Delårsrapport Nordanstig Fastställt av Kommunfullmäktige 2015-10-05 99
Delårsrapport 2
Delårsrapport 3 Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Några viktiga händelser... 5 1.2 Politisk organisation... 7 2 Förvaltningsberättelse... 9 2.1 Omvärld... 9 2.2 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål... 11 2.3 God ekonomisk hushållning... 13 2.4 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmässiga och finansiella mål... 15 2.5 Personal... 21 2.6 Kommunens ekonomi... 23 2.7 Kommunkoncernens ekonomi... 24 3 Kommunens verksamheter - utskott, bolag och stiftelser... 25 3.1 Kommunstyrelsen... 25 3.2 Stab... 27 3.3 Kommunledningskontoret... 29 3.4 Gymnasie- och vuxenutbildning... 31 3.5 Utbildning... 32 3.6 Vård och omsorg... 34 3.7 Social omsorg... 36 3.8 Byggnadsnämnden... 37 3.9 Koncernföretag... 38 3.10 Uppdragsföretag... 43 4 Kommunen och koncernen i siffror... 46 4.1 Resultaträkning... 46 4.2 Kassaflödesanalys... 47 4.3 Balansräkning... 48 4.4 Nothänvisningar... 50 5 Bilagor... 56 5.1 Redovisningsprinciper... 56 5.2 Ordlista och begrepp... 59 5.3 Revisionsutlåtande... 61
Delårsrapport 4
Delårsrapport 5 1 Inledning 1.1 Några viktiga händelser Några faktorer bakom delårsresultatet och helårsprognosen Delårsresultatet på 12,4 mnkr. Kommunledningskontoret har gett ett positivt resultat. Positiv förändring av pensionsskuld inklusive löneskatt. Individ- och familjeomsorgen har gett ett positivt resultat (på grund av migrationsintäkter med mera). Återbetalning av försäkringspremier. Delar av anpassningskrav genomfördes inte. Helårsprognosen på 1,7 mnkr. Kommunledningskontoret ger ett positivt resultat. Positiv förändring av pensionsskuld inklusive löneskatt. Ökade migrationsintäkter. Ökat behov inom hemtjänsten. Delar av anpassningskrav genomförs inte för 2015. Helårsprognos för koncernen är 2,8 mnkr. Viktiga händelser under perioden och framåt Under våren 2015 har ett budgetanpassningspaket på 50 miljoner arbetats fram och bearbetats politiskt vilket har inneburit att följande budgetanpassningsförslag antagits utan någon rangordning. Nedläggning av Björkbacken som särskilt boende beslutades, planen är att omvandla delar av Björkbacken till ett trygghetsboende. Ingen ekonomisk effekt beräknas för 2015. Nedläggning av Fröstuna skola och förskola har beslutats och genomförs under 2015. Lärartätheten har minskat från 7,51 lärare/100 elever till 6,3 lärare/100 elever. Beräknad effekt 2015 är en minskad kostnad med 2,4 mnkr. Ambitionssänkningar och omprioriteringar inom kommunledningskontoret (KLK) och Social omsorg antogs och beräknar ge besparingar på 5,6 mnkr fördelat på båda verksamheterna. Ambitionssänkning har beslutats avseende visionsbidrag och förfogandemedel om totalt 1,5 mnkr. Flera projekt avslutas eller går in i ett slutskede under 2015. Nedan är några av de viktigaste. VA-Sörfjärden går in i en genomförandeprocess och beräknas vara klart under 2016. Ärende- och dokumenthanteringsprojekt Ciceron ska påbörja implementationen och projektet avslutas därefter. IT -Fiberstadens projekt "gemensamt arbetssätt" planeras att implementeras och blir en viktig grund för framtida it-utvecklingsarbete. Hälsinglands utbildningsförbund bildades och tog över gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen i kommunen. Anställningsstopp har rått under året, trots det har vi flera anställda än 2014 vilket beror på att hemtjänsttimmarna har ökat och ett nytt LSS-boende har öppnat i Hassela. Nordanstig valde att inte gå in i gemensam HR tillsammans med Söderhamn, Ovanåker och Bollnäs då vinsterna i kvalité bedömdes bli marginella i förhållande till ökade kostnader och försämrad tillgänglighet. Projektet PA-HR Hälsingland, (personaladministration) avslutades i maj 2015 då projektet bedömdes ge ökade kostnader och merarbete för cheferna i. Kommunen har i augusti infriat borgensansvaret på 916 tkr till Kommuninvest. Kommunerna med borgensåtagande arbetar vidare för hur eventuell regress kan utformas.
Delårsrapport 6 Efter skolinspektionens tillsyn våren 2015 fick kommunen ett vitesföreläggande gällande huvudmannens brist på styrning och ledning. Med huvudman menas kommunstyrelsen som har huvudansvaret för utbildningen i kommunen. Skolinspektionen menar att inte gjort tillräckligt för att hantera de tidigare förelägganden som kommunen fått vid tidigare inspektioner. Samspelet mellan förvaltningen och kommunstyrelsen måste utvecklas och konkreta åtgärder måste vidtas för att kommunen ska undvika att betala vite. Inför kommande verksamhetsår Budgetanpassningen fortsätter att vara vår största utmaning under kommande år. Ökade ambitioner inom välfärdsområdet från riksdag och regering kommer att innebära fortsatt tryck på effektiviseringar och omprioriteringar av befintlig verksamhet. Behov av ökat underhåll i kommunens fastigheter går inte att prioritera bort. Samtidigt behöver viktiga utvecklingsprojekt i kommunen kunna finansieras. Regeringen och statsrådet Ardalan Shekarabi har tillsatt en utredning med två utredare för en ny landstingsreform, där f.d. landshövdingen i Gävleborg Barbro Holmgren är utsedd som en av de två utredarna. Som utpendlarkommun mellan Sundsvall och Hudiksvall är det viktigt att Nordanstig inte får en administrativ gräns mellan dessa städer. En ny kommunallag är på remiss och kommer att kunna påverka kommunens förutsättningar att bedriva verksamhet och vi måste bevaka vilka förändringarna det blir och hur det påverkar Nordanstig. Samkraft AB beslutade under våren att sälja bolagets inkråm. Tilltänkt köpare är Gävle Energi AB, dock överklagades beslutet i Gävle kommuns fullmäktige att ge Gävle Energi i uppdrag att köpa Samkrafts tillgångar. När anståndet om betalning av förfallna lån tog slut krävde Kommuninvest att borgenssumman skulle infrias. Ett gemensamt arbete mellan kommunerna med borgensansvar och Samkrafts styrelse pågår med att finna bästa möjliga framtida hantering.
Delårsrapport 7 1.2 Politisk organisation Revisorer (5) Kommunfullmäktige (31) Byggnadsnämnd (5) (myndighet) Kommunstyrelsen (13) Valnämnd (5) Ledningsutskott (5) Utbildningsutskott (7) Omsorgsutskott (7) BRÅ- och Folkhälsorådet Handikapprådet Pensionärsrådet Ungdomsrådet Nordanstigs Näringslivsråd Myndighetsutskott (5) KONCERN Nordanstigs Bostäder AB 100 % Nordanstigs Fastighets AB 100 % Nordanstig Vatten AB 100 % Nordanstigs Fjärrvärme AB 100 % Fiberstaden AB 20 % Kommunalförbundet Inköp Gävleborg 3,5 % Kommunalförbundet Region Gävleborg 3,87 % Stiftelsen Ersk-Matsgården Nordanstigs Ekoteknik KB MittSverige Vatten AB Samkraft AB Norrhälsinglands Miljö och Räddningsnämnd (3) Placerad under Hudiksvalls kommunfullmäktige (myndighet) Gemensam överförmyndarnämnd (1) Nordanstig Timrå Ånge Sundsvall Placerad under Sundsvalls kommunfullmäktige
Delårsrapport 8 Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Valberedningen bereder ärenden inför kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det operativa ansvaret för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen har fyra utskott. Utskottens främsta uppgift är att se till att kommunfullmäktiges beslut verkställs, att följa upp verksamheten inom respektive verksamhetsområde och bereda ärenden inför kommunstyrelsen. Ledningsutskottets verksamhetsområde omfattar övergripande finansiella och personalpolitiska frågor, näringslivsfrämjande åtgärder, infrastruktur, kultur, kommunikationer och andra kommunövergripande strategiska funktioner. Utbildningsutskottets verksamhetsområde omfattar utbildning och bibliotek. Omsorgsutskottets verksamhetsområde omfattar vård och omsorg om äldre och funktionshindrade, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknad. Myndighetsutskottets verksamhetsområde omfattar individ- och familjeomsorg, övrig socialomsorg och biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Byggnadsnämnden fattar beslut i frågor som rör myndighetsutövning utifrån plan- och bygglagen. Valnämnden fullgör de uppgifter som enligt vallagen och övriga valförfattningar ankommer på valnämnd. Kommunrevisionen arbetar på kommunfullmäktiges uppdrag, efter kommunallagen kap. 9 och god revisionssed. ala bolag består dels av helägda bolag som finns i koncernsammanställningen, dels av företag som är uppdragsföretag där kommunen äger en viss del. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har 13 ledamöter som väljs av kommunfullmäktige. Från 1 juli 2013 beslutade fullmäktige att samla all verksamhet under kommunstyrelsen. I den nya politiska organisationen har kommunstyrelsen tillsatt fyra utskott: ledningsutskottet, utbildningsutskottet, omsorgsutskottet och myndighetsutskottet. Kommunstyrelsen är kommunens "regering". Den har den ledande politiska rollen och samordnar och utvecklar kommunens totala verksamhet. Det är också kommunstyrelsen som ser till att kommunfullmäktiges riktlinjer efterlevs och den har uppsikt över alla kommunala nämnder och styrelser. Kommunstyrelsen har direkt ansvar för kommunens ekonomi, översiktlig planering, kommunala bolag, mark och fastigheter, information och räddningstjänst. Näringslivsfrågor, civilt försvar och arkiv hör också till kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens intressen. Det är kommunstyrelsen som förbereder de ärenden som kommunfullmäktige beslutar om. Den har också övergripande ansvar för att besluten verkställs. Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningsarbetet och ansvarar för genomförande av de politiska beslut som fattas i kommunfullmäktige.
Delårsrapport 9 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Omvärld 2.1.1 Arbetsmarknad Nordanstigs öppna arbetslöshet minskade och låg under länssnittet. Även i Sundsvall, Västernorrlands län och i riket var arbetslösheten lägre än föregående år, medan det i Hudiksvall och Gävleborgs län ökat. Ungdomar 18-24 år är i alla här redovisade områden lägre än förra delåret. Gävleborg är det län med högst öppen arbetslöshet i landet, såväl 2014 som 2015. Andelen arbetssökande och i arbetsmarknadspolitiska program var vid halvårsskiftet 6,0 procent. Procenttalen beräknas på förvärvsarbetande och arbetslösa inom samma åldersspann. Källa: www.ams.se Öppet arbetslösa och i program (%) Alla 16-64 år Ungdomar varav 18-24 år 2014-06-30 2014-06-30 Nordanstig 6,0 6,3 11,2 11,6 Hudiksvall 8,4 8,2 20,3 20,4 Sundsvall 7,9 8,6 14,9 17,3 Gävleborgs län 10,9 10,9 22,3 23,2 Västernorrlands län 8,4 8,9 16,4 19,0 Riket 7,5 7,5 12,7 14,4 2.1.2 Kommunens befolkning Kommunens befolkning Den sista december 2014 var befolkningen 9 493 personer. Fram till den sista juni 2015 har befolkningen minskat med 8 personer. 2011 2012 2013 2014 Bergsjö 2 748 2 758 2 744 2 762 2 780 Gnarp 2 254 2 232 2 206 2 212 2 198 Harmånger 2 151 2 139 2 112 2 116 2 105 Jättendal 877 875 884 872 875 Hassela 812 821 823 827 818 Ilsbo 691 708 722 704 709 Totalt 9 533 9 533 9 491 9 493 9 485
Delårsrapport 10 År 2014 var födelsenettot negativt, antalet födda var färre än antalet avlidna. Flyttningsnettot var positivt. Fler invånare flyttade till kommunen än från den. Fram till halvårsskiftet 2015 är trenden densamma. 2012 2013 2014 Födda 90 95 82 37 Döda 110 118 114 72 Födelsenetto -20-23 -32-35 Inflyttade 496 513 562 256 Utflyttade 476 532 529 233 Flyttningsnetto +20-19 +33 +23 2.1.3 Svensk ekonomi och internationell ekonomi Jämfört med den prognos Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade i april (se cirkulär 15:15) har Statistiska centralbyrån (SCB) publicerat en ny befolkningsframskrivning som bidragit till en upprevidering av SKL s bedömning av arbetade timmar från och med år 2016. Efter SKL s förra prognos har också regeringen lämnat en proposition till riksdagen, med förslag om en ändrad och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna som innebär en långsammare ökning av pensionsinkomsterna 2017 och 2018. De olika revideringarna tar dock till stor del ut varandra. Den 6 augusti presenterade Skatteverket ett första preliminärt taxeringsutfall för inkomståret 2014. Det indikerar en skatteunderlagstillväxt på drygt tre procent förra året. I år tilltar skatteunderlagstillväxten för riket betydligt jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner, men också på att skatteunderlaget påverkas av ändrade avdragsregler. Förra året höll höjda grundavdrag tillbaka skatteunderlaget medan det i år får ett extra lyft av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ner. Den underliggande ökningstakten, rensat för effekter av regeländringar som neutraliseras via det generella statsbidraget, stiger alltså inte lika brant. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten accelererar ytterligare och beräknas visa den största ökningen sedan år 2007. I prognosen beräknas, i enlighet med SCB s reviderade befolkningsframskrivning, en betydligt större flyktinginvandring än tidigare. Det innebär att arbetskraften och sysselsättningen ökar och att skatteunderlaget därmed blir större. Men den positiva effekten begränsas av flyktinginvandrarnas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Flyktingmottagandet innebär också ökade kostnader särskilt inom sjukvård, barnomsorg, skola och socialtjänst. Dessa kostnadsökningar är under de närmaste åren betydligt större än de inkomsttillskott som uppstår i form av ökade skatteinkomster. Belastningen på enskilda kommuner och landsting beror på i vilken grad staten ersätter dessa kostnader. De närmaste åren påverkas också både skatteunderlaget (minskar) och kommunsektorns pensionskostnader (ökar) av förändringar inom det allmänna pensionssystemet. Sammantaget är det små förändringar i den internationella bilden sedan vårens prognos. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år.
Delårsrapport 11 2.1.4 Skatteintäkter över åren Skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag Procentuell förändring från föregående år Bokslut Bokslut Prognos Prognos Prognos Prognos 2013 2014 2015 2016 2017 2018 484 652 501 583 513 772 527 044 536 571 546 212 3,5 2,4 2,6 1,8 1,8 Ökningen 2013 till 2014 beror på nytt utjämningssystem där kommunen fick en ökning med cirka 17 miljoner kronor. Nordanstig är mycket beroende av arbetsmarknaden i både den egna kommunen och i grannkommunerna. Konjunkturen i riket påverkar också starkt. De senaste årens varsel och minskning av arbetstillfällen i närregionen är en förklaring till att skatteunderlaget har minskat. 2.2 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Kommunfullmäktiges målstyrning s verksamheter styrs utifrån vision, övergripande inriktningar och ambitioner samt mål som bryts ner från kommunfullmäktige till kommunstyrelse. Kommunfullmäktige styr och följer upp denna struktur genom målplaner och sammanställs i delårsrapport och årsredovisning. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet inom kommunen. Där beslutas ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, främst mål och riktlinjer för kommunen samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, organisation och verksamhetsformer. Enligt 3 kap. kommunallagen och enligt nya ändringar i 8 kap. kommunallagen, om den ekonomiska förvaltningen, ska kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. Detta kommer att arbetas fram och beslutas om i budgetarbetet för 2016. Visionsarbete Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Hösten 2009 antog kommunfullmäktige Vision 2020. Under 2015 har arbete pågått utifrån visionen och många medborgare, företagare, kommunanställda och förtroendevalda har på olika sätt varit involverade. Kommunen vill möjliggöra att många kommunmedborgare på olika sätt engageras och medverkar i byggandet av framtidens kommun. Om fler och fler arbetar tillsammans kommer visionen i grunden att kunna påverka Nordanstig i den riktning som valts att gå. I visionen finns sju gyllene slutsatser som förtydligar särskilt viktiga områden i utvecklingsarbetet. Man kan säga att visionen pekar ut färdriktningen, men det behövs också ledstjärnor som hjälp att navigera. Det har även under 2015 arbetats fram strategiskt prioriterade och tidsatta aktiviteter i utvecklingsplanen för att hålla kompassriktningen mot vision 2020. Motiven för visionsarbetet varierar men några faktorer som väger tungt i är att skapa ett tydligare samarbete mellan offentlig verksamhet och näringsliv samt föreningsliv för att stärka utvecklingspotentialen för Nordanstig bättre hantera arbetslöshet och befolkningsminskning stärka ungdomar och unga vuxnas delaktighet och inflytande genom tydlig styrning hålla ekonomin i balans.
Delårsrapport 12 Målstyrningsprocess Kommunfullmäktige antog i juni 2011 politiska inriktningar och ambitioner för s förvaltningar och helägda bolag fram till och med 2015. Utifrån dessa har verksamhets- och finansiella målområden tagits fram, totalt 11 stycken som ska styra verksamheternas uppdrag och resursfördelning, både för ekonomi och personal, för 2015. För att säkerställa den framtida välfärden i krävs en hållbar ekonomisk tillväxt. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter. God ekonomisk hushållning syftar till att kommunens verksamhetsresurser används på mest effektiva sätt, både kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan de resurser som används och de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Kommunfullmäktiges ansvar i målstyrnings- och budgetprocessen är att fastställa de övergripande politiska inriktningarna i tilldela resurser till kommunstyrelsen för att målen ska kunna uppnås följa upp och utvärdera kommunstyrelsens verksamhet och dess måluppfyllelse. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår vad fullmäktige ska besluta. Styrelsen har även ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder, samordnar och övervakar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över egen och bolagens verksamhet, enligt 6 kap. kommunallagen. Genom månadsuppföljning, delårsbokslut, och internkontroller följer kommunstyrelsen kontinuerligt upp verksamheterna. En sammanställd redovisning upprättas vid delårsbokslut och årsredovisning. Kommunstyrelsens ansvar i målstyrningsprocessen är att föreslå och bereda övergripande politiska inriktningar föreslå övergripande mål som bygger på de politiska inriktningarna samordna uppföljning och utvärdering tolka de övergripande målen och formulera konkreta mål (4 8 stycken) och strategier följa upp vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen och redovisa dessa till kommunfullmäktige redovisa måluppfyllelsen inför kommunfullmäktige, minst en gång per år i samband med årsredovisningen tillsammans med byggnadsnämnden ansvara att genomföra fullmäktiges beslut. Politiken ansvarar för att sätta mål, prioritera resurserna på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet ska genomföras för att nå bästa resultat. har ett webbaserat system, Stratsys, för måluppföljning och rapportering. Systemet åskådliggör målstrukturen genom nedbrytning av de övergripande politiska inriktningarna till kommunfullmäktige- och kommunstyrelsemål och konkreta aktiviteter som stöttar det nuvarande arbetssättet med styrning. För att följa upp målen och säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet finns även kvalitetsverktyg, indikatorer och mätetal för uppföljning och utvärdering kopplat till målen. Systemet ger en överskådlig och förenklad struktur kring rapportering och administration kring mål och resultatstyrningen. Det är ett stöd för verksamheterna att fokusera på innehåll, analys och andra värdeskapande aktiviteter.
Delårsrapport 13 2.3 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för kommunens ekonomiska styrning. Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i offentliga verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som kommunens bolag. Dessutom finns ett balanskrav, som innebär att kommunens intäkter varje år ska överstiga kostnaderna. Balanskravet är en nedre gräns för den ekonomiska utvecklingen, medan begreppet god ekonomisk hushållning innebär väsentligt högre krav. Kommunen har målmedvetet arbetat med god ekonomisk hushållning de senaste åren. Regeringen fattade 2012 beslut om en proposition om kommunala utjämningsreserver. Förslaget innebär att kommuner och landsting själva ska kunna utjämna intäkter över tid genom att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet. På det sättet kan man sätta undan en del av överskottet i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott till följd av en lågkonjunktur. Införandet av reserverna kan ses som ett förtydligande av det övergripande målet om god ekonomisk hushållning som kommuner och landsting ska uppfylla. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2013 med möjlighet att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010. Verksamhet när det gäller uppdrag och kvalitet kan inte fortsätta på nuvarande nivå eftersom kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Allteftersom befolkningen minskar blir det kostsammare att behålla den kommunala servicen till samma kvalitet och samma antal enheter. Sverige och världen är fortfarande inne i en lågkonjunktur. Det gör att prognoserna för skatteintäkterna och generella statsbidrag 2016 2019 är osäkra. I dagsläget visar prognoserna för 2018-2019 på kraftigt försämrade intäkter. Med dessa förutsättningar som bakgrund är det alltså nödvändigt att budgetanpassningen på 50 mnkr som fullmäktige beslutade 2014-12-01 ger nya ramar och förutsättningar för verksamheterna, så att positiva resultat kan erhållas. Ett stort ansvar vilar på ansvariga inom avdelningar och verksamheter. Ledningsgruppen har ansvar för att månadsuppföljningen har hög kvalitet.
Delårsrapport 14 2.3.1 Avvikelse prognos mot budget för kommunen A Budget 2015 10 320 Avvikelser inom verksamheterna - Kommunledningskontoret 5 513 - Stab 830 - Utbildning -1 039 - Vård och omsorg -6 878 - Social omsorg 4 525 - Gymnasium och vuxenutbildning 0 Summa 2 951 B C Avvikelser särskilda verksamheter - Pensioner, personalomkostnader 6 292 - Omställningskostnader 20 228 - Försäkringspremier 4 576 - Övrigt 203 Summa 31 299 Summa avvikelser verksamheter 34 250 Avvikelser övrigt - Skatteintäkter, statsbidrag, slutavräkning -1 450 - Anpassningskrav -40 460 - Finansiella intäkter och kostnader -920 Summa avvikelser övrigt -42 830 Summa avvikelse mot budget 2015-8 580 Prognos årets resultat enligt resultaträkningen 1 740 Prognos årets förändring eget kapital 1 740 Analys god ekonomisk hushållning Kommunen har under flera år haft högre kostnader än intäkter. Kommunen har under dessa år erhållit intäkter av engångskaraktär bl.a. återbetalda försäkringspremier som har lett till att kommunen ändå har kunnat visa positiva resultat. Den höga kostnadsnivån som därtill ökar i högre grad än intäkterna leder till negativa resultat åren framöver. Prognosen för 2015 visar på ett positivt resultat 1 740 tkr. Dock budgeterades ett resultat på 10 320 tkr. Fullmäktige har beslutat att resultatet skall vara 2 % av skatteintäkterna varje år d.v.s. drygt 10 mnkr. Det positiva prognosresultatet grundar sig på att kommunen fått återbetalning av försäkringspremier, 4 576 tkr, samt att det inte nyttjats budgeterade kostnader för att genomföra åtgärdspaketet, drygt 20 mnkr, samtidigt som ett krav på att minska kostnaderna med 40 mnkr kvarstår. Verksamheternas nettokostnader är cirka 39 mnkr högre än budget 2015. I budget 2015-2018 ingår ett ospecificerat åtgärdspaket på 50 mnkr som skall vara helt genomfört 2018. Under 2015 har det tagits beslut om minskat budget med cirka 10 mnkr som påverkat 2015. Effekten åren framöver av dessa beslut är cirka 20 mnkr. Därmed återstår krav på beslut om åtgärder motsvarande 30 mnkr fram till 2018. Med andra ord kvarstår stora behov av att anpassa verksamhetskostnaderna till de intäkter kommunen erhåller. Därtill så prognostiseras lägre ökningstakt avseende skatteintäkter åren framöver, 2016-2019, vilket ökar kravet att anpassa kostnaderna. I budgetarbetet 2016-2019 finns för närvarande behov av beslut som ger effekt av kostnadsminskning med cirka 25-30 mnkr varje år framöver.
Delårsrapport 15 2.4 Kommunfullmäktiges övergripande verksamhetsmässiga och finansiella mål Kommunstyrelsens styrning och uppföljning genom mål Kommunfullmäktige har beslutat om sex finansiella mål och fem verksamhetsmål. Avsikten med dessa mål är att de tillsammans styr mot god ekonomisk hushållning i ett långsiktigt perspektiv. För att stärka styrningen i ett kortsiktigt perspektiv har kommunstyrelsen 2015 beslutat ett mål avseende god ekonomisk hushållning "Årets nettokostnader, exklusive intäkter av engångskaraktär, ska vara lägre än årets skatteintäkter och generella statsbidrag inklusive kommunal fastighetsavgift". Detta mål beräknas inte nås eftersom resultatet i prognos 2015 är positivt på grund av intäkter av engångskaraktär som återbetalning av försäkringspremier. Fullmäktiges verksamhetsmål är beslutade för perioden 2015-2018, under första halvåret på perioden har arbetet börjat på alla fem men inget av dem är ännu uppfyllt. Av fullmäktiges finansiella mål för 2015 beräknas fem vara uppfyllda vid årsskiftet och ett, resultatmålet, kommer inte att uppfyllas. För att resultatmålet ska uppfyllas görs bedömningen att det krävs mer insatser i form av beslut och åtgärder. Förklaring prognostecken Målet kommer att uppnås, utan ökade insatser/målet har uppnåtts. Målet kommer att uppnås, men ytterligare insatser behövs. Målet kommer troligen inte att uppnås/målet har inte uppnåtts. Uppföljning av fullmäktiges finansiella mål Kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatet för år 2015 budgeteras så att resultatet ska vara 2 procent av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Resultaten för år 2016-2018 budgeteras till lägst 2 procent av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Investeringsvolym 2015 kan högst motsvara åretsavskrivning plus 5 000 tkr, dock högst 20 000 tkr. Ombudgetering från föregående år plus årets investeringsvolym får vara högst årets avskrivningar gånger två. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska vara lägst 30 procent. Likviditeten ska vara lägst 100 procent, d.v.s. omsättningstillgångarna ska vara högre än de kortfristiga skulderna. Samtliga investeringar bör finansieras med egna medel. Kommunen ska amortera låneskulden med minst 6 procent per år. Resultat Målet kommer inte att uppnås. Prognosen visar på ett resultat på 1 740 tkr. Det motsvarar 0,3 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Målet kommer att uppnås utan ökade insatser. Prognosen för investeringar är 21 474 tkr. Prognosen för avskrivningar är 15 000 tkr. Målet kommer att uppnås utan ökade insatser. Prognosen visar på en soliditet exklusive ansvarsförbindelsen för pensioner på 42,6 procent. Målet kommer att uppnås utan ökade insatser. Prognosen för likviditeten är 119 procent. Målet kommer att uppnås utan ökade insatser. Inga lån har tagits upp och inga lån planeras för att finansiera investeringar. Målet kommer att uppnås utan ökade insatser. Prognosen för amortering av låneskulden ligger på 9 procent.
Delårsrapport 16 2.4.1 Barn och unga KF ambition med den övergripande inriktningen Arbetet med barn och unga ska vila på en gemensam värdegrund. Denna värdegrund bygger på en människosyn som ser människan som aktiv, engagerad, ansvarskännande och medskapande. Vår ambition är att barn och unga i ska växa upp och utbildas i en trygg och stimulerande miljö. Kommunen ska stärka föräldrarollen genom bland annat familjecentraler och familjeklasser. Detta ska vi uppnå genom att socialtjänst, skola och föräldrar samarbetar mot gemensamma mål. Vi ska erbjuda en bra skola, där barn och ungdomar känner inflytande och delaktighet och där undervisningen i för- och grundskola tar tillvara elevernas naturliga upptäckarglädje. Varje individ skall bemötas och utbildas utifrån sina egna förutsättningar och få stöd och uppmuntran för att nå de nationella målen och för att bli starka och självständiga människor. Skolan ska stödjas så att andelen elever som når de nationellt uppställda målen stadigt ökar. Barn- och ungdomar ska få mer plats och möjlighet att påverka sin situation genom bland annat ungdomsrådet. Kommunen ska stimulera aktiviteter i drogfria miljöer och ha nolltolerans för mobbning och kränkande behandling. ska arbeta för ett aktivt utbyte mellan skola och närings-, arbets- och föreningsliv. KF-mål Kommentar Under 2015-2018 utveckla skolmiljöer som ger eleverna goda möjligheter att klara skolans mål utifrån elevernas förutsättningar. Målet kommer att uppnås, men ytterligare insatser behövs. Från och med delåret 2015 görs en sammanställning för betygsnivåerna A-D. Att jämföra med föregående år är därför inte möjligt då endast betyget E redovisades. 2.4.2 Kultur och fritid KF ambition med den övergripande inriktningen Inom kultur och fritid ska inriktningen vara att stimulera och stödja ungdomsverksamhet för att bidra till allsidiga fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Kommunen ska ge ekonomiska förutsättningar till detta och på så sätt arbeta för en drog- och alkoholfri miljö. Ambitionen är också att öka de ekonomiska resurserna till kultur- och föreningsstöd och lyfta fram kulturaktiviteterna och stödet till den lokala kulturen. Ungdomsrådets kompetens och viljeinriktning ska tas tillvara och de äldres fritidsaktiviteter ska stimuleras. Stöd ska möjliggöras bland annat genom kommunens utvecklingsmedel till förenings- och ungdomsverksamhet. Nordanstigs Föreningsråd som paraplyorganisation för föreningarna ska vara en viktig samarbetspartner för kommunen.
Delårsrapport 17 2.4.3 Boendemiljö och kommunikation KF ambition med den övergripande inriktningen Genom den nya kollektivtrafiklagen och kollektivtrafikmyndigheten ska kommunen verka för förbättrade kommunikationer och att kollektivtrafiken i synnerhet utvecklas under mandatperioden, för att stödja pendling till och från jobbet likväl som till och från fritidsaktiviteter. Kollektivtrafikens utveckling visar kommunens utvecklingspotential för dem som funderar på att flytta hit, och pendlingsmöjligheterna med både tåg och buss gör inflyttningsområdet större. Kollektivtrafiken ska utökas och ambitionen är att fördubbla antalet resor fram till 2020. Goda nätkommunikationer ökar chansen till lyckade etableringar av företag, och till ett ökat samarbete inom skola och utbildning. Vår ambition är att vi vill visa att Nordanstig är en kommun som är i framkant vad gäller både teknik och visioner. Vi vill arbeta för att stärka kommunmedborgarnas känsla för sin kommun och även förbättra omvärldens bild av kommunen. Vi vill visa vilka naturtillgångar och friluftsliv som erbjuds och hur tryggt det är att bo här. Att Nordanstigs kommun står för utveckling och framåtanda. Att här i Nordanstig kan själen vårdas och intellektet stärkas. Här finns närhet till våra grannkommuner genom bra kommunikationer. Att i Nordanstig finns en bra boendemiljö ur alla aspekter. KF-mål Kommentar Under 2015-2018 utveckla miljöer för attraktivt boende. Målet kommer att uppnås, men ytterligare insatser behövs. Översiktsplanearbetet är påbörjat med arbetsgrupp på tjänstemannanivå. Den åsyftar till att framlägga en mångårig strategisk plan för utvecklingen av våra boendemiljöer där även strategiska lägen för kommunikation är en del i det arbetet. Flertalet privata aktörer driftar redan idag projekt med nyetablering av bostäder i kommunen, där förvaltningen aktivt hjälper till genom handläggning och administrativt stöd för att stötta dess utveckling framåt. X-trafik har uppdrag från kommunerna i regionen att ge möjlighet att komplettera skolkorten med fritidsbiljett. Priset beräknas preliminärt kunna rabatteras till 50 % av fritidsbiljetten. I vårt med Länsstyrelsen gemensamma ambitionsdokument avseende miljöbefrämjande insatser ingår det även delar som avser förbättringar i boendemiljöer och kommunikationsmöjligheter. Exempelvis logistiska förutsättningar för att möjliggöra transporter med elfordon i kommunen. Både inom förvaltningens ramar men även befolkningen i kommunen skall ges sådana förutsättningar.
Delårsrapport 18 2.4.4 Miljö och Hälsa KF ambition med den övergripande inriktningen Kommunens uppgift är att planera för en god livsmiljö på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart. Kommunen ska öppet kommunicera och regelbundet följa upp miljöarbetet. Vi vill utveckla de lokala miljömålen i samklang med de regionala och de nationella kvalitetsmiljömålen utifrån den nationella och vår lokala klimatstrategi. Klimatstrategin ska uppdateras i samband med att våra miljömål utvecklas. Vi vill utveckla källsorteringen i kommunen och i första hand i kommunens egna verksamheter. Vi anser att brottsförebyggande arbete och en väl utvecklad folkhälsa är viktiga framgångsfaktorer för att göra kommunen trygg och attraktiv att leva och bo i. Med utgångspunkt från folkhälsopolitikens elva målområden sker det förebyggande arbetet genom de fyra målområden vi valt att prioritera. Dessa är: barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. En naturvårdsplan ska tas fram med åtgärder för att tillgängliggöra naturen med stigar, leder och rik information om de natur- och kulturvärden som finns i Nordanstig. KF-mål Kommentar Under 2015-2018 ska miljön och folkhälsan i succesivt förbättras. Målet kommer att uppnås, men ytterligare insatser behövs. Kommunens prioriterade folkhälsomål för 2015-2018 har reviderats och antagits av kommunstyrelsen. Arbete pågår i projekten TobaksFRI duo och drogpolitiskt handlingsprogram har upprättats och antagits. Trygghetsvandringarna har ersatts av att medborgarna gör felanmälan på kommunens hemsida. Kupolstudie om elevers psykiska hälsa. 2.4.5 God ekonomisk hushållning KF ambition med den övergripande inriktningen För kommunen gäller god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att periodens kostnader täcks av periodens intäkter och dessutom ger ett överskott för att avsätta medel för att möta tidigare och framtida pensionsförpliktelser, amortera skulder, värdesäkra tillgångar, egenfinansiera investeringar samt skapa en buffert för framtida oförutsedda händelser. De kommunala verksamheterna ska kännetecknas av väl underbyggda beslut, hög effektivitet och god servicenivå. Kommunens affärsdrivande verksamheter och bolag ska generera överskott som kan garantera en långsiktig utveckling. Samarbete och samverkan mellan kommuner och näringsliv ska alltid undersökas.
Delårsrapport 19 2.4.6 Trygg som medborgare KF ambition med den övergripande inriktningen Vår ambition är att skapa trygghet under kommunmedborgarens hela levnadstid En gemensam värdegrund ska genomsyra alla kommunens verksamheter där bemötande och respekt är en gemensam grund. Kommunens insatser ska kännetecknas av korrekt och snabb service när det finns behov av stöd i hemmet eller boende i särskilt boende. Brukaren ska ha valfrihet och möjlighet att påverka vårdinsatsen. Kvalitetskraven ska vara likvärdiga oberoende av utförare. Kommunen vill också underlätta för äldre att flytta till hyreslägenheter i nära anslutning till kommunens äldreboenden, för enklare tillgång till service eller annan hjälp. Vår ambition är att arbeta för äldreboende i fyra steg; i hemmet, i seniorboende, i trygghetsboende och i särskilt boende. Vi vill att ett äldrecenter skapas i kommunen på Bållebo i Bergsjö. Kvaliteten i den kommunala hemtjänsten ska utvecklas så att verksamheten blir ett föredöme med god service och kvalitet vid val av utförare. Anhöriga som tar hand om någon närstående ska få stöd. En gemensam daglig verksamhet ska utvecklas i kommunen för brukare inom handikappomsorgen. Verksamheten inom individ och familjeomsorgen ska utvecklas. Antalet placeringar av barn och ungdomar ska minska genom att vi satsar på olika former av hemmaplanslösningar för familjer, barn och unga. Kommunen ska fortsätta utveckla ett bra samarbete med landstinget kring vårdfrågor. Ambitionen är att ingen individ ska drabbas av problem på grund av gränsdragningar mellan olika huvudmän. KF-mål Kommentar Målet kommer att uppnås, men ytterligare insatser behövs. Under 2015-2018 ska tryggheten bland kommunens invånare öka. För att uppnå kommunfullmäktiges mål har verksamheterna arbetat med olika aktiviteter för att öka kommuninvånarnas trygghet. Arbetet med att analysera sjukfrånvaron pågår i alla verksamheter och en analys av detta kommer att tas fram. Verksamheterna arbetar aktivt med att förbättra och utveckla de arbetssätt som direkt kan bidra till att öka kommuninvånarnas trygghet. Målet är delvis uppfyllt vid delåret 2015. Vid mandatperiodens slut är bedömning att kommunfullmäktiges mål kommer att vara uppfyllt.
Delårsrapport 20 2.4.7 Näringsliv och arbetsmarknad KF ambition med den övergripande inriktningen s insatser för näringsliv och företagande skall kännetecknas av attityder som skapar ett förbättrat företagsklimat, en god företagsutveckling, möjligheter och öppningar att utveckla nätverk och innovationer. Vi tror att det finns stora möjligheter för företag att utvecklas inom den s.k. gröna sektorn. Det är positivt då det möjliggör en mer hållbar tillväxt. Med hållbar tillväxt menar vi att tillväxten inte sker på bekostnad av miljö, personal, djur eller kultur. Att tillväxten bygger på miljövänlig teknik. Vår ambition är att kommunens insatser för näringsliv och företagande skall möjliggöra fler företag, fler arbetstillfällen och utvecklad turism. Samarbetet mellan kommunen och företagare ska utvecklas Kommunen ska aktivt arbeta för nyetableringar av företag och tillväxt inom befintliga företag och utbildning inom företagande och entreprenörskap. Vi anser att utveckling och förstoring av den lokala arbetsmarknadsregionen har mycket stor strategisk betydelse. Kommunala beslutsprocesser och tillståndgivande ska vara kopplade till tjänstegarantier som är kända, accepterade och synliggjorda. Kommunens arbetsmarknadsstrategiska åtgärder ska syfta till att människor kan klara sin egen försörjning. Vi ska särskilt fokusera på att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar. Vi vill att invandrares och andra inflyttares yrkes- och utbildningskunskaper ska tas tillvara för att underlätta ingången i arbetslivet. Invandrares inlärning av svenska språket ska prioriteras. KF-mål Kommentar Målet kommer att uppnås, men ytterligare insatser behövs. Kommunens nuvarande näringslivsstrategi har ett utgånget datum för dess giltighet. I verksamheten pågår dock en rad aktiviteter som jobbar för att uppfylla Kf-målets åsyftande. Under 2015-2018 ska förutsättningarna för näringslivet utvecklas och förbättras i kommunen Exempel på detta är det gemensamma regionala projektet som kallas för Upplev Nordanstig i vår kommun. Enheten bedriver även utbildning inom nyföretagande. Det stora arbetet som är uppstartat inom enheten är arbetet med att ta fram en ny närigs-livsstrategi för politiken att besluta om. Den kommer att konkretisera hur förvaltningen vidare skall arbeta för att nå måluppfyllelse i enlighet med Kf s ambitioner.
Delårsrapport 21 2.5 Personal 2.5.1 Sjukfrånvaro s totala sjukfrånvaro ökade under perioden 1 jan till 30 juni 2015. Den totala sjukfrånvaron var 8,0 procent jämfört med fjolårets 6,9 procent. Inom vissa få områden har sjukfrånvaron sjunkit. Motsvarande ökning ses även i övriga länet. Total sjukfrånvaro procent 2015 2014 Kommunledningskontor 7,2 4,7 Utbildning 9,0 7,9 Vård och omsorg 8,0 7,4 Social omsorg 6,2 3,4 Totalt 8,0 6,9 Företagshälsovården, ALERT, deltog första halvåret 2015 i flera rehab-möten, genomförde arbetsförmågebedömningar och utförde medicinska undersökningar. Även en insats som vi delvis får finansiering via försäkringskassan (FK) som kallas arbetsplatsnära stöd har genomförts. Insatsen är till god hjälp vid omplacering. Företagshälsovården hjälpte även till med att ta fram nya, eller förtydliga, underlag till försäkringskassan, främst till individer som får indragen sjukpenning eller som inte beviljas sjukpenning alls. Vi ser en fortsatt ökning av psykisk ohälsa. Så ser även den nationella trenden ut. Korttids- och långtidssjukfrånvaro Skillnaden mellan lång -och korttidsfrånvaron är marginell och skiljer endast någon procentenhet. (%) < 59 dagar > 60 dagar Verksamhet 2015 2014 2015 2014 Kommunledningskontoret 33,0 49,2 67,0 50,8 Utbildning 49,3 49,3 50,7 50,7 Vård och omsorg 49,6 46,7 50,4 53,3 Social omsorg 54,5 86,2 45,5 13,8 Total sjukfrånvaro 48,0 49,5 52,0 50,5 Sjukfrånvaro för kvinnor och män (%) Kvinnor Män Verksamhet 2015 2014 2015 2014 Kommunledningskontoret 9,5 5,4 1,9 3,2 Utbildning 9,7 8,6 4,4 4,1 Vård och omsorg 8,7 7,9 1,4 1,7 Social omsorg 5,5 2,2 8,0 6,1 Total sjukfrånvaro 8,8 7,5 3,5 3,6
Delårsrapport 22 Sjukfrånvaro fördelad per åldersgrupp (%) 29 år eller yngre 30-49 år 50 år eller äldre Alla anställda Verksamhet 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 Kommunledningskontoret 3,1 3,0 7,0 7,3 8,0 2,7 7,2 4,7 Utbildning 4,3 7,2 10,3 7,6 9,1 8,4 9,0 7,9 Vård och omsorg 5,0 1,9 7,8 7,8 9,0 8,3 8,0 7,4 Social omsorg 3,7 4,7 5,6 3,1 7,0 3,6 6,2 3,4 Total sjukfrånvaro 4,6 3,6 8,2 7,2 8,7 7,3 8,0 6,9
Delårsrapport 23 2.6 Kommunens ekonomi 2.6.1 Periodens resultat Kommunen redovisade ett delårsresultat på 12 460 tkr och hela koncernen 15 283 tkr. Tabellen visar resultatet under fyra år, 2012 2015. (tkr) 2012-06-30 2013-06-30 2014-06-30 Kommun 9 619 4 363 15 400 12 460 Koncern 13 463 6 833 15 828 15 283 2.6.2 Budgetavvikelse Årets budgetavvikelse kommun (tkr) 2011 2012 2013 2014 Prognos 2015 Årets budget 2 001 3 022 3 077-279 10 320 Årets resultat 1 769 10966 18 138 12 481 1 740 Budgetavvikelse -232 7 944 15 061 12 760-8 580 2.6.3 Investeringar mm Totala investeringar i kommunen År 2012 2013 2014 Budget 2015 Prognos 2015 (tkr) 22 546 25 991 12 367 25 585 1 412 21 474 De största investeringarna under året Investering Belopp Byte av gatubelysningsarmatur 2 000 Morängsviken (VA-utbyggnad) 1 950 Morängsviken (vägar) 1 888 Bredband 1 770 Personalbyggnad Homons ÅVC 1 684 Reservkraftanläggning 1 200 Byte av gatubelysningsarmatur Äldre kvicksilverarmaturer ska ersättas med energieffektiva alternativ. Arbetet beräknas vara klart 2015. Morängsviken Till Morängsvikens LIS-område ska VA byggas ut och ett vägnät etableras. Arbetet beräknas vara klart hösten 2015. Bredband Fiberutbyggnaden fortsatte i enlighet med kommunfullmäktiges uppsatta mål och beslutad bredbandsstrategi. Av de projekterade områdena har länsstyrelsen hittills beslutat om bidrag för tre områden, vilka förutsätter kommunal medfinansiering. Detta arbete har slutförts under 2015. Fiberutbyggnaden totalt beräknas vara klar cirka år 2020. Personalbyggnad Homons ÅVC Ny personalbyggnad byggs på Homons ÅVC. Arbetet beräknas vara klart hösten 2015.
Delårsrapport 24 Reservkraftanläggning Trygghetsnaven vid Sörgården och Bålle ska förses med permanent reservkraft. Arbetet beräknas vara klart under 2015. Långfristiga lån (tkr) 2012 2013 2014 Låneskuld 1/1-67 439-63 521-59 077-55 907 Nya lån 0 0 0 0 Nya leasingbilar -2 934-573 -1 802 0 Amortering lån 4 848 3 543 3 430 1 671 Amortering leasingbilar Utgående balans 2 004 1 474 1 542 751-63 521-59 077-55 907-53 485 2.6.4 Balanskravet Avstämning mot tidigare års balanskrav har tidigare år uppfyllt balanskravet och kommunen uppfyller balanskravet i prognosen för helårsresultatet 2015 enligt Kommunallagen 8 kap 4. Bedömning av balanskravet Årets resultat 1 740 - samtliga realisationsvinster - vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - orealiserade förluster i värdepapper 858 - återföring av orealiserade förluster i värdepapper -1 000 - pensionsskuldförändring på grund av ändrad diskonteringsränta Årets resultat efter balanskravsjusteringar 1 598 - medel till resultatutjämningsreserv - medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 1 598 2.7 Kommunkoncernens ekonomi Periodens resultat I koncernen ingår kommunstyrelsens verksamhet, byggnadsnämnden och fyra helägda aktiebolag. I koncernsammanställningen för 2015, delårsrapport, ingår inte Nordanstigs Fastighets AB då omsättningen är av obetydlig omfattning, och det helägda kommanditbolaget Nordanstigs Ekoteknik KB då det ska likvideras. Koncernen redovisade ett positivt delårsresultat om 15,3 mnkr för 2015. Eftersom kommunen är både ägare och köpare av flera av koncernföretagens tjänster är intresset dubbelt. Kommunens målsättning är att uppnå koncernnytta och att ge medborgare bästa möjliga service. De kommunala företagen verkade på ett bra sätt inom sina områden. För information om företagens verksamheter se under respektive rubrik samt i företagens delårsredovisningar.
Delårsrapport 25 3 Kommunens verksamheter - utskott, bolag och stiftelser 3.1 Kommunstyrelsen 3.1.1 Kommunstyrelsens ledning, styrning och uppsikt över verksamheten Allmänna förutsättningar för framtida positiva resultat Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över kommunens samlade verksamhet, såväl nämnd som kommunala företag. Arbetet har planerats och genomförts. Budget, flerårsplan och verksamhetsplaner är viktiga styrdokument som ger underlag för hur verksamhet och ekonomi planeras. Här pågår ett förbättringsarbete, framför allt måste prognosträffsäkerheten i budgetuppföljningen förbättras. Verksamheten och budget måste planeras i flera års följd. Budgetutfall analyseras månadsvis och följs upp både ur ekonomiskt och verksamhetsmässigt perspektiv. Kommunstyrelsen får regelbunden rapportering av verksamhet och ekonomi. En viktig observation är att för kommunstyrelsen viktig information stannar på utskottsnivå, även här krävs utveckling för att nya organisationen ska kunna verka fullt ut. Rapporteringsarbetet fortsatte att utvecklas och effektiviseras under 2015 i kommunens verksamhetsuppföljnings och planeringssystem, Stratsys. Uppföljning av bland annat egenkontroll, tillsyn och sjukfrånvaro planeras i Stratsys i syfte att förenkla och förbättra verksamhetsuppföljningar och därigenom det systematiska kvalitetsarbetet i kommunens verksamheter. Efter juni månad görs delårsrapport med uppföljning av både verksamhet och ekonomi. Om budgetunderskott prognostiseras eller om större brister i verksamheten upptäcks eller befaras ska åtgärder föreslås. Kommunstyrelsens ledningsutskott bereder och samordnar ansvaret enligt kommunallagens uppsiktsplikt. Årliga boksluts- och budgetberedningar är mycket värdefulla för uppsiktsplikten. Önskvärt vore om dessa utmynnade i en årlig bokslutsdag där företrädare för kommunstyrelsen, förvaltningsledningen, bolagspresidierna och bolagsledningarna tillsammans sammanfattar det gångna året. På kommunstyrelsens sammanträde i april 2015 togs årsredovisningen för 2014 upp. 3.1.2 Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv Projekt- och visionsbidrag En översyn av kommunens föreningsbidrag och kommunstyrelsens utvecklingsmedel genomfördes 2014. Som ersättning för tidigare utvecklingsmedel finns nu två nya bidragsformer inrättade: projektbidrag och visionsbidrag. De har en gemensam årlig budget på 960 tkr. och ett gemensamt ansökningstillfälle årligen, den 15 april. Projektbidrag avser ansökningar upp till och med 100 tkr och visionsbidrag avser ansökningar över 100 tkr. 2015 inkom 38 ansökningar från kommunens föreningar till den 15 april, omfattande en totalsumma på 2 070 tkr. Kommunstyrelsen beslutade att 18 av ansökningarna beviljades bidrag. Förutom den årliga möjligheten att ansöka om projektbidrag och visionsbidrag så finns ytterligare 500 tkr avsatta i budget 2015 till bidragsansökan under hela året för ledarutbildning, ungdomsinitiativ och kommunstyrelsens spontankassa. Föreningar och organisationer kan ansöka om stöd till projekt för att stimulera utvecklingsinsatser i samklang med Vision 2020 och kommunens lokala utvecklingsplan LUP.
Delårsrapport 26 Kvalitetsarbete under perioden Medborgarnas krav på information, valfrihet, kvalitet, delaktighet och medbestämmande i den offentliga verksamheten ökar. Utvecklingen ställer nya krav på kommunen. Krav som i ökad utsträckning innebär en bättre och utökad medborgardialog, ett ständigt effektiviseringsarbete och en hög kvalitet på de tjänster som kommunen tillhandahåller. Det ska finnas tydliga samband mellan mål, effektivitet, kvalitet och effekter i hela organisationen, vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för en god ekonomi, verksamhetsuppföljning och utvärdering. Flera aktörer SCB, SKL, Socialstyrelsen och Skolverket med flera arbetar med att ta fram jämförelser. Behovet ökar i takt med brukarnas medvetenhet och krav på god kvalitet, men ska framförallt ses som ett underlag för förbättringsarbete. Trenden går mot att redovisa effekter av insatta resurser, snarare än resultat. Under de senaste åren har jämförelserna med andra kommuner ökat. En del utvärderingar och jämförelser sker på kommunnivå, men flertalet sker på verksamhetsnivå. För att utöka kommunikation, information och delaktighet för kommunmedborgarna finns: allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige resultat- och kvalitetssidor på webben medborgar-, kund- och brukarenkäter utvärderingar, uppföljning av mål och verksamhet sms-panel för unga Brå, brottsförebyggande- och folkhälsoråd Nordanstigs näringslivsråd sociala medier (kommunen finns på facebook). Pågående utvecklingsprojekt i kommunen är: Förstudie regionalt skärgårdssamarbete Upplev Nordanstig Nu gör vi! 2014 2015 Lona (lokal naturvårdssatsning) SNAC (Swedish National Study on Aging and Care) RUN (regional utbildning för nyföretagare) Vård- och omsorgscollege Hur svårt kan det vara? - samarbete rörande ungdomsarbetslösheten Lokala Kompetenscentra - att etablera lokala kompetenscentra