SOLNA STAD Tekniska förvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2016-11-30 SID 1 (1) TND/2016:1341 Reviderad verksamhetsplan och budget för 2017 med inriktning för 2018-2019 Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om Solna stads verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för 2018 2019. Utifrån kommunfullmäktiges beslut har tekniska förvaltningen utarbetat ett reviderat förslag på tekniska nämndens verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för 2018-2019. Kommunfullmäktige har beslutat om stadens vision, fyra övergripande mål och fem nämndmål för tekniska nämnden. I kommunfullmäktiges beslut tilldelas tekniska nämnden tre uppdrag. Nämnden har också till uppgift att biträda kommunstyrelsen i ytterligare ett uppdrag under året. I kommunfullmäktiges beslut är tekniska nämndens nettokostnadsram för driftbudgeten totalt 18,2 miljoner kronor. Detta är en minskning med 2,8 miljoner kronor jämfört med budgetramen för 2016. Investeringsbudgeten för den skattefinansierade verksamheten är 197,4 miljoner kronor. Detta motsvarar en ökning med 18,3 miljoner kronor jämfört med budgetramen för 2016. För den taxefinansierade avfalls- och återvinningsverksamheten är investeringsbudgeten för 2017 0,7 miljoner kronor, en minskning med 2,5 miljoner kronor jämfört med 2016. Förslag till beslut Tekniska nämnden fastställer förvaltningens förslag till reviderad verksamhetsplan och budget för 2017 med inriktning för 2018 2019 inklusive mål, uppdrag, ekonomiska ramar, internkontrollplan och konkurrensplan. Jenny Birkestad Förvaltningschef Johan Nilsson Stabschef
Verksamhetsplan och budget 2017 - reviderad version Tekniska nämnden 1
Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Nämndens ansvarsområden... 3 Solna stads styrning... 3 Mål och uppdrag... 4 Solna stads vision och övergripande mål... 4 Nämndmål... 5 Nämndens uppdrag... 13 Verksamhet och organisation... 13 Förutsättningar inför 2017... 13 Framtida utmaningar... 14 Organisation... 14 Medarbetare... 15 Budget... 16 Driftbudget... 16 Investeringsbudget... 17 Taxor och avgifter... 18 Verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete... 18 Tvärsektoriella frågor... 19 Internationellt... 19 Likabehandling... 19 Miljö... 20 Konkurrensutsättning... 21 Internkontroll... 22 2
Sammanfattning Kommunfullmäktige har beslutat om Solna stads verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för 2018 2019. Utifrån kommunfullmäktiges beslut har tekniska förvaltningen utarbetat tekniska nämndens verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för 2018-2019. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra övergripande mål för staden och följande fem nämndmål för tekniska nämnden: Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i staden. Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med nämndens service och myndighetsutövning. I kommunfullmäktiges beslut tilldelas tekniska nämnden tre uppdrag. Nämnden har också till uppgift att biträda kommunstyrelsen i ytterligare ett uppdrag under året. I kommunfullmäktiges beslut är tekniska nämndens nettokostnadsram för driftbudgeten totalt 18,2 miljoner kronor. Detta är en minskning med 2,8 miljoner kronor jämfört med budgetramen för 2016. Investeringsbudgeten för den skattefinansierade verksamheten är 197,4 miljoner kronor. Detta motsvarar en ökning med 18,3 miljoner kronor jämfört med budgetramen för 2016. För den taxefinansierade avfalls- och återvinningsverksamheten är investeringsbudgeten för 2017 0,7 miljoner kronor, en minskning med 2,5 miljoner kronor jämfört med 2016. Nämndens ansvarsområden Tekniska nämnden svarar för drift, underhåll och investeringar avseende stadens kommunaltekniska anläggningar såsom gator, byggnader, parker och grönområden. För att starta större investeringsprojekt krävs medgivande från kommunstyrelsens förvaltning. Vidare ansvarar nämnden för stadens parkeringsverksamhet samt den renhållning som staden enligt lag är skyldig att tillhandahålla. Tekniska nämnden är också trafiknämnd. Solna stads styrning Solna stads arbete med verksamhetsplan och budget innebär att kommunstyrelsen lämnar ett planeringsunderlag inför verksamhetsplan och budget för nästkommande år i juni månad varje år. Styrelse och nämnder utarbetar därefter verksamhetsplan och budget utifrån kommunstyrelsens inriktning och ekonomiska ramar. I november tar kommunstyrelsen fram det slutliga förslaget till verksamhetsplan och budget med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bl.a. den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. Kommunfullmäktige fastställer mål, uppdrag och ekonomiska ramar till styrelse och nämnder samt skattesatsen för år 2017. Kommunfullmäktige beslutade i verksamhetsplan och budget inför 2016 om ett nytt styrsystem, där kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål för staden i sin helhet, dels ett antal nämndmål för respektive nämnd. Därutöver finns även ett uppföljningssystem i form av beskrivningar och nyckeltal/mått. Syftet är att öka den politiska styrningen i staden och att förtydliga styrkedjan från kommunfullmäktige till medarbetare. Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. 3
Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. De individuella målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Mål och uppdrag Solna stads vision och övergripande mål Den politiska viljeinriktningen för Solna stads framtida utveckling kommer till uttryck i en vision och fyra övergripande mål. Solna stads vision lyder på följande sätt: Solna ska vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Visionen bryts ner i fyra övergripande mål, som lyder på följande sätt: Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Alla verksamheter som Solna stad finansierar, oavsett utförare, ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Staden ska säkerställa att de insatta resurserna ger avsedda resultat i verksamheterna. Verksamheter inom välfärdens kärna ska prioriteras. Kvalitetsnivåer ska sättas och följas upp och utvärderas. Det ska vara ordning och reda i stadens ekonomi och verksamheterna ska hålla budget. Staden tar ansvar för framtidens välfärd genom att balansera kostnader för dagens verksamheter och behovet av att göra avsättningar för kommande investeringar. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en mångsidig och upplevelserik stad, som ökar regionens attraktionskraft. Här ska storstadens puls samspela med det lugn som närheten till natur och vatten ger. Staden ska ha en internationell prägel och vara en mötesplats för människor med olika bakgrund, en importhamn för nya idéer och ett centrum för upplevelser. Här ska alla ges möjlighet att förverkliga sina livsdrömmar och allas potential tas tillvara i stadens och regionens utveckling. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska erbjuda en attraktiv och trygg miljö att leva och verka i. Här ska finnas tillgång till bra boende, stimulerande arbete och utbildningsmöjligheter, god service, trivsamma grönområden och goda kommunikationer. Stadsmiljön ska vara trygg och tillgänglig för alla, utan fysiska och sociala barriärer. Solnaborna ska kunna forma sina liv efter sina förutsättningar och trygga sin försörjning genom eget arbete. Den service som Solna stad finansierar ska finnas som ett naturligt stöd för de solnabor som behöver den under livets olika skeden. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Solna ska möta efterfrågan på att leva, bo och verka i staden med ett stort utbud av bostäder, arbetsplatser och service. Staden ska växa hållbart i en takt som staden och solnaborna mäktar med utifrån ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. De möjligheter som tillväxten skapar ska tillvaratas samtidigt som stadens framtida ekonomi tryggas, viktiga naturvärden säkras och jämlika livsvillkor skapas. Barriärer ska byggas bort och stadsdelarnas egna identiteter tas till vara och länkas ihop för att skapa en sammanhållen och levande stad. 4
Nämndmål Kommunfullmäktige har i verksamhetsplan och budget 2017 beslutat om följande nämndmål för nämnden. Nämndmålen pekar ut kommunfullmäktiges övergripande prioriteringar och strategiska ställningstaganden för respektive nämnd. Nedan beskrivs nämndens huvudsakliga aktiviteter per respektive nämndmål under 2017. Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Aktiviteter Införa högre servicenivåer i gatu- och parkskötseln Förbättra utomhusbelysningen Beskrivning Tekniska nämnden har antagit en ny entreprenör för gatu- och parkskötsel och under 2017 implementeras det nya avtalet. En kritisk framgångsfaktor för att solnaborna ska få ta del av de högre servicenivåerna är förvaltningens förmåga att styra entreprenören och följa upp avtalet. Under 2017 läggs därför stort fokus på att implementera avtalets uppföljningsplan och arbeta med stark avtalsuppföljning och entreprenörsstyrning. En genomtänkt och god utomhusbelysning kan minska skadegörelse och brott och ökar tryggheten för solnaborna. Förbättrad utomhusbelysning signalerar också att området är omhändertaget och kan leda till att de boende blir stoltare över sitt eget närområde. Sammanhållningen och den informella kontrollen i området kan därigenom öka. Under 2017 fortsätter utbytet av befintliga ljusarmaturer för en effektivare och mer driftsäker belysning i stadsmiljön. Det kan även tillkomma ny kompletterande belysning på ett antal platser utifrån ett trygghetsperspektiv. Satsningen med renovering av gångtunnlar med fokus på belysning fortsätter under 2017. Stärka renhållningsarbetet Fortsatt satsning på klottersanering Ta fram långsiktigt genomförandeprogram för grönplan Ett program för stadens julbelysning har påbörjats. Programmet syftar till att peka ut strategiska platser i staden där julbelysning är särskilt lämplig. Julbelysningen har till uppgift att lysa upp utvalda platser extra under årets allra mörkaste månader. Under 2017 färdigställs programmet, belysning köps in och sättas upp i stadsmiljön inför jul. Ett viktigt led i att öka tryggheten handlar enligt trygghetsinventeringen om att förbättra renhållningen. Som ett led i detta kommer förvaltningen under 2017 inventera, upphandla och påbörja uppsättningen av nya papperskorgar. De utökade servicenivåerna i flera stadsdelar avseende ökad frekvens av tömning har visat utfall och bibehålls under 2017. En annan viktig insats för det trygghetsskapande arbetet är klottersanering. Satsningen med fördubblade resurser för klottersanering bibehålls under 2017 samtidigt som entreprenörsstyrning och avtalsuppföljningen stärks ytterligare. Vidare upphandlas under 2017 en entreprenör för klottersanering under jourtid samt intill högspänningsledningar. Landskapet och människan i kombination. Det är förutsättningen för Solnas tillkomst och framtid. I landskapet sätter människan olika avtryck. De tydligaste är olika typer av byggnadsverk, t ex hus och vägar, men även parker, skog, berg, sjöar och stränder är mer eller mindre formade och påverkade av människan. Så inleds stadens Grönplan som antogs av kommunstyrelsen i juni 2016. Syftet med Solnas grönplan är att visa hur stadens gröna offentliga miljöer, parker, natur, platser och gatumiljöer bör utvecklas med utgångspunkt i Solna stads vision, övergripande mål samt i strategierna i stadens översiktsplan. Grönplanen fungerar även som planerings- och inriktningsdokument vid arbete med skötsel och planering för stadsmiljön. Tekniska nämnden ansvarar för drift och nyanläggning av stadens parker och naturmark. Därmed är det också tekniska nämnden, som har huvudansvaret att fullfölja intentionerna i grönplanen. Det bör ske i samspel med andra aktörer såsom exempelvis exploatörer, andra markägare och kommuner för att få ett effektivt och kostnadseffektivt utfall. 5
Aktiviteter Utveckla blomsterutsmyckningen Fortsatt och utökad satsning på stadsodling Beskrivning Tekniska nämnden ska enligt Grönplanen besluta om ett långsiktigt genomförandeprogram. Åtgärdsförslag tas fram för respektive stadsdel och i förekommande fall i samarbete med grannkommuner. Tydliga principer för prioriteringar mellan åtgärder på olika platser behöver användas för att välja vilka åtgärder som genomförs först. Genomförandet av åtgärdsförslagen ska kopplas till det årliga arbetet med verksamhetsplan och budget och löpande följas upp. Förslag på principer för prioriteringar ska presenteras för tekniska nämnden under första halvan av 2017. Under 2017 implementeras det nya avtalet för gatu- och parkskötsel. Till avtalet finns bilagt ett noggrant utarbetat annuellprogram. Syftet med programmet är att garantera väl avvägda, omväxlande och välplacerade annuella planteringar. Att planteringarna har ett koordinerat uttryck bidrar till att stärka upplevelsen av Solna som en ordnad och välskött kommun. Arbetet med annuellprogrammet kopplar väl till grönplanens intention om skönhetsupplevelser och delstrategin Utveckla blomsterutsmyckningen i staden. I och med att avtalet träder i kraft införs det nya annuellprogrammet i stadsmiljön. Under 2017 vidareutvecklas även stadens perennplanteringar. Samtidigt som de är mindre skötselintensiva än annuellplanteringar är de också mer kostnadseffektiva. På platser som inte påkallar regelbunden förnyelse möjliggör perenner därför samma, eller till och med större blomsterprakt, till en oförändrad eller minskad kostnad. Arbetet kopplar till grönplanens strategi för skönhetsupplevelser och delstrategin utveckla blomsterutsmyckningen i staden. I takt med att Solna förtätas ökar antalet medborgare som efterfrågar odlingsmöjligheter, samtidigt som vissa befintliga odlingsområden i Solna fått ge plats åt nya funktioner såsom bostäder. Behovet av alternativa odlingsformer är därför större idag än någonsin. Ett sätt att möta denna efterfrågan är genom att möjliggöra stadsodling. Genomföra insatser i Nationalstadsparken Upphandla skötsel av naturmark Utifrån det positiva utfallet från utvärderingen av pilotverksamheten avser tekniska nämnden fortsätta och utöka initiativet med stadsodling under 2017. Kungliga nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården, eller Kungliga nationalstadsparken, sträcker sig från Sörentorp och Ulriksdal vid Edsviken, över Haga och Brunnsviken till Djurgården i Stockholm och Fjäderholmarna i Lidingö. Kungliga nationalstadsparkens natur- och kulturmiljö är skyddad i miljöbalken mot exploatering. Förvaltarna och markägarna, staten och kommunerna Lidingö, Solna och Stockholm har ett gemensamt ansvar för att ta om hand Kungliga nationalstadsparken och utveckla dess värden. Cirka 80 % av marken sköts sedan över två hundra år tillbaka av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som lyder under Ståthållarämbetet och ytterst av H.M. Konung Carl XVI Gustaf. För samordningen av arbetet med att vårda och utveckla Kungliga nationalstadsparken finns ett nationalstadsparksråd. Nationalstadsparksrådet leds av Länsstyrelsen i Stockholms län genom landshövdingen. Rådets ledamöter representerar statliga myndigheter, kommuner, större markägare, förvaltare och organisationer med intressen i parken. Under 2017 planeras samfinansierade naturvårdsåtgärder i nationalstadsparken tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län. Vilka insatser och med vilken medfinansiering är ännu inte beslutat. Stadens naturmark har särskilda behov och förutsättningar. Under 2017 upphandlas entreprenör för skötsel av naturmark. Syftet med upphandlingen är att knyta kapacitet till tekniska nämnden som är särskilt inriktad mot skötsel och vård av naturmark. 6
7
Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Aktiviteter Sortera ut mer matavfall Vidareutveckla den mobila återvinningscentralen Beskrivning Allt fler solnabor, verksamheter och företag väljer att sortera sitt matavfall. Nu har över 50 procent av Solnas hushåll möjlighet att sortera. Gemensamt samlade Solnas hushåll och verksamheter in 1904 ton matavfall under 2015. Varje år genererar en person ca 81 kilo matavfall, varav 28 kilo är onödigt matsvinn. Det matavfall som sorteras behandlas och blir biogas till fordonsbränsle och värdefull växtnäring till odlingsmark. Särskilt stor potential för mer matavfallsinsamling finns hos restauranger och storkök, så kallade Grönalinjen. Tekniska nämnden satsar under 2017 på att nå de som saknar matavfallsortering och hjälpa dem att komma igång. Det ekonomiska incitamentet ökar för matavfallsinsamling för restauranger och storkök genom lägre avgifter för dessa tjänster. För hushåll blir det även fortsatt kostnadsfritt med matavfallsinsamling. När nu över hälften av solnaborna har möjlighet att sortera, är det viktigt att fler boende faktiskt använder sig av den införda matavfallsinsamlingen. Ett sätt att göra det är genom attitydpåverkan. Solna deltar därför i den regionala matavfallskampanjen som pågår fram till 2020 med information på bussar, i TV och sociala medier för att få fler individer att börja sortera matavfall. Under 2017 undersöks även ytterligare möjligheter för att öka utsorteringen av matavfall. Den mobila återvinningscentralen syftar till att få fler människor att återvinna mer och komma närmare människor som inte har bil. Därför har den mobila återvinningscentralen cirkulerat mellan SÖRAB:s nio ägarkommuner på ett varannan vecka schema. I Solna har den mobila återvinningscentralen besökt tre olika platser på ett rullande schema varannan måndag i Bergshamra, Huvudstafältet samt Hagalund. Projektet har utvärderats och anses så lyckat att satsningen fortsätter och vidareutvecklas under 2017. I Solna bedrivs sedan flera år även insamling av grovavfall och farligt avfall på Solnaplan varje helgfri torsdag med hjälp av två sopbilar. Även denna verksamhet utökas under 2017 till att omfatta fler platser i staden. Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i staden. Aktiviteter Ta fram långsiktigt genomförandeprogram för cykelplan Beskrivning I en växande storstadsregion behöver många olika trafikslag samsas för att trafikanter ska kunna välja det mest lämpliga färdmedlet för sin resa. Cykel har under de senaste åren blivit ett allt mer attraktivt transportmedel i den växande regionen med trängsel i biltrafiken, framförallt under rusningstid. Solna är en kompakt stad med korta avstånd mellan de flesta målpunkter. Med ett väl anpassat cykelnät är cykel ett bra alternativ till bilen för många resor i staden. Många människor avstår idag från att cykla på grund att de upplever hela eller delar av cykelnätet som trafikfarligt och otryggt. Det är därför av vikt att hela cykelnätet utformas med höga krav på framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet. Enligt cykelplanen, som antogs av kommunstyrelsen i maj 2016, har tekniska nämnden ansvaret för drift och nyanläggning av stadens gatunät. Därmed är det också tekniska nämnden, som har huvudansvaret att genomföra cykelplanen. Det bör ske i samspel med andra aktörer såsom exempelvis Trafikverket, exploatörer, ledningsägare och andra kommuner för att få ett effektivt och kostnadseffektivt utfall. Tekniska nämnden har redan beslutat att då cykelplanen antagits arbeta vidare med ett långsiktigt genomförandeprogram. Åtgärdsförslag behöver tas fram för respektive stråk i samarbete med närliggande kommuner. Tydliga principer för prioriteringar mellan åtgärder på olika platser behöver användas för att välja vilka åtgärder som genomförs först. Genomförandet av cykelplanen ska kopplas till det årliga arbetet med verksamhetsplan och budget och löpande följas upp. 8
Aktiviteter Genomföra påbörjade cykelsatsningar Stärka uppföljningen av TA-planer Utreda parkeringssystemet Genomföra tillgänglighetsåtgärder i stadsmiljön Beskrivning Utifrån ovanstående fortsätter arbetet under 2017 med utmejslingen av det långsiktiga genomförandeprogrammet. Förslag på principer för prioriteringar ska presenteras för tekniska nämnden under första halvan av 2017. Redan påbörjade aktiviteter utifrån cykelplanens intentioner genomförs. Avtalet med nya servicenivåerna med utökad drift av cykelvägnätet implementeras under 2017. Uppsättning av hänvisningsskyltar i enlighet med nya skyltprogrammet för cykelhänvisning fortsätter. Även arbetet med att måla cykelbanor samt att utöka och förbättra möjligheten för cykelparkering främst i anslutning till kollektivtrafiknoder fortsätter. Alla trafikslag påverkas när staden utvecklas och växer. I samband med olika typer av vägarbeten och stadsutvecklingsprojekt kan påverkan för alla trafikslag bli stor och ansträngningar krävs från både staden och byggherrar för att upprätthålla trafiksäkerhet och framkomlighet. Särskilt viktigt är detta på skolvägar. Under 2017 vidareutvecklas processen för att säkerställa efterlevnaden av beviljade trafikanordningsplaner (TA-planer). Vid sammanträdet i december 2015 gav Tekniska nämnden förvaltningen i uppdrag att påbörja en genomlysning av parkeringssystemet i enlighet med utgångspunkterna i tjänsteskrivelsen Yttrande över motion om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger (TND/2015:1404). Vid Tekniska nämndens sammanträde i september 2016 informerades nämnden om upplägget för genomförandet av uppdraget. Under första kvartalet 2017 avser förvaltningen slutföra upphandlingar avseende digital hantering av boendeparkering samt genomföra en kartläggning av parkeringsmöjligheter. Under andra kvartalet fortsätter arbetet genom att kartläggning av parkeringsmönster. Kvartal tre analyseras kartläggningarna och det nya systemet för servicedagar utvärderas. Inför årsskiftet tas ett slutligt förslag fram. Tekniska nämnden får under året en statusuppdatering samt en slutrapportering. För Tekniska nämndens verksamhet är den fysiska tillgängligheten i stadsmiljön och i fastighetsbeståndet den mest framträdande delen i likabehandlingsarbetet. Tillgänglighetsperspektivet har en central roll i utvecklingen av stadsmiljön och i stadens fastigheter. Tillgänglighet styrs av flera olika lagar och regelverk exempelvis Plan- och bygglagen (PBL) och Tillgänglighet på allmänna platser (ALM). För att ytterligare stärka kompetensen på tekniska förvaltningen inom tillgänglighetsområdet genomförs kompetens-utvecklande insatser under 2017. Vid ny- och ombyggnadsprojekt i stadsmiljön och fastighetsbeståndet krävs oftast bygglov. Tillgängligheten prövas i bygglovsprocessen av byggnadsnämnden. Vid slutbesked ska i allmänhet en sakkunnig i tillgänglighet intyga/verifiera att kraven på tillgänglighet har uppnåtts i projektet. I stadsmiljön kommer åtgärderna för öka tillgängligheten att fortsätta under 2017. I tekniska nämndens investeringsbudget finns medel för tillgänglighetsåtgärder i stadsmiljön avsatta. Exempel på åtgärder som genomförs är sänkning av kantsten och löpande byta ut ränndalsplattor. 9
Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. Aktiviteter Utveckla fastighetsdriften Genomföra planerat underhåll Beskrivning Fastighetsdrift omfattar tillsyn och skötsel av byggnader och installationer, felavhjälpande underhåll samt viss administrativ förvaltning. Under 2017 upphandlas och implementeras ett nytt avtal för fastighetsdrift. Ambitionen är ett nytt avtal med tydliga funktionskrav, servicenivåer och uppföljningsplan. Med den nya entreprenaden vill tekniska nämnden förbättra förutsättningarna för stärkt entreprenörsstyrning och avtalsuppföljning. Det nya avtalet planeras att gälla från om och med kvartal fyra 2017. Under 2017 implementeras även sommardelen av avtalet för markskötsel vinter och sommar på tomtmark. Entreprenaderna för fastighetsdrift och markskötsel samverkar för att bidra till målet om ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. I samband med införandet av det nya driftavtalet förtydligas även ansvarsfördelningen mellan hyresgäst och tekniska förvaltningen avseende den löpande fastighetsdriften. Fördelning av ansvaret förtydligas i så kallade gränsdragningslistor. Ett systematiskt planerat underhåll minskar behovet av felavhjälpande underhåll vilket långsiktigt bidrar till en positiv utveckling av fastighetsekonomin generellt och driftsekonomin specifikt. Nedan redovisas exempel på prioriterade insatser i fastighetsbeståndet. Insatserna nedan utgår från prioriteringen om torrt, tätt och energieffektivisering. Arbetet fortsätter med att byta ut ventilationssystem samt uppdatering av styr- och regleranläggningar för att förbättra inomhusmiljön och sänka energiförbrukningen. Det avbrutna upphandlingsarbetet avseende Tallbackaskolans ventilation återupptas under 2017. Behov av ytterligare ett par ventilationsarbeten utreds. Förutom förbättrat inomhusklimat och en god arbetsmiljö bidrar moderna ventilationsanläggningar till energieffektivisering och förbättrad energiprestanda. Takarbetet på Råsundaskolan avslutas under 2017. Därefter fortsätter arbetet med prioriterade takomläggningar. Nya fönster bidrar till minskning av ogynnsam värmeinstrålning, förbättrad energiprestanda och bidrar till lägre driftkostnader. Bygglov avseende utbyte av fönster har getts för Skytteholmsskolan och upphandling pågår. Utbyte påbörjas under 2017. Arbetet med att byta ut äldre ljuskällor inomhus till moderna dito av LED-typ fortsätter under 2017. Dessa arbeten samordnas, där det är möjligt och lämpligt, med större underhållsarbeten så som ventilationsprojekt. Genomföra energieffektiviserande åtgärder Det finns en energieffektiviseringspotential i att byta ut äldre utomhusarmaturer för att möjliggöra användning av moderna ljuskällor. En inventering av utomhusarmaturer på kvartersmark kommer därför påbörjas under 2017. Stadens egna fastigheter har en stor potential att drivas mer energisnålt vilket är positivt både för miljön samt kan ge stora besparingar för både hyresgäst och hyresvärd. Fastighetsverksamheten fokuserar därför under 2017 på att arbeta med uppföljning samt tillsammans med övriga nämnder arbeta med att skapa en högre förståelse för vad som förbrukar energi i användandet av lokaler och planera gemensamma insatser inom området. Vidare fortsätter uppdatering och digitalisering av styr- och regleranläggningar för att förbättra inomhusmiljön och sänka energiförbrukningen. Genomföra trygghetsskapande åtgärder Inom ramen för det planerade underhållet 2017 fortsätter även arbetet med att byta ut ventilationsanläggningar och byta till mer energieffektiva ljuskällor både inom- och utomhus. Nyinstallation av passagesystem och uppdatering av inbrottslarmssystem fortsätter under 2017. Syftet är att öka tryggheten och tillgängligheten till stadens fastigheter. 10
Aktiviteter Genomföra tillgänglighetsåtgärder i fastighetsbeståndet Slutföra ny- och ombyggnadsprojekt Beskrivning För att öka tryggheten och minska skadegörelsen kring stadens byggnader planeras installation av värmekameror som identifierar rörelser och tidig brandindikation. Med detta system kan dock inte individer identifieras. Ett nytt avtal för bevakning och rondering implementeras under 2017. Syftet med en förstärkt bevakning och rondering är att förebygga skadegörelse och öka tryggheten. För Tekniska nämndens verksamhet är den fysiska tillgängligheten i stadsmiljön och i fastighetsbeståndet den mest naturliga delen i likabehandlingsarbetet. Tillgänglighetsperspektivet har en central roll i utvecklingen av stadsmiljön och i stadens fastigheter. Tillgänglighet styrs av flera olika lagar och regelverk exempelvis Plan- och bygglagen (PBL) och Tillgänglighet på allmänna platser, ALM. För att ytterligare stärka kompetensen på tekniska förvaltningen inom tillgänglighetsområdet genomförs kompetensutvecklande insatser under 2017. Vid ny- och ombyggnadsprojekt i stadsmiljön och fastighetsbeståndet krävs oftast bygglov. Tillgängligheten prövas i bygglovsprocessen av byggnadsnämnden. Vid slutbesked ska i allmänhet en sakkunnig i tillgänglighet intyga/verifiera att kraven på tillgänglighet har uppnåtts i projektet. Vid ny- och ombyggnationer i fastighetsbeståndet tas självklart hänsyn till gällande regelverk. I tekniska nämndens investeringsbudget finns medel för tillgänglighetsåtgärder avsatta. Exempel på åtgärder som genomförs är installation av automatiska dörröppnare, hissar och montering av kontrastmarkeringar. Även individanpassningar genomförs då behov uppstår i verksamheter. I takt med att staden växer utvecklas nu Ulriksdals idrottsplats med ytterligare en ishall. Syftet är att erbjuda barn- och ungdomsverksamheten fler och bättre träningstider. Den nya ishallen har även kompletterande omklädningsrum och förråd för att möta behoven på idrottsplatsen. Under året kommer byggnationen av ishallen att fortsätta. Arbetet beräknas vara avslutat under senare delen av 2017. Som ett led i kommunfullmäktiges prioriteringar fortsätter upprustningen av förskole- och skollokaler. Råsundagårdens förskola genomgår en genomgående upprustning. Förskolan är en av Solnas första och byggs nu om för att bli mer modern, verksamhetsanpassad och yteffektiv. Stadens åtgärdsplan för att minska kemikalier i förskola och skola har implementerats i arbetet, bl.a. vad gäller miljöplan och val av varor från entreprenör. Ombyggnationen förväntas stå klar i slutet av 2017. Ombyggnaden av före detta Fridhemsskolan möjliggör nya verksamhetsanpassade lokaler för både Kulturskolans verksamhet samt en ny skola för årskurserna F-3. Arbetet slutförs under 2017. Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med nämndens service och myndighetsutövning. Aktiviteter Utveckla samverkan med kontaktcenter Beskrivning Lösningsgrad är det mått som visar hur många ärenden kontaktcenter löser i första kontakten. Tekniska nämnden strävar efter att kontaktcenter ska få möjlighet att hantera så många ärenden som möjligt i första kontakten, det vill säga nämnden eftersträvar en så hög lösningsgrad som möjligt. Anledningen till det är flerdelad; solnaborna får snabbare svar, nöjdheten avseende ärenden som löses i första kontakten är hög samt att förvaltningen så långt det är möjligt avlastas från rutinärenden för att istället fokusera på mer värdeskapande arbetsuppgifter inom stadsmiljö- och fastighetsverksamheten. 11
Aktiviteter Fortsatt implementering av stärkt avtalsuppföljning och entreprenörsstyrning Utveckla hantering av myndighetsärenden Vidareutveckla det planerade och proaktiva kommunikationsarbetet Beskrivning Under 2017 fortsätter utvecklingen med att skapa förutsättningar för att ytterligare öka kontaktcenters lösningsgrad och solnabornas nöjdhet med nämndens service. Arbetet med att identifiera och överföra och att kontaktcenter kan hantera fler ärendetyper fortsätter under 2017. Enligt riktlinje för upphandling och inköp ska stadens avtalsuppföljning vara effektiv. Staden måste försäkra sig om att det som kravställts, beställt och betalats för, överensstämmer med det som levererats är att arbeta aktivt med avtalsuppföljning. Avtalsuppföljning är avgörande för att leverantörer ska konkurrera på lika villkor, säkerställa en god affär och att solnabornas skattemedel används på bästa möjliga sätt. Under 2017 ska förvaltningen fortsätta utvecklingsarbetet inom upphandling, avtalsuppföljning och entreprenörsstyrning. Under året fokuseras arbetet på utvecklingen inom fastighetsverksamhetens avtalsområden. Inom tekniska nämnden ansvarsområde hanteras flera olika typer av myndighetsärenden exempelvis markupplåtelse, trafikanordningsplaner (TA-planer) samt olika typer av parkeringstillstånd. Under 2017 genomförs ett fortsatt processutvecklingsarbete. Olika systemstöd undersöks för att ytterligare effektivisera det interna arbetet och erbjuda solnabor och företag en högre grad av service och tillgänglighet. Förvaltningen fokuserar 2017 främst på planerade och proaktiva kommunikationsinsatser. Stadsmiljöverksamheten och fastighetsverksamheten har olika huvudmålgrupper i det planerade kommunikationsarbetet vilket gör att kommunikationsarbetet har olika karaktär, kanaler och innehåll. Inom stadsmiljöverksamheten är huvudmålgruppen mycket bred Solnaborna. Med planerad och proaktiv kommunikation är syftet att solnaborna ska ha en så god bild som möjligt av vilken service de kan förvänta sig av staden. Det kan handla om när och var löpande åtgärder genomförs och med vilken servicenivå. Ju mer välinformerade solnaborna är om vilken service de kan förvänta sig desto färre frågor, synpunkter och felanmälningar inkommer till kontaktcenter och förvaltningen. Den proaktiva kommunikationen handlar inte bara om den löpande driften. Det handlar även om enskilda insatser och projekt i stadsmiljön som kan generera osäkerhet och frågor. Ett viktigt led i det proaktiva kommunikationsarbetet för stadsmiljöverksamheten är att säkerställa att informationen på solna.se är välstrukturerad, relevant, begriplig, aktuell och gällande. Fastighetsverksamheten har en mer avgränsad huvudmålgrupp för de planerade kommunikationsinsatserna. Kommunikation och den löpande dialogen sker främst med de stora hyresgästsgrupperna, det vill säga personal inom barn- och utbildningsförvaltningen, omvårdnadsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Det är uppgjort så att tekniska förvaltningens fastighetsavdelning i första hand kommunicerar insatser inom exempelvis planerat underhåll och ombyggnadsprojekt med verksamheternas representanter. Det är sedan verksamheterna som kommunicerar med sina målgrupper, exempelvis föräldrar och barn. Fastighetsverksamheten har utvecklade samverkansformer med hyresgästerna som ska säkerställa att verksamhetsrepresentanterna i så god tid som möjligt inför åtgärder ska ha tillräcklig information för att anpassa verksamheten och informera exempelvis föräldrar och barn. Även felanmälningar, frågor och återkoppling till fastighetsverksamheten sker i första hand via hyresgästernas representanter. Huvudflödet av felanmälningar på fastigheter och kvartersmark (exempelvis skolgårdar) går i första hand från verksamhetsrepresentanter, via beslutade kanaler, direkt till tekniska nämndens entreprenörer för fastighetsdrift. De gånger solnabor felanmäler fastigheter och kvartersmark till stadens kontaktcenter överförs felanmälan direkt till tekniska nämndens entreprenörer för fastighetsdrift. Fastighetsavdelningen följer löpande upp entreprenörernas förmåga att lösa ärenden i enlighet med avtalade servicenivåer. 12
Nämndens uppdrag Uppdrag kan åläggas styrelse och nämnder. Dess syfte är att styra mot politiska prioriteringar och de övergripande målen för staden. Uppdragen ska utföras inom ramen för budgetramarna. Kommunfullmäktige har i november beslutat om följande nämnduppdrag för nämnden. Vid sidan av de politiska prioriteringarna lägger kommunfullmäktige tre uppdrag på tekniska nämnden. Nämnden har också till uppgift att biträda kommunstyrelsen i ett uppdrag under året. Alla uppdragen redovisas i tabellen nedan. Under 2016 har ett arbete genomförts med att inventera vilka platser som finns för spontanidrott i staden. Detta arbete fortsätter under 2017 och nämnden får kopplat till detta ett uppdrag att i samverkan med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen förbättra förutsättningarna för vardagsmotion i staden. Inom ramen för arbetet ska också en plan för utveckling av utegym tas fram. Inför 2017 permanentas satsningarna på att förbättra stadsmiljön och öka tryggheten i staden. Kopplat till detta område har tekniska nämnden huvudansvar för tre uppdrag under 2017. I det första uppdraget ska tekniska nämnden tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen förbättra förutsättningarna för vardagsmotion och ta fram en plan för utveckling av utegym. Det andra uppdraget är att i samverkan med trygghetsrådet och tre andra förvaltningar utarbeta en plan för säkra skolvägar och ökad trygghet i närmiljön. Det tredje uppdraget är att med trygghetsinventering som grund genomföra åtgärder i staden för att öka tryggheten och förbättra stadsmiljön. Uppdrag Tekniska nämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen förbättra förutsättningarna för vardagsmotion i Solna. I detta arbete ingår att ta fram en plan för utveckling av utegym. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med trygghetsrådet ta fram en plan för säkra skolvägar samt för ökad trygghet och säkerhet i närmiljön vid Solnas skolor. Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet har i uppdrag för 2016 att göra en trygghetsinventering i Solna. Med bl.a. denna trygghetsinventering som grund får tekniska nämnden i uppdrag att genomföra åtgärder i Solnas olika stadsdelar för att öka tryggheten och förbättra stadsmiljön. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden och tekniska nämnden genomföra en utredning av hur solnaborna kan utnyttja närheten till vattnet. Verksamhet och organisation Förutsättningar inför 2017 Kommunfullmäktiges prioriteringar I stadens verksamhetsplan och budget 2017 med inriktning för 2018-2019 anges följande politiska prioriteringar för tekniska nämndens ansvarsområden. Inom området "Tryggt, trivsamt, lärande och inkluderande Solna" permanentas de satsningar på totalt 20 miljoner kronor inom nämndens verksamhetsområden som gjordes under föregående år och förstärks med ytterligare tre miljoner inom området trygghetsinvesteringar. Det innebär att även under 2017 kommer tio miljoner kronor användas för att förbättra driften av stadsmiljön, dvs. städningen, klotterbekämpningen och skötseln av parkerna. Trygghetsskapande investeringar på totalt tio miljoner kronor kommer också att genomföras under 2017. Därutöver tillkommer också en riktad satsning på tre miljoner kronor inom trygghetsområdet. Upprustningen av lokaler för barnomsorg och skolverksamhet fortsätter under 2017. Lokalernas skick är viktigt för att säkerställa en god arbetsmiljö för både lärare och elever. Även satsningen på att skapa en tryggare stadsmiljö, exempelvis genom bättre utomhusbelysning och tryggare gångtunnlar, fortsätter under 2017. En viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med en tryggare stadsmiljö är den trygghetsinventering och den digitala trygghetsvandring som genomförs 2016. Inom området "Cykelstaden Solna" fortsätter och förstärks den satsning som påbörjats under 2016. Utifrån översiktsplanens målsättning att det ska vara möjligt att nå hela Solna via cykel, antog kommunstyrelsen under 2016 en cykelplan. För att fortsätta genomförandet av planen görs en riktad satsning på totalt fem miljoner kronor under 2017. 13
Planeringsförutsättningar Tekniska nämndens främsta utmaningar under 2017 ligger till grund för nämndens planeringsförutsättningar. Befolkningsökningen och ökningen av besökare i Solna medför mer slitage och större behov av underhåll av såväl lokaler som gator, parker och offentlig miljö i allmänhet. Högre förväntningar och behov på trygghetsskapande åtgärder både i och utanför fastigheter samt i stadsmiljön. Arbetet med att integrera ett klimat- och miljömässigt tänkande i verksamhetens planering och arbetsformer fortsätter under 2017. Framtida utmaningar Befolkningsökningen och den stora ökningen av besökare i Solna medför mer slitage och större behov av underhåll av såväl lokaler som gator, parker och offentliga miljöer. I och med att staden växer tar tekniska nämnden successivt över driften av nya områden och fler kommunaltekniska anläggningar. Detta ställer krav på en god förmåga att tidigt i stadsbyggnadsprocessen planera för driftövertagande och kalkylera för ökade driftkostnader som utökning av nämndens olika entreprenader innebär. En tätare stad med mer hårdgjord yta är också mer komplex att hantera i driftsituationen, moment som städning och snöröjning kompliceras och fördyras. När mer yta blir hårdgjord ställs även nya krav på dagvattenhantering och fler gröna kompenserande åtgärder. För att bidra till stadens vision och det övergripande målet om att Solna ska utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt fortsätter förvaltningens arbete med att i integrera ett klimatoch miljömässigt tänkande i förvaltningens planering och arbetsformer. Alla trafikslag påverkas när staden utvecklas och växer. I samband med olika stadsutvecklingsprojekt kan påverkan för trafiken bli stor och ansträngningar krävs från både staden och byggherrar för att upprätthålla trafiksäkerhet och framkomlighet. Ett ökat antal solnabor och besökare skapar också en allt högre konkurrens i gaturummet både vad gäller framkomlighet i vägnätet och vad gäller parkering. Digitaliseringen inom tekniska nämndens ansvarsområden skapar nya möjligheter att möta utmaningarna i en växande urban stad. Ny teknik och nya smarta tjänster skapar förutsättningar att spara resurser, öka tillgången till offentliga tjänster, skapa högre grad av transparens och rättssäkerhet i myndighetshanteringen och öka drifteffektiviteten och säkerheten. En förutsättning för att ta till vara digitaliseringens möjligheter, stärka förmågan till långsiktig planering, öka servicen till solnaborna och skapa förutsättningar för god uppföljning och kontroll, är en mer effektiv och moderniserad drift- och förvaltningsverksamhet. En kritisk framgångsfaktor är kvalitetssäkrad och systematiserad basdata, effektiva verksamhetssystem och smarta tjänster till solnaborna och företagarna. Organisation Tekniska nämnden är både en myndighet och en serviceorganisation. Nämnden svarar för drift, underhåll och investeringar i stadens kommunaltekniska anläggningar såsom gator, byggnader, parker och grönområden. Nämnden ansvarar också för stadens parkeringsverksamhet inklusive beviljandet av parkeringstillstånd för rörelsehindrade och nyttoparkeringstillstånd. Vidare ansvarar nämnden för den avfallshantering och renhållning som staden enligt lag är skyldig att tillhandahålla och som är avgiftsfinansierad. Tekniska nämnden är tillika trafiknämnd. Tekniska förvaltningens organisation är indelad i två staber och två separata avdelningar. Här beskrivs kortfattat organisation och uppgifter för dessa. 14
Ledningsstab Ledningsstaben ansvarar för att styra, samordna, stödja samt utveckla förvaltningens arbete med de gemensamma administrativa processerna. Staben har följande ansvarsområden: Ekonomi- och verksamhetsstyrning Redovisning och fakturahantering Registratur och arkiv Myndighetshandläggning HR Samordning med stadens kontaktcenter Stab för upphandling och avtalsuppföljning Staben för upphandling och avtalsuppföljning koordinerar och deltar aktivt i den strategiska planeringen och genomförandet av upphandlingar, i syfte att säkerställa en bra kvalitet i varje avtal. Vidare bistår staben förvaltningen i avtalsfrågor, vidareutveckling av beställarkompetens, analys av inköpsmönster, vidareutveckling av entreprenörsstyrningen samt uppföljningen av nämndens avtal. Fastighetsavdelningen Fastighetsavdelningen förvaltar, underhåller och genomför investeringar i Solna stads fastigheter. Drift, skötsel och felanmälan är sedan tidigare utlagd på entreprenad. Stadens fastighetsbestånd består i huvudsak av förskolor, skolor, omsorgsfastigheter och fastigheter för kultur- och fritidsverksamhet. Stadens bestånd omfattar cirka 275 000 kvadratmeter och inhyrning av verksamhetslokaler från andra fastighetsägare uppgår till cirka 32 500 kvadratmeter. Det egna beståndet inkluderar ett åttiotal bostadsrätter. I det egna beståndet finns även två parkeringshus som utgör drygt 40 000 kvm med totalt 1 500 garageplatser. Inom ramen för fastighetsavdelningen hanteras och administreras också 3 000 markparkeringsplatser. Stadsmiljöavdelningen Stadsmiljöavdelningen bygger och förvaltar allmän platsmark och allmänna tekniska anläggningar samt ansvarar för upprustning och skötsel av den offentliga miljön. Vidare ansvarar verksamheten för avfalls- och återvinningsfrågor samt för Solnas roll som väghållare inklusive parkeringsverksamhet på allmän gatumark. Drift och skötsel är sedan tidigare utlagd på entreprenad. Stadsmiljöverksamheten organiserar driftverksamheten inom tre avtalsområden; Avfall och renhållning, Park och mark och Gata och trafik. Inom varje avtalsområde koordineras ett antal entreprenader. Medarbetare Antalet tillsvidareanställda på förvaltningen är i nuläget 30 personer. Därutöver finns det 4 vakanta tjänster på förvaltningen. Rekrytering till dessa pågår. Medelåldern är 46 år och könsfördelningen är 19 män och 11 kvinnor. Sjukfrånvaron på förvaltningen är 4,8 procent, vilket motsvarar en ökning med 3 procentenheter under 2016. Ökningen beror till stor del på ett par längre sjukskrivningar som inte är arbetsrelaterade, och bortsett från dessa är sjukfrånvaron låg varför några specifika insatser inte behöver genomföras under året. Ett försök med friskvårdstimme införs under 2017 vilket kan bidra till en bättre hälsa för medarbetarna. Vid särskilda behov anlitar förvaltningen projektanställd personal samt konsulter för att hantera särskilda kompetens- och resursbehov för att nå nämndens uppdrag och mål. Inriktningen är att konsultberoendet på sikt ska minska. Förvaltningens index enligt hållbart medarbetarengagemang (HME) uppgick till 78 för 2016. HME består av delarna motivation, ledarskap och styrning. Under 2016 har ledarskapet stärkts genom stadens ledarskapsutvecklingsprogram. Under 2017 fortsätter även den stadsgemensamma satsningen Medarbetarskap i partnerskap. Målet för 2017 är att öka HME med minst en enhet till 79. Den slutliga ombyggnaden av förvaltningens kontorsmiljö färdigställs under 2017 och därefter ska den fysiska arbetsmiljön utvärderas. För att säkerställa nämndens inriktning med stärkt avtalsuppföljning och entreprenörsstyrning och ökat servicefokus utarbetas och implementeras en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi där organisation, 15
kompetens och arbetssätt utvecklas och förändras. Detta kan innebära vissa förstärkningar i organisationens bemanning. November 2015 November 2016 Mål 2017 Antal anställda 31 30 Fortsätta eftersträva jämnare könsfördelning Varav män 23 (74 %) 19 (63 %) Varav kvinnor 8 (26 %) 11 (37 %) Sjukfrånvaro 1,8 % 4,8 % Minska HME -- 78 Öka till 79 Budget Driftbudget I kommunfullmäktiges beslut om verksamhetsplan och budget 2017 är tekniska nämndens nettokostnadsram för driftbudgeten totalt 18,2 miljoner kronor. Detta är en minskning med 2,8 miljoner kronor jämfört med budgetramen för 2016. Tekniska nämnden har i kommunfullmäktiges beslut fått en generell uppräkning av den ekonomiska ramen med en procent som kompensation för löne- och prisutveckling. Detta ger en ökning av nettokostnadsramen med 0,2 miljoner kronor. Alla styrelser och nämnder i staden får lägre kostnader år 2017 på grund av sänkt internränta. Nämndens budgetram har med anledning av detta sänkts i motsvarande grad. Tekniska nämndens verksamhet påverkas i hög grad av en sänkt internränta på grund av att verksamheten har stora investeringar inom ett flertal olika områden. Den sänkta internräntan resulterar därför i en sänkning av nämndens nettobudgetram med 9,3 miljoner kronor. Som ett resultat av tidigare genomförda investeringar förväntas tekniska nämndens kapitalkostnader öka under 2017. För att kompensera nämnden för detta har nettokostnadsramen ökats med 6,3 miljoner kronor. Driftbudget, nettokostnad, tkr Budget 2016 Budget 2017 Förändring % Intäkter 399 200 429 009 7,5 Kostnader -420 187-447 246 6,4 Nettokostnader -20 987-18 237-13,1 Fördelning av driftbudget mellan huvudverksamheter Förvaltningens förslag till fördelning av driftbudgeten mellan huvudverksamheterna framgår av tabellen nedan. För att tydliggöra ingående delar i verksamheternas driftbudget beskrivs utgångspunkterna för förvaltningens förslag till budget. Nettobudgetramen för förvaltningsledning och staber är 21,4 miljoner kronor för 2017. Detta är en ökning med 7,3 miljoner kronor jämfört med 2016. Ökningen beror främst på två faktorer: Under 2017 genomförs flera personalförstärkningar inom staberna. Syftet med förstärkningarna är att stärka myndighetshandläggningen samt att fortsätta stärka arbetet med avtals- och entreprenörsstyrning. Under åren 2015 och 2014 har tekniska nämnden och dåvarande Stadsbyggnadsnämnden för helåren redovisat underskott i driften av verksamheten. För att minska risken för underskott inför kommande år införs en central medelreserv motsvarande en procent av nämndens totala driftbudget. Detta innebär att cirka fyra miljoner kronor i ett första skede inte fördelas ut på fastighets- och stadsmiljöverksamheten. Medlen är placerade hos förvaltningsledningen Fastighetsverksamheten förväntas bidra med ett överskott till nämndens övriga verksamheter på totalt 33,5 miljoner kronor under 2017. Detta är en ökning av driftöverskottet med 6,1 miljoner kronor jämfört med 2016. Fastighetsverksamheten kommer under 2017 att få minskade kostnader för internränta vilket har relativt stor påverkan eftersom verksamheten har haft och har mycket investeringar i fastighetsbeståndet. Detta är den huvudsakliga förklaringen till att verksamhetens överskott ökar under 2017. Nettobudgetramen för stadsmiljöverksamheten är 29,3 miljoner kronor för 2017. Detta är en minskning av budgetramen med 4,0 miljoner kronor, jämfört med 2016. Den största förändringen jämfört med 2016 är att 16