Information från expertgruppen och kommittén för vin 23 mars 2015

1(6) Information från expertgruppen och kommittén för vin 23 mars 2015 Sammanfattning Diskussion om införande av tre nya OIV-metoder i (EG) nr 606/2008. Förenkling av lagstiftningen som genomför Lissabonprocessen när det gäller oenologiska metoder. Ett förslag röstades igenom som innebär att alla viner från vinområdena i Baden-Wurttemberg, Bavaria, Hessen och Rhineland Palatinate från 2014 års skörd ska tillåtas ha en ökad halt av svaveldioxid på maximalt 50 mg mer än det nu högsta tillåtna. Marknadssituationen diskuterades. Information om vinodlingsarealer och produktionspotential. Diskussion om vissa aspekter av systemet med planteringsrätter. Presentation av studien Europeiska viners konkurrenskraft. Nationella stödprogram Rätt till tillträde för medlemsstater till EU:s vinisotopdatabas. Från Sverige deltog Ann Mohlén Årling, Livsmedelsverket Expertgruppen Båda punkterna på expertgruppen faller under Livsmedelsverkets ansvarsområde. 1.1 Diskussion om ändring av förordning 606/2009 rörande vissa nya oenologiska metoder Enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 606/2009 anges tillåtna oenologiska metoder i dess bilaga 1A. Bilagan uppdateras varje år med nya OIV-metoder som röstats under OIV:s generalförsamling. En del av de metoder som röstades i Mendoza i höstas kommer att föreslås att införas i bilagan. Nu föreslås att tre metoder förs in i (EG) nr 606/2009. Nr 53 Behandling med membranteknologi med aktivt kol för att reducera 4- etylfenoler och 4-etylguaiacol, Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping www.jordbruksverket.se jordbruksverket@jordbruksverket.se

2(6) Nr 54 Användning av polyvinylimidazole-polivinylpyrrolidone copolymerer (PVI/PVP) samt nr 55 Användning av silverklorid. Vid mötesdiskussionen framförde en medlemsstat sina invändningar om PVI/PVP och silverklorid samt att dessa metoder diskuterats länge i OIV. Medlemsstaten frågade om det egentligen går att tala om vin som en naturlig produkt samtidigt som man tillåter dessa tillsatser. En annan medlemsstat ville titta på silverklorid i det stora perspektivet och skilja vintillverkningsmetoder från andra metoder som används livsmedelstillverkning. Medlemsstaten var tveksam till silver i vintillverkning och menade även att silverbehandlingen har stor inverkan på vinet och betonade teknologiska och oenologiska metoder samt frågade hur/om Efsa bedömt metoden. Kommissionen hade konsulterat DG Santé men inte Efsa. 1.2 Förenkling av lagstiftningen som genomför Lissabonprocessen när det gäller oenologiska metoder (förenkling av 606/2009) Ett dokument har presenterats med bland annat förenklingar av (EG) nr 606/2009. Det ska ske anpassningar, förenkling samt korrigeringar rörande överensstämmelse med andra regelverk. I nuvarande regler finns 17 artiklar och 7 bilagor. Förenkling gäller särskilt artiklarna 7 och 8 och innebär bättre överensstämmelse med OIV-regler och hur de ställs upp, samt att innehåll av svaveldioxid ska vara i överensstämmelse med OIV-regler. Förenklingsförslagen rör även förfarandet av undantag från grundreglerna vilka kommissionen föreslår publiceras på hemsidan. Vissa saker finns redan i specifikationerna för SUB och SGB viner och behöver därmed inte anges. På förra mötet framkom bland annat att kommissionen har för avsikt att stärka banden till OIV:s regelverk samt att ta bort de särskilda undantag i bilagorna för högre sulfithalter som finns för en del viner med skyddade beteckningar. Detta framgår redan av produktspecifikationerna menar kommissionen. På mötet presenterade kommissionen EU:s lagstiftning om enzymer. Alla enzymer ska granskas av Efsa enligt förordning 1332/2008. Enzymer kan endera användas som tillsatser eller processhjälpmedel. Lysozym och ureas och betaglukanas kan möjligen listas som tillsats i framtiden. Enzymerna listas, riskvärderas samt dess teknologiska syfte anges och att de inte ska vara en risk för hälsan. När Efsa har tagit fram samtliga utlåtanden om alla enzymer ska dessa publiceras. Kommissionen ska därefter lista de tillåtna enzymerna. Till dess att det finns en EU-lista gäller nationella regler för dessa enzymer. Numera är det enbart DK och FR som har nationella regler. Kommissionen trodde att registret kommer att kunna publiceras nästa år, det regleras i förordning 234/2011. Tiden för granskning har utökats med ett halvår. Deadline var förra veckan men nya ansökningar kan komma in. Men alla senare granskningar kommer inte att komma med i den ursprungliga listan. Övergångsregler kommer att finnas. Efsa har nio

3(6) månader på sig att utvärdera ensymerna och kommissionen har sedan 9 månader på sig att publicera. Enzymer som inte är på listan får därefter inte saluföras. Lysozym, ureas och betaglakanas behöver inte riskvärderas men det har kommit in ansökningar ändå. Det ska finnas ett teknologiskt behov och enzymerna ska inte vilseleda konsumenterna. För enzymer som används som tillsatser gäller märkningsreglerna i (EU) nr 1169/2011. Enzymer ska anges med sin teknologiska funktion med mera om de har funktion som tillsats. Kommissionen uppmanade medlemsstater som inte kommenterat skriftligen att göra detta. Därefter kommer ett policy-paper att sammanställas. Kommissionen betonade att deras mål är att förenkla, ha kortare förordningar samt ta bort allt som inte behövs. Om kommissionen inte får ett alldeles klart nej från medlemsstaterna kommer man att göra ändringar i linje med sitt förslag. Kommittén Punkterna 1.1 och 2.6 faller under Livsmedelsverkets ansvarsområde. Övriga punkter på kommittémötet faller under Jordbruksverkets ansvarsområde. 1.1 (Eventuellt) röstning om ändring av förordning 606/2009 vad gäller ökning av det högsta totala innehållet av svaveldioxid då klimatförhållanden gör det nödvändigt Enligt förordning (EG) nr 606/2009 får kommissionen ge medlemsstaterna undantag från den högsta halten svaveldioxid för viner som har ett gränsvärde som understiger 300 mg/l. Kommissionen får tillåta en höjning med 50 mg/l om väderleksförhållandena gör det nödvändigt. Förslaget innebär att alla viner från vinområdena i Baden-Wurttemberg, Bavaria, Hessen och Rhineland Palatinate från 2014 års skörd ska tillåtas ha en ökad halt av svaveldioxid på maximalt 50 mg mer än det nu tillåtna. Vid mötesdiskussionen förklarade kommissionen att Efsa håller på och tittar på ADI (acceptabelt dagligt intag) för svaveldioxid och sannolikt kommer att sänka gränsvärdena. En medlemsstat kritiserade förslaget. Förslaget antogs vid röstning. 2.1 Marknadssituationen för vin Kommissionen hade inte sett några ändringar av den beräknade vinproduktionen detta vinår på 165 miljoner hektoliter. När det gällde export hade den ökat något för mousserande viner. Total vinexport var 21 miljoner hektoliter, vilket är en liten ökning på 4 %. Nio miljoner hektoliter mousserande vin exporterades och det är en ökning med 2 % och den största siffran hittills för denna produkt. Det största landet som export går till är USA, därefter kommer Ryssland, Kanada och Kina. Ökning av exporten skedde enbart till USA. Det var i princip enbart Spanien som hade ökat sin

4(6) handel inom EU med vin. Tyskland är den största importören av vin från EU, därefter kommer Storbritannien och Frankrike. 2.2 Information om vinodlingsarealer och produktionspotential Kommissionen presenterade ett dokument med uppgifter om den planterade vinarealen. Arealen fortsätter att sjunka. Bulgarien och Cypern har minskat sina vinarealer med 40 %. Även i Spanien, Ungern, Slovakien och Malta har vinarealerna minskat mycket. De största vinområdena finns bland annat i Castila de la Mancha och Bordeaux, samt i norra Italien. På fråga från kommissionen kunde inte Bulgarien, Frankrike och Österrike inte ge några svar på hur reserverna kommer att användas av dessa tre medlemsstater. Spanien, Ungern och Rumänien har ökat sin nyplantering av arealer med vinstockar och de tillfrågades om planteringar kommer att öka även i framtiden. Spanien och Rumänien trodde på fortsatta ökningar. 2.3 Diskussion om vissa aspekter av systemet med planteringsrätter Kommissionen förklarade att det nu är klart att både den delegerade och genomförandeakten kommer att publiceras den 9 april. Kommissionen klargjorde frågor som kommit upp under tidigare möten. Bland annat när det gäller stöd för omstrukturering och vad som händer med planteringsrätter som konverteras och planteras senare. Kommer de att få stöd för omstrukturering, planteringsrätter som inte härrör från omstrukturering kommer inte att få detta stöd. Två medlemsstater efterfrågade skriftliga förklaringar tillsammans med hänvisningar till aktuella artiklar. Kommissionen påpekade att det i vissa fall kan vara så att medlemsstaterna inte har rätt att begränsa planteringar utöver vad som anges i den gemensamma marknadsordningen. Kommissionen påpekade vidare att de under senaste tiden har sett förslag till nationella regler med begränsningar som rör var man kan plantera och detta oroade kommissionen som inte ansåg att dessa förslag respekterar EU:s regler. 2.4 Presentation av studien Europeiska viners konkurrenskraft Kommissionen menade att studien visade vinsektorns styrkor och svagheter. Utvecklingen av konkurrenskraft i vinsektorn, identifiering av nyckelfaktorer och hur man ökar konkurrenskraften för EU:s stilla viner. Den största konkurrensen från tredje länder kommer från stilla viner. Det har skett stora förändringar när det gäller importen av vin till EU genom att det mesta skickas i bulk numera. Däremot har EU:s bulkexport minskat.

5(6) En medlemsstat var lite tveksam till hur man angett prisnivån på viner i studien och tyckte att de hade överskattat priserna. Kommissionen svarade att man hade tillämpat samma metodologi överallt, i så fall var alla priser överskattade över hela världen. Kommissionen har försökt att systematisera olika faktorer som påverkar handeln med vin och som handlar om konkurrenskraft. Man kunde identifiera 41 olika faktorer. Det har mycket att göra med hur privata intressenter agerar samt priser och storleken på volymer som kan levereras. Informationen grundar sig på intervjuer. I framtiden räknar man USA och Kina som potentiella framtidsmarknader för ökning av vinexporten. Marknadstillträde, anpassning till marknaderna och kommunikation mellan aktörerna samt en stagnerande EU-marknad ses som utmaningar när det gäller ökning av konkurrenskraften i EU. När det gäller marknadstillträde rekommenderas länder som till exempel Korea, alltså icke-traditionella marknader som lovande. Vidare att processen med handelsavtal snabbas upp och att tillåta bidrag till exempel till reklam. Genom att kunna bjuda in nyckelpersoner i exportländer att besöka vinerier i EU skulle fördelar kunna nås. Att slå ihop mindre vinerier för att komma upp i ökade volymer och stordriftsfördelar. Vidare rekommenderas att handel med bulk av vin i mittensegmentet bör öka, till exempel Riojaviner. Dessa får i dagsläget inte säljas i bulk utan ska tappas i det geografiska området. Experterna rekommenderar även användning av ett enda obligatoriskt kvalitetsmärke för EU-viner. I mittsegmentet rekommenderas användning av namnet på medlemsstaten. I lågprissegmentet rekommenderas fortsatt närvaro på marknaderna. När det gäller lågalkoholviner rekommenderas införande av EU-lagstiftning som svarar mot detta förväntade nya marknadssegment. En medlemsstat tyckte att man skulle vara försiktig med att dra slutsatser från denna studie. En annan medlemsstat tyckte att man skulle genomföra förändringar i samarbete med industrin. 2.5 Nationella stödprogram Kommissionen gick igenom vissa punkter i som behöver rapporteras i ISAMMsystemet. Vidare presenterades siffror för hur mycket av åtgärderna som utnyttjats och det var lägre siffror jämfört med tidigare år. Kommissionen svarade på frågor om vad som är godtagbara kostnader för utveckling. Kostnader ska vara direkt länkade till åtgärden. Kommissionen informerade rörande kontroll av åtgärder som medlemsstaterna vidtagit och kunde konstatera vissa felaktigheter. Kommissionen undrade om felaktigheterna beror på otydlig lagstiftning eller vägledning och var missnöjda över att ha hittat så mycket felaktigheter. En medlemsstat som varit berörd av felaktigheterna förklarade att de har haft åtgärderna ett tag och undrade varför man inte påpekat dessa felaktigheter med en gång. En medlemsstat undrade vad som bör ske med stöd för projekt som inte fullgjorts i sin helhet.

6(6) Kommissionen sa att anledningen till denna information är att visa för medlemsstaterna vilka svagheter kommissionens kontrollanter hittade under sina inspektioner. Kommissionen betonade att utvärdering efter fullföljda projekt var en hörnsten i reglerna för att försäkra sig om trovärdighet. 2.6 Medlemsstaternas behörighet till den europeiska isotopdatabasen för vin: behov av en manual inklusive regler för åtkomst av data En medlemsstat har tidigare frågat om det kommer att bli möjligt för medlemsstaterna att få tillträde till databasen. Kommissionen informerade att en advisory committé för databasen hade träffats två gånger redan i år. Kommittén består av större vinproducerande medlemsstater inklusive Rumänien. Frågan om tex vägledningar och gränsvärden för upptäckt ska införas i förordning 555/2008 när det gäller kontroller av vin. 2.7 Övriga frågor Inga övriga frågor diskuterades.