHI-medverkan Sundsvall Fysisk planering Dammsäkerhet Arvika Göteborg Kungsbacka Ängelholm Helsingborg Lomma Vellinge Mora Forsmark Östhammar Karlstad Haninge Stockholm Tyresö Nynäshamn Linköping Norrköping Visby Svedala
Modellerna får en ny roll i svensk vattenförvaltning
Vattendomar, det gick att sänka Vänern
Vad hände för 100 år sedan? 1908: Sveriges hydrologiska tjänst bildades 1908: Den första T- Forden lämnade fabriken 1909: Kungl. Vattenfallstyrelsen bildades 1910: Riksdagen beslöt att Porjus skulle byggas ut
Riksdagsbeslut om Porjus 1910
Och man spanade in fler vattenfall...
Men framtiden var oviss 1914 också
Avslutningsord från 1958 men det torde inte råda någon som helst tvivel om att ett förnuftigt utnyttjande av meteorologernas och hydrologernas kunskaper skulle kunna ge en mycket god avkastning.