Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II



Relevanta dokument
Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Föreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Föreläsning 2 - Halvledare

Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?

Föreläsning 2 - Halvledare

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Varför Komponentfysik? Hålltider --- Ellära, Elektriska fält och potentialer

Formelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0

Formelsamling för komponentfysik

Föreläsning 11 Bipolära Transistorer I. BJT Bipolar JuncDon Transistor. FunkDon bipolär transistor. DC operadon, strömförstärkning

Elektronik 2017 EITA35

Tentamen i komponentfysik

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 1 Transistorn del 1

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Lösningar Tenta

Rättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må , Kent Palmkvist To ,

Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?

Tentamen i Komponentfysik ESS030, ETI240/0601 och FFF090

Introduktion till halvledarteknik

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 3 Transistorförstärkare

TSTE20 Elektronik 01/31/ :24. Nodanalys metod. Nodanalys, exempel. Dagens föreläsning. 0. Förenkla schemat 1. Eliminera ensamma spänningskällor

Elektronik. Lars-Erik Cederlöf

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Introduktion till halvledarteknik

Utredande uppgifter. 2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de tre fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Välkomna till kursen i elektroniska material!

2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de två fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Övningsuppgifter i Elektronik

För att skydda ett spänningsaggregat mot överbelastning kan man förse det med ett kortslutningsskydd som begränsar strömmen ut från aggregatet.

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

Föreläsning 9 Transistorn och OP-förstärkaren

Laboration N o 1 TRANSISTORER

Tentamen i komponentfysik Halvledare 6,0p. 2. Dioder 7,5p.

Om inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K)

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

nmosfet och analoga kretsar

Om inget annat anges så gäller det kisel och rumstemperatur (300K)

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

KAPITEL 2 MTU AB

Definition av kraftelektronik

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Grindar och transistorer

4:8 Transistorn och transistorförstärkaren.

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

3.8. Halvledare. [Understanding Physics: ] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Föreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM

Antennförstärkare för UHF-bandet

Repetition: Nätanalys för AC. Repetition: Elektricitetslära. Repetition: Halvledarkomponenterna

Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Umeå universitet. Agneta Bränberg TRANSISTORTEKNIK. Laboration.

Physics to Go! Part 1. 2:a på Android

( y) ( L) Beräkning av ström nmos: Lång kanal (L g >1µm) di dy. Oxid U GS U DS. Kanal. 0<U cs (y)<u DS. Lös med:

Elektronik 2018 EITA35

Laboration: pn-övergången

SM Serien Strömförsörjning. Transistorn

Vad är elektricitet?

Mätningar på transistorkopplingar

Elektronik 2015 ESS010

HÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:

Videoförstärkare med bipolära transistorer

Svar till Hambley edition 6

Den bipolä rä tränsistorn

Tentamen i Elektronik fk 5hp

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Vad är elektricitet?

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer

3.9. Övergångar... (forts: Halvledare i kontakt)

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Förstärkarens högfrekvensegenskaper. Återkoppling och stabilitet. Återkoppling och förstärkning/bandbredd. Operationsförstärkare.

Målsättning: Utrustning och material: Denna laboration syftar till att ge studenten:

Modifieringsförslag till Moody Boost

Halvledare. Periodiska systemet (åtminstone den del som är viktig för en halvledarfysiker)

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus

Laboration II Elektronik

Elektronik EITA35: Elektronik. Erik Lind

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Beskrivning elektronikkrets NOT vatten

Elektronik ESS 010 Elektronik. Erik Lind

Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Ett materials förmåga att leda elektrisk ström beror på två förutsättningar:

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Induktiv beröringsfri närvarogivare/detektor med oscillator, (Proximity switch)

TRANSISTORER. Umeå universitet Institutionen för tillämpad. fysik och elektronik. Patrik Eriksson

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Elektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar

TSTE93 Analog konstruktion

Bygg en entransistors Booster till datorn eller MP3-spelaren

Varvtalsstyrning av likströmsmotorer

Transkript:

Föreläsning 9 ipolära Transistorer Funktion bipolär transistor Småsignal-modell Hybrid-p Designparametrar 1

Komponentfysik - Kursöversikt ipolära Transistorer pn-övergång: kapacitanser Optokomponenter pn-övergång: strömmar Minnen: Flash, DRAM MOSFET: strömmar MOSFET: laddningar pn-övergång: nbyggd spänning och rymdladdningsområde Dopning: n-och p-typ material Laddningsbärare: Elektroner, hål och ferminivåer Halvledarfysik: bandstruktur och bandgap Ellära: elektriska fält, potentialer och strömmar

n,p ipolär transistor Aktiv mod E N P N E = + N P N +V E +V +0.7V -1.0V x eaut nn W N µ µ n p V E > 0.7 V för stor ström V > 0 V : backspänd övergång 3 N N DE A A F i W W E U exp( U E T )

n,p ipolär transistor ottnad mod E N P N E = + 1 N P N = cn - +V E +V +0.7V +0.5V Framspänd bas-kollektorövergång - ökad basström, lägre elektronström minskar Transistorn får lägre förstärkning! x V E > 0.7 V för stor ström V < 0.5 V : stor hål-läckström till kollektorn 4

n,p ipolär transistor strypt mod E E = + N P N ~ 0 N P N ~ 0 ~ 0 +V E +V -0.1V -0.3V ackspänd bas-kollektorövergång och basemitterövergång ngen injecerad laddning ~ E ~ 0 0 x V E > 0.0 V V < 0.0 V 5

ipolär transistor - operationsområden 6 5 Aktiv V E =0.740 V =50 µa Aktiv Mod: Kollektorström (ma) 4 3 V E =0.734 V V E =0.77 V V E =0.717 V =40 µa =30 µa =0 µa V E ~ 0.7V V E > 0.V = 1 V E =0.699 V =10 µa V E =0.0 V =0 A 0 0 0.1 0. 0.3 0.4 0.5 0.6 0.7 V ce (V) Strypt 6

Småsignal bipolär transistor: hybrid-p as + R + µ Kollektor u in Emittor - u be π r π - g m u be r 0 Emittor Känns igen från analogelektroniken! Varifrån kommer de olika passiva och aktiva elementen? Vad sätter storlekarna på de olika elementen? 7

Utarmningskapacitanser: j, je Emittor as Kollektor µ π je j N A > N D je r A d 0 r 0 tot, be A U bi E en U A E U E ~ 0.7V U ~ -1 V j r 0A d tot, bc A r 0eN U U bi D j E > j 8

Diffusionskapacitans: diff,e Emittor as Kollektor µ π diff,e W Enbart mellan bas-emittor dv E Ändrar mängden laddning i basen: diffusionskapacitans Dominerande vid stora strömmar diff, E W U t n 9

Kapacitanser: p och µ p je diff, E j π µ p : Summa av diffusionskapacitans och utarmningskapacitans µ : Utarmningskapacitans 10

ngångsresistans: r p + D i : Småsignal u be - r p d u E 0 0 du E 1 r p u E eau T pni U E exp( ) W N U E DE t r p U t U r U U r p E i E E p r p t u 11

Transkonduktans: g m u be - + r p i i d du E u E eau T nn W N A i g m u E U exp( U E T ) g m U t r p U E U g m E i g m u be g m 1

Utgångskonduktans: g o Kollektorström (ma) eau T nn W N A i Högre U E W minskar (basviddsmodulation) 10 8 6 4 -U A U exp( U E T ) u be - r 0 + du d ce c r p U U A Earlyspänningen (50-100V) Högre basdopning N A : Större U A Mindre strömförändring A 0-30 -0-10 0 V ce (V) 13

asresistans: R E W L R u be - Resistivitet: + r p en 1 A p R 1 3 L A 3W L e N A p L R Tunn bas, låg N A Hög basresistans! Väldesignad JT har en låg basresistans. 14

minuters övning Hur ser hybrid-p modellen ut för en bipolär transistor i strypt mod? (U E < 0, U E > 0) + as Kollektor u in u ut - Emittor Emittor 15

Högfrekvensegenskaper - strömförstärkning V E Små-signal schema: V E i b µ L bias L bias i + c i b u be r p π i c v E bias bias Signal vid höga frekvenser: bias = kortslutning L bias = avbrott h - g m u be FE r p g m Maximal strömförstärkning: ( ) i i c b ( ) ( ) 16

Högfrekvensegenskaper - strömförstärkning h fe ( ) i i c b ( ) ( ) h fe 1 ( ) r p p -3d / 1 1 f 3d f T log (f) 17

Högfrekvensegenskaper - strömförstärkning h fe ( ) 1 ( p ) r p h fe -3d f 3d 1 p je j diffe r p / 1 f t p je g m j diffe 1 f 3d f T log (f) 18

Log () Parasiteffekter U E hög c stor Högnivåinjektion i basen o n(0) > N A. Långsam ökning av lägre Kvasi-bottning o skapar spänningsfall över den neutrala delen av kollektorn. as-kollektor övergången blir framspännd lägre. U E liten c liten Rek. RLO Normal Högnivå Kvasi-bottning U E Rekombination av elektroner/hål i bas-emitter rymdladdningsområdet. Få elektroner tar till till basen låg och. U19 E

Maximal Spänning - Lavingenombrott V EO U bi, εbr r 0 e N D Sätter den maximala spänningen över transistorn Minsta spänningen ges av mättnadsspänningen. U E, min U E, max V EO V E Ger transistorns arbetsområde som förstärkare 0

HT:er mikroelektronik - nanoelektronik Diskreta komponenter Modern, integrerad SiGe-HT E 500nm f t ~ 300 MHz ~ 100-800 U R ~ 80V f t ~ 300 GHz ~ 800 U R ~ V 013-04-3 Föreläsning 8, Komponentfysik 013 1

np/ngaas Heterobipolar Transistor Thickness (nm) Material Doping cm -3 Description Emitter ollector Sub collector (n++) S.. np ase 30 n 0.53 Ga 0.47 As 510 19 : Si Emitter cap 10 n 0.53 Ga 0.47 As 410 19 : Si Emitter 60 np 310 19 : Si Emitter 10 np 1.10 19 : Si Emitter 0 np 1.010 18 : Si Emitter ngaas 5-910 19 : ase 5.0 n 0.53 Ga 0.47 As 10 17 : Si Setback 11 ngaas / nalas 10 17 : Si - Grade 3 np 6. 10 18 : Si Pulse doping 51 np 10 17 : Si ollector 5 np 110 19 : Si Sub ollector 5 n 0.53 Ga 0.47 As 10 19 : Si Sub ollector 300 np 10 19 : Si Sub ollector Substrate S : np µ n ngaas > µ n Si N A = 50 N DE (!!) 013-04-3 Lecture 9, High Speed Devices 013

Nanoelektronik f t > 500 GHz 30 10 9 10 10 MAG/MSG 10 11 10 1 Gains (d) 5 0 15 10 5 U e = ma, V ce =1.45V J e =16 ma/m, V cb =0.4V H 1 f t, f max =560 GHz 0 10 9 10 10 10 11 10 1 Frequency (Hz) Mitt världsrekord från 007 idag har de bästa transistorerna f t > 700 GHz, och f max (effektförstärkning) > 1 THz. Ni kan lära er detaljerna i fortsättningskursen Höghastighetselektronik. 3

Nanoelektronik f t > 700 GHz f t g m diff X n Tunn bas (~ 10-0 nm) Hög mobilitet andra material än Si (ngaas) Låg R mycket hög basdopning 4

Design av en ipolär Transistor, f t, R, r 0, reakdown Minska asdopningen Ökar Problem Lösning Högre asresistans Ändra Geometrin (L,) Minska astjockleken Ökad Earlyeffekt (r 0 ) Lägre Kollektordopning W W f t Tjockare Emitter Högre Emmiterdopning E W n N N n p DE A Ej effektivt efter W E > L n Övre gräns för N DE R W L N A U br Risk för Kvasibottning. Hög kollektorresist ans Problem 5

Sammanfattning je : as-emittor utarmningskapacitans (F) j: bas-kollektor utarmningskapacitans (F) diff,e : Diffusionskapacitans (F) p : je + diff,e (F) µ : j r p : ingångsresistans (W) g m : transkonduktans (1/ W) R : asresistans (W) r 0 : utgångsresistans (W) h Fe : ac-strömförstärkning f t : övergångsfrekvens (Hz) f 3d : 3d frekvens (Hz) 6