Miljörapport 2012 Edsbyns Reningsverk
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 1/23 Innehållsförteckning Bilageförteckning...2 1. Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 4 1. Verksamhetsbeskrivning...4 2. Tillstånd...4 3. Anmälningsärenden beslutade under året...4 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning...5 6. Ledningsnät och flödesbelastning...6 Flödesmätningar...7 Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten...7 Bräddat avloppsvatten...8 7. Gällande villkor i tillstånd...9 8. Naturvårdsverkets föreskrifter...12 SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse...12 SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,...12 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa...13 Riktvärde - Månadsmedelvärden...13 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten....14 Utvärdering av trender i slamanalyser...15 Resultat från Slamanalyser...17 Recipientkontroll...18 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner...18 Kalibrering och loggning av processvärden...18 Egenkontroll...18 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm...18 Tillbud och störningar på ledningsnätet...18 Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket...18 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi...19 Energianvändning...19 Råvaror...20 3. Användning och ersättning av kemiska produkter mm...21 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet....22 Avvattnat slam...22 Miljöfarligt avfall...22 Annat icke farligt avfall...22 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa...23
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 2/23 Bilageförteckning Bilagor: Bil. A Bil. B Bil. Y Processbeskrivning, anslutna industrier Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer. Resultat utsläppskontroll
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 3/23 1. Grunddel - Administrativa uppgifter Huvudman: Ovanåkers kommun Organisationsnummer: 212000-2304 Gatuadress: Tekniska kontoret Postnummer, ort: 828 80 Edsbyn Kontaktperson: Christer Engström Telefonnummer: 0271-57000 Telefaxnummer: 0271-57374 Anläggningens namn: Edsbyns avloppsreningsverk Anläggningsnummer: 2121 002 Fastighetsbeteckning: S. Edsbyn 49:1 Besöksadress: Gamla Landsvägen 7 Postnummer, ort: 828 34, Edsbyn Utsläppspunkt i RT90-koordinatsystemet 6807499;1501488 Kommun: Ovanåker Kontaktperson i miljöskyddsfrågor: Ylva Jedebäck Lindberg, tel: 0271-57451 E-post: info@helsingevatten.se Huvudbransch och tillhörande kod: 90.001-1 (B) Ev övriga branscher och koder: - Kod för farliga ämnen: - Kod för avgifter: 90.001-1.3 Tillståndsgivande myndighet Länsstyrelsen Gävleborgs län Tillståndsdatum: 1992-03-23 (beslutsnr. 2460-9110-89) Tillsynsmyndighet: Miljö- och byggkontoret, Ovanåkers kommun Handläggare: Åsa Törngren Miljöledningssystem: Nej Ovanåkers kommun är ägare och miljöansvarig för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunstyrelsen är huvudman för de allmänna VA-anläggningarna. Kommunens kontaktperson är Christer Engström, tel 0271-57000. Fr o m 2010-04-01 utförs driften av de allmänna VA-anläggningarna av Helsinge Vatten AB, som ägs gemensamt av Bollnäs och Ovanåkers kommun. Denna miljörapport har upprättats av Helsinge Vatten AB.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 4/23 2. Textdel Huvuddelen av miljörapporten 1. Verksamhetsbeskrivning Edsbyns avloppsreningsverk renar vatten från ett samhälle på ca 5000 personer. Utförlig beskrivning av reningsprocessen bifogas i bilaga enligt bilageföreckning. Den huvudsakliga miljöpåverkan från verksamheten utgörs av utsläpp av BOD7 och fosfor till vatten. Utsläppen är reglerade enligt tillståndet. Utsläppsvillkoret uppfylls normalt med god marginal. Utsläppen till luft i form av stoft har bedömts vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. Vid vissa betingelser kan närboende uppleva en störande lukt. Buller orsakat av verksamheten vid avloppsreningsverket bedöms vara av sådan omfattning att det inte är störande för närboende. 2. Tillstånd Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i ett beslut, daterat 1992-03-23 med beslutsnummer 2460-9110-89, lämnat Ovanåkers kommun tillstånd enligt miljöskyddslagen för fortsatt utsläpp av avloppsvatten från tätorten Edsbyn och byarna Ämnebo, Kyrkbyn, Östanå och Knåda till Voxnan. Tillståndsbeslutet gäller en anslutning av 6000 personekvivalenter. 3. Anmälningsärenden beslutade under året Datum Beslutande myndighet Ärende Inga anmälningsärenden. 4. Andra gällande beslut Datum Beslutande myndighet Ärende Inga andra gällande beslut eller kvarvarande anmälningsärenden.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 5/23 5. Tillståndsgiven och faktisk belastning I tillståndsbeslutet från 1992 anges att reningsverket är dimensionerat för en anslutning av omkring 8 000 pe. Tillståndsgiven belastning är 6000 pe, motsvarande 420 kg BOD/dygn. Under 2012 renades avloppsvatten med BODinnehåll motsvarande 3268 pe. Som man ser i tabellen varierar antalet pe baserat på BOD-innehållet kraftigt från år till år. Det beror sannolikt på att BOD-halten bestämms med 12 dygnsprover (1 prov per månad), det gör BOD bestämningen tämligen stickprovsartad och opålitlig. Ett alternativ sätt att beräkna belastningen på reningsverket är genom att se till antalet anslutna avloppsvattenkunder. Under året har Edsbyns reningsverk debiterat sina kunder för en volym avloppsvatten som motsvarar i 4461 pe. Man räknar då att varje person förbrukar ca 175 liter vatten per dygn. Detta är en siffra som är stabil från år till år och stämmer bra med verkliga antalet anslutna innevånare. Parameter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Ink. BOD7 kg/dygn 338 kg 369 kg 216 kg 323 kg 182 kg 269 kg 229 Pe (BOD7) 4835 pe 5268 pe 3090 pe 4616 pe 2602 pe 3836 3268 Pe renvatten - 5153 pe 5018 pe 4885 pe 4700 pe 4491 pe 4461 I tabellen ovan räknas med 0,070 kg BOD7/person och dygn. Mängden avloppsvatten mäts med 175 l/person och dygn. Befolkningsmängden i området för Edsbyns ledningsnät kan uppskattas grovt med verktyget http://gis4.gavle.se/befostat. Området till vänster är en väldigt grov avgränsning av avloppsledningsnätet och innehåller med stor sannolik flera fastigheter som inte är anslutna. Antalet personer inom området uppgår till ca 5300 st,
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 6/23 6. Ledningsnät och flödesbelastning Edsbyns spillvattennät omfattar drygt 81 km ledningar. Totalt finns 36 st avloppspumpstationer upptagna på GISkartan. Av dem finns 24 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 12 stationer är av typen LTApumpstation (LågTrycksAvlopp) och pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter, 9 av LTApumpstationerna driftas av Helsingevatten, resterande fyra drivs privat. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt i avloppsreningsverket. Bräddmätningen utförs i form av bräddad tid. Ca 70 % av ledningsnätet är utformat som kombinerat system för dagvatten och spillvatten. De anmälningar om störningar och avbrott som kommer registrerats i GIS-systemet Geosecma. De störningar som registreras knyts till en adress och ger därmed en tydlig visuell återkoppling i GIS-kartan. Under året har 48 mindre avloppsstopp åtgärdats inom hela ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Sedan 2002 finns i en plan för förnyelse- och åtgärd av ledningsnätet i Ovanåkers kommun. Denna sammanfaller med budgettplanering för den kommande 5-årsperioden och uppdateras således årligen. I ordinarie underhåll och utbyggnad av ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Vid arbetet med ledningsnätet används GIS-systemet Geosecma. UTFÖRDA ÅTGÄRDER PÅ LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER Sträcka/Pumpstation Åtgärd Kod* Längd (m) Ledn.nät Blyssvägen Omläggning d 30 Edsbyn Huvudl. Ovanåker-Viksjöfors Omläggning R 780 Edsbyn Huvudl. Homna Ny ledning R 135 Edsbyn Servis Norra Skolan Ny ledning R 35 Edsbyn Servis Pga utbyggnad kök Celsiusskolan Omläggning R 140 Edsbyn Huvudledn. Celsiusskolan Omläggning R 30 Edsbyn Servis Fallrisgatan Omläggning R 50 Edsbyn Servis Edmans väg 7 Ny ledning R 75 Edsbyn Servis Hembygdsgatan 22 Omläggning R 55 Edsbyn Servis Pga utbyggnad kök Celsiusskolan Strumpinf. S 85 Edsbyn Huvudl. Fallrisgatan Omläggning S 35 Edsbyn Servis Blyssvägen Omläggning S 40 Edsbyn Huvudl. Ämnebo Ny ledning SN 20 Edsbyn Servis *Koder S = Spillvatten **Orsak ÅP = Enl.Åtgärdsprogram D = Dagvatten A = Akutåtgärd R = Renvatten LB = Ledningsbrott K = Kombinerad OG = Ombyggnad gata N = Nyanläggningar Ö = Övrigt Underhåll på pumpstationer Stjärnlövs, Bäcks och västra Rotebergs pumpstationer har byggts om.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 7/23 Flödesmätningar Inkommande flöde, nederbörd, vattenföring och ovidkommande vatten Kontroll av avloppsvattenflödet sker genom kontinuerlig mätning i enlighet med fastställt kontrollprogram. Under år 2012 behandlades totalt 1199799 m 3 avloppsvatten vid Edsbyns avloppsreningsverk. Andelen ovidkommande vatten var 76% vilket tyder på ett stort inläckage i avloppsledningsnätet. Se nedanstående tabell för en jämförelse av perioden 2006-2012. Nederbörd, inkommande, producerat, debiterat, ovidkommande och ej debiterat vatten Parameter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Årsnederbörd (mm) 595 293 487 686,5 741 608 729,7 Inkommande vatten (m 3 ) 1 295 426 962 254 1 102 249 1148081 1157460 1096510 1199799 Debiterat vatten (m 3 ) - 329123 320508 312001 300190 286832 284933 Ovidkommande vatten (%) - 66% 71% 73% 74% 73% 76% Nederbörden har stor inverkan på andelen ovidkommande vatten. Detta syns relativt väl om man plottar andelen ovidkommande vatten mot årsnederbörden (se diagram till höger). 80,00% 75,00% 70,00% 65,00% Edsbyns Reningsverk % inläckage mot årsnederbörd (mm) 60,00% 200 300 400 500 600 700 800
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 8/23 Bräddat avloppsvatten Bräddning vid reningsverket sker efter mekanisk sedimentation, total bräddad volym är 16 m³. Provtagning på det bräddade vattnet har inte skett. Vid beräkning på bräddat vatten används istället medelvärdet av ordinarie analyser på ingående flöde. Det bedöms som ett acceptabelt hanteringssätt då föroreningshalter i ingående vatten rimligen bör vara högre än de vatten som bräddar. Bräddvatten är i allmänhet väldigt utspätt. Bräddning på ledningsnät Bräddning på ledningsnätet mäts i bräddat tid. Den totala bräddningstiden vid pumpstationerna var ca 706 timmar. De orsakades av i huvudsak extremt höga flöden i samband med nederbörd och kraftig snösmältning. Ingen analys gjordes på bräddat vatten. Bräddningstiden har i huvudsak legat på Wästgårds och Roteberg V pumpstation, samt i något mindre grad Roteberg och Ropras pumpstation. Nedanstående tabell visar en sammanställning över bräddningar vid Edsbyns reningsverk och dess ledningsnät under åren 2005 2012. Bräddningar vid Edsbyns avloppsreningsverk Typ av bräddning 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Bräddat vid avloppsreningsverket Bräddat på ledningsnätet m³ Bräddat på ledningsnätet, timmar 104 m 3 664 m 3 230 m³ 39 m³ 339 m 3 69 m³ 138 m³ 16 m³ 688 m 3 - - - - - - - 75 h 760h 298 h 1737h 1109,8 h 769 h 706 h 522 h
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 9/23 7. Gällande villkor i tillstånd Villkor 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning, utförd och driven i i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökningshandlingarna eller vad kommunen i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännanden av tillsynsmyndigheten förutsatt att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Behandlingen av avloppsvattnet utförs i huvudsak enligt vad som har angivits i ansökningshandlingarna. Villkor 2. Byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Villkor 3. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt ekonomiskt rimliga insatser. Ibland sker testkörning er med nya fällningskemikalier för att utröna om de är bättre än den som används. Vid permanent byte av fällningskemikalie inhämtas godkännande från tillsynsmyndighet. Vi försöker alltid driva reningsverket optimalt. Villkor 4. Provtagningsplats för uttag av representativa dygnsprover på inkommande och utgående vatten skall finnas. Angivna provtagningsplatser finns för inkommande och utgående vatten. Villkor 5. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga för Tot-P 0,5 mg/l och för BOD7 15 mg/l beräknad som månadsmedelvärde. Överskrids riktvärdena mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Riktvärden uppfylls. Högsta månadsmedelvärdet Tot-P = 0,47 mg/l (april) BOD7=7 mg/l (maj) Vissa enskilda prover kan ibland ha analysresultat där halten är högre än riktvärdet. Vid dessa tillfällen görs en utredning och man försöker komma fram till orsaken. Villkor 6. Mängden Tot-P och BOD7 i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde ej överstiga 1,6 kg/d resp 48 kg/dygn beräknat som medelvärde över 12 månader. Gränsvärden uppfylls. P-tot: 0,6242 kg/dygn BOD7: 15,3 kg/dygn
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 10/23 Villkor 7. Vid ombyggnads eller underhållsarbeten som medför att anläggningen helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att utsläppsvillkor tillfälligtvis får överskridas. Tillsyns myndigheten får då föreskriva att nödvändiga motåtgärder skall vidtas för att begränsa föroreningsutsläppen. Inga underhållsarbeten som har inneburit behov av att tillfälligt överskrida villkoren har ägt rum under 2011. Villkor 8. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående avloppsvatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Desinfektion utförs vid behov. Under 2011 har inget behov av desinfektion funnits. Villkor 9. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Villkor 10. Avloppsledningsnätet inklusive utloppsledning skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund och dräneringsvatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och registreras i enlighet med naturvårdsverkets gällande föreskrifter. Inga klagomål på slamhanteringen har förekommit efter att man slutat lagra på platta. Slammet körs direkt till omhändertagande avfallsanläggning. Underhåll av ledningsnätet utförs varje år. Åtgärder redovisas i bilaga enligt bilageföreckning Bräddat vatten mäts och registreras. Bräddning redovisas i bilaga enligt bilageföreckning Villkor 11. För att kunna utreda nuvarande höga flöden vid regn och snösmältningstillfällen ska kommunen låta upprätta en aktuell saneringsplan i samråd med tillsynsmyndigheten. Planen skall med tidsangivelse för de olika utbyggnadsdelarna vara inlämnad till tillsynsmyndigheten för godkännande senast 1992-10-31 Planen är inlämnad till tillsynsmyndighet och godkänd. Villkor 12. Industriellt avloppsvatten av sådan art att anläggningens funktion nedsätts eller att andra olägenheter uppstår får ej tillföras anläggningen. Kommunens allmänna bestämmelser för VA (ABVA) innehåller förbud för abonnenter att tillföra sådant avloppsvatten. Inga utsläpp av sådant vatten har upptäckts. Anslutna industrier redovisas i bilaga enligt
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 11/23 Villkor 13. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka dessa störningar. bilageföreckning. Inga klagomål på lukt har förekommit Villkor 14. Buller från anläggningen skall begränsas så att verksamheten ej ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db dagtid (07-18), 45 db kvällstid (kl 18-22) och 40 db nattetid (kl 22-07) utomhus vid närmaste bostäder. Inga klagomål på buller har förekommit Villkor 15. Fortlöpande kontroll av anläggningsfunktion jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets gällande föreskrifter om kontroll av utsläpp från avloppsreningsverk samt verkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och redovisas senast 1992-06-30 Processvärden journalförs regelbundet, vissa uppgifter redovisas i miljörapporten. Utsläpp från reningsverket bevakas genom regelbundna provtagningar och utförda analyser på proverna. Kontrollprogram med datum 1992-06-01 har upprättats i samråd med tillsynsmyndighet. Villkor 16. När avloppsvattenmängden närmar sig den belastning verket är dimensionerat för eller om reningsverkets kapacitet på annat sätt överskrids skall anläggningens huvudman enligt bestämmelserna i tredje paragrafen miljöskyddsförordningen åter låta pröva tillståndsfrågan för utsläpp av avloppsvatten. Förnärvarande finns ingen orsak att åter pröva tillståndsfrågan. Villkor 17. Den planerade ombyggnaden av grovrening och komplettering med en slamkalkningsanläggning skall vara utförd senast 1993-12-31 komplettering med slamkalkningsanläggningen och grovrening är utförd. Slamkalkningsanläggning har aldrig använts.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 12/23 8. Naturvårdsverkets föreskrifter Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av X avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska X lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med X en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X Två föreskrifter är riktade speciellt till kommunala reningsverk. SNFS 1990:14: Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse. På inkommande avloppsvatten tas ett dygnsprov ut en gång i månaden. På utgående avloppsvatten tas ett dygnsprov ut två ggr per månad. Vid de tillfällen provresultatet har rapporterats som <rapporteringsgräns så har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde. Följande analyser ska minst utföras. COD, BOD7, P-tot, N-tot: Reningsanläggning mindre än 10000 pe Analysschemat följer tabell 1 i SNFS 1990:14. Utöver dessa utförs även analys av aluminium, suspenderad substans, och ph på utgående vattenflöde. För analyser av uttagna prov anlitades ALcontrol AB som är ackrediterade av SWEDAC. Vid rapportering har årsmedelvärde för utgående avloppsvatten beräknats enligt nedanstående formel. För att erhålla ett dygnsflöde vid beräkning av dygnsmängder på BOD och P-tot har den avlästa totala årsvolymen delats med 365. koncentration provdygnsflöde = massa/år provdygnsflöden flöde/ år =mg/l SNFS 1994:2: Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, Reningsverket leverera idag inget slam till jordbruk. Slammet skickas till Forsbacka för kompostering och omvandling till anläggningsjord. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Föreskriften ställer krav att utföra följande analyser på producerat slam. Torrsubstans och glödgningsförlust, ph Totalfosfor, Totalkväve, Ammoniumkväve (NH4-N) Hg, Cd, Pb, Cu,. Zn, Cr och N Under året har 4 slamprover tagits ut och skickats på analys.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 13/23 Analysresultat redovisas i bilagor enligt bilageföreckning. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa de - Månadsmedelvärden BOD 7 (mg/l) P-tot (mg/l) Villkor nr 5 i gällande tillstånd anger riktvärden där medelvärdet per månad för BOD och fosfor får vara max 15 mg/l och 0,5 mg/l. Både fosfor och BOD 7 innehållet uppfyller riktvärden vid samtliga provtagningstillfällen. Riktvärden Max 15 mg/l Max 0,5 mg/l Januari 3 0,13 Februari 5 0,26 Mars 7 0,47 April 6 0,21 Maj 4 0,18 Juni 4 0,08 Juli 4 0,15 Augusti 5 0,10 September 4 0,20 Oktober 3 0,06 November 6 0,15 December 7 0,31 Gränsvärde - Årsmedelvärde Villkor nr 6 i gällande tillstånd tillåter ett fosfor och BOD-utsläpp på max 48 kg BOD 7 /dygn och max 1,6 kg fosfor per dygn. Sammanställningen över analysresultat visar att Edsbyns reningsverk har klarat dessa gränser med god marginal. BOD-utsläppet ligger på 15,3 kg/dygn och fosfor utsläppet ligger på 0,62 kg/dygn.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 14/23 Analysresultat Metaller i inkommande och utgående vatten. Metallhalt ha kontrollerats vid tre tillfällen, prov togs på inkommande och utgående vid samma tidpunkt. Årsmedelvärde beräknas på samma sätt som för näringsämnena, dvs med hänsyn till flöde vid provtagningstillfället. Resultat från analyserna redovisas nedan. Vid beräkning har rapporteringsgränsen använts som numeriskt värde vi de tillfällen resultatet rapporterats som <x. Kvicksilver är nästan uteslutande rapporterat som <0,1 mikrogram/liter vilket leder att mängden kvicksilver är överskattad. Inkommande flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 3 2,55 1,51 0,08 10,94 0,68 0,11 3,79 46,96 Beräknad vikt i inkommande flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg 2012 1199899 3055,66 1,82 0,10 13,13 0,82 0,13 4,55 56,34 Utgående flöde, Medelvärden Antal prov Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn mg/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l mikrog/l 2012 3 0,17 0,20 0,06 1,62 2,08 0,11 1,12 13,22 Beräknad vikt i utgående flöde Flöde Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn (m³/år) kg kg kg kg kg kg kg kg 2012 1199799 205,51 0,24 0,08 1,94 2,49 0,13 1,34 15,87 Procentuell avskiljning Fosfor Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn 2012 93,27% 86,79% 21,87% 85,23% -204,14% 0,00% 70,48% 71,84% Teoretisk, kg ansamlad mängd metaller i slammet ÅR Fofor (kg) Bly,Pb Kadmium,Cd Koppar,Cu Kromtot,Cr Kvicksilver,Hg Nickel,Ni Zink,Zn kg kg kg kg kg kg kg kg 2012 2850 1,58 0,02 11,19-1,67 0,00 3,21 40,47
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 15/23 Utvärdering av trender i slamanalyser Nedanstående diagram innehåller analysdata från slam med början 2001. Varje år har 4 slamprover tagits. Positivt är att mängden bly, kadmium och kvicksilver har haft en nedåtgående trend. Fällningskemikalien kan ibland bidra med stora delar av metallen i slammet. Under en period i slutet av 2011 och början på 2012 hade Kemira problem att leverera AVR. Vi fick istället använda ALG som är en dricksvattenklassad fällningskemikalie. Av diagrammen nedan kan man se att tungmetallinnehållet i slammet förändrats under perioden vi använder ALG. Bland annat är krominnehållet lägre och koppar samt Zink innehållet lite högre. I mitten av 2012 meddelade Kemira att de kunde återuppta leveranser av AVR, men att det skulle vara ett något högre innehåll av tungmetaller. Metallhalten i slammet ser inte ut att ha påverkats nämnvärt. 35,000 25000,00 30,000 20000,00 25,000 15000,00 fosfor 20,000 15,000 Pb 10000,00 10,000 5000,00 5,000 0,00 0,000 250,000 0,800 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000 Cd 200,000 150,000 100,000 50,000 0,000 Cu 90,000 80,000 70,000 60,000 50,000 40,000 30,000 20,000 10,000 0,000 Cr 1,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 Hg
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 16/23 600,000 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000 0,000 Ni 500,000 400,000 300,000 200,000 100,000 0,000 Zn 16,000 14,000 12,000 10,000 8,000 6,000 4,000 2,000 0,000 Ag
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 17/23 Resultat från Slamanalyser Edsbyns reningsverk har skickat 1148 ton slam till Borab för deponitäckning. Slammet håller ca 25,10% torrhalt och vikten är 272 ton räknat som torrsubstans (TS). Provuttag sker på kvartalssamlingsprov och analyseras fyra gånger per år hos alcontrol. Med utgångspunkt medelvärdet av de fyra slamproverna beräknas utsläpet av tunga metaller via slammet till följande: Kvoten kadmium i förhållande till mängden fosfor i slammet är ca 31 mg kadmium/kg fosfor. Omräknat till jämförelse per ansluten person ger det ett utsläppsvärde på ca 30 mg/pe och år. Parameter Enhet Medel- RSD Antal värden Kvot Cd/P Mängd Varav från värde % större än gränsvärde mg/kg Kg/år Fällningskemikale SFS 1985:840 kg Torrsubstans vikts-% 23,70% 27207 6,00 Glödgn.förlust % av TS 67,55% Totalforsfor % av TS 1,60% 4353 N-tot % av TS 3,83% 10407 NH4-N % av TS 0,98% 2660 Kalium % av TS 0,17% 456 Kalkverkan(CaO) ph 6,50 Järn mg/kg TS Aluminium mg/kg TS Silver mg/kg TS 1,0 0,27 Bly mg/kg TS 14,5 0 st > 100 3,95 0,438 11,10% Kadmium mg/kg TS 0,50 0 st > 2 31,1 0,14 0,011 7,85% Koppar mg/kg TS 170,00 0 st > 600 46,25 0,2 0,46% Krom mg/kg TS 41,25 0 st > 100 11,22 8,546 76,14% Kvicksilver mg/kg TS 0,33 0 st > 2,5 0,09 0,005 5,95% Nickel mg/kg TS 8,55 0 st > 50 2,33 0,577 24,80% Zink mg/kg TS 412,50 0 st > 800 112,23 0,30 0,27% Kobolt mg/kg TS 0,2 Cyanid mg/kg TS Nonylfenol mg/kg TS 2,1 0,57 PAH mg/kg TS 0,3 0,08 PCB mg/kg TS 0,0 0,01 DDT mg/kg TS Diftalater (DEHP) mg/kg TS PBDE * mg/kg TS
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 18/23 Recipientkontroll Recipienten Voxnan kontrolleras och rapporteras årligen av Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund genom samordnad recipientkontroll. Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund publicerar varje år en sammanställning över recipient kontrollen. Denna skickas till verksamhetsutövaren per post samt går att ladda hem via deras hemsida. 10. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Kalibrering och loggning av processvärden Mätutrustning har kalibrerats, servats och underhållits i enlighet med gällande kontrollprogram. Mätutrustningen har under året fungerat tillfredsställande. Utöver de analysprover som skicka till lab så utförs under året ett antal löpande kontroller på verket. T ex kalibrering av utrustning och loggning av processvärden. Värden samlas i loggbok och viss sammanställning sker vid årets slut. Egenkontroll Analyser utförs på prover enligt ett på förhand fastställt provtagningsschema. Egenkontrollen vid verksamheten vid avloppsreningsverket i Edsbyn regleras av förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. En revidering av de dokumenterade rutinerna gjordes, daterat 2002-08-20. Kontrollprogrammet i egenkontrollen baseras på ett kontrollprogram beslutat av Länsstyrelsen i Gävleborgs län 1992-06-01, dock kompletterat eller modifierat enligt senare utkomna förordningar och föreskrifter. 11. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm Tillbud och störningar på ledningsnätet Tillbud och störningar på ledingsnätet dokumenteras och förvaras i pärm hos arbetsledare för ledningsnätet. Varje år finns ett antal återkommande mindre störningar i form av avloppstopp, dessa åtgärdas omgående. Förebyggande arbete sker kontinuerligt genom planerat underhåll och förnyelse av ledningsnät. Under året har en uppmärksammad händelse inträffat, avloppsledningen från gymnasieskolan råkade ut för stopp, med översvämning av källarlokaler som följd. Efterföljande utredning visade att grundorsaken var fett i servisledningarna inne på fastigheten. Helsingevatten är ej ansvariga för drift av servisledning inne på fastigheter. Och är alltså inte heller ansvariga för att utföra några åtgärder med anledning av denna händelse. Eftersom det inte förekommit några större tillbud eller störningar så har heller inga åtgärder har utförts för att avhjälpa deras orsaker. Tillbud, störningar och klagomål på reningsverket Tillbud och störningar för reningsverket dokumenteras och förvaras i pärm på Edsbyns reningsverk. Under året har en större störning inträffat där skruven till centrifugen gick sönder. Skruven skickades på renovering i Danmark och var tillbaks i dritf efter ca en månad. Under tiden höjdes nivåerna av slam i reningsverket. Händelsen påverkade inte utsläppsnivåer på något negativt sätt. Buller Inga klagomål på buller har förekommit under året året. Lukt Inga klagomål på lukt under året.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 19/23 12. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi Energianvändning Användning av energi och råvaror loggas månadsvis under året. Reningsverket i Edsbyn förbrukade 453 MWh under år 2012. I början av 2010 sattes en ny värmepump in och det har lett till energibesparingar i form av lägre elkostnad för uppvärmning. Utvärdering av projektet har visat att förutom att elräkningen minskat med ca 60 000 per år även medfört att man kunnat ta bort oljepannan, bygga ut personalbyggnaden, bygga nytt uppvärmt förråd och värma ett garage. Allt detta utan att elräkningen blivit större, detta motsvarar en energibesparing på ca 200 000 kwh. Månadsförbrukningen i Edsbyns reningsverk har en fördelning som klart och tydligt visar att en del av tillförd energi går till värme under kallare delar av året. Att det förhåller sig på det viset är nästan oundvikligt så länge man inte isolerar verket med nästan överdrivet mycket isolering. Uppskattningsvis skulle det gå att spara ca 63 000 kwh om man kunde undvika värmespillet helt och hållet. Beräknad potentiell värmebesparing 2008 2009 2010 2011 2012 56000 52000 81000 55000 63000 Beräkningen gör antagandet att den månad med lägst energiförbrukning också är den månad som kräver minst energi för uppvärmning. Verkligheten är naturligtvis mycket mer komplicerad än så och uppskattningen är ett idealvärde som i verkligheten är mycket svårt att uppnå. Elförbrukning per m³ avloppsvatten Parameter 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Avloppsv.flöde m 3 /år 1295426 962 254 1 102 249 1116086 1157460 1096510 119799 Elanv. totalt MWh/år 491 524 529 515 440 464 453 Elanv. per m 3 kwh/m 3 0,38 0,54 0,48 0,46 0,38 0,42 0,38 Under året har en upphandling utförts för att rusta ventilationssystemet i Edsbyns reningsverk. Installation kommer att ske under 2013 Transporter Avvattnat slam transporterades till Borab och Forsbacka utanför Gävle för att omvandlas till anläggningsjord. Grovrens och sopor transporteras till Sävstaås värmeverk och energi återvinns i form av fjärrvärme. Slam från de
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 20/23 mindre reningsverken och privata slambrunnar transporteras till Edsbyns reningsverk för avvattning. Råvaror Verksamhetens huvudsakliga råvara är avloppsvatten. Vid behandling används vissa kemikalier i samband med fällning och avvattning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 21/23 3. Användning och ersättning av kemiska produkter mm Verksamhetens huvudsakliga förbrukning av kemiska produkter sker i form av fällningskemikalier och polymer för avvattning. Efter en serie fällningsförsök med olika fällningskemikalier under 2001 2003 har den aluminiumbaserade fällningskemikalien AVR visats sig ge mycket goda reningsresultat. Vid val och dosering av fällningskemikalie har kvaliteten på det renade avloppsvattnet samt kvaliteten på slammet tagits i beaktande. Reningsverket körs så effektivt det går under rådande omständigheter och optimeras fortlöpande. Vid upphandling tar man bland annat hänsyn till ev nya produkters påverkan på miljö och hälsa. Årligen köps ca 7,5 m³ PAX XL100 in till verket, denna töms upp på dunkar och körs ut till småreningsverken. Kemiska produkter Produkt Anv.område Mängd AVR Fällningkemikalie 117867 kg Zetag 7873 Polymer för avvattning 614 kg PAX-XL100 Fällningskemikalie 7,5 m3 Skf fett smörjning Smörjning centrifug 10 kg Kraft grovrent rengöring Rengöring maskiner, golv biltvätt 60 liter Ratema alu clean rengöring Rengöring rostfritt aluminiumgolv, maskiner 70 liter Allfleet plus motorolja Används i pumpar, maskiner, bilar 40 liter Ultraplan 46 hydralolja Används i inloppspumpar,skrapspel 55 liter High perf växelolja Används i maskiner,växlar 10 liter
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 22/23 14. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Avvattnat slam Reningsverket producerade 1148 ton avvattnat slam år året. Slammet analyseras och resultat från analyserna redovisas i bilaga enligt bilageföreckning. Tungmetallhalterna understiger gränsvärden för användning på jordbruksmark, så slammet är alltså ej miljöfarligt. Slammet transporterades till Gästrike Återvinnares anläggning i Forsbacka utanför Gävle för tillverkning av anläggningsjord. Miljöfarligt avfall Endast mindre mängder miljöfarligt avfall (spillolja, färgrester mm) uppkommer vid avloppsreningsverket. Avfallet mellanlagras vid reningsverket på särskild härför avsedd plats och lämnas vid behov till BORAB för vidare omhändertagande. MILJÖFARLIGT AVFALL Transportör Mottagare Mängd 80111 Färg och lack Härjelast BORAB 10 kg 130112 Biologisk hydralolja Härjelast BORAB 25 liter 130205 Mineralbaserade oljor Härjelast BORAB 50 liter 200121 Lysrör, uv lampor och vippor Härjelast BORAB 10 st Annat icke farligt avfall Förutom producerat slam avskiljdes 10,6 m 3 pressat (avvattnat) grovrens. Hushållsavfall från verket kastas i samma behållare som grovrenset (en vanlig soptunna). När soptunnan är full transporterades den till Sävstaås avfallsanläggning i Bollnäs för förbränning.
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2013-008 Sida 23/23 15. Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa Vid den senaste tillståndsprövningen beskrevs recipientförhållanden och påverkan på recipienten. Denna miljöriskbedömning är allt väsentligt fortfarande aktuell. Riskerna i arbetsmiljön undersöks 1 gång per år bland annat genom skyddsronder. Elbesiktning samt kontroll av tryckkärl, kompressortankar, lyftblock och automatportar sker vart tredje år. De huvudsakliga riskerna i verksamheten är: 1. Utsläpp av orenat avloppsvatten till vatten och mark. Orsakerna kan vara översvämning, höga flöden, strömbortfall eller läcka på ledningsnätet. 2. Utsläpp av fällningskemikalie. 3. Översvämning av källarvåningar genom stopp i avloppsnät. 4. Arbetsmiljörisker såsom biologisk smitta, infektion, exponering för explosiv avloppsgas, giftigt svavelväte, kemikalier och syrefattiga miljöer. Det förekommer även halk- och klämrisk samt risk vid elarbeten. 5. Processutslagning genom strömbortfall eller genom förorening i avloppsvattnet. 6. Förorening av dricksvatten på grund av återsug i spolslangar. 7. Bortfall av larm och styrsystem genom bortfall av telekommunikation och radio.
Miljörapport 2012, Edsbyns reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 1 (3) Uppdaterad: 2009 Anläggningsbeskrivning Avloppsreningsverket i Edsbyn har varit i drift sedan 1965 och är idag konstruerat för mekanisk, biologisk och kemisk rening från tätorten Edsbyn samt byarna Knåda, Kyrkbyn, Ämnebo och Östanå. Utbyggnad av avloppsreningsverket har skett i olika omgångar 1972, 1975 och 1993. Det renade avloppsvattnet avleds till Voxnan. Driftövervakningen vid reningsverken och pumpstationerna datoriserades mellan 1994-2000. För ökad beredskap mot översvämning installerades 2001 ett automatiskt reservelverk, nya pumpar i katastrofpumpstationen samt nödpumpar i klorkontaktbassängen. Under december 2004 byggdes grovrenseriet om varvid de gamla trumsilarna ersattes av ett rensgaller. I samband med detta installerades även sandfång och renstvätt. Installationen kompletterades även med en mottrycksskruv. Avloppsreningsverket är dimensionerat för föroreningsmängder motsvarande 8000 pe. Dimensioneringsdata framgår av tabell1. Tabell 1, Dimensioneringsdata Dimensionerande folkmängd Dimensionerande belastning Medel avloppsvattenflöde Dimensionerad avloppsvattenmängd (Qdim) Maxflöde mekanisk rening Maxflöde biologisk-kemisk rening BOD7 - mängd P-tot 1 - mängd 8000 pe 3800 m 3 /d 230 m 3 /h 920 m³/h 460 m³/h 600 kg/d 28 kg/d Dagens anslutning omfattar ca 1700 abonnenter vilket motsvarar cirka 5000 personer, samt viss industri. Till avloppsreningsverket anslutna industrier framgår av tabell 2. Tabell 2, Företag med processer anslutna till spillvattennätet Företag Nivå Verksamhet Avlopp Folktandvården U Tandvård G-man Tool AB C Tillverkning av sågblad Sköljvatten m. metaller Metallprodukter i Edsbyn AB C Legotillverkning och ytbehandling av metallvaror. Möbeldetaljer. Robot IRB2000, punktsvets, pulverlacksytbehandling Sköljvatten m. metaller Shiny-Line U Bilrekonditionering, golv och möbelvård, Tvätt, oljeavsk. fönsterputs, bilstylingprodukter och lokalvård Swebus AB C Busstrafikföretag Tvätt Tandläkarna Berglund U Tandvård Edsbyns Entreprenad AB Skogsavverkning, virkesmätning Oljeavskiljare och golvbrunn Vägverket Underhåll av vägar, sommar- och Oljeavskiljare och 1 P-tot Total fosfor mängd
Miljörapport 2012, Edsbyns reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 2 (3) vinterunderlag Edsbyns Värme AB B Fjärrvärmeproduktion/distribution SP-fönster AB B Tillverkning av fönster, dörrar, slaggarage och vipportar Edsbyverken AB B Tillverkning av kontorsmöbler golvbrunn Avloppsvattenbehandling Reningsanläggningen består av de behandlingssteg som beskrivs i tabell 3. Tabell 3, Behandlingssteg vid Edsbyn Avloppsreningsverk Grovrens, sand och slambehandling Grovrens avskiljs ur inkommande avloppsvatten i ett trappstegsgaller. Därefter behandlas renset i tvättpress och mottrycksskruv och utlastas till ett sopkärl. Den sand som avskiljs i sandfånget utlastas direkt till slamcontainrarna. Grovrening sker sedan 2001 även av externslam i ett separat rensgaller. Råslam, biologiskt överskottsslam, kemslam samt externslam förtjockas gemensamt i två steg. Slammet lagras i en ficka och avvattnas med en centrifug. För att förbättra slammets avvattningsegenskaper tillsätts polymer (Magnaflock LT 22) före avvattningen. En slamplatta möjliggör mellanlagring av slam från både Edsbyns och Alftas reningsverk. Kemikaliehantering Fällningskemikalier förvaras i silo. Polymer köps förpackad i säckar. Polymerlösningen bereds på plats. Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet omfattar drygt 106 km ledningar och 31 stycken pumpstationer. Bräddningspunkter/nödutlopp finns i varje pumpstation samt i avloppsreningsverket. Bräddmätningen utförs i form av bräddad tid. Ca 70 % av ledningsnätet är utformat som kombinerat system för dagvatten och spillvatten. Saneringsplan En uppdatering av saneringsplanen för ledningsnätet gjordes 2002. I ordinarie underhåll och utbyggnad av
Miljörapport 2012, Edsbyns reningsverk Bilaga A Processbeskrivning Sida 3 (3) ledningsnätet eftersträvas bortkoppling av takavlopp samt utbyggnad av dagvattenledningar. Energianvändning och köldmedia Uppvärmning av avloppsreningsverket sker med en värmepump genom återvinning av värme i avloppsvattnet. Det köldmedium som används har benämningen R134A. Nöduppvärmning sker med elpanna i fall värmepumparna slutar att fungera.
Edsbyns Reningsverk, Bräddat på pumpstationer Bilaga B till miljörapport 2012 Pär Hisved Sida 1/1 Edsbyns spillvattennät omfattar drygt 86 km ledningar. Totalt finns 36 st avloppspumpstationer upptagna på GIS-kartan. Av dem finns 24 st ute på spillvattenhuvudledningsnätet. Resterande 12 stationer är av typen LTApumpstation (LågTrycksAvlopp) som pumpar vidare avloppsvatten från 1 eller möjligen två fastigheter till huvudledningen, 8 av LTA-pumpstationerna driftas av Helsingevatten, resterande fyra drivs privat. Pumpstationer Nr 2010 (h) 2011 (h) 2012 (h) er 2012 1 Standbergs 2001 2 Tryckeri 2002 32 3 Bäck 2003 33 80,5 4 Fallrisgatan 2004 5 Exellan 2005 43 6 Lillboskolan 2006 7 Wedins* 2007 8 Slalombacken 2008 9 Ämnebo* 2009 10 Wästgårds 2010 305 258 336 I huvudsak regn och inläckage. Ett tillfälle pga trasig ledning 11 SP 2011 109 12 Myran 2012 41 13 Parkförråd* 2013 14 Woxberg * 2014 15 - - 16 Ön Slinkensväg 2016 17 Sommars 2017 105 291 18 Ön (bandy)* 2018 8 19 Ön småstugor 2019 20 Flygfältet 2020 16 20 20 timmar pga strömavbrott 21 Roteberg V 2021 147 48,5 75 Regn + 26 timmar stopp i pump 22 Roteberg Ö 2022 78 6 regn 23 Ljungdahls 2023 24 Ropra 2024 53 88 45,5 Regn och 9 timmar stopp i pump 25 Vängsbo 2025 10,5 15,5 8 Regn 26 Strandcafe 2026 31 Regn 27 Stjärnlövs 2027 45 min 28 Hjulströms 2028 29 Doma 2029 30 Östanå 2030 3,5 31 Edsbyverken 2031 32 Lidmans* 2032 33 Ön parkering* 2033 34 Öjungsvägen 8** 2034 35 Öjungsvägen 10** 2035 36 Öjungsvägen 20** 2036 37 Gamla Landsvägen 8** 2037 * Lågtryckpumpstation i kommunal drift ** Lågtryckpumpstation i privat drift Upprättat: 2013-02-01 Senast reviderad: 2013-02-23
Tabell1 Miljörapport 2012 Bilaga Y individuella analysresultat Edsbyns Reningsverk Datum Månad Flöde BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P inkommande dygnsprov 2012-12-20 12 2768 120 220 28 2,4 inkommande dygnsprov 2012-11-22 11 3460 37 110 18 1,8 inkommande dygnsprov 2012-10-11 10 2853 31 97 18 2 inkommande dygnsprov 2012-09-25 9 2659 22 82 18 1,4 inkommande dygnsprov 2012-08-08 8 3828 88 200 22 2,1 inkommande dygnsprov 2012-07-25 7 3507 39 140 17 1,7 inkommande dygnsprov 2012-06-14 6 4351 51 140 19 1,6 inkommande dygnsprov 2012-05-23 5 3730 33 97 16 1,4 inkommande dygnsprov 2012-04-25 4 3120 26 98 17 1,7 inkommande dygnsprov 2012-03-13 3 4242 130 390 23 2,8 inkommande dygnsprov 2012-02-16 2 2136 110 240 38 4 inkommande dygnsprov 2012-01-19 1 2568 170 360 42 5,4 medelvärde 3268,5 71,417 181,167 23,000 2,358 Flödesvägt medelvärde 39222 69,60 181,25 22,05 2,25 rapporteringsgräns 3 30 0,05 Månad Flöde Aluminium, Al ph BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Susp.substans Dosering Utgående dygnsprov 2012-12-20 12 2768 1,5 7,2 11 42 22 0,51 <29 61 Utgående dygnsprov 2012-12-05 12 3464 0,87 6,5 <3 <30 16 0,11 <6.7 107 Utgående dygnsprov 2012-11-22 11 3460 1 7 4 <30 15 0,15 <10 110 Utgående dygnsprov 2012-11-08 11 4116 1,6 7 7 33 15 0,15 9,5 89 Utgående dygnsprov 2012-10-25 10 4490 0,98 7 <3 <30 14 0,053 <10 98 Utgående dygnsprov 2012-10-11 10 2853 1,2 6,4 <3 <30 20 0,059 <10 117 Utgående dygnsprov 2012-09-25 9 2659 1,3 6,9 4 36 22 0,27 <10 101 Utgående dygnsprov 2012-09-13 9 2605 1,4 7 <3 34 21 0,12 9,3 127 Utgående dygnsprov 2012-08-29 8 2186 1,8 7 5 <30 18 0,11 13 115 Utgående dygnsprov 2012-08-08 8 3828 1,9 6,8 4 <30 17 0,11 <5.0 109 Utgående dygnsprov 2012-07-25 7 3507 1,6 6,7 <3 <30 15 0,087 9,6 88 Utgående dygnsprov 2012-07-17 7 6138 2,2 6,4 5 37 9,6 0,22 17 72 Utgående dygnsprov 2012-06-28 6 3009 1 6,9 4 <30 18 0,056 8,5 147 Utgående dygnsprov 2012-06-14 6 4351 1,2 6,6 3 33 13 0,11 11 102 Utgående dygnsprov 2012-05-23 5 3730 1,5 6,4 4 38 15 0,15 10 116 Utgående dygnsprov 2012-05-09 5 4311 1,8 7 4 34 13 0,21 15 103 Utgående dygnsprov 2012-04-25 4 3120 1,1 6,8 9 41 17 0,28 14 139 Utgående dygnsprov 2012-04-11 4 2845 1,2 6,5 <3 <30 20 0,13 7 150 Utgående dygnsprov 2012-03-21 3 3359 1,5 6,9 7 36 14 0,44 15 64 Utgående dygnsprov 2012-03-13 3 4242 1,7 7,2 7 36 13 0,5 12 69 Utgående dygnsprov 2012-02-16 2 2136 2,2 7 7 41 28 0,42 16 114 Utgående dygnsprov 2012-02-01 2 2398 1 6,8 <3 <30 24 0,1 5,5 157 Utgående dygnsprov 2012-01-19 1 2568 0,95 6,7 <3 33 22 0,1 5,1 135 Utgående dygnsprov 2012-01-10 1 2646 1,2 6,6 <3 37 21 0,16 7,1 95 Summa 80789 antal under rapporteringsgräns 0 0 9 10 0 0 medelvärde 1,404 6,804 4,667 33,792 17,608 0,192 Månad Volym BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P Bräddat 1 0 Bräddat 1 0 Summa 0 Medelvärde #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! #DIVISION/0! BOD7 (ATU) COD(Cr) Kväve tot, N Fosfor tot, P kg kg kg kg utsläpp pga bräddning 0,00 0,00 0,00 0,00 Metaller, inkommande vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l inkommande dygnsprov 2012-09-25 2659 3,1 <0.02 17 <0.5 <0.1 9,1 80 inkommande dygnsprov 2012-05-23 3730 0,6 0,16 5,9 0,8 <0.1 1,1 22 inkommande dygnsprov 2012-01-19 2568 1,2 0,03 12 0,7 <0.13 2,2 49 Metaller, Utgående vattenflöde Volym Bly, Pb Kadmium, Cd Koppar, Cu Krom tot, Cr Kvicksilver, Hg Nickel, Ni Zink, Zn µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Utgående dygnsprov 2012-09-25 2659 <0.2 0,04 3,2 3 <0.1 1,4 17 Utgående dygnsprov 2012-05-23 3730 <0.2 0,11 0,5 2,5 <0.1 1 10 Utgående dygnsprov 2012-01-19 2568 <0.2 <0.02 1,6 <0.5 <0.13 1 14 Sida 1