Miljörapport 2012. Värtaverket

Miljörapport 2012 Värtaverket

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1 Lokalisering... 3 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar... 4 Värtaverket, Nimrod... 4 Ropsten... 6 1.1.3 Reningsutrustning... 7 Utsläpp till luft... 7 Utsläpp till vatten... 8 Restprodukter från förbränning... 9 1.1.4 Energihamnen... 9 1.2 FÖRÄNDRINGAR AV VERKSAMHETEN UNDER ÅRET... 10 2 VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 10 2.1 UTSLÄPP TILL LUFT... 10 2.1.1 Utsläpp av köldmedia... 14 2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6... 14 2.1.3 Utsläpp till luft från transporter... 15 2.2 UTSLÄPP TILL VATTEN... 15 3 GÄLLANDE TILLSTÅND... 16 3.1 ANMÄLDA ÄNDRINGAR... 16 3.2 FÖRELÄGGANDE OCH FÖRBUD... 16 3.3 TILLSYNSMYNDIGHET... 17 4 VILLKORSEFTERLEVNAD... 17 4.1 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 17 4.1.1 Produktionen under året... 17 4.1.2 Bränslehantering (hamnen)... 20 4.2 VILLKOR I MILJÖTILLSTÅND... 21 4.3 EFTERLEVNAD AV NFS 2002:26... 31 5 UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH BESIKTNINGAR UNDER ÅRET... 33 5.1 EXTERNA MÄTNINGAR AV UTSLÄPP TILL LUFT UNDER 2012-2013... 33 5.2 LJUDMÄTNINGAR... 34 5.3 UNDERSÖKNINGAR AV UTSLÄPP TILL VATTEN... 34 6 BETYDANDE ÅTGÄRDER GÄLLANDE DRIFT OCH UNDERHÅLL... 34 7 TILLBUD OCH STÖRNINGAR, SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 34 8 ÅTGÄRDER MED BETYDELSE FÖR VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN... 35 8.1 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETEN... 36 8.2 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN... 37 8.3 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RÅVARUFÖRBRUKNINGEN... 37 9 KEMISKA PRODUKTER... 38 9.1 FORTUM VÄRME... 38 9.2 VÄRTAVERKET... 38 10 AVFALLSMÄNGDER... 39 11 RISKHANTERING... 41 11.1 FORTUM VÄRME... 41 11.2 VÄRTAVERKET... 41

12 MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETENS PRODUKTER... 41 13 ÖVRIG INFORMATION... 41 14 UNDERSKRIFT... 42 Bilaga 1: Vattenanalyser avloppsnätet 2010-2011-2012... 1 Bilaga 2: Beräknade halter i renat kondensat rökgaskondensering KVV6, 2012*... 2 Bilaga 3: Intern energianvändning 2011-2012... 3 2(46)

1 Verksamhetsbeskrivning Vid Värtaverket produceras Värme, Kyla och Elkraft. I anslutning till anläggningen, vid Norra Kajen, finns bränsledepån där bränsle lossas, lastas och förvaras. 1.1 Verksamhetens inriktning och lokalisering 1.1.1 Lokalisering Ropsten 1&2 Lidingöbron Ropsten 3 Hjorthagen Norra Kajen Värtaverket Nimrod 7 Figur 1: Lokalisering av Värtaverket och anläggningarna i Ropsten Värtaverkets bränslebaserade produktionsenheter är lokaliserade i fastigheten Nimrod 7 i stadsdel Hjorthagen, medan värmepumpsanläggningar i huvudsak är lokaliserade i värmeverken vid Ropsten 1, 2 och 3. Bränsledepån är lokaliserad i Fortum Värmes Energihamn vid Norra Kajen i Värtahamnen. Vid Energihamnen hanteras även fasta bränslen. Anläggningens närmaste 3(46)

bostadsområde utgörs därför av stadsdelarna Hjorthagen och Östermalm samt grannkommunen Lidingö. Värtaverket gränsar också till annan industriverksamhet i Värtahamnen. 1.1.2 Teknisk beskrivning av produktionsanläggningar På Värtaverket finns en total tillförd bränsle- och eleffekt på cirka 2395 MW. Av den totala effekten är cirka 2060 MW tillförd bränsleeffekt. Därtill tillkommer elpannor för värmeproduktion på Nimrod och Ropsten med en installerad tillförd effekt på cirka 230 MW. Värmepumparna i Ropsten och Nimrod har en tillförd eleffekt på cirka 105 MW och en producerad värmeeffekt på cirka 340 MW. Den i anläggning installerade eleffekten för elproduktion är cirka 430 MW. Den installerade kyleffekten i fjärrkylaanläggningen på Nimrod är cirka 50 MW. Totalt, inkluderande Ropsten, finns en installerad kyleffekt om maximalt ca 125 MW. Värtaverket, Nimrod Fastigheten Nimrod 7 hyser värmeverk 1-4 (VV1-4), kraftvärmeverk 1 och 6 (KVV1 och 6), gasturbin för elproduktion (G3) samt en fjärrkylaanläggning. Figur 2: Översikt av fastighet Nimrod 7 Fjärrkylaanläggningen på Nimrod består av fyra kylmaskiner med värmepumpskapacitet under vintertid. Maskinerna producerar alltid fjärrkyla när de är i drift. På vintern tar värmepumparna hand om värmen från nedkylningen av fjärrkylavattnet och sommartid tappas värmen ner i sjön. Vid sommardrift är kylkapaciteten större pga. den lägre temperaturen i kondensorn. 4(46)

Beskrivning av produktionsenheter inom Värtaverket, Kv Nimrod 7 ANLÄGGNING ENHET TYP TILLFÖRD EFFEKT BRÄNSLE VV1 P11 Hetvattenpannor 128 MW Olja (Eo5) P12 128 MW VV2 P13 Ångpannor 178 MW Olja (Eo5) P14 178 MW (Eo5) Olja (Eo5), 133 MW (bioolja) bioolja VV3 P15 Hetvattenpanna 178 MW Olja (Eo1/Eo5) P17 Hjälpångpanna 26 MW Olja, stadsgas, bioolja VV4 3 elångpannor 3 x 51 MW El KVV1 P1 Ångpanna med ångturbin, G1 KVV6 P4 P5 Trycksatta virvelbäddspannor (ånga) med ångturbin G2 och gasturbiner, G4 och G5 Gasturbin G3 Gasturbin, G3, Fjärrkylaanläggning RGK - KVV6 KA101 KA201 KA301 KA401 VP61 VP62 för el-produktion Värmepump/fjärr kyla (4 aggregat) Värmepumpar Köldmedia R134a (HFC) (12 081 kg) 607 MW (330 MW värme + 210 MW el *) 454 MW (250 MW värme + 145 MW el ) 180 MW (54 MW el ) Sommartid 4 aggregat i kylmaskinsdrift. 3MW el ger 12 MW kyla och 15 MW värme (som kyls bort). Totalt 48 MW kyla. Vintertid 4 aggregat i värmepumpsdrift. 3 MW el ger 6 MW kyla och 9 MW värme (fjv). Totalt 24 MW kyla och 36 MW värme 6 MW tillförd el ger 50 MW värme Olja (Eo1/Eo5), bioolja Kol (olivkärnekross) Olja (Eo1) El + Värme från fjärrkylavatten (retur), eller kyla från Lilla Värtan El + Värme från KVV6 rökgaser * vid kondensdrift (d.v.s. utan samtidig värmeproduktion) uppgår eleffekten till maximalt 250 MW För att jämna ut variationer i fjärrvärmenätets värmebehov finns en trycklös hetvattenackumulator om 40 000 m 3 (motsvarande cirka 2 000 MWh värme). 5(46)

Ropsten Värmeverket i Ropsten är beläget på Norra kajen vid Lilla Värtan (Figur 3). Det är uppdelat på Ropsten 1,2 och 3 (VVRn 1, 2, 3). De köldmedia som används i Ropstens värmepumpar och kylmaskiner är R22 (HCFC) och R134a (HFC). Den ozonuttunnande potentialen (ODP) för köldmedium R22 bedöms vara 0,055 och för R134a är den 0. Båda ämnena har dock en påverkan på växthuseffekten med GWP (global warming potential) 1700 för R22 och 1300 för R134a. (Koldioxid, CO 2, har GWP 1). Vid värmepumpanläggningarna Ropsten 1&2 finns det installerat köldmediedetektionsutrustning som kontinuerligt mäter eventuellt läckage till luft och vatten. Vid övriga anläggningar finns larm som indikerar läckage av köldmedia till luft. I Ropsten 1 och 2 finns också två elpannor som värmer fjärrvärmevatten. I Ropsten 3 finns utöver värmepumpar en anläggning för produktion av fjärrkyla. Denna utnyttjar i huvudsak kylan i sjövattnet för att kyla ner det vatten som cirkulerar i fjärrkylanätet. Beskrivning av produktionsenheter inom Ropsten Enhet Typ Effekt tillförd/ producerad VVRn1, 2 6 värmepumpar VP22, 23, 25, 26: 8,4 MW el/pump ger 27 MW /pump Bränsle Köldmedium Kontinuerlig mätning Värme från R22 (HCFC) sjövatten, el Mätning luft och vatten Vägning EP 21-22 VVRn3 Fjärrkyla Ropsten 2 hetvattenpannor 4 värmepumpar VP21, 24: R134a (HFC) 8,4 MW el/pump ger 24 MW/pump 40 + 40 MW El - - 9,3 MW el/pump ger 25 MW / pump 1 anläggning Ca 74 MW kyleffekt Värme från sjövatten, el Kyla från sjövatten R134a (HFC) - - Mätning luft Vägning 6(46)

Figur 3: Ropsten och Bränsledepån på Norra Kajen 1.1.3 Reningsutrustning Utsläpp till luft Alla pannor utom elpannorna och gasturbinen G3, har någon form av rökgasrening. Rökgaserna leds ut genom två skorstenar på 100 meter (+118 m) respektive 140,4 meter (+160 m). Rökgaser från KVV1, KVV6 samt VV3 leds till den högre skorstenen, medan rökgaser från VV1 och VV2 leds till den lägre skorstenen. Rökgasrenings och förbränningsmetod för respektive panna Enhet / Stoftavskiljning NOx SOx Beteckning VV1 P11 P12 Multicyklonaggregat samt våt sotbehandling VV2 P13 Multicyklonaggregat samt våt sotbehandling P14 Textilfilter Roterande överluft (ROFA) VV3 P15 Multicyklonaggregat, torr sotutmatning till säck eller container P17 VV4 Elpannor, inga rökgaser KVV1 P1 Rökgasrening med elektrofilter, torr sotutmatning till säck. Återföring av rökgaser till förbränningsluft och över luftportar (OFA) Svavellavskiljning genom insprutning av bikarbonat 7(46)

Enhet / Stoftavskiljning NOx SOx Beteckning KVV6 P4 Textilfilter, torr sotutmatning till silo i hamnen Ammoniakinsprutning (SNCR) Svavelavskiljning medelst absorbent (dolomit). G3 P5 Gasturbin, ingen reningsutrustning, eldningsolja EO1 som bränsle. Rökgaskondensering (RGK) Reducering av klorider, svaveldioxid, stoft och kvicksilver. Utsläpp till vatten Olika vattenvårdssystem finns på Värtaverket i form av sedimenteringsbassänger, processvattenbassänger och gravimetriska avskiljare för rening av kolpartiklar, olja, dränagevatten samt oljeflygaska. Behandlat oljeförorenat spillvatten från anläggningen leds huvudsakligen till spillvattennätet och vidare till Henriksdals reningsverk. Visst behandlat processavloppsvatten (ph-justering, olje- eller slamavskiljning) samt inträngande grundvatten avleds till kraftvärmeverkets kylvattenkanal och vidare ut i Värtahamnens hamnbassäng. Kraftvärmeverk KVV1 Till spädmatning av processen används vatten som först renats i en totalavsaltningsanläggning. Detta sker med tekniken omvänd osmos följt av elektrodionesering (EDI). Innan vattnet behandlas genom omvänd osmos-anläggningen avhärdas vattnet genom att koksalt tillsätts. Avloppen från avsaltningsanläggningen avleds till en avloppsbassäng. Avloppsbassängen är ansluten till kylvattenkanalens utloppstunnel. Rökgaskondensering KVV6 Vid kondensering av rökgaser från KVV6 uppstår ett avloppsvatten som kallas för kondensat. Behandlingsanläggningen för kondensatet består av flera membransteg samt anläggningsdelar för metallrening och kväveavskiljning. Det första steget utgörs av grovavskiljning avseende fasta partiklar i en skaksil (mikrofilter, MF) därefter pumpas kondensatet till ett ultrafilter (UF) samt ett RO-filter (omvänd osmos). Koncentrat från UF-filtret koncentreras i ett ytterligare UF-filter före avledning till en slamtank för vidare hantering som avfall på extern anläggning (tankbilstransport). Efter RO-steget är kondensatet (permeat) avsaltat och håller en renhet tillräcklig för att ledas till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan). ROkoncentratet (rejekt) renas i ett ammoniak-avgasningsmembran efter ph-justering med lut samt därefter behandling med svavelsyra. RO-koncentratet behandlas även avseende metallinnehåll i ett jonbytessystem (före ammoniakavskiljningen) varefter en renhet erhålls som tillåter avledning till kylvattenkanalen och vidare till recipient (Värtan). 8(46)

Figur 4: Behandling av kondensat från KVV6 Norra Kajen Samtliga områden inom Norra Kajen där risk för oljespill finns, såsom vid cisternventiler och pumpar, lastplatta och kajen, är förbundna till ett OFA-system (oljeförorenat avlopp). I anslutning till systemet finns en ny anläggning för hantering och behandling av vattnet. Systemet omfattar oljeavskiljare, kolfilter och oljeanalysator med larmfunktion. Det renade vattnet pumpas sedan till spillvattennätet. Dagvattenbrunnar utanför området är inte förbundna med OFA-systemet utan med det kommunala avloppssystemet. Restprodukter från förbränning Aska från KVV6 är uppdelad i bäddaska respektive flygaska. Flygaska (cyklon och filteraska) och bäddaska från pannorna matas ut torrt och transporteras i var sitt slutet system till en silo för bäddaska och en silo för flygaska i Energihamnen. Volymen för respektive asksilo är 1300 m 3. Bäddaskan används som utfyllnad i täckskikt på deponi. Flygaskan från KVV6 används för stabilisering av andra askor på deponi och för att gjuta deponibotten samt täckskikt. Oljepannorna P11, P12 och P13 har en våt hantering av askan. Från P15, P17 och KVV1 matas askan ut torr till säck eller container. Flygaskan från P14 matas ut torrt till container. Askorna transporteras sedan till godkänd deponi. 1.1.4 Energihamnen Bränslen lossas, lastas, behandlas och lagras i Energihamnen, som utgörs av områdena Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1, Alexandria 3 och Port Said, se figur 3. Bränsletransporter till depån sker huvudsakligen med fartyg och i mindre omfattning med tankbilar. Flytande bränslen som lossas, distribueras till cisterner. I bränsledepåerna finns totalt 18 stycken cisterner, i storlekar mellan 2000 m 3 och 30 000 9(46)

m 3, för lagring av eldningsolja 1, eldningsolja 5 samt flytande biobränslen. Distribution av flytande bränslen inom området sker i rörsystem. Från oljedepån sker utlastning av flytande bränslen till tankbil, fartyg och pråm för transport till i huvudsak Fortum Värmes övriga anläggningar i Stockholmsregionen. Distribution av flytande bränslen sker även från depån via rörledningar till dagtankar på Värtaverket. Då tallbecksolja är starkt luktande är de cisterner där tallbeck lagras anslutna till ett ventilationssystem med avluftning i ett utlopp på kraftvärmeverkets högsta skorsten, +160 m. Ventilationsluften förbränns i VV3 (P17) vid fartygslossning av tallbeck. Kol lossas av självlossande fartyg till ett slutet system med bandtransportörer. Detta system transporterar kolet till lagret i ett bergrum under Hjorthagen. De slutna bandtransportörerna för även kol från bergrummet till silos för korttidslagring och bränslepreparering. Under året har huvuddelen av olivkärnekrossen lossats med pråm. Lossning av pråmen sker med kran med sluten skopa till en ficka. Skopan sänks ner helt i fickan innan den öppnas. Från fickan går oliverna med transportör till hus för tåglossningen. I området finns också silos för lagring av dolomit samt för korttidslagring av kolaska från KVV6. Dolomiten lossas från lastbil till det slutna transportsystemet. Askan lastas till lastbil. 1.2 Förändringar av verksamheten under året En cistern, T330, har rivits under året. För övrigt har inga förändringar av betydelse skett under året. 2 Verksamhetens miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft från Värtaverket Parameter Enhet Utsläppspunkt Metod Delflöde Totalt Luft 2010 2011 2012 Svavel mg/mj VV1 59,7 59,7 52,0 C mg/mj VV2, P13 59,7 59,7 52,0 C mg/mj VV2, P14 18,6 21,9 18,4 M mg/mj VV3 53,5 55,9 52,9 C mg/mj KVV1 16,8 17,3 20,6 C mg/mj KVV6 1,9 1,9 1,5 M mg/mj G3 4,7 4,7 4,7 C Svavel ton VV1 9,1 2,7 4,0 C ton VV2, P13 4,7 1,9 0,2 C ton VV2, P14 21,2 15,5 12,0 M ton VV3 13,5 3,5 6,4 C ton KVV1 83 14,8 13,2 C 10(46)

Parameter Enhet Utsläppspunkt Metod Kväveoxider (NOx) Kväveoxider (NOx) Delflöde Totalt Luft 2010 2011 2012 ton KVV6 12,8 12,1 7,2 M ton G3 0,012 0,01 0,005 C mg/mj VV2, P13 106,5 112,2 91,3 C mg/mj VV2, P14 46,7 51,4 45,3 M mg/mj VV3 101,5 117,8 105,5 C mg/mj KVV1 53,1 55,7 55,5 M mg/mj KVV6 27,3 29,4 32,5 M mg/mj G3 250 250 250 C ton VV1 16,8 4,6 8,8 C ton VV2, P13 8,5 3,5 0,3 C ton VV2, P14 46,9 36,0 29,5 M ton VV3 25,6 7,4 12,7 C ton KVV1 179,7 42,7 35,5 M ton KVV6 195,6 204,3 190,0 M ton G3 0,6 0,4 0,3 C Värtaverket 144,3 50,5 43,0 mg/mj VV1 110,1 103,3 114,5 C Värtaverket 473,7 298,9 277,1 Koldioxid (CO 2 ) g/mj VV1 76,2 76,2 76,2 C Fossila bränslen g/mj VV2, P13 76,2 76,2 76,2 C g/mj VV2, P14-76,2 76,2 C g/mj VV3 76,2 76,2 76,2 C g/mj KVV1 75,0 74,7 75,2 C g/mj KVV6 93,9 92,5 93,1 C g/mj G3 74,3 74,3 74,3 C Koldioxid (CO 2 ) g/mj VV2, P14 75 77,4 78,0 C Biobränslen g/mj KVV1 75 77,4 76,0 C g/mj KVV6 95 109,6 99,5 C Koldioxid (CO 2 ) kton VV1 11,1 3,4 5,9 C Fossila bränslen kton VV2, P13 6,3 2,4 0,3 C kton VV2, P14 0,1 0,10 0,2 C kton VV3 16,7 5,0 8,7 C kton KVV1 223,3 58,2 39,5 C kton KVV6 626,0 579,3 488 C 11(46)

Parameter Enhet Utsläppspunkt Metod Delflöde Totalt Luft 2010 2011 2012 kton G3 0,2 0,1 0,1 C Biobränslen kton KVV1 34,8 0,2 8,0 C kton KVV6 37,0 54,8 22,6 C kton VV3 2,5 0,0 0,4 Totalt: Fossilt + Bio kton VV2, P13 6,3 2,4 0,3 C kton VV2, P14 83,9 59,3 51,9 C kton VV3 19,2 5,0 9,6 C kton KVV1 258,1 58,4 47,7 C kton KVV6 663 634,1 504,8 C kton G3 0,2 0,1 0,08 C mg/mj VV2, P13 1,9 8,0 1,4 C mg/mj VV2, P14 0,9 0,1 0,1 M mg/mj VV3 6,4 4,4 5,7 C mg/mj KVV1 1,3 1,6 1,3 M mg/mj KVV6 0,1 0,3 0,4 M mg/mj G3 4,6 4,6 4,6 C Stoft ton VV1 0,8 0,2 0,7 C ton VV2, P13 0,2 0,3 0,005 C ton VV2, P14 1 0,04 0,03 M ton VV3 1,6 0,3 0,7 C ton KVV1 6,6 1,4 0,8 C ton KVV6 1 3,0 1,9 M ton G3 0,0 0,0 0,005 C Värtaverket 883,6 648,5 542,7 Koldioxid (CO 2 ) kton VV2, P14 83,8 59,3 51,7 C Värtaverket 158,1 114,3 82,7 Koldioxid (CO 2 ) kton VV1 11,1 3,4 5,9 C Värtaverket 1041,8 762,7 625,4 Stoft mg/mj VV1 5,0 4,7 8,7 C Värtaverket 11,2 5,2 4,14 Ammoniak mg/mj KVV6 0,6 0,6 0,4 M (NH 3 ) Ammoniak ton KVV6 4,6 4,4 2,4 M (NH 3 ) Saltsyra (HCl) mg/mj KVV6 0,6 0,8 1,0 M Saltsyra (HCl) ton KVV6 4,2 5,5 5,3 M 12(46)

Parameter Enhet Utsläppspunkt Metod Delflöde Totalt Luft 2010 2011 2012 Lustgas (N 2 O) mg/mj KVV6 32,9 28,8 38,2 M Lustgas (N 2 O) ton KVV6 240 195,1 208,5 M *M, C eller E för metod om hur värdet tagits fram, där M = kontinuerlig mätning (av föroreningshalter och flöden) C = beräkning (kombination av schablonvärden eller periodiskt uppmätta värden med förbrukning eller produktion, massbalanser) och E = uppskattning (expertbedömning eller gissning). Kommentarer till förändringar av utsläpp 2012 hade en varm start på året medan avslutningen var desto kallare. Det specifika NOx-utsläppet för KVV6 har ökat jämfört med tidigare år på grund av svårigheter med kolförbränning på KVV6. Elpriserna har kontinuerligt legat lågt under året vilket har gynnat användandet av värmepumpar istället för förbränningsanläggningar. 13(46)

2.1.1 Utsläpp av köldmedia Såväl värmepumpar som komfortaggregaten för byggnaderna inom kv Nimrod genomgår kontroll av ackrediterade kontrollorgan. Kontrollrapporter avseende den årliga kontrollen av stationära kyl- eller värmepumpsanläggningar skickas separat till tillsynsmyndigheten. Utsläpp av köldmedia 2012 Anläggning Utsläppt i kg Installerat ton Utsläppt totalt % av installerat Ropsten 1-2 360 69,9 0,5 % 4 st VP R22 (HCFC) Ropsten 1-2 0 32,5 0 % VP 21, VP 24 R134a (HFC) Ropsten 3 1490 84,6 1,7% R134a (HFC) KC Nimrod 210 18,5 1,1% R134a (HFC) RGK-VP R134a (HFC) 106 12,1 0,9% 2.1.2 Utsläpp av metaller i rökgas och aska från KVV6 Fortum Värme har upprättat materialbalanser över anläggningen för att beräkna hur stora utsläppen av nedanstående metaller med rökgaser blir. Beräkningen tar inte hänsyn till ytterligare rening som sker sedan några år tillbaka i rökgaskondenseringen. Med rökgaskondenseringen i drift reduceras utsläppet ytterligare. Resultat från metallbalansberäkningar för KVV6 Metall Mängd i rökgas, kg Mängd i aska, kg As - 521 Cd - 10 Cr 0,2 1598 Cu 0,1 971 Hg 4,5 7,7 Ni 0,1 1396 Pb 0,1 688 Sb - - Zn 280,3 5326 14(46)

2.1.3 Utsläpp till luft från transporter Utsläpp från transporter har beräknats utifrån förbrukad mängd bränsle och kemikalier samt den mängd aska som uppkommit i produktionen. Färdsträckan och transportslag har uppskattats och värden har avrundats. Utsläppsvärden per tonkm har hämtats från Nätverket för Transporter och Miljön. Utsläpp från transporter vid Värtaverket och Energihamnen 2012 Bränsletransporter Asktransporter Transporter med kemikalier Transporter med Dolomit Transporter totalt CO2 (ton) 5702 123 52 297 6174 NO x (kg) 139359 1013 429 2444 143245 S (kg) 77422 0 0 0 77422 PM (kg) 7742 17 7 40 7806 Drivmedel 2195 45 19 109 2368 (m3) Drivmedel (MWh) 21506 443 188 1069 23205 2.2 Utsläpp till vatten I tabellen nedan redovisas utsläpp till vatten av metaller och olja, beräknade utifrån flöde och resultat från veckosamlingsprover på kontrollpunkter vid avloppssystemet samt resultat från månadsprover efter rökgaskondensatet. Ökade mängderna beror inte på någon betydande ökning av halterna men på bättre kännedom om aktuella flöden. Underlag för beräknade utsläpp återfinns i Bilaga 1. Parameter Enhet Utsläppspunkter Utsläpps- Utsläpps- Delflöde Totalt till mängd till mängd till vatten 2011 vatten 2012 Pb kg Recipient 1,5 1,0 Pb kg Spillvatten 0,6 0,5 Cd kg Recipient 0,0 0,0 Cd kg Spillvatten 0,0 0,0 Cr kg Recipient 3,5 0,3 Cr kg Spillvatten 1,2 0,7 Ni kg Recipient 9,0 9,6 Ni kg Spillvatten 1,7 0,9 Cu kg Recipient 2,9 2,3 Cu kg Spillvatten 5,0 1,7 Zn kg Recipient 25,3 9,1 Zn kg Spillvatten 19,6 32,2 Oljeindex kg Recipient 10,9 26,5 Oljeindex kg Spillvatten 4,0 8,0 Resultaten från tidigare år visar att redovisning av utsläpp till vatten inte krävs i emissionsdeklarationen. Resultatet av årets mätningar visar att detta förhållande alltjämt gäller. 15(46)

3 Gällande tillstånd 2007-11-07 beslutade Miljödomstolen om tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen och om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. Tillståndet togs i anspråk 2008-06-01 i samband med start av projekt för rökgaskondensering för KVV6. Domen om fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen vann laga kraft juli 2010, domen om bortledande av grundvatten vann laga kraft december 2011. 2013-01-18 fattade Mark- och miljödomstolen beslut om tillstånd till utökad muddring vid energihamnen i anslutning till den planerade piren för KVV8. Separat tillstånd gäller för Ropsten samt äldre vattendom för vilka beslut och villkor fortsättningsvis gäller. Datum Tillståndsgivande myndighet 2013-01-18 Mark- och miljödomstolen Tillstånd enligt 11 kap miljöbalken Beslut avser Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till utökad muddring i Lilla Värtan vid Energihamnen i Stockholms kommun. Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen Tillstånd till bortledande av grundvatten från 2007-11-07 Miljödomstolen 9 kap. miljöbalken 2007-11-07 Miljödomstolen 11 kap miljöbalken bergrum m.m 2001-05-21 Miljödomstolen 9 kap. Tillstånd för vattenbortledning ur Lilla Värtan miljöbalken för produktion av fjärrkyla 1999-05-31 Miljödomstolen Vattenlagen Tillstånd att komplettera värmepump och kylanläggning Ropsten 3 med nya intagsledningar 1984-08-28 Vattendomstolen Vattenlagen Vattenbortledning från Lilla Värtan för värmepumpanläggning (Ropsten) 1982-04-15 Vattendomstolen Vattenlagen Tillstånd att bortleda vatten från Lilla Värtan för värmepumpanläggning och kylvatten (Nimrod) 3.1 Anmälda ändringar Datum Tillståndsgivande Anmälan enligt 21 Beslut avser myndighet förordningen 2010-12-22 Miljöförvaltningen Miljöbalken Förändring av teknik i tillståndsgiven kraftvärmepanna. Beslut togs 2011-04-12. Anmälan drogs in 2013-02-12 efter genomförande beslut för KVV8. 2010-12-22 Miljöförvaltningen Miljöbalken Anpassning av bränslemottagning och bränslelagring i Hamnen. Beslut togs 2011-04-12. Beslutet har överklagats och har inte vunnit laga kraft. 3.2 Föreläggande och förbud Inga förelägganden eller förbud har registrerats under 2012. 16(46)

3.3 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljöförvaltningen i Stockholm. 4 Villkorsefterlevnad 4.1 Tillståndsgiven och faktisk produktion 4.1.1 Produktionen under året Drifttid pannor och gasturbin Värtaverket åren 2011 och 2012 Enhet KVV1 P4 P5 P11 P12 P13 P14 P15 P17 G3 Drifttid 2012 (h) 1050 4080 3161 158 127 22 1678 356 2443 3 Drifttid 2011 (h) 583 4055 4655 86 142 125 1821 220 1818 7 Produktion v 134 861 11 6 1 154 19 10 2012(GWh) e 51 475 0,06 Produktion v 141 1068 5 7 10 166 8 8 2011(GWh) e 69 598 0,02 För KVV1, P4 och P5 står (v) för värme och (e) för el. P4 och P5 delar turbin och därför står den totala energin för båda pannorna. I KVV1:s värmesiffror ingår även energi från kylkrets och spädmatning. P17 producerar endast hjälpånga. Figur 5: Fördelning av värmeproduktionen över året 2012 17(46)

Produktion av värme och kyla i värmepumpar och kylmaskiner i Ropsten och Kv Nimrod 7 år 2012 Rn1-2 Rn3 Nimrod Tillfört GWh, totalt 807 454 141 El 242 155 50 Termisk energi från sjövatten och kylnätet* 565 299 91 Producerat GWh, totalt 807 658 241 Värme 807 454 141 Kyla - 204 100 *Både värmeenergi och kylaenergi återvinns. Tillförd energi Värtaverket och Ropsten 2012 Tillförd energi med GWh Mängd bränslen, ur Lilla Värtan samt el Kol 1462 195 kton Eldningsolja Eo1 94 9,4 knm 3 Eldningsolja Eo5 115 10,5 knm 3 Tallbecksolja 184 18,0 knm 3 Bioolja 30 3,3 knm 3 Olivkärnekross 64,1 15,4 kton Lignin 0 0 kton Stadsgas 0 0 knm 3 Elförbrukning 665 Termisk energi ur 569 Lilla Värtan Termisk energi från 198 kylanät knm 3 = kilonormalkubikmeter Indelat i produkter GWh El 526 Fjärrvärme 2744 Fjärrkyla 304 Hjälpånga 66,8 En detaljerad redovisning av den interna energianvändningen kopplad till produktionen uppdelat på energislag och anläggningsdelar redovisas i Bilaga 3. 18(46)

Termisk energi Kol El Olivkärnekross Finbio Tallbecksolja Eo5 Eo1 Figur 6: Fördelning av tillförd energi i Värtaverket år 2012 Via hopkopplingen med fjärrvärmenätet på Lidingös del av fjärrvärmenätet, samt Norrenergis fjärrvärmenät sker ett mindre utbyte av fjärrvärme. Utbyte med andra fjärrvärmenät 2012 Fjärrvärme GWh Produktion Värtaverket och Ropsten 2744 Leverans från Värtaverket till Södra nätet 17,3 Leverans från Värtaverket till Lidingö 207 Leverans från Värtaverket till Norrenergi 100 Leverans från Käppala 1,08 Produktion Lidingö Värmeverk 12,3 Import från Södra Nätet 560,3 19(46)

4.1.2 Bränslehantering (hamnen) Mängd bränsle som har transporterats via fartyg till resp. från Energihamnen, år 2012 Fartyg Hanterade mängder Antal fartyg Bränsle Lossning Lastning Enhet Lossande Lastande Eo1 0 0 Nm 3 0 0 Eo5 13334 0 Nm 3 2 0 Tallbeck 13828 8659 Nm 3 6 23 MFA 10281 14261 Nm 3 6 36 Bioolja 10432 0 Nm 3 5 0 Kol 157877 0 ton 18 0 Olivkärnekross 15363 0 ton 9 0 Summa flytande Summa fastbränsle 47 876 22 920 Nm 3 19 59 173 513 0 ton 27 0 Mängd bränsle och absorbent som har transporterats via lastbil till och från Energihamnen, år 2012 Lastbil Hanterade mängder Antal bilar Bränsle Lossning Lastning Lossande Lastande Eo1 0 4877 Nm 3 0 122 Eo5 0 4063 Nm 3 0 115 Tallbeck 951 11890 Nm 3 23 296 MFA 0 8411 Nm 3 0 207 Bioolja 0 7409 Nm 3 0 195 Olivkross 0 0 ton 0 0 Lignin 0 0 ton 0 0 Dolomit 18960 0 ton 540 0 Summa 951 36 650 Nm3 23 935 flytande Summa fastmaterial 18960 0 ton 540 0 Mängd bränsle som har transporterats till Energihamnen med tåg, år 2012 Järnväg Hanterade mängder Antal vagnar Bränsle Lossning Lastning Lossande Lastande Olivkross 0 0 Ton 0 0 20(46)

Vattenförbrukning vid Värtaverket, kv. Nimrod, i m 3 2012 jämfört med föregående år Avloppstyp Mängd i m 3, 2011 Mängd i m 3, 2012 Total vattenförbrukning 520 692 644 868 - I pannprocessen 496 018 545868 - Fjärrvärmenät 24 674 99000 4.2 Villkor i miljötillstånd Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) Miljödomstolen lämnar AB Fortum (bolaget) tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket på fastigheten Nimrod 7 och i Energihamnen på fastigheterna Shanghai 1, Singapore 3, Alexandria 1 och 3, Port Said samt Ladugårdsgärde 1:9 och 1:40 i Stockholms kommun samt hamnverksamhet. Tillståndet omfattar dels produktion av fjärrvärme och el i de befintliga anläggningarna de två kraftvärmeverken, KVV1 och KVV6, samt värmeverken VV1 - VV4 och gasturbinen G3 med tillsammans 2 060 MW tillförd bränsleeffekt, dels ändrad mottagning och hantering av fasta och flytande bränslen vid befintliga anläggningar i Energihamnen inklusive flytande bränslen delvis för energiproduktion i andra anläggningar än Värtaverket, dels produktion fjärrkyla med maximal effekt av 48 MW och dels de i detta mål ansökta kompletteringarna/ förändringarna av dessa verksamheter. Drift av ett biobränsleeldat kraftvärmeverk KVV8 med högst 400 MW tillförd bränsleeffekt samt uppförande och drift av erforderliga anläggningar för mottagning och hantering av bränslen för detta kraftvärmeverk Byggandet av ett nytt biokraftvärmeverk vid Värtaverket beslutades under slutet av året och förarbeten inleddes i slutet av december. Tillståndet till hamnverksamheten omfattande mottagning och hantering av fasta bränslen till en mängd av cirka 1 200 000 ton per år för Värtaverkets behov samt mottagning och hantering av cirka 250 000 ton flytande bränslen per år, varav cirka 150 000 ton per år går ut per båt, bil eller tåg till bolagets andra anläggningar Mängd hanterat fastbränsle: 192 473 ton Mängd mottaget och hanterat flytande bränsle: 48 826 Nm3, motsvarande 45 827 ton. Mängd utlastat flytande bränsle: 59 570 Nm3, motsvarande 56 554 ton. Miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken att uppföra en cirka 200 m lång och cirka 21 m bred pir med det läge som anges i domsbilaga 1, att muddra till nivån -11 i RH00 i bilagan markerat område, omfattande ca 5 000 m3 jord samt 500 m3 berg, samt att anlägga det erosionsskydd som kan behövas vid piren, allt inom kvarteret Ladugårdsgärdet 1:40 i Energihamnen i Stockholms kommun. Byggandet av ett nytt biokraftvärmeverk vid Värtaverket samt uppförande av en pir beslutades under slutet av året. Uppskjutna frågor Miljödomstolen uppskjuter i denna dom i avvaktan på ytterligare utredning fastställandet av slutliga villkor beträffande: - Utsläppet av lustgas N2O från KVV6 - Utsläppet av kvicksilver till luft från KVV6 och KVV8 21(46)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) U1 U2 U3 U4 P1 - Utsläppet till vatten från rökgaskondenseringsanläggningar vid KVV6 och KVV8 - Utsläppet av köldmedia från värmepumparna Miljödomstolen ålägger bolaget att under prövotiden genomföra följande utredningar: Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda och prova olika åtgärder för att begränsa utsläppet av lustgas från KVV6 och samtidigt klarlägga hur olika åtgärder påverkar utsläppet av kväveoxider. En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013. En ökning av mängderna biobränsle till KVV6 ger minskade lustgasmängder. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda storleken på utsläppen av kvicksilver till luft från KVV6 respektive KVV8 och möjligheterna att minska dessa utsläpp. En utredning är påbörjad som skall vara klar juli 2013. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten och Stockholm Vatten AB utreda möjligheterna att begränsa utsläppet till vatten från rökgaskondenseringsanläggningar vid KVV6 respektive KVV8. Utredningen skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast två år efter det att respektive anläggning tagits i drift. En utredning beträffande möjligheten att begränsa utsläppet av rökgaskondensat inklusive slutliga villkor samt ett yrkande om att skjuta upp avgörandet om nya villkor för ammonium och kvicksilver till juni 2014 lämnades in 2012-03-28 till mark- och miljödomstolen. Beslutet har inte inkommit. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utreda möjligheterna att begränsa utsläppet av köldmedia från värmepumparna. Utredningen pågår gällande befintliga värmepumparna. Planeras för värmepumparna anslutna till rökgaskondensering KVV6. Prövotidsutredningarna U1, U2 och U4 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Utredning U3 skall inklusive förslag till slutliga villkor ges in till miljödomstolen senast två efter det att respektive anläggning tagits i drift. Utsläppet av lustgas från KVV6 får som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 40 mg/mj tillfört bränsle. Årsmedelvärdet för lustgas, KVV6 har uppmätts till 38,2 mg/mj för 2012. P2 P3 Utsläppet till luft av kvicksilver från KVV6 och KVV8 får som riktvärde* inte överstiga 6 kg/år till dess KVV8 tas i drift och därefter 8 kg/år. Kvicksilverutsläppet till luft från KVV6 beräknas med massbalans till 4,5 kg för 2012. Denna beräkning tar inte hänsyn till reduceringen som sker med hjälp av rökgaskondenseringen. En ny massbalans tas fram i samband med utredningsvillkoret U2 som tar hänsyn till den reduceringen. Utsläppet till vatten med renat rökgaskondensat från rökgaskondenseringsanläggningarna för KVV6 och KVV8 får som riktvärden* sammantaget inte överstiga följande halter. 22(46)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) P4 Riktvärdet för ammonium (månadsmedel) överskreds i januari med 82 mg/l, april-maj med 19,4 mg/l, november med 17,4 mg/l och i december med 25,2 mg/l. Orsaken är i huvudsak dålig fungerande avskiljning av NH3-gasmenbran i koncentratet. I samband med den pågående utredningen för prövotidsredovisningen kommer åtgärdsförslag att föreslås. Riktvärdet för zink (månadsmedelvärde) överskreds i mars med 115,5 mg/l. Övriga månader är med marginal under riktvärdet, 4 mg/l för samtliga månader och orsaken till avvikelsen är ännu inte helt utredd. Se Bilaga 2 för flöde och analysresultat. Utsläppet av köldmedia från Värmepumparna får årligen som riktvärde * uppgå till högst 3% av installerad mängd köldmedia (villkoret gäller Nimrod inte Ropsten). Det totala utsläppet av R134a från värmepumparna i Nimrod uppgår till 0,316 ton för 2012, dvs. ca 1% av installerad mängd. Detta motsvarar ca 411 ton CO2-ekvivalenter. KVV6 och KVV8 2 Utsläppen av svavel får sammantaget för båda anläggningarna (KVV6 och KVV8) som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 mg/mj tillfört bränsle till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavel från KVV6 till 1,5 mg/mj. 3 Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxider får sammantaget för båda anläggningarna som årsmedelvärde inte överstiga 35 mg/mj tillfört bränsle, räknat som riktvärde* till dess KVV8 varit i drift under ett år och därefter räknat som gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx-utsläppet för KVV6 till 32,5 mg/mj. 4 Utsläppen av saltsyra får när rökgaskondenseringsanläggningarna tagits i drift sammantaget för båda anläggningarna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för saltsyra för KVV6 till 1 mg/mj. 5 Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda anläggningarna som månadsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 7 ppm till dess KVV8 tagits i drift och därefter räknat som gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NH 3 -utsläppet för KVV6 till 0,4 ppm. 23(46)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 6 Utsläppet av lustgas från KVV8 får som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle. Inte aktuellt 7 Stoftutsläppet från respektive panna får inte överstiga 5 mg/mj tillfört bränsle räknat som månadsmedelvärde och riktvärde* respektive som årsmedelvärde och gränsvärde. Vid kontinuerlig mätning uppmättes månadsmedelvärdena för respektive pannan under riktvärdet. Även årsmedelvärdet, 0,4 mg/mj, har legat under gränsvärdet under året. 8 Utsläppen av kolmonoxid från respektive panna får som dygnsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 90 mg/mj tillfört bränsle och som timmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 180 mg/mj tillfört bränsle. Kontinuerlig mätning av CO visar att dessa villkor inte har överskridits vid något tillfälle. KVV1 och P14 9 Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 7 mg/mj tillfört bränsle. Kontinuerlig mätning visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Årsmedelvärdet för stoftutsläppet för KVV1 resp. P14 uppmättes till 1,3 resp. 0,1 mg/mj. 10 Utsläppen av svavel får sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 25 mg/mj tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för svavelutsläppet för KVV1 resp. P14 till 20,6 resp. 18,4 mg/mj 11 Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får sammantaget för båda pannorna som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 60 mg/mj tillfört bränsle. Vid kontinuerlig mätning uppmättes årsmedelvärdet för NOx för KVV1 resp. P14 till 55,5 resp. 45,3 mg/mj. 12 Utsläppen av ammoniak får sammantaget för båda pannorna som månadsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 7 ppm. Inte aktuellt. Ammoniak används inte i dagsläget för NOx-reducering i KVV1/P14. P17 13 Stoftutsläppet får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 13 mg/mj tillfört bränsle. Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits. Det beräknade årsmedelvärdet för P17 uppgår till 3,8 mg/mj 14 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/mj tillfört bränsle. Det beräknade årsmedelutsläpp för svavel från P17 uppgår till 45,3 mg/mj 15 Utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 120 mg/mj tillfört bränsle. 24(46)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) Det beräknade NOx-utsläppet från P17 uppgår till 103,4 mg/mj. P11, P12, P13 och P15 16 Stoftutsläppet från respektive panna får som månadsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 21 mg/mj tillfört bränsle. Beräkningar visar att månadsmedelvärdena inte har överskridits för någon av dessa pannor. Det sammantagna årsmedelutsläppet för P11-P12 (VV1) är 8,7 mg/mj och för VV3 (P15, P17) 5,7 mg/mj 17 Utsläppen av svavel får sammantaget för samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 75 mg/mj tillfört bränsle. Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 52,0 mg/mj 18 Utsläppen av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid får sammantaget för samtliga pannor som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 150 mg/mj tillfört bränsle. Det sammantagna årsmedelutsläppet för dessa pannor är 110 mg/mj G3 19 Utsläppet av svavel får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 50 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av svavel för G3 uppgår till 4,7 mg/mj som årsmedelvärde. Totalt, som bubbla över Värtaverket 20 Det totala utsläppet av svavel från Värtaverket får sammantaget som årsmedelvärde räknat som riktvärde* inte överstiga 10 mg/mj tillfört bränsle från och med den tidpunkt då KVV8 tagits i drift. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde. Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift 21 Det totala utsläppet av kväveoxider (kväveoxid och kvävedioxid) räknat som kvävedioxid från Värtaverket får sedan KVV8 tagits i drift sammantaget som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 40 mg/mj tillfört bränsle. Från och med två år därefter gäller begränsningsvärdet som gränsvärde. Inte aktuellt, KVV8 har inte tagits i drift 22 Till dess KVV8 tagits i drift skall fördelningen av driften mellan KVV6 och de olika oljeeldade anläggningarna vid Värtaverket ske så att utsläppen till luft blir så små som möjligt. Fördelningen av driften mellan anläggningarna sker så att utsläppen till luft blir så små som möjligt. Övrigt 23 Avsugen luft i samband med materialhantering (råvaror, fasta bränslen och restprodukter) för det biobränsleeldade kraftvärmeverket och KVV6 skall renas i stoftavskiljare. Kapaciteten på stoftavskiljarna skall vara sådan att utsläppen av stoft inte överstiger 10 mg/m3 norm. torr gas, räknat som riktvärde*. Vid emissionsmätningar genomförda av Force Technology 2011 uppmättes utsläpp < 1 mg/nm 3. 25(46)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) 24 Om det uppstår för omgivningen störande lukt skall bolaget vidta åtgärder för att undanröja störningen. Inga klagomål under året. Utsläpp till vatten 25 I avloppsvatten från OFA-systemet, kolpastaprepareringen och det underjordiska biobränslelagret skall vid avledning till spillvattennätet efter oljeavskiljning den totala halten av suspenderat material understiga 10 mg/l räknat som riktvärde* och månadsmedelvärde. Utsläppet av kolväten, uttryckt som oljeindex, får som riktvärde* inte överstiga 50 mg/l. Vid extern mätning 2012 överskreds riktvärdet för suspenderade ämne efter kolpastaprepareringen (KPV15) samt KPV11, KPV5 och KPV28. Ett projekt pågår om att utreda möjlighet till att återanvända spillvattnet och komma till rätta med nivåerna. Oljeindexet har inte överskridits. 26 Överskottsvatten (de i ansökningshandlingarna beskrivna utsläppen till vatten exklusive rökgaskondensat, kylvatten samt sanitärt avloppsvatten) som avleds till kommunalt reningsverk eller direkt till recipient får som riktvärden* innehålla högst följande halter: Vid extern mätning 2012 innehölls samtliga riktvärden utom den för zink i KPV10 och KPV15. Orsaken utreds och är ännu ej fastställd. Buller 27 Verksamheten vid Värtaverket och Energihamnen skall bedrivas så att den ekvivalenta ljudnivån på grund av verksamheten utomhus vid bostäder som riktvärden* inte överstiger 50 db(a) vardagar dagtid (kl. 07-18), 40 db(a) nattetid (kl. 22-07) och 45 db(a) övrig tid. Momentana ljud på grund av verksamheten får nattetid vid bostäder inte överstiga 55 db(a), räknat som riktvärde. Om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall angivna värden sänkas med 5 db(a)-enheter. Under 2005 har ljudmätningar av verksamheten i kvarteret Nimrod utförts inom ramen för egenkontroll. Ett antal ljudkällor har identifierats och åtgärder har genomförts under 2006 och 2007 för att sträva efter en ljudnivå under riktvärdet 40 dba. Under slutet av 2012 påbörjades en ny bullerkartläggning inför ett byggande av ett nytt kraftvärmeverk. Övrigt 28 Bolaget skall sträva efter att sluta processerna där det är tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt, för att hushålla med råvaror och energi. 26(46)

Tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Värtaverket och Energihamnen (2007-11-07) Vid projekt och förbättringar beaktas möjligheten att sluta process. 29 Transporter av restprodukter och dammande material såsom sand, dolomit, kalk och kalksten skall ske i slutna kärl eller i täckta transporter. Transporter av dammande material sker i slutna system 30 Bolaget skall genom hushållning undvika uppkomst av avfall, återanvända eller återvinna avfall samt förebygga, hindra eller motverka skador eller olägenheter till följd av hanteringen av avfall som bortskaffas. Bolaget skall i miljörapporten för verksamheten redovisa genomförda åtgärder och resultatet av dessa från följande aktiviteter. Bolaget skall sträva efter att restprodukter som uppstår vid förbränning (askor, bäddmaterial och liknande) nyttiggörs i den utsträckning som är tekniskt möjlig och ekonomiskt rimlig. Restprodukter från förbränning av biobränslen skall i första hand återföras till skogsmark, om det kan ske med uppfyllande av de riktlinjer och råd som utfärdas av svensk myndighet. Restprodukter från olika anläggningsdelar skall kunna hållas separerade i den utsträckning som krävs för att återföring av bioaska skall kunna ske. Fast avfall från drift och underhåll, utöver förbränningsprodukter, skall kunna sorteras i fraktioner som underlättar materialåtervinning eller energiutnyttjande, där detta är ändamålsenligt. Farligt avfall skall sorteras så att detta kan omhändertas separat. Se avsnitt 1.1.3 och 10 31 Bolaget skall sträva efter energieffektiva transportlösningar för bränslen och restprodukter samt genom effektivisering och hushållning sträva efter att minska den egna energiförbrukningen och bidra till hushållning med energi. Energibehovet för transporter samt behovet av hjälpenergi (el) för produktion av fjärrvärme skall följas och rapporteras med den årliga miljörapporteringen för verksamheten. Fortum Värme arbetar aktivt med energihushållning. Se avsnitt 8.2. Energibehovet för transporter redovisas i avsnitt 2.1.3 Elförbrukningen för produktionen redovisas i avsnitt 4.1.1 och i Bilaga 3. 32 Byggnadsarbeten inom kvarteret Nimrod och i Energihamnen skall genomföras på ett sådant sätt att störningar för omgivningen minimeras. Under byggtiden gäller Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. Buller ingår som en miljöaspekt att hantera och bevaka vid projekt. 33 Det skall finnas skriftliga rutiner för hur verksamheten skall kontrolleras och hur rapportering skall ske som möjliggör en bedömning av om villkor och föreskrifter följs. I dessa rutiner skall det anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Fortum Värme är ISO 14001-certifierad. 34 Bolaget skall i god tid innan verksamheten upphör upprätta en plan avseende efterbehandling av de föroreningar som den sökta verksamheten kan ha gett upphov till. Villkor för tillståndet enligt 11 kap. miljöbalken 1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna För närboende och övrig verksamhet blir så små som möjligt. 2. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas och inlämnas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan arbeten i vattenområdet påbörjas. Utformningen 27(46)

skall ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 3. Grumlande arbeten skall utföras på sådant sätt att grumlingen begränsas i så stor utsträckning som möjligt. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden den 1 maj 31 augusti. 4. Halten av suspenderat material på grund av den tillståndsgivna vattenverksamheten får som riktvärde* inte överstiga 40 mg/l på ett avstånd överstigande 100 m från muddringen. 5. Utfyllnad skall inte ske på, av miljömässig betydelse, förorenade sediment. Dessa skall avlägsnas ur vattenområdet innan utfyllnadsarbeten påbörjas. Muddermassorna skall omhändertas på sätt som kan godkännas av tillsynsmyndigheten 6. Anmälan skall göras till tillsynsmyndigheten när arbetena (vattenverksamhet) påbörjas respektive avslutas. Dessa villkor skall beaktas vid projekt omfattande vattenverksamhet Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. (2007-11-07) Miljödomstolen lämnar (bolaget) tillstånd enligt 11 kap miljöbalken till att för bergrum, schakt och tunnlar vid Värtaverket uppföra en ny pumpanläggning i det planerade flisbergrummet och genom ovan angivna pumpanläggningar bortleda grundvatten som tränger in i bergrumsanläggningar för Värtaverket till en mängd om högst 100 m3/dygn samt att vid behov för att förebygga skador av bortledningen få infiltrera vatten till den mängd som behövs och att uppföra de anläggningar som krävs för nämnda infiltration, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i ansökan och i övrigt i målet. Uppskjuten fråga Miljödomstolen uppskjuter i denna deldom frågan om vilken vattenmängd som slutligt får ledas bort från befintliga undermarksanläggningar och planerade undermarksanläggningar. Under prövotiden skall bolaget utreda storleken av inläckningen i befintliga undermarksanläggningar samt det läckage från nya tunnlar m.m. som avleds till bergrummen och redovisa resultatet härav till miljödomstolen senast tre år efter lagakraftvunnen dom. Inläckage av grundvatten undermarkanläggningarna mäts och registreras. Följande provisoriska föreskrifter skall gälla. P1. Inläckningen av grundvatten till befintliga undermarksanläggningar (kolbergrummet, koltunnel, tillfartstunnel mm samt flisbergrummet) får som riktvärden* inte överstiga 2 285 m3/månad respektive 21 000 m 3 /år. Det uppmätta årsflödet för 2012 har varit cirka 32 030 m3/år och överskrider riktvärdet 21 000 m3/år. Riktvärdet är ett förväntat medelvärde under en längre tidsperiod och under förutsättning att panngropen och alla andra bergschakter som flistunneln, asktunneln och panntunneln har färdigställts. Under tillståndsansökansärendet poängterades att inläckningen av grundvatten på 21 000 m3/år baseras på osäkra mätningar och av det skälet föreslogs att avgörandet av frågan av villkor skulle skjutas upp under en prövotid. I samband med KVV8-projektet kommer tätningsåtgärder samt förfinad mätning (då processvatten och ytvatten räknas bort) att ske. Kvartalsrapporter avseende inläckande grundvattenmängder samt sättningsmätningar kommer att skickas löpande till Länsstyrelsen under projektets gång. P2. Inläckningen av grundvatten till inlastningsschaktet till flistunneln får under anläggningstiden för temporära stödkonstruktionen (högst cirka ett år) inte ge upphov till en grundvattensänkning överstigande maximal två meter inom ett avstånd om 100 meter från inlastningsschaktet. Grundvattennivån har mäts regelbundet innan projektet start och kommer att mätas med tätare intervall när arbeten görs som kan påverka grundvattennivån. Resultat rapporteras kvartalsvis till Länsstyrelsen. 28(46)

Tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till bortledande av grundvatten från bergrum m.m. (2007-11-07) P3. Inläckningen av grundvatten till temporära stödkonstruktioner för pann- och turbinschaktet får under högst cirka 6 månader inte ge upphov till en grundvattensänkning överstigande maximalt en meter inom ett avstånd av 100 meter från pann- och turbinschaktet samt maximalt två meter inom ett avstånd om 50 meter från nämnda schakt. Grundvattennivån har mäts regelbundet innan projektet start och kommer att mätas med tätare intervall när arbeten görs som kan påverka grundvattennivån. Resultat rapporteras kvartalsvis till Länsstyrelsen. Villkor 1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan och störningarna för närboende och övrig verksamhet blir så små som möjligt. 2. Bolaget skall låta driva bergrumsanläggningen, nya tunnlar och schakt och utföra sådana tätningsåtgärder i berganläggningarna så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivåerna sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller vegetation och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för sådana skador. 3. Bolaget skall utföra förinjektering av tunnlar enligt ritningen i Bilaga 1 till aktbil 45. Vidare skall bolaget utföra ridåinjektering och botteninjektering av pann- och turbinschakt och inlastningsschakt till flistunnel, åtta meter under bergbotten, enligt ritningar i Bilaga 2-3 till aktbil 45. 4. Arbetena med inlastningsschaktet i hamnen och schakt för panna och turbin skall utföras så att det inte uppstår några skador på miljö, byggnader och anläggningar i närheten. Kontrollen ska skall ske på så sätt att eventuella sänkningar av grundvattennivån uppmärksammas och skyddsåtgärder vidtas så att skador på miljö, byggnader och anläggningar förebyggs. 5. Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten och tillställas tillsynsmyndigheten senast åtta veckor innan arbetena påbörjas. 6. Bolaget skall underrätta tillsynsmyndigheten när arbetena skall inledas senast två veckor innan arbetena påbörjas. Dessa villkor har beaktas i projekteringen. Sättningsmätningar sker regelbundet. Kontrollprogrammet har kommunicerats till Länsstyrelsen. KVV1 Tidigare utfärdade vattendomar Utsläpp av kylvatten får uppgå till högst 4,5 m 3 /s med en övertemperatur av maximalt 15,5 o C eller till större vattenmängd utan ökning av energiinnehållet. Vatten från regenerering av jonbytarfilter skall före utsläpp neutraliseras till ph 6-8. (KN 1972-09-26, villkor 5) Sanitärt spillvatten samt olje- eller sothaltigt vatten skall anslutas till kommunens spillvattennät. Anslutning av dagvatten och avloppsvatten till det kommunala nätet skall ske på villkor som överenskommes mellan bolaget och Stockholms gatukontor. (KN 1972-09-26, villkor 6) Anslutningar har skett på överenskommet sätt Kontroll av villkoret sker genom kontinuerlig övervakning av kylvattentemperaturen samt genom beräkning av kylvattenflödet. Totalavsaltning av processvattnet sker med omvänd osmos (RO) följt av elektrodionesering (EDI). Behov av neutralisering finns inte längre. 29(46)