Analysunderlag till den halländska tillväxtstrategin 2014-2020 För en hållbar tillväxt och utveckling
Innehåll Inledning... 3 1. Strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik 2014-2020... 4 Den regionala utvecklingsstrategin Bästa livsplatsen... 4 Europa 2020-strategin en smart och hållbar tillväxt för alla... 5 Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020... 9 Uppsamling vad säger det strategiska ramverket?... 11 2. Omvärld... 12 Demografisk utveckling... 13 Globaliseringens ekonomiska, sociala och rumsliga effekter... 16 Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser... 21 Teknisk utveckling förändrar efterfrågan på arbetskraft... 23 Mer komplicerad matchning på arbetsmarknaden... 26 Ökad kulturell och etnisk mångfald... 28 Hot och möjligheter för en hållbar tillväxt i Halland... 30 3. Hallands struktur och utveckling... 31 Befolkning och demografi... 31 Regional ekonomi... 34 Arbetsmarknad... 39 Näringsliv... 43 Kunskap och innovationer... 52 Hallands landsbygd, struktur och utveckling... 56 4. Erfarenheter från tidigare tillväxtarbete... 63 Ett hållbart utvecklingsarbete... 63 Erfarenheter från sammanhållningspolitikens genomförande... 63 Region Hallands tillväxtarbete... 67 5. Slutsatser... 70 Bilaga 1 Halland och Europa 2020-målen... 72
Inledning Denna analys utgör underlag för den halländska tillväxtstrategins inriktning och prioriteringar. Utgångspunkten för analysen är att Region Halland har ett statligt uppdrag att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland, ett uppdrag som regleras i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Denna politik benämns i rapporten som regional tillväxtpolitik. Lagen om regionalt utvecklingsansvar anger bland annat att Region Halland ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för den strategins genomförande. Detta ansvar ligger på regionerna för att de specifika förutsättningarna som finns regionalt bäst ska kunna tillvartas. 1 Strategin är den regionala utvecklingsstrategin Halland Bästa livsplatsen 2005-2020. Med utgångspunkt i Bästa livsplatsen ska tillväxtstrategin ge en konkret bild av vad den regionala tillväxtpolitiken ska åstadkomma mellan år 2014 och fram till 2020. En hållbar tillväxt och utveckling Det är Region Hallands uppdrag att skapa en hållbar tillväxt i Halland. Själva kärnan i en hållbar tillväxt är att ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer är ömsesidigt beroende av varandra. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för utveckling, men den tillväxten är inte hållbar om den äventyrar miljön eller om välståndet inte fördelas rättvist. För att vara hållbar behöver den även resulterar i en tillväxt i mänskligt kapital, exempelvis ökad hälsa eller förbättrad utbildningsnivå. Ur ett annat perspektiv skulle en brist på ekonomisk tillväxt försämra förutsättningarna för ekologisk hållbarhet då det är förenat med stora kostnader att ställa om samhället från exempelvis ett beroende av fossila bränslen till ett oberoende. Det skulle även reducera möjligheterna att göra investeringar i välfärd, kultur och utbildning. Alltså är en social och ekologiskmässig utveckling både att betrakta som ett resultat av och en förutsättning för ekonomisk tillväxt. 2 Som övergripande målbeskrivning för ett politikområde är en hållbar tillväxt vag. Det är snarare en ideal bild än ett konkret mål som uppnådda resultat kan värderas emot. Däremot är begreppet användbart för att identifiera och diskutera olika samhällsproblem. Genom att betrakta omvärlden genom ett hållbar-tillväxt-raster kan Region Halland resonera sig fram till vilka prioriteringar och insatser som behöver göras. Disposition Analysen disponeras i fem kapitel. Det första kapitlet beskriver det strategiska ramverket som regional tillväxtpolitik verkar inom. Kapitlet två lyfter samhälleliga förändringar och trender i omvärlden. Därefter flyttas fokus till Halland och vi får en genomlysning av Hallands utveckling och struktur. Det fjärde kapitlet lyfter erfarenheter från tidigare tillväxtarbete, relevanta att ta med sig i det kommande arbetet. Avslutningsvis i det femte kapitlet sammanfattas slutsatserna. 1 Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län 2010:630 2 Hållbar regional tillväxt, en kunskapsöversikt om ekonomisk tillväxt, kluster och storstäders betydelse, ITPS, 2009
1. Strategiskt ramverk för regional tillväxtpolitik 2014 2020 Region Hallands ansvar är att skapa en hållbar tillväxt i länet. När den politiken formuleras och genomförs finns det regionala, nationella och europeiska styrdokument att förhålla sig till. I detta kapitel beskrivs tre styrdokument som den halländska tillväxtstrategin behöver förhålla sig till på olika sätt. - Den regionala utvecklingsstrategin Bästa Livsplatsen - Europa 2020-strategin en smart och hållbar tillväxt för alla - Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 Den regionala utvecklingsstrategin Bästa livsplatsen Formellt är Bästa livsplatsen, Hallands regionala utvecklingsstrategi, det mest betydelsefulla styrdokumentet för den regionala tillväxtpolitiken i Halland. Att ta fram en regional utvecklingsstrategi och samordna dess genomförande är den bärande delen i det statliga uppdraget om regionalt utvecklingsansvar. Bästa livsplatsen utgörs av fyra strategier: - Grundläggande förutsättningar - Här förverkligar vi bodrömmar - Här bygger vi företag med kunskap - Här skapar vi fördelar av läget Till dessa fyra strategier finns 15 mål. Som exempel kan strategin Här bygger vi företag med kunskap lyftas. Dess tre mål är Entreprenörskap och innovationer, Balans mellan näringsliv och utbildning, Mångfalden som tillgång. 3 Målen i Bästa livsplatsen är formulerade mer för att signalera en övergripande inriktning på tillväxtarbetet än att vara skarpa och uppföljningsbara. Bästa livsplatsen är hela Hallands strategi. Alla kommuner och aktörer ska förhålla sig och agera utifrån den. Konskevensen av det är att den är allmänt hållen, den anger inte vem som ska göra vad eller hur genomförandet ska organiseras. Förutom att vara mer konkret innehållsmässigt behöver tillväxtstrategin, för att utgöra ett mervärde i relation till Bästa livsplatsen, hantera frågan om rollfördelning samt kopplas till en struktur som stödjer genomförandet. Styrning och ledning genom uppföljning, utvärdering och gemensamt lärande är en viktig del i den strukturen. En översyn av omvärldsanalysen till Bästa livsplatsen gjordes under vintern 2012-2013. Översynen resulterade i rapporten Kunskapsplattform för Halland 2020. Utifrån rapporten bedömdes att den regionala utvecklingsstrategins inriktning fortfarande är relevant. Däremot betraktas den som alltför allmän för att åstadkomma ett fokuserat genomförande. Rapporten bearbetades av ledande region- och kommunpolitiker och sex utmaningar för Halland identifierades. - Att identifiera och ta tillvara innovationer - Att närma oss nya tillväxtmarknader - Att stärka den egna regionens tillväxt och närma oss andra tillväxtregioner i vår närhet - Att göra Halland mer känt - Att bredda kompetensen och stärka utbildning och kunskap 3 Halland bästa livsplatsen, regional utvecklingsstrategi 2005 2020, Region Halland
- Att medverka till attraktivt boende och goda livs- och boendemiljöer Dessa är utmaningar för Halland fram till år 2020. De kommunicerades brett till aktörer under ett stormöte våren 2013. Den halländska tillväxtstrategins innehåll behöver utgå från de sex utmaningarna, och den behöver tydliggöra vad just Region Hallands bidrag består i och hur dessa avgränsas gentemot kommuners och andra aktörers bidrag. Genom att ta hänsyn till dessa utmaningar kopplas strategin tydligt till tre av fyra strategier i Bästa livsplatsen. Strategi om grundläggande förutsättningar hamnar i stora delar utanför, vilken berör frågor om en god hälsa, den halländska miljön, välfärdsservice och jämställdhet. Uppsamling Utifrån Bästa livsplatsen behöver tillväxtstrategin: Vara mer konkret och handlingsorienterad än Bästa livsplatsen. Tillväxtstrategin behöver hantera frågan om rollfördelning samt kopplas till en struktur som stödjer genomförandet. Styrning och ledning genom uppföljning, utvärdering och gemensamt lärande är en viktig del i den strukturen. - Ta sin utgångspunkt i de sex utmaningarna och tyddliggöra hur Region Hallands ska bidra till att hantera dem. Viktigt att nämna är att grundläggande förutsättningar såsom en god hälsa, jämställdhet, välfärdsservice och den halländska miljön inte på ett tydligt sätt hanteras av de sex utmaningarna. Europa 2020 strategin en smart och hållbar tillväxt för alla EU:s övergripande strategi för tillväxt och sysselsättning är Europa 2020. Dess syfte är att hantera globaliseringen och öka den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Strategin är det yttersta styrdokumentet för hur EU-program ska användas 2014-2020, vilka kommer att vara betydande finansieringsverktyg för den halländska tillväxtstrategins genomförande. Bland annat därför är det relevant att förhålla sig till Europa 2020-strategin. Dessutom, att närma sig Europa 2020-strategin innebär att ha gemensamma utgångspunkter med andra regioner i Europa, vilket underlättar kommunikation och samarbete internationellt. Det finns stora likheter mellan Europa 2020-strategin och Region Hallands roll i samhället. I att bidra till en hållbar tillväxt står samspelet mellan ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden i centrum för Region Halland. Detsamma gäller för Europa 2020-strategin, men där används istället begreppen smart tillväxt (ekonomi), hållbar tillväxt (ekologi), och tillväxt för alla (social). Europa 2020-strategins utmaningar Analysen som ligger till grund för Europa 2020-strategin pekar på tre strukturella problem och tre globala utmaningar för Europa att hantera. De strukturella problemen är: - Europa har lägre genomsnittlig tillväxt i jämförelse med sina viktigaste ekonomiska partners. Det beror på för låga nivåer av investeringar i innovation, forskning och utveckling. Även olika hinder för marknadstillträde och en otillräcklig användning av informations- och kommunikationsteknik håller tillbaka utvecklingen. - Europa har för låg sysselsättningsnivå. 69 procent i åldrarna 20-64 år arbetade år 2010. Endast 63 procent av kvinnorna arbetade i jämförelse med 76 procent av männen.
- Befolkningens medelålder är accelererande. En kombination av färre förvärvsarbetande och fler pensionärer utsätter välfärdssystem för ökande påfrestningar. De globala utmaningarna är: - En ökad press på Europas näringsliv att stärka sin konkurrenskraft. Världsekonomin blir allt mer sammanflätad och konkurrensen från både utvecklade ekonomier och tillväxtekonomier ökar. - Ett behov av att åstadkomma globala lösningar för ett effektivt och hållbart finanssystem. - Ökningen av världens befolkning intensifiera den globala konkurrensen om naturresurser och utsätter miljön för stora påfrestningar. Beroende av fossila bränslen och en ineffektiv råvaruanvändning leder till att konsumenter och företag utsätts för kostsamma prischocker. Sammantaget har alla punkter ovan relevans för den regionala tillväxtpolitiken, undantaget behovet av globala lösningar för ett effektivt och hållbart finanssystem. Europa 2020-strategins struktur Europa 2020-strategin struktur består av prioriteringar, mål och flaggskeppsinitiativ. Överst finns tre prioriteringar, smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. - Smart tillväxt, handlar om forskning och innovation, det digitala samhället och ungdomsarbetslöshet. - Hållbar tillväxt, lyfter behovet av en mer konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi. - Tillväxt för alla, är prioriteringen för ökad sysselsättning. Här ingår investeringar i kompetensutveckling, livslångt lärande samt arbetsmarknader och välfärdssystem. För att följa upp hur en smart och hållbar tillväxt för alla utvecklas finns fem övergripande mål som anger vart EU ska befinna sig år 2020. Målen avser EU som helhet. Varje medlemsstat omvandlar dessa till nationella mål i så kallade nationella reformprogram. På så sätt anpassas målen utifrån varje medlemsstats förutsättningar. - Sysselsättningsmål, 75 procent av befolkningen i åldrarna 20-64 år ska ha ett arbete. - Innovationsmål, 3 procent av EU:s BNP ska investeras i forskning och utveckling. - Energi- och klimatmålen, utsläppen av växthusgaser ska vara 20 procent lägre än 1990, 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara energikällor och energieffektiviteten ska ha ökat med 20 procent. - Utbildningsmålen, andelen unga som slutar i skolan i förtid ska vara under 10 procent, och minst 40 procent av 30-34 åringarna ska ha högre utbildning.
- Socialt mål, antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner. Vidare finns det för respektive prioritering två eller tre olika flaggskeppsinitiativ. I dessa specificeras åtgärder som är nödvändiga för att de övergripande målen ska uppnås. Inom prioriteringen smart tillväxt finns tre initiativ: - Den digitala agendan, syftar till att uppnå ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad. Frågor rör digital kompetens, bredband, tillit och säkerhet på internet och forskning och innovation inom informations- och kommunikationsteknologi. - Innovationsunionen, vill att innovativa idéer ska omvandlas till produkter, tjänster eller nya lösningar. Det kräver förbättrade villkor och ökad tillgång till finansiering av forskning och innovation. Att stärka utbildningsystemet, fokusera på samhällsutmaningar, attrahera kompetens, främja kreativitet och innovationsupphandling är olika delar i initiativet. - Unga på väg, ska hantera de utmaningar som ungdomar möter på arbetsmarknaden. Ökad anställningsbarhet ska uppnås genom satsningar på livslångt lärande, en ökad andel ungdomar i högre utbildning och en ökad rörlighet i utbildnings- och studiesyfte. Inom prioriteringen hållbar tillväxt finns två initiativ: - En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, strävar efter att stärka näringslivets konkurrenskraft samtidigt som övergången till en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi genomförs. Här ingår bland annat ett bättre företagsklimat, kluster- och handelspolitik och en fungerande inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. - Ett resurseffektivt Europa, syftar till att stödja omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Transportfrågor ges tillsammans med mer energieffektiva byggnader hög prioritet i initiativet. Inom prioriteringen tillväxt för alla finns två initiativ: - En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, har fokus på bättre fungerande arbetsmarknader. Det kräver en mer kvalificerad arbetskraft, bättre arbetstillfällen och arbetsförhållanden, samt fler nya arbetstillfällen och en ökad efterfrågan på arbetskraft. - Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning, syftar till att bekämpa fattigdom och social utestängning. Perspektivitet är brett och inkludera insatser inom flertalet politikområden, exempelvis hälso- och sjukvård, skola och utbildning, arbetsmarknad och migration. Strategins prioriteringar, mål och flaggskeppsinitiativ utgör en ram för regional tillväxtpolitik. Region Halland behöver utifrån sitt mandat, tillgängliga verktyg och regionala förutsättningar gör insatser inom ramen för Europa 2020-strategin. Då både EU och medlemsstaterna följer upp
Europa 2020-strategins mål motiverar att regioner också ska göra det. Region Halland kan med fördel bryta ned de målen till regional nivå och använda dem som indikatorer för Hallands utveckling. Europa 2020-strategins bredd gör att det är svårt att göra insatser som direkt hamnar utanför, däremot kan insatser vara mer eller mindre i linje med strategins viljeyttringar. Två sådana viljeyttringar är samhällsutmaningar och specialisering. Europa 2020-strategin vill använda samhällsutmaningar som drivkraft för innovation Regional tillväxtpolitik ska utgå från regionala förutsättningar. Följaktligen ger Europa 2020- strategin inte några direkta svar på frågan vilka prioriteringar som en region bör göra. Vad den däremot gör är att den skickar signaler avseende vilka generella frågor tillväxtpolitik bör förhålla sig till. Något som betonas kraftigt är betydelsen av att använda samhällsutmaningar som drivkraft för innovation. Översiktligt kan sådana utmaningar vara demografi och hälsa, eller klimat och en ökad konkurrens om naturresurser. Logiken bakom resonemanget är att samhällsutmaningar driver på en global efterfrågan på nya lösningar. Kan Europas näringsliv tillhandahålla sådana lösningar kan konkurrenskraften stärkas och fler arbeten skapas. Då sådana lösningar inte sällan är komplexa krävs det en samverkan mellan forskning, offentlig sektor, användare, näringsliv och ideell sektor för att ta fram dem. Detta motiverar i sin tur en offentlig intervention. Hur den halländska tillväxtstrategin tar sig an samhällsutmaningar kan komma att ha betydelse för förmågan att attrahera extern finansiering. Om tillväxtstrategin kopplar samhällsutmaningar till innovationsarbetet och strukturerat söker nya lösningar på sådana problem kommer strategin i en högre utsträckning vara i linje med Europa 2020-strategin. Därmed ökar genomslagskraften i olika EU-program. 4 Europa 2020-strategin vill se att regioner specialiserar sig Europa 2020 betonar vidare betydelsen av smart specialisering. Det innebär att resurser fokuseras till områden där regioner kan bli konkurrenskraftiga. Smart specialisering är en obligatorisk metod enligt Europa 2020-strategin för att strukturfondsfinansiering ska utlösas till medlemsstaterna. 5 Bakgrunden till behovet av smart specialisering är att många europeiska regionala tillväxt- och innovationsstrategier har kännetecknats av ett välj-vinnaren-syndrom. Högpresterande regioner har kopierats utan hänsyn till regionala förutsättningar. Att arbeta med smart specialisering kommer att vara betydelsefullt för att halländska aktörer ska få genomslag i EU:s olika program för innovation och näringslivsutveckling. För att den halländska tillväxtstrategin ska förhålla sig till smart specialisering behöver den visa hur hänsyn tas till regionala förutsättningar. I det ingår bland annat näringslivsstruktur, det måste finnas företag som kan ta mot resultatet av genomförd politik, och den forskning- och utbildning som bedrivs i regionen. Utifrån regionala förutsättningar behöver strategin kanalisera och koncentrera resurser för att stödja ekonomisk specialisering och innovationsnischer. 4 Västra Götalandsregionen har kommit en bit på vägen, genom att exempelvis arbeta med hållbara transporter som kluster. Det är även Region Skåne som arbetar med begreppen personlig hälsa och hållbara städer. 5 Metoden är sex steg för att ta fram en strategi. Beskrivs utförligt i dokumentet Guide to Research and Innovation Strategies for Smart Specialisations http://s3platform.jrc.ec.europa.eu/home
Uppsamling Utifrån Europa 2020-strategin behöver tillväxtstrategin: - Bryta ned Europa 2020-strategins mål till regional nivå och använda dem som indikatorer för Hallands utveckling. Dessa kan följas upp årligen och användas i den kontinuerliga politiska diskussionen angående vilka insatser som ska prioriteras inom ramen för tillväxtstrategin. - Använda globala samhällsutmaningar som övergripande teman. Samhällsutmaningarna kan vara demografi och hälsa, eller en ökad konkurrens om naturresurser. På regional nivå behöver de dock brytas ned och specificeras tydligare. Sådana teman kan därefter kopplas till flera olika områden. Målet behöver dock alltid vara nya produkter, tjänster eller lösningar med en potentiell global efterfrågan. - Kanalisera och koncentrera resurser som stödjer ekonomisk specialisering och innovationsnischer. Valet av vilka sektorer som tillväxtstrategin ska arbeta med behöver baseras på regionala förutsättningar. I det ingår bland annat näringslivsstruktur, det måste finnas företag som kan ta mot resultatet av genomförd politik, och den forskning- och utbildning som bedrivs i regionen. För att vara helt i linje med Europa 2020-strategin bör specialisering ske inom ramen för en samhällsutmaning, vilka kan fungerar som övergripande teman för regional tillväxtpolitik. Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft 2014 2020 Under perioden 2007-2013 har den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning varit vägledande för den regionala tillväxtpolitiken. Under vintern 2013-2014 pågår ett arbete med att ta fram en ny strategi. Endast ett dialogunderlag fanns tillgängligt när denna analys skrevs. Därför dras inga slutsatser utifrån strategins innehåll. Från ett nationellt perspektiv är målet med regional tillväxtpolitik utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas tillvara på ett hållbart sätt - ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Genomförandet av politiken sker i samspel mellan den nationella, regionala och lokala nivån där utgångspunkten är de regionala strategierna för länens utveckling, i Hallands fall Bästa livsplatsen. Tre utvecklingstrender Den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 tar sin utgångspunkt i tre övergripande utvecklingstrender. - Demografisk utveckling, innebär en minskad skattebas för många kommuner och regioner. Den demografiska utvecklingen bedöms framåt få stora konskevenser för kommersiell och offentlig service, bostäder och kompetensförsörjning. Samtidigt kommer den att skapa en ökad efterfrågan på nya produkter, tjänster och lösningar. I det spåret finns affärsmöjligheter som kan ge en ökad sysselsättning.
- Globaliseringen, vilket är ett brett begrepp som tar sig många olika uttryck. Centralt är att kommunikation och handel ökar, arbetsmarknader växer och omvandlingstrycket på ekonomin ökar. Regioners och företags möjligheter att hantera globaliseringens effekter och möjligheter varierar stort beroende på näringslivsstruktur och regionstorlek. - Miljö och klimat, klimatförändringen är en stor utmaning som kräver en sammanhållen klimat- och energipolitik internationellt, inom EU och i Sverige. Dessa tre utvecklingstrender ger en bild av vad nationell nivå tycker är viktigt att regional tillväxtpolitik hanterar. Det går att konstatera att den nationella omvärldsanalysen ligger i linje med Europa 2020-strategins motsvarighet. Därför är det rimligt att tillväxtstrategins har ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. Prioriteringar Som dialogunderlag med bland annat de svenska regionerna har regeringen skickat ut förslag på prioriteringar. - Ett starkt näringsliv skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om entreprenörskap och företagande, internationalisering, kompetensförsörjning, innovation och forskning, miljödriven näringslivsutveckling och energifrågor, jämställdhet samt integration och minskat utanförskap. - En attraktiv livsmiljö skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om kommersiell och offentlig service, IT-infrastruktur, transportsystem, kultur och turism, fysisk planering och boende. - Ett dynamiskt samarbetsklimat skapar en hållbar tillväxt, inkluderar frågor om internationellt samarbete samt gränsöverskridande samarbete över lands-, läns och kommungränser Precis som för Europa 2020-strategin utgör den nationella strategin en ram. Region Halland behöver utifrån sitt mandat, tillgängliga verktyg och regionala förutsättningar gör insatser inom ramen för den nationella strategin. Uppsamling Utifrån den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 behöver tillväxtstrategin: - Ha ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. Denna slutsats stärks även av Europa 2020- strategin.
Uppsamling vad säger det strategiska ramverket? Utifrån det strategiska ramverket behöver den halländska tillväxtstrategin förhålla sig till nedanstående punkter. - Vara mer konkret och handlingsorienterad än Bästa livsplatsen. Vidare behöver tillväxtstrategin hantera frågan om rollfördelning samt kopplas till en struktur som stödjer genomförandet. Styrning och ledning genom uppföljning, utvärdering och gemensamt lärande är en viktig del i den strukturen. - Ta sin utgångspunkt i de sex utmaningarna och tyddliggöra hur Region Hallands ska bidra till att hantera dem. Viktigt att nämna är att grundläggande förutsättningar såsom en god hälsa, jämställdhet, välfärdsservice och den halländska miljön inte på ett tydligt sätt hanteras av de sex utmaningarna. - Bryta ned Europa 2020-strategins mål till regional nivå och använda dem som indikatorer för Hallands utveckling. Dessa kan följas upp årligen och användas i den kontinuerliga politiska diskussionen angående vilka insatser som ska prioriteras inom ramen för tillväxtstrategin. - Använda globala samhällsutmaningar som övergripande teman. Samhällsutmaningarna kan vara demografi och hälsa, eller en ökad konkurrens om naturresurser. På regional nivå behöver de dock brytas ned och specificeras tydligare. Sådana teman kan därefter kopplas till flera olika områden. Målet behöver dock alltid vara nya produkter, tjänster eller lösningar med en potentiell global efterfrågan. - Kanalisera och koncentrera resurser som stödjer ekonomisk specialisering och innovationsnischer. Valet av vilka sektorer som tillväxtstrategin ska arbeta med behöver baseras på regionala förutsättningar. I det ingår bland annat näringslivsstruktur, det måste finnas företag som kan ta mot resultatet av genomförd politik, och den forskning- och utbildning som bedrivs i regionen. För att vara helt i linje med Europa 2020-strategin bör specialisering ske inom ramen för en samhällsutmaning, vilka kan fungerar som övergripande teman för regional tillväxtpolitik. - Ha ett genomtänkt förhållningssätt till utmaningarna demografi, internationell konkurrenskraft samt miljö och klimat. Denna slutsats stärks även av Europa 2020- strategin.
2. Omvärld Detta kapitel beskriver samhälleliga förändringar och trender som påverkar förutsättningarna för en hållbar tillväxt i Halland fram till år 2020. Innehållet tar sin utgångspunkt i de omvärldsanalyser som ligger till grund för de europeiska och nationella styrdokument som utgör strategiskt ramverk för den regionala tillväxtpolitiken. Det är Europa 2020-strategin och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020. Översiktligt lyfter dessa tre breda utmaningar: - Den demografiska utvecklingen, där en åldrande befolkning innebär en minskad skattebas för många kommuner och regioner och sätter press på välfärdssystem. - Den ekonomiska utvecklingen, där globalisering och teknisk utveckling leder till ökat omvandlingstryck på ekonomin, storstadskoncentration och växande arbetsmarknader. - Miljö och klimat, där en växande världsbefolkning och en allt större produktion ökar utsläppen och efterfrågan på naturresurser. De ökade utsläppen har bidragit till klimatförändringarna, en global utmaning som kräver en internationellt sammanhållen klimat- och energipolitik. Den regionala tillväxtpolitiken behöver hantera dessa utmaningar utifrån regionala förutsättningar. I detta kapitelges mer substans till de tre utmaningarna. Kapitelet disponeras i sex avsnitt, och respektive avsnitt avslutas med att hot och möjligheter för en hållbar tillväxt identifieras. - Demografisk utveckling - Globaliseringen - Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser - Teknisk utveckling - Matchning på arbetsmarknaden - Migration och kulturell mångfald
Demografisk utveckling Kommande decenniers demografiska utveckling i Sverige kommer att innebär färre förvärvsarbetande och fler pensionärer. En äldre befolkning innebär en växande efterfrågan på välfärdstjänster och ökade kostnader för offentlig sektor. Stora delar av Västvärlden, och även Kina, delar denna utmaning med Sverige. För att kunna finansiera den utökade efterfrågan på välfärdstjänster krävs fler arbetade timmar i ekonomin och en ökad produktivitet, både i näringslivet och i offentlig sektor. 6 I detta avsnitt diskuteras allmänna effekter av den nationella demografiska utvecklingen. Hallands demografiska utveckling redovisas i kapitel två. Nationell demografisk utveckling Vi lever allt längre. Det är den främsta orsaken till den åldrande befolkningen. Som andel av hela befolkningen beräknas gruppen äldre än 65 år att öka från dagens 18,8 procent till 20,5 procent år 2020 och 25,3 procent år 2030. För att ge en mer detaljerad bild av den demografiska utvecklingen kan demografisk försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot användas. Den demografiska försörjningskvoten är den andel av befolkningen som inte är ekonomiskt aktiv i förhållande till den ekonomiska aktiva delen av befolkningen. En kvot på 1 betyder att en person mellan 20-64 år ska försörja sig själv och ytterligare en person. Nationellt var kvoten 0,71 2011. Fram till år 2050 förväntas den ha stigit till 0,87. En osäkerhetsfaktor i sådana beräkningar är migration. En stor invandring skulle föryngra befolkningen och reducera försörjningskvoten. Den demografiska försörjningskvoten tar inte hänsyn till sysselsättningsnivån. Det gör däremot den ekonomiska försörjningskvoten, vilken dividerar summan av unga, äldre och ej förvärvsarbetande med antalet sysselsatta. Därmed är det ett mått på hur många varje förvärvsarbetande behöver försörja förutom sig själv. 2011 var den ekonomiska försörjningskvoten 1,16 i Sverige. En oförändrad förvärvsfrekvens ger en kvot på 1,35 år 2030. Att öka antalet arbetade timmar i ekonomin, fler i arbete helt enkelt, blir ett viktigt inslag för att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning. Det uppnås effektivast genom höjd förvärvsfrekvens i grupper som idag har en låg förvärvsfrekvens. Fler unga och utlandsfödda behöver komma i arbete, och äldre behöver arbeta längre. För en oförändrad försörjningsbörda fram till år 2030 behöver sysselsättningen i Sverige som helhet att öka med cirka 600 000 personer. 7 Den demografiska utvecklingen kommer att öka behovet av välfärdstjänster. Behovet bedöms sammantaget bli mer omfattande och kosta mer än vad som kan finansieras med ett oförändrat skatte- eller avgiftsuttag. Beräkningar för hela Sverige visar att gapet mellan behov och offentliga resurser i dagens prisnivå kommer att vara runt 200 miljarder kronor år 2035. Det motsvarar en kommunal skattehöjning på cirka 13 kronor, det vill säga om gapet enbart skulle finansieras med skatt. 8 Här döljer sig stora regionala skillnader. För Hallands län har behovet av kommunal skattehöjning beräknats till 3,50 kronor. 9 Problemet med den framtida finansieringen av välfärdstjänster är emellertid inte att det saknas resurser totalt sett, utan hur dessa ska kunna 6 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 7 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 8 Tillväxt och välfärd 2010, Region Halland 9 Befolkningsprognos till 2030 för kommunerna i Halland, WSP Analys och Strategi 2012
kanaliseras till välfärdstjänster. Beräkningar visar att svenska folket kommer att ha cirka 1 000 miljarder mer till sitt förfogande för privat konsumtion år 2035. I den demografiska utvecklingen ligger också möjligheter. Den ökade efterfrågan på välfärd ökar behovet av nya sätt att tillhandahålla välfärdstjänster, samt av nya hälsorelaterade produkter och tjänster. Välfärdssektorns kompetensförsörjning och generationsväxling på arbetsmarknaden Även välfärdssektorns kompetensförsörjning påverkas av en förändrad befolkning. I takt med en ökad efterfrågan på välfärdstjänster ökar behovet av personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och social omsorg. Efterfrågan på arbetskraft nationellt beräknas att växa med 210 000 personer till år 2030, samtidigt bedöms tillgången till arbetskraft förbli oförändrad. Välfärdsektorns kompetensförsörjning blir än mer problematisk då nära hälften av de nuvarande anställda kommer att pensioneras fram till år 2025, samt att Sverige har ett underskott av gymnasieutbildade inom vård och omsorg. Generationsväxlingen gäller inte bara världsfärdssektorn utan även arbetsmarknaden i stort. 1,6 miljoner människor kommer att lämna arbetsmarknaden mellan 2010 och 2025. Och den demografiska utvecklingen gör att antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden kommer att vara färre än antalet åldersavgångar. Det finns en risk att generationsväxlingen negativt kommer att påverka konkurrenskraft och produktivitet, givet att inte organisationer och företag arbetar aktivt med kunskapsöverföring mellan dem som är på väg ut från arbetsmarknaden till de som precis trätt in eller är på väg att träda in. Denna aspekt på demografisk utveckling betonar vikten av att så många som möjligt arbetar eller står till arbetsmarknadens förfogande, samt av en fungerande matchning mellan arbetsliv och utbildning. 10 Demografi och urbanisering Den demografiska utvecklingen har även en rumslig dimension. Samtliga län utom Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Uppsala och Halland kommer att ha färre i arbetsför ålder om 15 år än idag. 11 Denna utveckling förklaras av urbaniseringen, vilken innebär en geografiskt koncentrerad folkmängdsökning till större städer. Resultatet är en regional och lokal variation i befolkningens åldersstruktur. Det är främst yngre som flyttar till större städer, och dubbelt så många 80- och 90- talister ser storstaden som ideal jämfört med 40- och 50-talister. 12 Urbaniseringen bidrar därmed till en regional variation avseende demografisk försörjningskvot. Urbaniseringen bedöms att fortsätta under de kommande decennierna. Nationellt är idag 18,8 procent av befolkningen 65 år eller äldre. I storstäderna är motsvarande siffra 15 procent och i glesbygdskommuner 25 procent. Demografiska framskrivningar ger vid handen att år 2040 är motsvarande siffra 19 procent i storstäderna och 32 procent i glesbygdskommuner. 13 En ökad regional variation i demografisk försörjningskvot innebär växande skillnaderna i förutsättningar för en hållbar tillväxt och utveckling i olika delar av landet. De växande skillnaderna leder till svåra avvägningar mellan att främja tillväxt och att kompensera för en brist på tillväxt. 10 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, Ds 2013:19 11 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19 12 Så vill vi bo Om svenska folkets boendevärderingar 2013, Kairos Futures 13 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommisson, Ds 2013:19
Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som den demografiska utvecklingen ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Hot: Låg sysselsättning försvårar finansieringen av en ökad efterfrågan på välfärdtjänster. För en oförändrad försörjningsbörda fram till år 2030 behöver sysselsättningen i Sverige att öka med 600 000 personer. Det behövs en ökad sysselsättning i grupper som idag är underrepresenterade på arbetsmarknaden. Möjlighet: Demografisk utveckling en drivkraft för innovation. Den ökade efterfrågan på välfärdstjänster ökar behovet av innovationer och nya lösningar. Det innebär både ett behov av nya sätt att tillhandahålla välfärdstjänster, samt av att utveckla nya hälsorelaterade produkter och tjänster. Logiken är att sociala behov blir drivkraften för en ekonomisk utveckling. Hot: Ojämn geografisk utveckling. Den rumsliga dimensionen av demografisk utveckling leder till skilda förutsättningar för en hållbar tillväxt. Det leder även till svåra avvägningar mellan att främja tillväxt och att kompensera för en brist på tillväxt.
Globaliseringens ekonomiska, sociala och rumsliga effekter Globalisering definieras som den process som knyter länder närmare varandra genom ett ökande antal transaktioner mellan länder. Det kan röra sig om handel, direktinvesteringar, kapitalflöden, resande, arbetskrafts- och studentrörlighet, eller utbytet av information och teknologi. Dess drivkrafter har varit systematiska avregleringar av marknader, färre handelshinder, integreringen av nya länder i världsekonomin, samt ny informations- och kommunikationsteknologi. 14 Globalisering är ingen förutbestämd process. Sedan finanskrisen 2008-2009 har flera länder vidtagit protektionistiska åtgärder som delvis bromsat globaliseringen. Detta avsnitt disponeras i tre delar. De olika delarna lyfter hot och möjligheter som globaliseringen ställer en hållbar tillväxt inför. Delarna är: - Växande marknader ger nya affärsmöjligheter - Internationell konkurrenskraft och social sammanhållning - Ekonomisk specialisering koncentrerar befolkningen till större städer Växande marknader ger nya affärsmöjligheter Sverige är ett exportberoende land. Den snabba ekonomiska utvecklingen på olika tillväxtmarknader i Asien, Sydamerika och Afrika är därför betydelsefullt för det svenska näringslivet, och globaliseringen integrerar kontinuerligt nya länder i världsekonomin. Resultatet av nya tillväxtmarknaders expansion är en allt större global medelklass, allt fler människor har fått en ökad köpkraft.15 Övergripande bedöms denna utveckling att fortsätta. År 2050 beräknas Kina stå för 28 procent av världens BNP, vilket är att jämföra med USAs 16 procent och Europeiska Unionens 15 procent. Tittar vi framåt kommer allt fler länder att integreras i världsekonomin, företrädesvis i Asien och Afrika. Detta skapar affärsmöjligheter för svenska företag. 16 Tillväxtekonomiers utveckling är dock inte given. I Kina pågår en omställning från en tillväxt baserad på stora investeringar och export, till en tillväxt som drivs av inhemsk konsumtion och produktivitetsutveckling i näringslivet. Kina brottas även med, precis som stora delar av västvärlden, en åldrande befolkning. Andra tillväxtekonomier har också problem, i Brasilien har ekonomin de senaste åren uppvisat den illavarslande kombinationen hög inflation och låg ekonomisk tillväxt. 17 I Indien brottas man med statsfinansiella problem, en dålig energiförsörjning och en exporthämmande infrastruktur. 18 Dessa problem till trots är det likväl ett rimligt antagande att tillväxtmarknader kommer fortsätta att växa, om än inte i samma takt som förut. Att exploatera affärsmöjligheter på en växande världsmarknad är att utnyttja globaliseringen till sin fördel. Brasklappen är att det finns trösklar för att etablera sig på nya marknader. Internationalisering innebär kostnader och tuffa krav, dels på konkurrenskraftiga produkter och tjänster, dels på organisatorisk kapacitet och kunskap om målmarknaden. Bristande kompetens och kapacitet för internationalisering kan därför vara ett hinder för ekonomisk tillväxt. Därmed är det en av flera förutsättningar för att ha råd att investera i välfärd, kultur, grön omställning och utbildning. 14 Förutsättningar för tillväxt och välfärd 2011, Region Halland 15 Kunskapsplattform för Halland 2020, Kairos Futures, 2012 16 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling I Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures AB, 2012 17 The Economist, 27 juli 2013 18 The Economist, 24 augusti, 2013
Behovet av internationell konkurrenskraft specialiserar ekonomin Globaliseringen ökar den internationella konkurrensen, vilken dessutom skärps över tid eftersom tillväxten i länder som Kina allt mer drivs av kunskap och innovation. Tillväxtmarknaders omställning mot produkter och tjänster med ett högt förädlingsvärde utmanar föreställningen om ett innovativt väst och ett tillverkande öst. 19 Tidigare var det industriarbetare utan högre utbildning vars jobb utmanandes av ekonomier med lägre löner. De närmsta åren kommer alla löne- och kompetensnivåer att utmanas. 20 Ökad konkurrens förväntas slå ut produktion med lågoch medelhög kunskapsintensitet i OECD-länderna fram till år 2030. 21 Med det sagt är det också rimligt att förvänta sig att teknisk utveckling kommer att förändra förutsättningarna för produktion. En ökad internationell konkurrens specialiserar ekonomin. Företag blir mer nischade och efterfrågar mer specifik kompetens. Specialisering innebär ett behov av att samverka med andra företag och aktörer för att ta fram komplexa produkter med ett högt förädlingsvärde. Därför ökar betydelsen av regionala och lokala innovationssystem som främjar samarbete mellan företag och olika kunskapsleverantörer. Behovet av kompetent arbetskraft är lika betydelsefullt. Exempelvis är de anställdas utbildning i tjänsteföretag den faktor som har störst betydelse för produktivitet och exportförmåga. 22 Kreativitet, förmåga att nyttiggöra immateriella värden och förändringsbenägenhet är allmänna beståndsdelar i en konkurrenskraftig arbetskraft. 23 Ekonomisk specialisering medför även sociala konsekvenser. Arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap, vilket i kombination med teknisk utveckling och utlokaliseringar slagit ut många enklare arbeten. Detta har missgynnat exempelvis ungdomar med bristfällig utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med nedsatt arbetsförmåga, låg utbildningsnivå eller med kompetens inom tillbakagående yrken. 24 Utbildning och kunskap har ökat i betydelse. På 1970-talet hade individer med enbart grundskola fem procentenheter lägre förvärvsgrad än personer med gymnasial utbildning. År 2010 uppgick gapet till 15 procentenheter. 25 Utbildningens betydelse för att få fotfäste på arbetsmarknaden gör det viktigt att så många som möjligt klarar av skolan. Ett orosmoment är därför den svenska skolans fallande resultat i internationella jämförelser. Något som kan varsla om ett växande utanförskap i framtiden. 26 Sambandet mellan ekonomisk specialisering och exkludering av individer och grupper på arbetsmarknad sätter fingret på en målkonflikt för en hållbar tillväxt. Att främja tillväxt och ökad konkurrenskraft leder till att arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap. Det leder i sin tur till höjda trösklar på arbetsmarknaden, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Detta samband leder till att regional tillväxtpolitik simultant behöver stärka näringslivets konkurrenskraft och öka anställningsbarheten hos individer som riskerka att exkluderas från arbetsmarknaden. 19 OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2012 20 Svenska Framtidsutmaningar slutrapport från regeringens framtidskommission Ds 2013:19 21 OECD Reviews of Innovation Policy, Sweden 2012 22 Tillväxtfakta 2011, Från Arjeplog till Heilongjiang svensk innovationskraft i en global verklighet, Tillväxtanalys och Tillväxtverket, 23 Tillväxtfakta 2011, Från Arjeplog till Heilongjiang svensk innovationskraft i en global verklighet, Tillväxtanalys och Tillväxtverket. Se även Kreativa kraftfält i Halland, slutrapport 2013 24 Arbetsmarknadsutsikter Hallands län 2011-2012 25 Vid arbetslivets gränser Sysselsättning, matchning, barriärer 1974-2010, S 2010:04 26 OECD Reviews of Innovation Policy: Sweden 2012
Ekonomisk specialisering koncentrerar befolkningen till större städer Vi har konstaterat att en ökad internationell konkurrens leder till ekonomisk specialisering. Det konstaterandet har även en rumslig dimension, då ekonomisk specialisering resulterar i att innovationsförmåga koncentreras geografiskt. 27 Anledningen är att de mest gynnsamma förutsättningarna för effektiva innovationssystem finns i större städer, där kritisk massa av arbetskraft och företag reducerar transaktionskostnaderna för samarbete och underlättar för företag att hitta rätt kompetens. Befolkning och produktion koncentreras därför allt mer till större städer. 28 I denna utveckling finns både en traditionell urbanisering, där människor flyttar från landsbygd till städer, och en storstadskoncentration där människor flyttar från mindre städer till större. Denna utveckling förstärks ytterligare av att där det finns sektorer med internationell konkurrenskraft uppstår en ökad efterfrågan i ekonomin, vilket driver på sysselsättningsutvecklingen i sektorer som i huvudsak tjänar en växande lokal marknad. Logiken är att sektorer som är internationellt konkurrenskraftiga, även om de inte alltid är särskilt sysselsättningsintensiva, har en hög produktivitetsutveckling. Det skapar ett utrymme för löneökningar, vilket ökar efterfrågan i den lokala ekonomin på tjänster som produceras och konsumeras lokalt, exempelvis handel, restaurang och byggnation. Resultatet av ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är alltså en expanderande tjänstesektor som tjänar en lokal marknad. Att delar av näringslivet är internationellt konkurrenskraftigt möjliggör en sysselsättningsutveckling inom flera delar av arbetsmarknaden. Ovanstående logik fungerar inte omvänt. Det är svårt för många tjänsteföretag med en lokal marknad, exempelvis en frisör, att öka sin produktivitet och exportera tjänster och därmed själva vara en drivkraft för tillväxt och ökad sysselsättning. Vissa sektorer växer och driver ekonomisk tillväxt, andra sektorer växer som ett resultat av utvecklingen i andra sektorer. 29 En ytterligare faktor som ger bränsle åt storstadskoncentrationen är normen att alla vuxna i en familj i Sverige arbetar. Det är betydligt svårare att hitta två kvalificerade arbeten som motsvarar två personers kompetens på mindre orter i jämförelse med i storstadsregionerna. 30 Detta kan illustreras genom att titta på var folkmängdsutvecklingen i Sverige koncentreras. Kartan nedan till vänster visar det senaste decenniets folkmängdsutveckling. Sverige växer i huvudsak runt Stockholm och utmed västkusten. På kartan till höger är kommunernas yta proportionell mot indexet för befolkningsförändringen mellan 1950 och 2010. Här blir det tydligt att kranskommuner till de tre storstadsområdena i Sverige har växt mest procentuellt sätt. 27 OECD Reviews of Innovation Policy Sweden 2012 28 Vad ska man ha ett land till? Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt, Vinnova 2013 29 The New Geography of Jobs, Moretti, 2013 30 Vad ska man ha ett land till? Matchning av bosättning, arbete och produktion för tillväxt, Vinnova 2013
Utvecklingen har resulterat i en ojämn geografisk utveckling som i första hand gynnat storstadsregionerna, och i andra hand orter med universitet och högskola. Befolkningskoncentrationen till storstadsregionerna innebär en ökad press på transportsystemen i dessa regioner. När befolkningen koncentreras till en mindre yta ska pusslet att kombinera bra arbete och bra boende lösas. Resultatet är en ökad pendling, och därmed en ökad trängsel på spår och vägar. It-teknik för arbete hemifrån har inte har kunnat motverka denna trend. 31 Det finns ett samband mellan internationell konkurrenskraft, sysselsättningsutveckling och befolkningskoncentration som den regionala tillväxtpolitiken behöver förhålla sig till. För orter som inte på egen hand kan utveckla internationell konkurrenskraft, eller saknar funktionella samband såsom pendling med starka befolknings-koncentrationer, är detta samband ett hot. För orter med hög tillgänglighet i form av infrastruktur och kollektivtrafik är koncentrationen en drivkraft för inflyttning, sysselsättning, och stadsutveckling. Hot och möjligheter Här sammanfattas hot och möjligheter som globaliseringen ställer den regionala tillväxtpolitiken inför. Möjlighet: Växande marknader ger nya affärsmöjligheter. Att exploatera affärsmöjligheter på en växande världsmarknad är att utnyttja globaliseringen till sin fördel. Här finns en möjlighet för ekonomisk tillväxt. Hot: Ökad internationell konkurrens utsätter näringslivet för ett högt omvandlingstryck. Tidigare var det industriarbetare utan högre utbildning vars jobb utmanandes av ekonomier med lägre löner. De 31 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures AB
närmsta åren kommer alla löne- och kompetensnivåer att utmanas. Näringslivets internationella konkurrenskraft och kapacitet för internationalisering blir viktiga faktorer för ekonomisk tillväxt. Hot: Ökad internationell konkurrens riskerar att exkludera individer från arbetsmarknaden. Att främja tillväxt och ökad konkurrenskraft leder emellertid också till att arbetsmarknaden efterfrågar mer kunskap, vilket missgynnar individer och grupper utan rätt kompetens. Regional tillväxtpolitik behöver simultant hantera problemen att stärka näringslivets konkurrenskraft och samtidigt arbeta för att individer och grupper inte exkluderas från arbetsmarknaden. Satsningar på innovation och humankapital behöver kompletteras med breda insatser för social inkludering. Hot: Ojämn geografisk utveckling. Sambandet mellan internationell konkurrenskraft, sysselsättningsutveckling och befolkningskoncentration ställer den regionala tillväxtpolitiken inför en geografiskt ojämn utveckling. Detta är något som resulterar i en ökad press på transportsystemen i Sveriges tre storstadsregioner. Flaskhalsar i transportsystemen blir ett problem när de minskar arbetskraftens rörlighet och försvårar för företagen att hitta rätt kompetens. Det är ett hinder för innovation och ekonomisk utveckling.
Klimatförändringarna och en ökad konkurrens om naturresurser Den globala ekonomiska utvecklingen integrerar allt fler länder i världsekonomin. Det innebär en större världsproduktion och ökad internationell handel. I kombination med en växande världsbefolkning, till år 2050 beräknas befolkningen öka med 2,2 miljarder, ökar också efterfrågan på naturresurser. Med naturresurser avses exempelvis energi, livsmedel, mark, vatten, mineraler och metaller. 32 Detta riskerar att förändra klimatet och öka den globala konkurrensen om naturresurser. I Sverige är det växande intresset för gruvindustrin och biomassa ett uttryck för denna tillspetsade konkurrens. 33 Utvecklingen sätter fokus på både knappheten och bräckligheten hos många naturresurser. Historiskt har ekonomisk tillväxt haft en negativ miljöpåverkan, och utsläppen av växthusgaser har bidragit till ett förändrat klimat. Detta är ett problem då en ekonomisk och social utveckling behöver vara ekologiskt hållbar. Resultatet blir ett sjunkande värde på så kallade ekosystemtjänster - tjänster som naturen tillhandahåller. 34 Försämrad vattenkvalitet på grund av industriella utsläpp är ett exempel på att värdet av en ekosystemtjänst, i detta fall vatten, minskar som en följd av att ekonomiska motiv tillåtits ha företräde framför ekologisk hållbarhet. Konsekvenserna av det blir sämre livsmiljöer. Klimatförändringarna och grön omställning Ekonomisk tillväxt har ökat koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Det har bidragit till att den globala medeltemperaturen höjts med 0,74 grader Celsius under perioden 1906-2005. En fortsatt uppvärmning riskerar att förändra nederbördsmönster, öka issmältning från Arktis och höja havsnivån. För svenskt vidkommande antas värmeböljor och kraftigt regn bli vanligare, och en höjd havsnivå kan förvärra situationen vid stormar och översvämningar. Åtgärder som kan dämpa ökningen av den globala medeltemperaturen behöver samordnas globalt inom ramen för internationella överenskommelser. Att minska utsläppen av växthusgaser är själva kärnan, och det är en i alla avseenden global samhällsutmaning. Idag svarar fossila bränslen för cirka 85 procent av jordens energiförsörjning, vilket ger en bild av utmaningens storlek. 35 Addera en ökad efterfrågan på energi och slutsatsen blir att det finns ett behov av omfattande investeringar i förnyelsebar energi och energieffektivitet. För en hållbar tillväxt behöver ekonomisk tillväxt ske utan ökad resursanvändning. I Sverige har man arbetat med detta under parollen grön omställning och uppnått viss framgång. Mellan 1990 och 2011 har växthusutsläppen minskat med 16 procent. De senaste årens minskning tillskrivs primärt biobaserade bränslen i fjärrvärmeverk. På andra områden har en grön omställning varit svårare. Utsläppen från transportsektorn har inte minskat, främst på grund av ökande utsläpp från tunga fordon. 36 Idag står transportsektorn, energiproduktionen och jordbruket för de största utsläppen av växthusgaser. 32 Region Halland och Europa 2020, Region Halland 2012 33 Regional tillväxt 2013, Tillväxtanalys 34 Svenska Framtidsutmaningar slutrapport från regeringens framtidskommisson Ds 2013:19 35 Internationella trender som påverkar samhällsplanering och samhällsutveckling i Sverige fram till 2050, Sweco Eurofutures 2012 36 Regional Tillväxt 2013 en rapport om regional tillväxt och utveckling, Tillväxtanalys