2011-05-03. 1. Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

Relevanta dokument
Utdrag ur relevant lagstiftning


Remiss gällande kommunens minoritetspolitiska arbete

LATHUND. Kommunens skyldigheter enligt lagen om DE NATIONELLA MINORITETERNA OCH MINORITETSSPRÅK (2009:724)

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

158 Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella

Lag om Nationella Minoriteter och Minoritetsspråk

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i skolan

Särskild rätt till plats i förskoleverksamheten för vissa nationella minoriteter

Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Författningskommentarer

pí êâ=çéí=ñáåëâ~=ëéê âéíë= ëí ääåáåö=á=pîéêáöé= = = OMMSJMUJMT=

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Minoritetsspråken i Sverige

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Svensk invandringspolitik

Bergsstaten informerar

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

16 Författningskommentar

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

OPINIONSMÄTNING OM SVENSKANS STÄLLNING I FINLAND

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

Handlingsprogram för minoritetsspråken Pajala kommun Pajalan kunta

Nationella minoriteter. Länsstyrelsen i Stockholm 14 april 2010

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

VAL AV SPRÅK UR FAMILJENS PERSPEKTIV

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Handlingsplan

NATIONELLA MINORITETER 2015

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Minoritetsspråkslagstiftningens tillämpning i kommunen

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Jaana Tilles (S) yrkar att arbetsutskottet beslutar att ftireslå kommunstyrelsen att füreslå

En klassisk saga från tornedalen.

ND ^^'` ^9 ^P s,^ Q- -^ ^.^..^. o. PROGRAM FÖR MINORITETSSPRÅK 2010 Antaget av kommunfullmäktige ,,^ 8

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Folkökning per år Födelseöverskott Flyttningsöverskott Folkmängd*) År Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Skolenkäten våren 2013 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

IJ2008/858/DISK

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Språkliga rättigheter

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk


Revisionsrapport. Minoritetsspråklagens efterlevnad. December Pajala Kommun. Robert Öberg, revisionskonsult

Handlingsplan för finskt förvaltningsområde Reviderad upplaga oktober 2017

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

1. Socialtjänst och arbetsmarknadsnämnden godkänner förslaget till riktlinjer för

SPRÅKRÅDET. Språkrådets rapport september-december 2008

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Aktuella frågor inom minoritetspolitiken Erik Adell Hellström

14. marrask-08 Tämän nettilehtisen julkaisija on Suomikeskus

Gruppinsamling elever i

minoritetspolitiska arbete

Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN

Rätten till modersmålsundervisning. i gymnasieskolan

Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019

Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Lennart Rohdin. Tornedalingar i Uppsala, 23 september 2018

Rutgerskolan föräldrar 2016

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Det finlandssvenska migrationshjulet :

SVENSKAN I HELSINGFORS METRO - EN STUDIE AV ETT LINGVISTISKT LANDSKAP SVENSKAN I FINLAND, TAMMERFORS VÄINÖ SYRJÄLÄ

Minoritetsarbetet i Umeå kommun

HANDLINGSPLAN FÖR ARBETET MED NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Antagen av kommunfullmäktige Dnr:

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Skolenkäten hösten 2013 Resultatredovisning för Skolenkäten till vårdnadshavare till elever i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan

Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför riksdagsvalet Kaisa Kepsu & Mikko Majander samhällsanalytiker Magma 3.4.

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Handlingsplan för arbetet med finskt förvaltningsområde

Transkript:

Kognitivt element Barbro Allardt Ljunggren Lektor, Södertörns högskola Emotionellt element Konativt element (benägenhet att handla) BAL Uppsala den 3 maj 2011 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 2 En spegling av Språkets status globalt, nationellt och lokalt Historiska, politiska, ekonomiska, sociala fakta Inverkar på Motivationen att lära sig integrativ och instrumentell motivation (Gardner) 1. Sverige Språklagen (SFS 2009:600) Trädde i kraft 1 juli (2009) Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) Trädde i kraft 1 januari 2010 BAL Uppsala den 3 maj 2011 3 BAL Uppsala den 3 maj 2011 4 1

4 Svenska är huvudspråk i Sverige. 5 Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. 6 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Kommittén för svenska språket (tillsatt i oktober 2000) Betänkandet SOU 2002:27 Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenska språket BAL Uppsala den 3 maj 2011 5 BAL Uppsala den 3 maj 2011 6 S. 419 i betänkandet SOU 2002:27: Komplett - används i alla domäner Samhällsbärande det gemensamma språket i Sverige och det språk vi använder i offentliga sammanhang i Sverige Två Europarådskonventioner från början av 90-talet Minoritetsspråkskonventionen eller Minoritetsspråksstadgan Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk/ European Charter for Regional or Minority Languages European Treaty Series Nr 148 http://conventions.coe.int/treaty/en/treaties BAL Uppsala den 3 maj 2011 7 BAL Uppsala den 3 maj 2011 8 2

Ramkonventionen Politik, lagstiftning och mål skall bygga på följande mål och principer: erkänsla, respekt, skydd, Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter/ Framework Convention for the Protection of National Minorities European Treaty Series No 157 http://conventions.coe.int/treaty/en/treaties/word/157.doc Ur Språklagen: De nationella minoritetsspråken 7 De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 8 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. BAL Uppsala den 3 maj 2011 9 BAL Uppsala den 3 maj 2011 10 Förvaltningsområdet för finska utökas med 18 nya kommuner utöver 5 från tidigare : Botkyrka, Eskilstuna, Gällivare, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Huddinge, Håbo, Kiruna, Köping, Pajala, Sigtuna, Solna, Stockholm, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Älvkarleby, Österåker, Östhammar och Övertorneå. Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos myndigheter Rätten att använda finska, meänkieli och samiska hos domstolar Finska, meänkieli och samiska i förskola, viss annan pedagogisk verksamhet och äldreomsorg Undantag Uppföljning m.m. BAL Uppsala den 3 maj 2011 11 BAL Uppsala den 3 maj 2011 12 3

2. Finland Jämställda nationalspråk de jure Ur grundlagen (731/1999): 17 : Rätt till eget språk och egen kultur Finlands nationalspråk är finska och svenska BAL Uppsala den 3 maj 2011 13 BAL Uppsala den 3 maj 2011 14 Vars och ens rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt att få expeditioner på detta språk skall tryggas genom lag. Det allmänna skall tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder. Fråga: Är svenskan i Finland komplett och samhällsbärande? Språklagen (423/ 2003) Som bl a gör kommuner enspråkiga eller tvåspråkiga Gräns vid 8 % /6 %, 3 tusen ------- Obligatorisk svenska i finskspråkiga grundskolor Obligatorisk finska i svenskspråkiga grundskolor BAL Uppsala den 3 maj 2011 15 BAL Uppsala den 3 maj 2011 16 4

Självstyrelse Enspråkigt svenskt Språklagen gäller inte ( 3 kommuner hade annars varit 2-språkiga 2009, Brändö, Kumlinge, Sottunga) Finska frivilligt ämne i grundskolan sedan 1996 Ca 80 % läser ändå finska (inte minskat på 10 år) Nästan 3 av 4 studerar vidare i Sverige UNDERVISNINGS -SPRÅK SVERIGE FINLAND ÅLAND Svenska Nej Ja Nej Finska Ja Ja Existerar inte BAL Uppsala den 3 maj 2011 17 BAL Uppsala den 3 maj 2011 18 Allardt Ljunggren, Barbro, 2008 UNDERVISNINGS -SPRÅK SVERIGE FINLAND ÅLAND Svenska * 100 % Ca 80 % Finska 100 % 100 % Existerar inte * nästan enbart elever med L1=finska Åland som språksamhälle. Språk och språkliga attityder på Åland ur ett ungdomsperspektiv. (Dissertation in Bilingualism 16). Stockholm BAL Uppsala den 3 maj 2011 19 BAL Uppsala den 3 maj 2011 20 5

Studiens empiriska bas - lång enkät - Alla grundskolor deltog - 257 elever i 9nde klassen, 87 % av alla - 90 elever i Ålands Lyceum (gymnasium med 30 % of åldersgruppen), 82 % av 2.års eleverna - 45 på Studentexamens linjen - 45 på gymnasielinjen Samma allmänna trender i 9nde klassen och i gymnasiet Extremt positiva gentemot Åland Positiva gentemot de svenska och engelska språken och allt associerbart med dessa Mindre positiva gentemot det finska fastlandet och finska BAL Uppsala den 3 maj 2011 21 BAL Uppsala den 3 maj 2011 22 Grundskolan: 43 elever, 17 % tilltalas (också) på annat än svenska hemma 32 elever eller 12 % - tilltalas (också) på finska av åtminstone en förälder -80 % hade läst finska i klasserna 7-9, 45 % tyska, 14 % franska (engelska är obligatoriskt) SPRÅK LÄSA LYSSNA TILL TALA SKRIVA Engelska 46 87 39 43 Finska 11 31 18 9 Tyska 3 11 5 2 Franska 2 3 1 1 BAL Uppsala den 3 maj 2011 23 BAL Uppsala den 3 maj 2011 24 6

Medeltal ENGELSKA FINSKA TYSKA FRANSKA Valida 255-257 257 252 248 FÖRSTÅR TALAD 4,31 2,54 2,07 1,28 FÖRSTÅR SKRIVEN 4,15 2,64 2,11 1,28 TALAR 3,86 2,46 1,88 1,27 SKRIVER 3,70 2,53 1,88 1,28 Språk som ansågs viktiga för respondenten i framtiden: engelska (96%), svenska (92 %), finska (69 %), tyska (62 %), franska (26 %), spanska (17 %) 5=mycket bra, 4=ganska bra, 3=någorlunda, 2=illa, 1=inte alls BAL Uppsala den 3 maj 2011 25 BAL Uppsala den 3 maj 2011 26 Potentiella handlingsmönster i preferensordning : Flytta till, bo i, studera i: : Sverige, tredje land, Finland Gifta sig med: svensk (i Sverige), engelskspråkig, finlandssvensk, Ålandsfinne, finskspråkig (från fastlandet) Tvåspråkighet en tillgång: -för individen 88 % eniga (helt eller delvid) -för samhället : 68 % Men gällande namngivna grupper: finlandssvenskar (69%), finskspråkiga ålänningar och ryskspråkiga i Estland (40%), sverigefinnar (37 %) BAL Uppsala den 3 maj 2011 27 BAL Uppsala den 3 maj 2011 28 7

gruppen med finska hemma i gr sk gymnasie-eleverna på Studentexamenslinjen (oblig. finska): 1. Positiva gentemot Finland och finska (signifikanta skillnader gentemot de övriga) men också positiva i övrigt 2. ansåg sina kunskaper i finska var nästan lika bra som i engelska 3. alla fyra förmågor skattades som signifikant högre för finska (jämfört med de övriga) BAL Uppsala den 3 maj 2011 Bästa språk Nästbästa språk Tredjebästa språk engelska inget inget 37 engelska svenska Inget 27 inget inget Inget 16 engelska svenska tyska 6 engelska tyska Inget 3 andra kombinationer 12 29 BAL Uppsala den 3 maj 2011 30 % Opinioner och trender i Svenskfinland Barometern /01-07 Herberts, Kjell (red),2008 Bästa språk Nästbästa språk Tredjebästa språk finska engelska inget 52 finska inget inget 22 finska engelska tyska 5 engelska finska inget 4 finska engelska franska 13 andra kombinationer 12 % Finlandssvenskarna allt tvåspråkigare, dvs allt kunnigare i finska Jämför folkräkningen 1950, minst behjälpliga kunskaper i finska, med Barometern 01-07, minst nöjaktiga kunskaper i finska BAL Uppsala den 3 maj 2011 31 BAL Uppsala den 3 maj 2011 32 8

Folkräkning 1950 Barometern 01-07 Stor migration till de tidigare mer svenskspråkiga kustområdena Hela Finland 46 82 Helsingfors 83 98 Nyland (utom Helsingfors) 43 90 Åbo 84 96 Åboland (utom Åbo) 28 85 Åland 10 41 Österbotten 23 64 Övriga Finland 99 99 Finnäs, F, 2009 Finlandssvensk rapport. (Svenska Finlands folkting) 1880 levde 87 % av finlandssvenskarna i kommuner med svenskspråkig majoritet 1980: 50 % 2009: 47 % BAL Uppsala den 3 maj 2011 33 BAL Uppsala den 3 maj 2011 34 Inte uträknat men på basen av de angivna absoluta siffrorna 2005: 26 % av de finskspråkiga bodde på svenskspråkiga elller 2-språkiga orter 2009: 28 % Opinionsundersökning bland finskspråkiga (inte Åland) i samarbete med taloustutkimus Urval: drygt tusen personer mellan 15-79 Jämfördes med undersökning från 1996 Allardt, E. /Svenska Finlands folkting BAL Uppsala den 3 maj 2011 35 BAL Uppsala den 3 maj 2011 36 9

BAL Uppsala den 3 maj 2011 37 BAL Uppsala den 3 maj 2011 38 BAL Uppsala den 3 maj 2011 39 BAL Uppsala den 3 maj 2011 40 10

BAL Uppsala den 3 maj 2011 41 BAL Uppsala den 3 maj 2011 42 1020 sverigefinländare Antingen födda i Finland eller åtminstone en förälder född i Finland Kan uttrycka mig på finska Född i FI Född i SE 2 för f i FI Född i SE 1 för f i FI ALLA Bra 73 49 12 51 Dåligt 19 28 23 23 Inte alls 8 24 64 27 BAL Uppsala den 3 maj 2011 43 BAL Uppsala den 3 maj 2011 44 11

Kan uttrycka mig på svenska Född i FI Född i SE 2 för f i FI Född i SE 1 för f i FI ALLA Bra 73 98 97 85 Dåligt 21 2 3 12 Inte alls 6 3 Engelskans allt starkare ställning Övertro på engelskans betydelse? BAL Uppsala den 3 maj 2011 45 BAL Uppsala den 3 maj 2011 46 BAL Uppsala den 3 maj 2011 47 BAL Uppsala den 3 maj 2011 48 12

BAL Uppsala den 3 maj 2011 49 BAL Uppsala den 3 maj 2011 50 Långsiktigt mål för varje europé att kunna tala 2 språk utöver förstaspråket 2006: I medeltal 28 % i hela EU (då 25 länder) 1. Luxemburg 92 % 2. Nederländerna 75 % 6. Danmark 66 % 10. Sverige 48 % 12. Finland 47 % 2006: I medeltal 66 % i hela EU (då 25 länder) 1. Cypern 87 % 2. Grekland 82 % 3. Danmark 77 % 6. Sverige 67 % 12. Luxemburg 65 % 25. Finland 41 % BAL Uppsala den 3 maj 2011 51 BAL Uppsala den 3 maj 2011 52 13

2006: I medeltal 50 % i hela EU (då 25 länder) 1. Polen 75 % 2. Grekland 74 % 14. Danmark 48 % 19. Finland 40 % 25. Sverige 27 % Attityderna inverkar på viljan att lära sig Givetvis också möjligheterna att göra det Engelskans dominanta roll i Norden gör de andra språken impopulärare BAL Uppsala den 3 maj 2011 53 BAL Uppsala den 3 maj 2011 54 14