HANDLEDNING TILL PROJEKT KEMIKALIEHANTERING I SKOLOR

HANDLEDNING TILL PROJEKT KEMIKALIEHANTERING I SKOLOR Under VÅREN OCH HÖSTEN 2004, ska tillsynsprojektet kemikaliehantering i skolor genomföras av förhoppningsvis många av Skånes kommuner. SYFTET Syftet med projektet är att begränsa hälso- och miljörisker i samband med kemikaliehantering (inklusive farligt avfall) i skolverksamheter, samt sprida behövlig information till de som är ansvariga för kemikalie- och avfallshantering och elever på respektive skola. AVGRÄNSNING Beroende på kommunens storlek och antal skolor samt miljökontorets resurser kan det i några kommuner vara önskvärt att begränsa omfattningen av projektet. Detta görs enklast genom att begränsa antalet skolor som besöks. Vid begränsningen bör ni i första hand välja ut samma typ av skolor, i första hand grundskolan, för att se till att de yngsta barnen har en så säker miljö som möjligt eller alt.2 välja ut någon skola ur var kategori för att få en överblick över hur hanteringen sker i olika typer av verksamheter eller alt. 3 att inspektera alla skolor inom en stadsdel. Det är dock önskvärt att ni vid besök på en skola går igenom alla områden där kemikalier hanteras på skolan, dvs hela checklistan. Vi försöker i listan nedan ge en överblick av vilka skolor som kan finnas i kommunen: Grundskola Teoretisk gymnasieskola Yrkesinriktad gymnasieskola Fordon Måleri Hantverk Lantbruk Högskola/universitet Friskolor Komvux Folkhögskolor Lokaler där kemikalier kan förekomma inom skolan: Salar och förråd för o Kemi o Biologi o Fysik o Teknik o Slöjd o Fotostudio o Bild Städ Vaktmästeri På yrkesinriktade skolor även t ex i Verkstad Måleri 1

GÄLLANDE LAGSTIFTNING Märkning och förpackningar Kraven på märkning av kemikalier är omfattande både enligt miljöbalken och Arbetsmiljöverkets författningar (AFS). Inom skolväsendet ställs de högsta kraven av Arbetsmiljöverket eftersom hanteringen gäller minderåriga. Skolans ledning är ansvarig för att kemikalierna är korrekt klassificerade och märkta. Kemikalien skall placeras i en eller flera faroklasser med tillhörande riskfraser. Klassificering i faroklass/er ger sedan respektive farosymbol/er och tillhörande farobeteckning/ar. Märkningen skall vara på svenska. Förutom med farosymbol, farobeteckning och riskfras skall en kemisk produkt vara märkt enligt nedanstående: Farosymbol Farobeteckning ( en eller flera) Hälsoskadlig Mycket brandfarlig Handelsnamn Riskfraser/ Riskupplysning Skyddsfraser/ Skyddsanvisning Ingående ämnens kemiska namn* Tillverkare/ Importör Innehåller: Toluen Namn, svensk adress o tel. nr. LÖSAREN Mycket brandfarligt Farligt vid inandning Undvik kontakt med ögonen Förvaras åtskilt från antändningskällor Rökning förbjuden Vidtag åtgärder mot statisk elektricitet Får inte tömmas i avloppet Förvaras oåtkomligt för barn Innehållets Vikt/volym *Endast ämnen som har hälso- eller miljöfarliga egenskaper, EG-märkning /EG-nr används för kemiska ämnen på marknaden inom EU. Det är ett ämnes nummer i antingen Einecs, Elincs eller i No-Longer Polymers List (olika förteckningar i EU). Att jämföra med CAS-nr som är ett internationellt identifieringsnummer. Observera att EG-nr ej finns för alla ämnen. 2

Farosymbol (svart på orange botten) Farobeteckning (beteckningen i parentesen står ej på etiketten) Hälsofarliga ämnen och beredningar Dödskalle Mycket giftigt (T+) Giftigt (T) Frätsymbol Frätande (C) Andreaskors Hälsoskadlig (Xn) Irriterande (Xi) Måttligt hälsoskadlig (V) (frivillig märkning) Miljöfarliga ämnen och beredningar Miljöfarlig Miljöfarlig (N) Brandfarliga, explosiva och oxiderande egenskaper Extremt brandfarlig (F+) Mycket brandfarlig (F) Oxiderande (O) Explosivt (E) 3

I checklistan frågas efter om ompackade kemikalier förvaras i en lämplig förpackning. Generellt kan sägas att: vissa plastsorter är ej är lämpliga för förvaring av kemikalier varför glas är att föredra, locken skall vara täta, förpackningen får inte kunna misstolkas som något annat t ex är syltburkar eller saftflaskor olämpliga förpackningar. Om en kemikalie omförpackas i en mindre, späds ut eller blandas till skall märkning ske av den nya förpackningen i enlighet med föreskrifterna (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter. Givetvis kan man spä ut ett ämne så mycket att det inte längre är märkningspliktigt. Krav om märkning ställs även av Arbetsmiljöverket. Nedan följer en kortfattad beskrivning om märkningens utformning enligt KIFS 1994:12: - Definition enligt 5 släppa ut på marknaden innebär tillhandahålla eller göra tillgänglig för någon annan - Farosymbolen skall vara svart på orange botten (14 ) - Varje farosymbol skall täcka minst 1/10 av utrymmet för märkningen. Symbolen skall dock vara minst 1 cm2. (14 ) - Märkningen skall vara tydlig och lättläst. (16 ) - Det finns reglerat i detalj hur stor etiketten skall vara i förhållande till storleken på förpackningen (17 ) - Produktnamn, farosymbol och farobeteckning skall alltid finnas på förpackningen oberoende av storlek.(18 ) - Både inner- och ytterförpackning skall vara märkta (19 ) Förvaring Förvaring av kemiska produkter regleras i KIFS 1998:8 3 kap och hänsynsreglerna i MB. Kemikalier och farligt avfall skall förvaras så att risker för hälsa eller miljö förebyggs eller minimeras. Detta innebär bl.a. förvaring i utrymme där spill eller läckage till avlopp förhindras. Kemikalieförrådet bör således vara försedd med någon typ av skyddande invallning. Om förrådet har golvbrunn bör den vara plomberad. God ventilation är ett krav vid förvaring av lättflyktiga kemikalier (krav ställs även av Räddningstjänsten). Vidare bör/skall obehöriga ej ha åtkomst, varför förvaringsutrymmet bör/skall vara låst (skall om där förvaras gifter). Dragskåp Dragskåp som används får ej användas för förvaring av kemikalier eller avfall (Arbetsmiljöverket). I dragskåp som endast används för förvaring skall avloppet plomberas (Miljöbalken). Det är egentligen onödigt med dragskåp i grundskolan då sådana kemikalier ej får användas av eleverna. Oftast räcker punktutsug vid bänkarna/katedern. (kommentar Arbetsmiljöverket) Nöddusch Nödduschar är något som har väckt diskussioner på många håll. Om nöddusch finns där kemikalier hanteras får ingen golvbrunn egentligen finnas. Det blir då givetvis problem om nödduschen skall användas. Vid projektgruppens möte har frågan diskuterats enligt följande: Om det i labsalen redan finns en nöddusch med golvbrunn under, bör denna förses antingen med ett tätslutande lock eller med en gummilist en bit ut från brunnen så att vattnet innanför gummilisten kan rinna ner i brunnen men spill utanför listen måste torkas upp. 4

Nöddusch med golvbrunn får ej finnas i kemikalieförråd. Finns golvbrunn skall denna plomberas t ex förseglas med tätt lock. Samförvaring Syror och alkalier skall förvaras åtskilda pga risk för kraftiga reaktioner. Det finns skåp med en fast, tät hylla i mitten av skåpet. I detta skåp kan syror och alkalier(baser) förvaras på varsin del av skåpet. Gifter Giftmärkta kemikalier skall förvaras åtskilt från övriga kemikalier i ett låst skåp/utrymme. Detta kan lösas på olika vis. Antingen att man har ett låst enskilt skåp för gifter eller att man i ett stort skåp med lås avsätter en hylla för gifter. Denna hylla skall vara tydligt märkt med giftsymboler. En förutsättning är givetvis att eleverna inte har möjlighet att hämta kemikalier själva ur dessa skåp. Egenkontroll Skolor är anmälningspliktiga enligt 38 4 pkt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I och med det omfattas de av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. I vilken krav ställs på: Dokumenterad ansvarsfördelning (4 ) Återkommande kontroll av utrustning(5 ) Systematisk undersöka och bedöm riskerna med verksamheten (ex riskbedömningar laborationer, inköp av kemikalier etc.) (6 ) Kemikalieförteckning(7 ) Kemikalieregister Ett register över skolans kemikalier som kan medföra hälso- eller miljöfara (som är faromärkta/märkningspliktiga) skall finnas tillgängligt. Registret skall innehålla följande uppgifter angående kemikalierna. 1. produktens namn 2. omfattning och användning av produkten 3. information om produktens eller organismens hälso- eller miljöfarlighet 4. produktens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet 5. var produkten förvaras/används. Ovanstående innefattas av SFS förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Förordningen tar också upp att varje verksamhet, i det här fallet varje skola, skall ha en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för verksamhetens angelägenheter som faller under Miljöbalken. Redovisningskraven i punkt 1,4 och 5 ställs även av Arbetsmiljöverket. Varuinformationsblad Varuinformationsblad skall finnas för samtliga faromärkta/märkningspliktiga kemikalier. Om skolan har gamla kemikalier som man ej har säkerhetsdatablad för kan man enligt uppgift köpa en samling av säkerhetsdatablad för de vanliga skolkemikalierna från KEBO. Förslagsvis gör kommunen detta och distribuerar dem vidare till samtliga skolor. 5

Farligt avfall På skolor kan avfall finnas som räknas in i begreppet farligt avfall. Nedan följer en lista på olika typer av avfall som kan förekomma på en skola och som räknas som farligt avfall enligt bilaga 2 i avfallsförordningen (2001:1063). Enligt kapitel 16 (avfall som inte anges på annan plats): o lab.kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen, även blandningar o Kasserade organiska/oorganiska kemikalier som består av eller som innehåller farliga ämnen. o Oxidationsmedel ex. permanganater, kromater, peroxider mfl o Vattenhaltigt avfall som innehåller farliga ämnen Enligt kapitel 20 (kommunalt avfall även institutioner): Lösningsmedel, syror, basiskt avfall, fotokemikalier, bekämpningsmedel, lysrör + annat kvicksilveravfall, kasserad utrustning som innehåller CFC, olja och fett (ej ätlig), färg lim mm, rengöringsmedel som innehåller farliga ämnen, batterier, kasserad elektrisk utrustning innehållande farliga komponenter, trä som innehåller farliga ämnen. För att avgöra om något är farligt avfall behövs ibland även bilaga 3 i avfallsförordningen. I denna anges vilka egenskaper avfallet skall ha för att räknas som farligt avfall och i vilka koncentrationer ämnena skall finnas för att räknas som farligt avfall. Olika avfallsslag får ej blandas utan skall förvaras och lämnas in separat (om det inte är motiverat miljöskyddssynpunkt). Hur kvittblivning sker (spolas ut i avlopp, farligt avfall osv) skall anges i riskbedömningen som skall göras innan laborationer med klassade kemikalier (krav enligt Arbetsmiljöverket samt förordningen om egenkontroll) Skolan är skyldig att föra journal över uppkommet farligt avfall. Journalen skall innehålla uppgifter om: 1. mängden avfall som bildas under ett år 2. typen av avfall som uppkommer 3. till vilka anläggningar de olika slagen av avfall transporteras 4. vem som transporterar avfallet Punkt 1-3 skall kontrolleras enligt 43 avfallsförordningen. Punkt 4 skall kontrolleras enligt 39 avfallsförordningen samt transportdokument upprättas enligt 41. Något specificerat krav på journalföring finns ej men det är att rekommendera då verksamheten måste kunna visa att transportörerna är godkända. Journalen skall sparas så att avlämningen av farligt avfall kan följas fem år tillbaka i tiden. Skolan är skyldig att kontrollera att transportören har tillstånd att hämta det farliga avfallet. I vissa fall kan skolan själv transportera sitt farliga avfall, skolan måste då anmäla detta till Länsstyrelsen. Egen transport kan vara tillåtet då mängden farligt avfall som transporteras uppgår till max: -2 fat (400 liter) oljeavfall per år -1 fat (200 liter) lösningsmedelsavfall per år -1 fat (200 liter) färg- eller lackavfall per år -300 hela lysrör eller andra ljuskällor per transport -300 kg använt köldmedium per transport -300 kg avfall av elektriska och elektroniska produkter per transport eller 6

-sammanlagt 100 kg övrigt farligt avfall per år Farligt avfall som innehåller PCB, kvicksilver, cyanid eller kadmium innefattas ej av detta utan kräver tillstånd. (27 avfallsförordningen). Särskilda bestämmelser gäller bl.a. för smittförande avfall. OBS!! Kommunen kan i sin renhållningsordning ha tagit på sig ett monopol avseende transporter av farligt avfall. Ni bör kontrollera vad som gäller i Er kommun innan projektet startar. Kemikalieförekomst Produktvals/utbytesprincipen Produktvalsprincipen finns i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap 6 ) och säger att kemikalier som är miljö- och/eller hälsoskadliga skall bytas ut mot med mindre farliga. Det är skolans skyldighet att se till att produktvalsprincipen följs. Upphandlingsavtal Upphandlingsavtal lär finnas i de flesta kommuner. Är miljöaspekterna inskrivna i upphandlingsinstruktionerna finns ännu ett krav på produktvalsprincipen. Arbetsmiljö Det finns i Arbetsmiljöverkets författning omfattande begränsningar i vilka ämnen som får hanteras av barn under 18 år. Nedan följer en lista på Arbetsmiljöverkets författningar för skolor. - AFS 2001:1 (utbildning om AFS och riskanalys, klar ansvarsfördelning). - AFS 2000:4 (förteckning, säkerhetsdatablad, skyltar, skriftliga instruktioner, riskbedömningar, rengöring, hantering av avfall, utrustning brandsläckning). - AFS 1997:10 (labarbete med kemikalier, larm på dragskåp, flödesmätare på dragskåp, kontroll ventilation, hantering av gas, förvaring av kemikalier, personlig skyddsutrustning, hygien, rengöring, hantering av avfall). - AFS 1997:7 (ögonspolning, nöddusch, första hjälpen). - AFS 1993:56 (utrymning). Det finns även en bra bok från Arbetsmiljöverket som heter Kemikaliehantering i skolor. ARBETSGÅNG 1. Skicka ut informationsbrevet till de skolor som Ni avser besöka. 2. Inspektion av skolorna enligt checklistan. Till inspektionsbesöken bör Ni ta med Er: - Kemikalieinspektionens regelbok. - Förordningen om egenkontroll, ta med ett ex till skolan. - Kamera för att kunna dokumentera eventuella lagöverträdelser. 3. Vid brister som medför åtal bör en utförlig inspektionsrapport skrivas och diarieföras. Inspektionsrapport samt kopia av den ifyllda checklistan bör skickas till skolan för kännedom och ev. kommentarer. 4. När projektet genomförts i kommunen görs en sammanställning av resultatet enligt blankett för sammanställning. Sammanställningen skickas till Länsstyrelsen i Skåne län, Jolanta Green senast den 1 november 2004. 7

I SKOLAN 1. Informera om projektet och lagstiftningen, om den ansvarige har frågor om det utskickade materialet, besvara detta efter bästa förmåga på plats eller be att få återkomma med informationen vid senare tillfälle. 2. Gå igenom checklistan tillsammans med ansvarig. De allmänna frågorna kan man sitta ner och gå igenom. 3. Inspektera lokalerna och fyll i checklistan 4. Eventuella brister påtalas för ansvarig. Informera om att de kan leda till åtalsanmälan. För noggranna anteckningar och fotodokumentera. 5. Säkerställ att preparat som ej får användas eller felmärkta produkter omedelbart plockas bort. Databas kemiska ämnen Är ni osäkra på om märkningen är rätt be att få återkomma. Till er hjälp finns förutom lagtexten databasen Kemiska ämnen. Om ni inte har tillgång till den själva kan ni kontakta någon av följande personer som har tillgång till databasen: Anna Winge, Malmö anna.winge@malmo.se Jolanta Green, Lst jolanta.green@m.lst.se Jan Rannek, Hässleholm- jan.rannek@hassleholm.se Marianne Nordenadler, Helsingborg marianne.nordenadler@helsingborg.se RÄTTSLIGA ÅTGÄRDER VID BROTT MOT MILJÖBALKEN Vid brott mot miljöbalken kan man dömas till böter eller fängelse. Endast fysiska personer kan dömas. Skolor omfattas inte av förordningen om miljösanktionsavgift då dessa endast kan dömas ut för näringsidkare. Då man med uppsåt eller av grov oaktsamhet inte vidtar de skyddsåtgärder, produktval eller försiktighetsmått som krävs vid hantering av kemikalier för att hindra eller motverka skada på miljön eller på människors hälsa kan den ansvarige dömas för miljöfarlig kemikaliehantering. Straffet för miljöfarlig kemikaliehantering är böter eller fängelse i högst två år. Om märkningen är otydlig eller felaktig är det svårare för skolpersonalen att avgöra hur stor miljö- eller hälsorisk en kemikalie har. Detta kan gälla de mindre förpackningar som kemikalier hälls upp i vid t ex utspädning om det trots utspädningen finns risk för miljö- och hälsa vid användning och utsläpp. Verksamhetsutövaren ansvarar för att korrekt märkning finns på förpackningar. Straffet för bristfällig miljöinformation är böter eller fängelse i högst ett år för den som släpper ut en felaktig märkt (märkningspliktig) kemisk produkt på marknaden. RÄTTSLIGA ÅTGÄRDER VID BROTT MOT ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGAR Vid brister som är markerade med * i checklistan ska arbetsmiljöinspektionen kontaktas. Arbetsmiljöinspektionen kan därefter, efter egen bedömning, vidta rättsliga åtgärder. 8

Säkring av bevis Om man vid en inspektion upptäcker att överträdelser av lagstiftningen har ägt rum bör man tänka på att säkra bevis. Vi som inspektörer är troligtvis de enda som kommer att se överträdelsen då vi vid inspektionen begär att felet skall åtgärdas omedelbart. När/Om polisen gör besök på platsen kommer felet (förhoppningsvis) ej att kvarstå. 1. Det är viktigt med dokumentation (en bild säger mer än tusen ord). Fotografera de felaktiga produkterna där de står och ta även bilder på produktens märkning. Var noga med att man från något foto kan avgöra var bilden är tagen (översiktsbild). 2. För detaljerade anteckningar. Anteckna vem som har ansvaret för kemikalieförrådet el. dyl. Fråga om det finns någon skriftlig ansvarsfördelning. Diarieför journalanteckningarna. 3. Notera t ex antalet felmärkta produkter (denna uppgift är viktig vid åklagarens förundersökning) och även hur mycket varje produkt innehåller och om förpackningen/-arna är brutna eller obrutna. UPPFÖLJNING Det är miljöförvaltningens skyldighet, som myndighet, att anmäla misstänkta överträdelser till åklagaren. Kom ihåg att det inte är miljöförvaltningens uppgift att bedöma om överträdelsen är ringa eller ej, det är åklagaren som avgör detta. Miljöförvaltningen skall lämna över de objektiva rekvisiten till åklagaren, dvs en beskrivning av gärningen, berörda ansvarsbestämmelser, bakgrund samt bevis. Om Ni är osäkra på om anmälan ska ske, kontakta alltid åklagaren och låt denne avgöra. Åklagarna har vid en föreläsning sagt att ringer man till dem så finns misstanke om brott och då ska en anmälan göras. Åklagarna kan dock svara på hur mycket jobb vi ska lägga ner på åtalsanmälan med tanke på tidigare rättsfall. Det är viktigt att åtalsanmälan görs så snabbt som möjligt! Om någon skola låter elever under 18 år laborera med kemikalier som är faromärkta ska Arbetsmiljöverket kontaktas då vi ej kan driva denna fråga vidare enligt Miljöbalken. Lycka till! 9