Att diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden?

Relevanta dokument
Globalisering,bosättningsmönster och samhällsbyggande. Anförande av Sören Häggroth vid CKS Kommundag i Vadstena 17 november 2016

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Vattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX

Mörsils vattenskyddsområde

Va-policy Emmaboda kommun

Detta dokument behandlar förändringarna i VA-taxan för 2014 som är Kommunal författningssamling (KFS) 13:2.

INSIKT nr 4 årgång vetlanda.pingst.se

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Internationell strategi

Bräckes vattenskyddsområde

Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området

Remissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd

VA-policy. Beslutad av Kommunfullmäktige , 114

Regional miljöstrategi för vatten

TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Vatten Avlopp Kretslopp

Budget 2016 med plan Vatten och avlopp

VA-strategi. Gävle kommun

Rurban region minienkät stad och land WS2

Normkritisk analys - Inriktningsunderlaget

Samråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013

VA-policy. Oskarshamns kommun

Sara Eriksson,

Samråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013

Vägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten

Svenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad

Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt

Behovsanalys för verksamhetsområde Vatten och avlopp

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post:

Handlingsplan Mälaren

Remissförslag. Borås Stads. Riktlinjer för dricksvatten- och avloppsförsörjning

Strategisk inriktning för Svenska Klätterförbundet

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Bredbandsstrategi 2012

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Ekonomisk analys. Sidan 126 (204) Förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

När ska vattnet kokas?

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Sölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!

Stefan Johansson, avd. chef vatten & avfall, Skellefteå kommun

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Verksamhetsstrategi

VA-strategi Gävle kommun

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

FÖR TORSÅS FRAMÅT. RÖSTA S. Ett bättre Torsås. För alla! FRAMTIDSPARTIET I TORSÅS

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Länsstyrelsens behov av klimatdata

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Sverige ett land av vatten

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Fastighetsutvecklingsplanen. Jacob Hort Avd. för tillväxt och samhällsbyggnad

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Plan för Östhammar MODERATERNA I ÖSTHAMMARS KOMMUNS VALPROGRAM ÖSTHAMMAR

Nördseminarium på Exploatering. Ekonomiska konsekvenser. Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Energi- och klimatfrågor till 2020

Klimatanpassning i Örebro län

Remisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016

Hållbarhetsindex. - Hur vi använder det som underlag för politiska beslut. Inger Källgren Sawela, KSO Gävle Kommun Mats Rostö, VD Gästrike Vatten AB

Välkommen till Roslagsvatten

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.

Kolåsens vattenskyddsområde

VATTEN I NÖD OCH LUST - Är det möjligt i Storstockholm

KOMMUNFULLMÄKTIGE ANTAGEN I VA-POLICY 2013 KARLSTADS KOMMUN

Trafikverkets strategi för klimatanpassning. TDOK 2014:0882 Version 2.0

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Försäkring i förändrat klimat

Haninge kommuns internationella program

Projekt vi arbetar med

Strategisk planering hos dricksvattenproducenten

Strategi för digital utveckling

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK

Bilaga 5. Ekonomisk konsekvensanalys

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Framtidsscenarier och slutförvarsprojektet. Carl Reinhold Bråkenhielm och Tuija Hilding-Rydevik KLR 2017:8, s 61-84

BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE

YTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,

En nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Malmö Birgitta Laurent

Transkript:

Att diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden? Scenario 1 Fokus på miljö och klimat: Fler tillbud och ökad insikt om klimatförändringens effekter 2 Scenario 2 : Fokus på organisation: Accelererande urbanisering och snabbt ökande interkommunal samverkan Scenario 3 : Fokus på ekonomi: Den ekonomiska tillväxten avstannar och åtgärder på VA-området går i stå

Scenariogemensamma faktorer Snabbare global temperaturstegring EU:s lagstiftning inom vatten- kemikalie- och kretsloppsområdet fortsatt central Viktigt att sluta kretsloppet för fosfor Miljögifter och medicinrester i dricksvattentäkter Vattnets status ökar i kommunorganisation och samhällsbyggnad Mediehantering och kundfokus allt viktigare kompetenser för VA-huvudmännen Monopolsituationen gör medborgarperspektivet allt viktigare Ny miljömyndighetsstruktur. Livsmedelsverkets samordnande roll inom dricksvattenområdet förstärks Olika typer av teknikgenombrott Kompetensbristen lokalt tydliggörs Åldrande befolkning en utmaning Åldrande ledningsnät medför växande reinvesteringsbehov

Scenario 1 Fokus på miljö och klimat: Fler tillbud och ökad insikt om klimatförändringens effekter Rent och hälsosamt vatten inte längre är en självklarhet Översvämningar och otjänligt dricksvatten i olika delar av landet Ett allvarligt tillbud sker i form av en översvämning i en större stad Regelbundna medialarm förstärker medborgarnas oro Nya lagar, men inga pengar ökar trycket på kommunerna Vattnets status ökar i den kommunala politiska organisationen Det blir svåra prioriteringsdiskussioner lokalt Ökad transparens skapar nya möjligheter inom VA-området VA-taxan höjs kraftigt för att täcka nödvändiga investeringar och reinvesteringar Interkommunal samverkan och försök med solidarisk VA-taxa

Scenario 2: Fokus på organisation: Snabb urbanisering och aktualiserade kommunsammanläggningar Ökad urbanisering Initiativ från regering och riksdag för en kommunreform uteblir Skilda utvecklingsbetingelser mellan tätorts- och glesbygdskommuner Ökat intresse för interkommunal samverkan Samverkan leder till förstärkt kompetens i organisationen Skillnaderna beträffande nivån på VA-taxan mellan kommunerna ökar Förutsättningar skapas för att införa solidarisk VA-taxa i samverkande område Statsmakterna och EU ökar trycket på kommunerna för åtgärder på VA-området VA-frågorna integreras i kommunernas fysiska planering

Scenario 3 : Fokus på ekonomi: Den ekonomiska tillväxten avstannar och åtgärder på VA-området går i stå Tillväxten i världsekonomin uteblir Såväl stat som kommun tvingas till smärtsamma besparingar Det åldrande ledningsnätet leder till återkommande driftstörningar VA-frågorna får ingen medial uppmärksamhet VA-taxan borde höjas men andra skattehöjningar försvårar detta Statsmakterna tvekar när det gäller att ställa hårdare krav på kommunerna på VA-området, Nödvändiga investeringar och reinvesteringar i ledningsnät fördröjs Det ekonomiska läget ger svårigheter att utnyttja externa tjänster Kompetensbristen lokalt tydliggörs, men är svår att åtgärda Urbaniseringen avstannar p.g.a. svårigheter att få jobb även i större tätorter Interkommunal samverkan på VA-området aktualiseras, men svårt att komma överens En solidarisk VA-taxa diskuteras, men inga beslut fattas Skillnaderna beträffande nivån på VA-taxan mellan kommunerna ökar