Svenska miljömål mot ett effektivare miljöarbete?

Svenska miljömål mot ett effektivare miljöarbete? - Hur påverkar den förändrade miljömålsstrukturen de lokala miljömålen i Vänersborgs kommun? Av: Linda Norrman Illustration: Tobias Flygar Av: Linda Norrman Arbete inom Kvalificerad praktik, 7,5 hp sommaren 2011 Kandidatprogrammet i miljövetenskap Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Uppsala Handledare: Ann Olsson, Miljösamordnare, Vänersborgs kommun Västra Götalands län Slutversion 2011-10-20

Abstract A well working system for how to work with environmental questions in all the levels of a society is essential to tackle the big environmental challenges we are facing today. Sweden has been working with a national environmental objectives system, a system built around environmental quality objectives, since 1999. In 2010 the Government and Parliament decided to introduce changes in the system, in order to make it more effective and separate the role of monitoring and evaluating the work with environmental quality objectives from the role of developing strategies to achieve them. This report aims to highlight the changes and how they might affect the environmental work on community level. The changes can be divided into three big groups - new organization, new basis for assessing progress towards the objectives and new goal structure. The new organization is mainly the one mentioned above the distinguishing between the various missions to monitoring and evaluating from the one of developing strategies. This is done by closing down the Council of Environmental Objectives (Mljömålsrådet) and gives the new All Party Committee on Environmental Objectives (Miljömålsberedningen) the responsibility to develop strategies and the Swedish Environmental Protection Agency has now the responsibility to monitor and evaluate the environmental work. The new basis for assessing progress towards the objectives now takes into account the timescale of recovery in the environment and the fact that there may be a certain time lag before the effects of the work is seen. The new goal structure now comprises three levels: a generation goal, 16 environmental quality objectives (more or less the same as before the changes) and milestone targets, which are developed by the All Party Committee on Environmental Objectives and are expected to be completed in March 2013. Today it is difficult to say how these changes might or will affect the local environmental work and the local environmental quality objectives. There are still too many questions about the milestone targets and the basis for assessing progress towards the objectives. There is also a risk that the work with the environmental quality objectives will lose priority on regional and local levels in the society due to the uncertainty in the new system. 2

Innehållsförteckning Abstract... 2 Inledning... 4 Syfte med problemformulering... 4 Eventuella avgränsningar... 4 Metod... 4 Empiri... 5 Historia 1999 startskottet för de svenska miljömålen... 5 Miljömålsrådet... 7 Gemensamt mål för struktur och effektivitet i svenskt miljöarbete... 8 Ansvarsfördelning... 8 Förändringens vind mot ett effektivare miljömålssystem?... 10 Utdrag ur proposition 2009/10:155... 10 Ny organisation... 10 Ändrad instruktion för Naturvårdsverket... 10 Ändrad instruktion för andra myndigheter... 11 Miljömålsberedningen... 11 Samverkansgrupp... 12 Länsstyrelserna... 12 Ny bedömningsgrund... 13 Ny målstruktur... 13 Generationsmålet... 13 Etappmål... 13 Nya preciseringar... 15 Nya formuleringar för målen... 17 Nytt bedömningssystem och fortsatt tidsplan... 18 Miljöarbete hos Vänersborgs kommun... 18 Slutsatser med diskussion... 19 Viktigt att Vänersborg och Sveriges andra kommuner fortsätter att arbeta med miljömålen, trots viss otydlighet... 19 Ett system med svårtydd bedömningsgrund, men med mer exakta preciseringar en chans för Sverige att återigen bli ett föregångland inom miljöfrågorna?... 20 Politiska vindar blåser åt olika håll och oenighet råder mellan Alliansen och Oppositionen i miljöfrågorna... 21 Referenser... 22 Bilagor... 23 Bilaga 1, personer i samverkansgruppen samt ledamöter i miljömålsberedningen... 23 Bilaga 2, Miljömålsberedningens förslag till etappmål... 25 3

Inledning Arbetet med miljömål har fortgått i Sverige sedan 1999. Tio år senare ansåg den sittande, borgerliga regeringen att det behövdes en översyn av systemet. Detta resulterade i propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) vilken riksdagen godkände den 22 juni 2010 och en ny miljömålsstruktur tog form 1. Arbetet med den nya strukturen pågår än idag och det är flera delar som kräver ytterligare arbete. Med anledning av denna omstrukturering fick jag, Linda Norrman, förfrågan av Vänersborgs miljösamordnare Ann Olsson om jag ville undersöka om detta skulle påverka Vänersborgs lokala miljömål och i sådana fall hur. Uppsatsen är en del av kursen Kvalificerad praktik 7,5 hp vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala och arbetet har pågått under juni till augusti 2011. Syfte med problemformulering I och med att högsta styrande instans, regering och riksdag, antagit ett nytt upplägg för Sveriges miljömål kommer denna förändring även troligtvis att påverka de samhällsdelar som ligger under dessa beslutsfattare. Var förändringen ligger och hur omfattande den är blir viktiga insikter när kommuner och Länsstyrelser skall fortsätta utveckla sitt miljöarbete. Denna rapport syftar därför till att notera var eventuella förändringar i miljömålsstrukturen återfinns samt undersöka om, och i sådana fall hur, den förändrade synen på miljömålen kan komma att påverka miljömålen på kommunal nivå. Eventuella avgränsningar Undersökningen kommer endast att fokusera på en målkommun, vilken är Vänersborgs kommun, Västra Götalands län. Kommunen är belägen vid Vänerns sydspets och består av ca 37 000 invånare. Metod Undersökningen är främst en litteraturstudie där rapporten Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011(rapport 6433, maj 2011) fungerat som utgångspunkt och huvudkälla. Även regeringens proposition Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155) är en viktig del i arbetet. Utöver dessa källor har ytterligare online-baserade källor använts samt mailkontakt med, för undersökningen, relevanta personer. Detta tillvägagångssätt ansågs bäst lämpat för denna typ av studier och diskuterades i projektets start med handledare Ann Olsson 2. 1 Miljömålsportalen,<www.miljomal.se/Undre-meny/Aktuellt/Ny-malstruktur/> 2011-08-22, 13:00 2 Ann Olsson, Miljösamordnare Vänersborgs kommun, telefon: 0521-72 11 18. 4

Empiri Historia 1999 startskottet för de svenska miljömålen De nationella miljökvalitetsmålen antogs år 1999 för att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling och har sedan dess varit riktmärken för det svenska miljöarbetet. Vid denna tidpunkt antogs 15 av de idag 16 rådande miljömålen. Det 16:e (Ett rikt växt- och djurliv) tillkom först år 2005. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till och skall nås inom en generation, d.v.s. senast till år 2020 3. Ansvar för både uppföljning och utvärdering av miljömålsarbetet lades på sju centrala myndigheter och fördelningen var som följer: Miljömål nr Definition Ansvarig myndighet 1 Begränsad klimatpåverkan Naturvårdsverket 2 Frisk luft Naturvårdsverket 3 Bara naturlig försurning Naturvårdsverket 4 Giftfri miljö Kemikalieinspektionen 5 Skyddande ozonskikt Naturvårdsverket 6 Säker strålmiljö Nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten 7 Ingen övergödning Naturvårdsverket 8 Levande sjöar och vattendrag Naturvårdsverket 9 Grundvatten av god kvalitet Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) 10 Hav i balans samt levande kust Naturvårdsverket och skärgård 11 Myllrande våtmarker Naturvårdsverket 12 Levande skogar Skogsstyrelsen 13 Ett rikt odlingslandskap Jordbruksverket 14 Storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket 15 God bebyggd miljö Boverket 16 Ett rikt växt- och djurliv Naturvårdsverket För att konkretisera arbetet med att nå målen samt ge ange tidsperspektiv och inriktning antog riksdagen i omgångar delmål till varje miljökvalitetsmål. Dessa angav steg på vägen för att uppnå den önskade miljökvaliteten och kan i många fall uppnås tidigare än själva huvudmålet. Det kan finnas ett eller flera delmål för varje miljökvalitetsmål 4. 3,3 Naturvårdsverket <www.naturvardsverket.se/sv/start/sveriges-miljomal/historik/>2011-06-16, 18:40 5

Fyra övergripande miljömålsfrågor, tillsammans med fem stycken grundläggande värden utgjorde det ideologiska ramverk som samtliga delmål är uppbyggda kring 5. De fem grundläggande värdena var: Människors hälsa Den biologiska mångfalden och naturmiljön Kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga En god hushållning med naturresurserna Och de övergripande miljömålsfrågorna och deras ansvariga myndighet var: Fråga Naturmiljön Fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader Kulturmiljön Hälsofrågor Myndighet Naturvårdsverket Boverket Riksantikvarieämbetet Socialstyrelsen Regeringen utformade även tre åtgärdsstrategier, vilka skulle vara vägledande i arbetet med att uppnå miljömålen. Dessa reviderades något år 2004, men de ursprungliga formuleringarna anges nedan: 1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. 2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad produktpolitik för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp och för att minska de diffusa utsläppen av miljögifter. 3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för ökad hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa, för god hushållning med mark och vatten, miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. 4 Naturvårdsverket <www.naturvardsverket.se/sv/start/sveriges-miljomal/historik/>2011-06-16, 18:40 6

Miljömålsrådet För att samordna arbetet med miljökvalitetsmålen mellan myndigheterna inrättade regeringen ett beslutsorgan inom Naturvårdsverket. Detta kom att kallas Miljömålsrådet och inrättades den 1 januari 2002. 6 Miljömålsrådets huvudsakliga uppgifter: - Följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen - Rapportera till regeringen om hur arbetet mot miljömålen går och vad som ytterligare behöver göras - Samordna informationsinsatser från Miljömålsmyndigheterna - Övergripande samordna regional fördelning av miljökvalitetsmål och delmål - Fördela medel till miljöövervakning och miljömålsuppföljning. I regeringens proposition från år 2000 återfinns en mer preciserad version av rådets uppgifter 7. Miljömålsrådet skall ha till uppgift att: 1. Göra en samlad enhetlig uppföljning och rapportering till regeringen av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen och tillhörande delmål samt belysa eventuella målkonflikter mellan miljökvalitetsmålen och andra samhällsmål som Riksdagen har beslutat. 2. Föreslå indikatorer för miljökvalitetsmålen och gröna nyckeltal i samråd med de myndigheter som är ansvariga för miljökvalitetsmålen och för övergripande miljömålsfrågor som underlag för regeringens redovisning till riksdagen. 3. Sammanställa underlag för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen från de ansvariga myndigheterna I förordningen (2001:1096 15 ) med instruktion för Naturvårdsverket går det att läsa den mer precisa beskrivningen av rådets uppdrag: Rådet skall vara ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Rådet skall göra en samlad uppföljning och bedömning av miljösituationen i förhållande till miljökvalitetsmålen samt svara för den övergripande samordningen av information och av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen. Rådet skall varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen. Rådet får utfärda riktlinjer om det underlag som de miljömålsansvariga myndigheterna skall tillhandahålla rådet. Rådet skall även fördela medel som behövs för uppföljning av 6 Etappmål i miljömålssystemet, Delbetänkande av Miljömålsberedningen, SOU 2011:34. 7 Regeringens proposition 2000/01:130, Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier 7

miljökvalitetsmålen och för miljökvalitetsövervakning samt viss internationell rapportering. I utdraget ovan står det att läsa att Rådet skall varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen. Syftet med denna rapport (de Facto) är att följa upp och identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom miljöproblem samt redovisa hur arbetet med att nå miljömålen fortskrider. Utöver den årliga rapporten skall miljömålsrådet även vart fjärde genomföra en fördjupad utvärdering vilken skall komma att fungera som underlag för beslut om korrigering av åtgärder och styrmedel. Utöver rapporterna står Miljömålsrådet bakom Miljömålsportalen. Miljömålsportalen är en webb-baserad samverkansportal för alla aktörer inom miljömålssystemet. Här finns en samlad beskrivning av miljöarbetet, som sker i samverkan mellan olika aktörer i samhället för att nå miljömålen 8 Gemensamt mål för struktur och effektivitet i svenskt miljöarbete Ansvarsfördelning Syftet med miljömålssystemet är som ovan nämnt att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling samt möjliggöra ett strukturerat miljöarbete och en systematisk uppföljning av miljöpolitiken 9. Genom miljökvalitetsmålen får således aktörer som jobbar nationellt, regionalt och lokalt ett gemensamt mål att sträva mot. Ansvarsfördelningen inom den offentliga sektorn är att riksdagen, som det högst beslutande politiska organet i Sverige, fastställer de nationella miljömålen, länsstyrelserna anpassar dessa regionalt för det egna länet och kommunerna har möjlighet att ta fram egna lokala miljömål. Kommuner År 2006 arbetade 84 % av Sveriges kommuner med miljömål. Av dessa hade drygt en tredjedel mål vilka utgick från de nationella och regionala målen och ca fyra av tio höll vid den tidpunkten på att ta fram egna lokala miljömål, något som visar att miljömålsarbete blivit ett naturligt inslag även på kommunal nivå 10. Den undersökning som ligger till grund för ovanstående siffror visar även att Sveriges kommuner upplever att de haft nytta, eller åtminstone viss nytta, och stöd av de nationella miljömålen genom att de resulterat i konkreta åtgärder i kommunen. 11 En liknande enkätundersökning görs under 2011 och förväntas under hösten 2011. Förundersökningen visar på en ökning av antalet kommuner som jobbar med miljömål i något sammanhang. Samma undersökning visar också på en generell uppfattning från kommunerna, och det är att det behövs mer pengar för att kunna bedriva ett effektivt miljöarbete 12. 8 Miljömålsportalen < http://www.miljomal.nu/> 2011-08-01, 11:24 9 Länsstyrelsen < http://www.lst.se/lst/sv/amnen/miljomal/> 2011-07-14, 16:33 10 Publikation från Sveriges Kommuner och Landsting (2007), Nationella miljömål en lokal utmaning, s.4 11 Rapport 5653, Kommunernas miljömålsarbete Redovisning av regeringsuppdrag, Naturvårdsverket, november 2006 12 Johanna Lampinen Dunér, SKL, intervju 8 augusti, 14:43 8

Regioner För regionerna finns det nationella samverkansorganet RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet) som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas miljömålsarbete. RUS ansvarar även för det samordnande arbetet mellan nationella myndigheter och kommuner. Andra samhällsaktörer För att möjliggöra att Sverige når miljökvalitetsmålen krävs också insatser från andra delar än den offentliga sektorn. Alla samhällsdelar behöver samarbeta och viktiga aktörer är organisationer, näringsliv, enskilda individer samt internationellt samarbete så som genom EU och FN 13. Näringslivet spelar en särskilt central roll i det svenska miljömålsarbetet. Detta genom att ett medvetet näringsliv som arbetar med att utveckla varor och tjänster med bättre miljöprestanda, sänka sina utsläpp i alla produktionsled samt hushålla bättre med resurserna bidrar direkt till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen. 14 Internationellt samarbete Det internationella samarbetet är särskilt viktigt då de miljöutmaningar vi står inför idag i många fall är gränsöverskridande. Sverige är således beroende av andra länders miljöarbete för att kunna nå miljömålen. Exempel på sådana mål är Hav i balans där tillståndet i Östersjön är direkt kopplat till de andra länder vilka gränsar till havet samt målet Frisk luft då luftföroreningar ej tar hänsyn till landgränser, utan transporteras fritt med vindarna. Figur 1. Tidigare myndighetsstruktur Regeringen Uppföljning & utvärdering Naturvårdsverket Miljömålsrådet Utveckling av strategier Länsstyrelser RUS Kommuner Näringsliv Organisationer Internationellt samarbete Linda Norrman 13 Miljömålsportalen < http://www.miljomal.nu/undre-meny/vem-gor-vad/> 2011-07-14, 16:46 14 Regeringskansliet < http://www.sweden.gov.se/sb/d/2055/a/142331 > 2011-07-15, 12:12 9

Förändringens vind mot ett effektivare miljömålssystem? Den struktur som miljömålssystemet fick år 1999 har kommit att vara densamma, med endast små förändringar som undantag, fram till år 2010. Den borgerliga regeringen, bestående av M, Fp, C samt Kd, lade då fram propositionen Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete (prop. 2009/10:155 ), en proposition vilken kom att ligga till grund för ett antal förändringar så som ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation samt en ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Utdrag ur proposition 2009/10:155 Vi bedömer att miljömålssystemet kan bli effektivare genom att i tid och organisation skilja på uppgifterna att regelbundet följa upp tillståndet i miljön och utvärdera möjligheterna att nå målen med redan beslutade insatser, från uppgiften att utveckla strategier med förslag till etappmål, styrmedel och åtgärder. Vi avser därför att tillsätta en parlamentarisk beredning som på regeringens uppdrag ska ge råd till regeringen om hur miljökvalitetsmålen kan nås. Propositionen antogs av riksdagen den 22 juni 2010 och har resulterat i nedanstående åtgärder. Ny organisation Som det går att läsa i ovanstående avsnitt är huvudargumentet i regeringens proposition för ett ändrat miljömålssystem att tydligare skilja på uppgiften att samordna och följa upp tillståndet i miljön från uppgiften att utveckla strategier för att uppnå den önskade miljökvaliteten. Miljömålsrådet, som tidigare hade dessa uppgifter, har därför lagts ned. I den nya organisationen har Naturvårdsverket ansvar att samordna uppföljning och utvärdering av miljökvaliteten, medan den nybildade parlamentariska beredningen, Miljömålsberedningen, har till ansvar att utveckla strategier att nå miljömålen. Ändrad instruktion för Naturvårdsverket Då regeringen önskar göra uppföljning och utvärdering av miljökvaliteten till en tydligare myndighetsuppgift förändras Naturvårdsverkets instruktion. Naturvårdsverket ska: samordna miljömålsuppföljningen och miljöinformationsförsörjningen, samt vägleda de myndigheter som har ett ansvar i miljömålssystemet. varje år redovisa utvecklingen mot generationsmålet och miljökvalitetsmålen, regelbundet samordna en fördjupad utvärdering, och samordna arbetet med och utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser inom miljömålssystemet. En årlig uppföljning skall komma att redovisas på miljömålsportalen och en gång per mandatperiod (fyra år) skall en fördjupad utvärdering redovisas. Denna rapportering skall tydligare koordineras med internationella uppföljningar av miljökvaliteten. Naturvårdsverket får även utökat samordningsansvar för miljöinformationsförsörjning. 15 15 Regeringskansliet <http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/142320> 2011-08-01, 12:04 10

Ändrad instruktion för andra myndigheter För de myndigheter som fått en förändrad roll i miljömålssystemet tar nu regeringen fram nya instruktioner. Myndigheter som berörs är bland annat Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen samt Statens energimyndighet. Merparten av berörda myndigheter har fått följande standardmening inskriven i sina instruktioner 16 : "Myndigheten ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs." Miljömålsberedningen Utformning och uppdrag Miljömålsberedningen är en parlamentarisk kommitté där ledamöter från samtliga riksdagspartier finns representerade (se bilaga 1) och den tillsattes den 1 juli 2010. Dess övergripande uppdrag är att ge råd till regeringen om hur generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan nås, ett uppdrag som gäller till år 2020. I detta uppdrag ingår även att föreslå etappmål. Beredningen leds av ordförande Rolf Anneberg, generaldirektör för forskningsrådet FORMAS. Beredningen biträds av sakkunniga från länsstyrelser, kommuner, näringsliv och intresseorganisationer 17. Råden till regeringen ges genom utformande av strategier för att nå miljökvalitetsmålen. Miljöstrategierna ska innehålla etappmål, styrmedel och åtgärder och beredningens arbete ska utvärderas 2015. Strategierna skall utvecklas inom av regeringen prioriterade områden. Miljömålsberedningen har således inget ansvar för uppföljning och utvärdering av miljöarbetet. Två betänkanden av miljömålsberedningen Hittills har beredningen överlämnat två delbetänkanden. I det första, Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet (SOU 2010:101), föreslås en första uppsättning strategier i miljömålssystemet: Internationellt arbete för en giftfri miljö, inklusive läkemedel Långsiktigt hållbar markanvändning Sammanhållen vattenpolitik Beredningen föreslog även att berörda myndigheter får i uppdrag att ta fram strategier för miljökvalitetsmålen Säker strålmiljö, Storslagen fjällmiljö samt God bebyggd miljö. I det andra betänkandet, Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34), har beredningen identifierat vilka områden som det i dag finns tillräckligt underlag med rimliga konsekvensbedömningar för att föreslå etappmål. 16 Miljömålsportalen <www.miljomal.nu/undre-meny/vem-gor-vad/nationella-myndigheter/nyttansvar--nya-instruktioner> 2011-08-08, 12:27 17 SOU <http://www.sou.gov.se/mmb/> 2011-08-02, 13:12 11

Enligt beredningen är dessa områden idag: luftföroreningar, farliga ämnen, avfall samt biologisk mångfald. Förslagen till etappmål finns att läsa i bilaga 2. Beredningen föreslår även att berörda myndigheter kan ta fram strategier och föreslå ytterligare etappmål i det fortsatta arbetet. Samverkansgrupp Då ansvaret att bereda strategier samt uppföljning och utvärdering av miljömålsarbetet numer ligger på olika instanser ansågs det behövas nya former av samverkan för alla aktörer inom miljömålssystemet. En samverkansgrupp bildades och här återfinns representanter från samtliga myndigheter med en roll i miljömålssystemet samt viktiga intresseorganisationer. Samverkansgruppen verkar direkt rådgivande mot miljöministern och därmed också regeringen. En lista över representanterna finns bifogad som bilaga 1. Länsstyrelserna På regional nivå är det fortfarande länsstyrelserna som har övergripande ansvar för uppföljning av miljömålsarbetet i regionerna och dess kommuner. Den omarbetade miljömålsstrukturen innebär dock att länsstyrelserna även får utvidgat ansvar kring åtgärdssamverkan för miljömålen. För att samordna arbetet med åtgärdsarbetet mellan länsstyrelserna fanns ett förslag att bilda ett nytt organ, RÅS. Förslaget lades dock ned och även detta ansvar ligger under RUS. Länsstyrelserna ansvarar nu även för att det regionala miljömålsarbetet fasas in i tillväxtarbetet. Länsstyrelsen i Västra Götaland inväntar definitiva formuleringar av nationella etappmål innan arbetet inleds med att anpassa målen till förhållanden inom Västra Götaland. De regionala delmål som fanns och hade målår 2010 förlängdes och kvarstår tills dess att man upprättat nya 18. Figur 2. Ny myndighetsstruktur Regeringen Miljöministern Samverkansgrupp Naturvårdsverket Miljömålsberedningen Uppföljning & utvärdering Länsstyrelser RUS Utveckling av strategier Kommuner (C Näringsliv Organisationer Internationellt samarbete Linda Norrman 18 Länsstyrelsen Västra Götaland <www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/miljo-ochklimat/miljomal/revidering-miljomal/pages/index.aspx> 2011-08-03, 12:09 12

Ny bedömningsgrund Ett ekosystem som varit utsatt för störningar har i många fall lång återhämtningstid för att komma tillbaka till det ursprungliga tillståndet. Detta är något som uppmärksammats i den nya bedömningsgrunden. Miljökvalitetsmålen bedöms nu utifrån om det till målåret är möjligt att skapa förutsättningar för att på sikt nå det miljötillstånd målet uttrycker. Dvs den nya bedömningsgrunden tar hänsyn till: - Naturens återhämtningstid - Att effekter av åtgärder kan ske med viss fördröjning - Eventuell internationell påverkan från andra länder på Sverige Detta innebär att ett miljökvalitetsmål bör bedömas som möjligt att nå om antingen det tillstånd i miljön som målet och dess preciseringar uttrycker kan nås, eller om tillräckliga åtgärder, nationellt och internationellt, är beslutade och förväntas vara genomförda inom en generation från det att miljömålssystemet skapades, det vill säga till år 2020. 19 Ny målstruktur Syftet med miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen faktiskt är lösta 20. För att trycka ytterligare på vikten av generationsmålet utvecklas detta till att bli ett övergripande mål. Generationsmålet Att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser Generationsmålet skall bli vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället samt visa på den inriktning som krävs för samhällets omställning. Generationsmålet utvecklas och följande punkter slås fast: Arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen ska inte ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Beslut inom EU och i internationella sammanhang påverkar utformningen av den nationella miljöpolitiken och miljökvaliteten i Sverige. Kunskapen om ekosystemtjänster och deras värden är centrala i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen och en hållbar utveckling. Etappmål Etappmålens uppgift är att konkretisera den samhällsomvandling som behöver ske för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. 21 19 Naturvårdsverket, rapport 6433 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetesmålen 2011, maj 2011, s.16. 20 Regeringskansliet < http://www.regeringen.se/sb/d/2055> 2011-07-13, 08:45 21 Etappmål i miljömålssystemet, s.19, Delbetänkande av Miljömålsberedningen, SOU 2011:34 13

Skillnader delmål/etappmål Dagens system med delmål kommer att fortlöpande ersättas med s.k. etappmål. Dessa anger milstolpar på vägen för att nå den önskade miljökvaliteten samt generationsmålet. Den största skillnaden mellan delmål och etappmål är att delmålen beskriver det önskade tillståndet i miljön som skall uppnås, medan etappmålen skall beskriva den önskade samhällsomställningen. Resterande skillnader punktas upp nedan. Delmål 22 Kräver riksdagsbeslut Samlad behandling i propositioner Ligger under miljökvalitetsmålen Etappmål 23 Regeringsbeslut (utom i enstaka fall) Tematisk behandling i propositioner Ligger under strategier eller miljökvalitetsmål Enligt regeringen kommer den nya arbetsformen med etappmål att möjliggöra målövergripande formuleringar, så att flera miljökvalitetsmål kan uppnås samtidigt. Etappmålens uppbyggnad Sammanfattningsvis skall etappmålen: 24 - Vara ambitiösa men möjliga att nå. - Identifiera en önskad samhällsomställning och inte beskriva det miljötillstånd som vi vill uppnå, eftersom det redan är fastlagt i miljökvalitetsmålen och dess preciseringar. - Vara kopplade till styrmedel och åtgärder och vara tidsetapper på vägen mot att uppnå förutsättningarna för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål. Etappmål kan enligt Miljömålsberedningens direktiv föreslås när det finns underlag med samhällsekonomiska konsekvensbedömningar. - Vara tidsetapper på vägen mot att uppnå förutsättningarna för att nå ett eller flera miljökvalitetsmål. 22,17 Länsstyrelsen Skåne <http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/miljo-ochklimat/miljomal/20101203_harald_perby_miljodepartementet.pdf> 2011-06-18, 12:12 24, 22 Etappmål i miljömålssystemet, Delbetänkande av Miljömålsberedningen, SOU 2011:34 14

Den tredje punkten är av stor vikt för miljöarbetet, då denna innebär att det nu mer kommer att genomföras samhällsekonomiska analyser av förslaget på etappmål. Detta gjordes ej tidigare för delmålen. Även non action costs skall tas med i beräkningarna, dvs den kostnad som skulle uppstå om Sverige ej agerar på detta miljöområde 25. Etappmålen idag Miljömålsberedningen, vilka arbetar med att ta fram etappmålen, anser i dagsläget endast finns tillräckligt med beslutsunderlag för att ta fram etappmål inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall samt biologisk mångfald. Inom resterande områden är informationen och kunskapen knapphändig, och några förslag på etappmål återfinns ej. Dock finns det i dagsläget ett etappmål formulerat och det är för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Etappmålet är detsamma som delmålet från 2009, dvs Sveriges utsläpp skall år 2020 vara 40 % lägre än de utsläpp som uppmättes år 1990. Målet omfattar de verksamheter som ej är del av systemet för handel med utsläppsrätter. Planen för att utveckla fler etappmål är att miljömålsberedningen, förutom de etappmålsförslag som lämnas i delbetänkandet Etappmål i miljömålssystemet, SOU 2011:34, även lämnar förslag till etappmål inom ramen för kommande strategier. Även de myndigheter med kunskap inom relevanta områden skall komma att ge förslag till etappmål 26. Samtliga etappmål beräknas vara färdigställda år2013. Miljömålsberedningens förslag till etappmål finns att läsa i bilaga 2. Nya preciseringar Regeringen lämnar i sin proposition 2009/10:155 önskade formuleringar av preciseringar för samtliga 16 miljökvalitetsmål. Dessa har setts över och i bilaga 6 i Naturvårdsverkets rapport 6433 27 återfinns nya förslag till preciseringar för miljökvalitetsmålen vilka har tagits fram i samråd med berörda myndigheter. Samtliga 16 miljömål har fått förslag på nya eller ändrade preciseringar. De nya preciseringarna skall följa särskilda anvisningar då de formuleras. Dessa anvisningar finns att läsa i Miljömålen på ny grund, bilaga 4, s.95. Preciseringarna anger miljökvalitetsmålens innebörd och ska kunna fungera som kriterier när miljömålen följs upp. Preciseringarna fanns redan i det gamla miljömålssystemet, men hade då en mindre central roll i och med att delmålen beskrev den konkreta miljökvalitetsstatus som skulle uppnås. I det nya systemet där etappmålen istället beskriver en önskad samhällsomställning får preciseringarna ökad betydelse. Nedanstående tabell visar en sammanställning över vilka preciseringar som påverkats av den nya bedömningsgrunden. Slutsatsen mer positiv innebär att det ser ut att bli lättare att uppnå preciseringen i och med den nya bedömningsgrunden. Slutsatsen påverkas ej innebär att den nya bedömningsgrunden ej påverkat bedömningen om preciseringarna kan komma att uppnås. I flera fall har inga nya preciseringar tillkommit. 25 Representant i Miljömålsberedningen, mailintervju 2011-07-15 27 Naturvårdsverket, rapport 6433 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetesmålen 2011, maj 2011. 15

Tabell 1. Sammanställning av den nya bedömningsgrunden samt de nya preciseringarnas påverkan på miljökvalitetsmålen Miljökvalitetsmål Förändring av bedömningen iom ny bedömningsgrund Förändring av bedömningen iom nya preciseringar 1. Begränsad klimatpåverkan Påverkas ej Inga nya preciseringar 2. Frisk luft Målet kan klaras om ytterligare åtgärder vidtas som får genomslag i miljön. Möjligheten att nå målet mer positiv 3. Bara naturlig försurning Möjligheten att nå målet mer positiv 4. Giftfri miljö Möjligheten att nå målet mer positiv Påverkas ej Påverkas ej Nya preciseringarna har till stor del samma innebörd som de nuvarande delmålen, men har tydliggjort denna samt förutsättningarna för att nå detta. 5. Skyddande ozonskikt Påverkas ej Preciseringen nu mer mät- och uppföljningsbar 6. Säker strålmiljö Möjligheten att nå målet i princip samma som tidigare år 7. Ingen övergödning Möjligheten att nå målet mer positiv 8. Levande sjöar och vattendrag Möjligheten att nå mål om övergödning mer positiv, annars ingen påverkan 9. Grundvatten av god kvalitet Har tidigare tagit naturens återhämtningstid i beaktning vid bedömning av miljökvalitetsmålet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Påverkas ej 11. Myllrande våtmarker Möjligheten att nå målet mer positiv enklare att nå målet än tidigare 12. Levande skogar Möjligheten att nå målet mer positiv 13. Ett rikt odlingslandskap Möjligheten att nå målet troligen mer positiv 14. Storslagen fjällmiljö Möjligheten att nå målet mer positiv Ingen kommentar Påverkas ej Påverkas ej Ingen kommentar Förtydligande av miljömålets innebörd, annars ingen ändring Påverkas ej Bedömningen har breddats Påverkas ej 15. God bebyggd miljö Påverkas ej Påverkas ej 16. Ett rikt växt- och djurliv Påverkas ej Påverkas ej Fler preciseringar än tidigare, bedömningen påverkats i positiv riktning Sammanfattningsvis bedöms nio (56 %) av de 16 miljökvalitetsmålen som enklare att uppnå till år 2020 i och med den nya bedömningsgrunden. 16

Nya formuleringar för målen Enligt information från miljödepartementet 28 är det tre av miljökvalitetsmålen vars formulering kommer att ändras. De tre berörda miljökvalitetsmålen är Giftfri miljö, Säker strålmiljö samt Bara naturlig försurning. Mål Tidigare formulering Ny formulering 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i tekniska material, kulturföremål och byggnader. 4. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 6. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. 28, 25 Regeringskansliet, miljödepartementet, <http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/miljo-ochklimat/miljomal/20101203_harald_perby_miljodepartementet.pdf 2011-08-03>, 14:03 17

Nytt bedömningssystem och fortsatt tidsplan 29 Systemet med de röda, gula och gröna gubbarna kommer troligtvis att avskaffas och ersättas av ett nytt system. Upplägget på detta är ej klart i dagsläget 30. År Månad Händelse 2012 Januari Delmål ersätts av etappmål (presenteras i budgetproposition) 2012 Juli Naturvårdsverket levererar del 2 i sin fördjupade utvärdering om möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen, även kallad FU 2012. (remiss) 2012 Juli Miljömålsberedningen levererar strategi 1 med etappmål (remiss) 2013 Mars Prop./skrivelse med regeringens prioriteringar och förslag till strategi med etappmål Miljöarbete hos Vänersborgs kommun Tredje stycket i Vision Vänersborg: All kommunal verksamhet omfattas av tanken på ett ekonomiskt, socialt och hållbart samhälle. Miljömål antagna och genomförda 31 Den 1 november 2006 antog Vänersborgs kommun egna lokala miljömål (Kf N12, Dnr 2004.4). Det är Agenda 21-gruppen som leder arbetet i kommunen. En uppföljning på miljöarbetet mellan åren 2006 och 2008 gjordes år 2009. Dock fanns svårigheter att genomföra en fullgod analys då metoder för hur uppföljningen skulle gå till ej var utvecklade vid uppföljningstillfället. I maj 2009 reviderades de tidigare miljömålen för 2006-2008, och det nya styrdokumentet Lokala miljömål för Vänersborg 2009-2011 färdigställdes (Kf N 62, Dnr 2009.22). Kommunen avser att göra en uppföljning av de lokala miljömålen under våren 2012. Kommunen använder den nationellt antagna indelningen av miljökvalitetsmålen, vilken också används på regional nivå för Västra Götalandsregionen. Dock återfinns ej tre av de nationella miljömålen som lokala miljömål i kommunen. Detta då kommunen ej berörs av dessa på grund av den rådande geografin (mål 10, Hav i balans samt levande kust och skärgård, mål 13 Storslagen fjällmiljö ) eller att kommunens lokala insatser sker i samarbete med Länsstyrelsen (mål 3, Bara naturlig försurning ). Målgruppen för Vänersborgs lokala miljömål är den geografiska kommunen. Detta innebär att varje gruppering, företag, organisationer eller privatpersoner plockar ut de mål som är av 30 Representant från Miljömålsberedningen, mailintervju löpande juli 2011 31 Vision för Vänersborg, antagen av Vänersborgs Kommunfullmäktige, juni 2005. 18

särskild betydelse för deras verksamhet och formulerar därefter ett eget lokalt miljömål utifrån detta 32. Slutsatser med diskussion Syftet med denna uppsats var som tidigare nämnt att se över hur Vänersborgs kommun kan komma att påverkas av den nya miljömålsstrukturen. Ett uppdrag som bitvis varit svårt att få struktur kring då det fortfarande råder frågetecken kring förändringarna. Men även med närvarande frågetecken finns det i dagsläget flera spännande aspekter och beslut att beakta. I följande text presenteras det tankar och funderingar tillsammans med slutsatser som framkommit under arbetets gång, både sådana som berör Vänersborg som kommun men också mer allmänna. Viktigt att Vänersborg och Sveriges andra kommuner fortsätter att arbeta med miljömålen, trots viss otydlighet Enligt tidsplanen kommer det att dröja ända tills mars 2013 innan de nya strategierna och alla etappmålen för Sveriges miljöarbete är klara, en övergångsperiod på närmare fyra år räknat från när propositionen lades fram. Visserligen kan det komma etappmål under tiden, men det är svårt att arbeta med ett system som är halvfärdigt. Det är således viktigt att samhället ej drar i nödbromsen och passivt inväntar nya direktiv från regeringen, utan fortsätter att aktivt arbeta med miljömålen med de gamla delmålen som stöd. Det finns annars risk att miljöarbetet tappar fart 33. Samma resonemang understryker även Emma Wallrup (V), ledamot i miljömålsberedningen: "Det är viktigt att fortsätta arbetet med miljömålen som tidigare och de nuvarande delmålen ligger fast till dess att nya är på plats, vilket är viktigt om vi ska nå miljömålen i tid. Arbetet med miljömålen får inte stanna av." Generationsmålet skall nu bli vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället, något som Vänersborgs kommun kan komma att behöva ta i beaktning. Exempelvis kan en omformulering av informationsbroschyrer och hemsida vara nödvändig. Även de nya formuleringarna av miljökvalitetsmålen innebär att kommunen behöver se över sina informationskanaler. Detta berör Vänersborgs miljömål nummer fyra och sex, giftfri miljö samt säker strålmiljö. Rent organisatoriskt påverkas ej kommunernas arbete, då förändringarna ligger på nationell myndighetsnivå. Kommunerna påverkas ej heller direkt av den nya bedömningsgrunden eftersom det ej ligger på deras, utan på länsstyrelsernas, ansvar att genomföra detta. Dock genomför vissa kommuner egna uppföljningar av sina miljömål, och då kan det vara lämpligt att ta den nya bedömningsgrunden i beaktning. Förutom dessa relativt små och enkla förändringarna är det i dagsläget svårt att säga hur Vänersborgs miljömål i större drag kommer att påverkas av det nya miljömålssystemet. Informationen om den nya miljömålsstrukturen till kommunerna är knapphändig och många beslut skall inväntas. Av de större förändringarna är det tänkbart att det är de nya etappmålen som kommer att få störst påverkan på kommunernas arbete. Dock kommer kommunerna troligen att börja se över sina egna miljömål först när detta gjorts på regional nivå, dvs efter mars 2013. Det är idag två länsstyrelser som påbörjat detta arbete länsstyrelsen i Dalarna 32 Lokala miljömål för Vänersborg år 2009-2011, s.3, Vänersborgs kommun, Agenda 21, Ann Olsson, (2010) 33 Etappmål i miljömålssystemet, s.25, Delbetänkande av Miljömålsberedningen, SOU 2011:34 19

samt länsstyrelsen i Kronoberg. Kontaktpersoner för båda dessa har sökts för en kommentar, dock utan framgång. Länsstyrelsen i Västra Götaland inväntar som tidigare nämnt definitiva formuleringar av etappmålen innan de startar sitt arbete. Naturvårdverket har även noterat att det finns en osäkerhet hos kommuner och länsstyrelser vilken roll preciseringarna bör ha i det lokala och regionala miljöarbetet, en roll som behöver förtydligas 34. Ett system med svårtydd bedömningsgrund, men med mer exakta preciseringar en chans för Sverige att återigen bli ett föregångsland inom miljöfrågorna? Vad det gäller den nya strukturen kan den nya bedömningsstrukturen tänkas vara något svårtydd att använda för berörda instanser. För hur bedöms om något är möjligt att nå? Tidigare struktur innebar att ett visst värde eller tillstånd skulle vara uppnått för att målet skulle vara uppfyllt, nu räcker det alltså med att det finns möjlighet att nå målet. Enligt mig skulle det även behövas kriterier eller preciseringar för vad som avgör om ett miljökvalitetsmål skall bedömas som möjligt att nå. Den nya bedömningsgrunden har också gjort att fler preciseringar anses ha en positiv utveckling och kan komma att nås, se tabell 1 s.16. Något som kan tyckas tveksamt eftersom ingen miljökvalitetsförbättring skett, utan endast en ändring av sättet att bedöma problemet. Vi når alltså fler mål utan att miljön förbättrats. Till skillnad från den nya bedömningsgrunden har formuleringarna av de nya preciseringarna som utvecklats ej påverkat bedömningen om miljökvalitetsmålet kommer att nås. Snarare har dessa tydliggjort vissa delar genom att de blivit mer omfattande. Dock råder det vissa frågetecken kring preciseringarna och de har setts över under hård tidspress. Resultatet bör därför utvärderas 35. Det behövs även struktur kring om målen anses kunna nås om samtliga preciseringar är uppfyllda, eller om det räcker med ett fåtal. Det bör även förtydligas om preciseringarna ges olika vikt eller om samtliga bedöms likvärdigt. Värsta tänkbara scenario är alltså att miljöarbetet faktiskt stannar upp på alla nivåer i Sverige, såväl lokal som regional och nationell. Otydligheten i frågan kan komma att tolkas som att vi behöver inget göra förrän den nya strukturen är klar eller att vi vill vänta och se. Detta skulle leda till att Sverige tappar närmare fyra år av aktivt miljöarbete - tid, pengar och engagemang som sen kan vara svåra att ta igen. Då gör Sverige sig en björntjänst, inte bara för sig själva utan för hela Europa, hela världen. Om det nya miljömålssystemet istället innebär de förbättringar de utlovar, ja då finns kanske chans att vi återigen får se den svenska flaggan i topp på EPI s lista. 35, 37 Naturvårdsverket, rapport 6433 Miljömålen på ny grund, Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetesmålen 2011, maj 2011. 20

Politiska vindar blåser åt olika håll och oenighet råder mellan Alliansen och Oppositionen i miljöfrågorna I en tid då vi lever över vår jords tillgångar och där allt fler miljöproblem tornar upp sig i horisonten bakom de som redan råder, kan vikten av ett kraftfullt och fungerande miljöarbete ej överdrivas. Sverige har länge ansetts vara ett föregångsland inom området, men har tappat fart de senaste åren. Vi har gått från att vara näst bäst i världen på miljöarbete, till att glida ner på en femteplats 36. Kanske kan denna omstrukturering av miljömålsarbetet vara ett steg i rätt riktning för att vända denna utveckling? Det är svårt att säga. De politiska vindarna blåser åt spridda håll, och Sveriges riksdagspartier är inte helt eniga om att detta var rätt åtgärd att sätta in. Den styrande, borgerliga alliansen menar att översynen av miljömålen kommer att resultera i ett mer effektivt miljöarbete, något som oppositionen motsätter sig. I den reservation finns att läsa i Etappmål i miljömålssystemet, SOU 2011:34 uttalar sig miljömålsberedningens representanter från S, V samt Mp enligt följande: Det har redan tidigare varit tydligt att regeringens hantering av miljömålssystemet minskat möjligheten att nå det övergripande målet, att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Nu står det också klart att regeringens direktiv hindrar Miljömålsberedningen att föreslå de åtgärder som enligt miljöforskningen är nödvändiga för att klara dagens miljöutmaningar. I den av Sverige underskrivna Rio-deklarationen står att: I syfte att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Vi kan inte se att Miljömålsberedningens förslag överensstämmer med detta åtagande. Miljömålsberedningen lägger i denna rapport enbart ett fåtal konkreta etappmål på ett fåtal områden. Det är också mycket problematiskt att etappmålen alltför ofta inte är mätbara. Det är tydligt att detta riskerar att inte räcka för att snabba upp miljöarbetet i en sådan takt att generationsmålet och miljökvalitetsmålen kan nås. Då är risken överhängande att tiden till generationsmålet är för kort för att målet ska kunna nås. Många fler av de delmål som Miljömålsrådet tidigare föreslagit skulle ha behövt omvandlas till etappmål för att fungera som vägledning för alla aktörer som påverkar miljön i Sverige. Med Miljömålsberedningens förslag kommer det att dröja flera år innan en heltäckande uppsättning etappmål kan presenteras från myndigheter och från de föreslagna strategierna Enligt en representant från miljömålsberedningen är ett av huvudargumenten bakom propositionen att miljöproblemen skulle ha blivit allt mer gränsöverskridande och att det inte fanns med strategier för detta i det gamla systemet. Enligt samma källa är det inte helt sanningsenligt då det fanns mycket i det gamla systemet om samarbete mellan gränserna. Skälet bakom beslutet är att regeringen tyckte att det var obehagligt med alla röda gubbar som visar att miljötillståndet i Sverige inte blir bättre i en sådan takt att Sverige når önskad 36 Yale Center for Environmental Law & Policy, and Center for International Earth Science Information Network at Columbia University. "Environmental Performance Index EPI (2010). 21

miljökvalitet år 2020. Regeringen var helt enkelt inte beredd att satsa de resurser som skulle krävas för att miljömålen skulle kunna nås och rev därför upp hela systemet. En representant från Alliansen i miljömålsberedningen hävdar dock att översynen gjordes för att få en tydligare politisk styrning vad gäller avvägningar när mål kan komma i konflikt med varandra, samt för att tydligare visa att vi ej kan välta över miljöproblemen på andra om vi inte lyckas lösa dem själva. Tillsättning av miljömålsberedningen är ett led i att tydligare förankra arbetet politiskt o ska snarare ses som en skärpning av arbetet. Det råder alltså oenighet kring hur strukturen skall läggas upp för arbetet med miljöfrågor. En oenighet som enligt mig är klart negativt när det gäller att angripa frågor så pass komplexa och centrala som miljöfrågorna faktiskt är och där det behöver fattas långsiktiga och kloka beslut. Referenser Återfinns som fotnoter i slutet av varje sida. 22

Bilagor Bilaga 1, personer i samverkansgruppen samt ledamöter i miljömålsberedningen Samverkansgruppen: Myndighet/organisation Boverket Energimyndigheten Exportkreditnämnden Fiskeriverket Försvarsmakten Jordbruksverket KemI (Kemikalieinspektionen) Konjunkturinstitutet* Kommerskollegium Konsumentverket Lantmäteriet* Livsmedelsverket LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) Läkemedelsverket Miljöförbundet Jordens Vänner Miljömålsberedningens sekretariat Myndigheten för samhällsskydd och Förnamn Efternamn Martin Hedenmo Charlotte Billgren Eva Axelsson Karin Bjerner Arne Wessner Martin Sjödahl Mona Blomdin Persson Eva Samakovlis Marianne Jönsson Ingela Dahlin Mats Halling Anna-Karin Johansson Jan Eksvärd Charlotte Unger Annaa Mattsson Marie Uhrwing Claes-Håkan Carlsson beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet RUS (Regional Utveckling och Anders Johnson Karin Schibbye Sven Göthe Magnus Eriksson Samverkan i miljömålssystemet) 23

RUS (Regional Utveckling och Stig Hammarsten Samverkan i miljömålssystemet) SCB (Statistiska centralbyrån)* Viveka Palm SGU (Sveriges geologiska undersökning) Lars-Ove Lång Sida (Styrelsen för internationellt Maria Berlekom utvecklingsarbete) Sjöfartsverket Reidar Grundström SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Anders Hagnell Svenskt Näringsliv Skogsstyrelsen SLU (Sveriges lantbruksuniversitet)* Anders Normann Ulrika Siira Göran Ståhl SMHI (Sveriges meteorologiska och Bernth Samuelsson hydrologiska institut)* Miljömålsberedningen: Ordförande är Rolf Annerberg, generaldirektör för Forskningsrådet Formas. De parlamentariskt tillsatta ledamöterna är: Roger Tiefensee (c) Anita Brodén (fp) Irene Oskarsson (kd), kommer att förordnas inom kort Lars Hjälmered (m) Per Bolund (mp) Matilda Ernkrans (s) Emma Wallrup (v) Sekretariatets huvudsekr. är Marie Uhrwing 24

Bilaga 2, Miljömålsberedningens förslag till etappmål samt Naturvårdsverkets yttrande 37 kring dessa Miljömålsberedningen anser att det finns tillräckligt med underlag för att formulera etappmål för områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall samt biologisk mångfald. Förslagen till dessa går att läsa nedan och publicerades den 31 mars 2011 38. Den 22 september 2011 lämnade Naturvårdsverket sin syn på Miljömålsberedningens förslag till etappmål. De etappmålsbundna yttrandena går att läsa under varje föreslaget etappmål. För hela yttrandet hänvisas läsaren till Naturvårdsverkets hemsida 39. Luftföroreningar De miljöpolitiska åtgärderna för att begränsa luftföroreningarna i Sverige bör enligt Miljörådsberediningen ske inom tre nyckelområden med följande inriktning: 4. Minskad import av luftföroreningar. 5. Minskade inhemska utsläpp av luftföroreningar. 6. Förbättrad lokal luftkvalitet genom åtgärder på lokal nivå. Inom dessa områden finns fyra föreslagna etappmål, vilka är: Etappmål om begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa Senast år 2014 har Sveriges insatser bidragit till att EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella utsläpp av luftföroreningar genom en revision av det s.k. takdirektivet. Viktiga utgångspunkter för den svenska förhandlingspositionen är de europeiska utsläppsminskningar som behövs för att skapa förutsättningar att nå de svenska miljökvalitetsmålen och möjligheterna att begränsa de inhemska utsläppen. Senast 2014 har Sveriges insatser bidragit till att det nya Göteborgsprotokollet under FN:s luftvårdskonvention CLRTAP ratificerats av tillräckligt många länder för att ha trätt i kraft. Sverige bör skyndsamt ratificera det nya Göteborgsprotokollet och internationellt verka aktivt för att andra länder, inte minst de som inte är medlemmar i EU, också skyndsamt ratificerar Göteborgsprotokollet. Motivering För att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft samt Bara naturlig försurning är Sverige beroende av kraftiga minskningar av utsläppen utomlands och då främst i Europa. Idag härrör närmare 75 % av den ammoniak som når svenska marker och vattendrag från andra länder än Sverige. Samma siffra för kväveoxiderna uppgår till närmare 90%. 37 Naturvårdsverket <www.naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/yttranden/yttranden- 2011/Etappm%c3%a5l%20i%20milj%c3%b6m%c3%a5lssystemet/Yttrande_SOU_Etappm%c3%a5l.pdf > 2011-10-01, 18:36 38 Statens offentliga utredningar <www.regeringen.se/sb/d/14454/a/165232 > 2011-10-01, 18:42 39 Naturvårdsverket <http://www.naturvardsverket.se/upload/30_global_meny/yttranden/yttranden- 2011/Etappm%C3%A5l%20i%20milj%C3%B6m%C3%A5lssystemet/Yttrande_SOU_Etappm%C3%A5l.p df > 2011-10-01, 18:52 25