Fallstudie: Hantering av freoninnehållande byggnadsavfall



Relevanta dokument
FALLSTUDIE: HANTERING AV FREONINNEHÅLLANDE

RIVNINGSPLAN (EB.3:3)

Materialinventering. Föroreningar i mark och byggnad Risk för markförorening Cisterner/oljetankar Oljeavskiljare Annat: Ingen risk för markförorening

Rivningsplan med tillhörande materialinventering

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

RIVNINGSPLAN. Fastighetsbeteckning Sökandens namn Personnr/orgnr. Kontaktperson om annan än sökanden Telefon bostaden Telefon arbete

Den som gräver en grop...

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Avfall från verksamheter. Hörby Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Förslag till Rivningsplan enligt PBL 10 kap 6 p 5 och 6. Datum: Kontaktuppgifter Fastighetsbeteckning. Information om fastigheten Byggår

Utkast Rivningsavfall Vägledning för rivningsåtgärder som omfattas av planoch bygglagens kontrollsystem

Fastighetsbeteckning Beräknat startdatum för rivning Beräknat stoppdatum för rivning. Byggherre Kontaktperson Telefonnummer

Rivning och sanering Gusums bruk

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Materialfraktion Beräknad mängd Omhändertagare/Mottagare. Omhändertagande av material med virkesförstörande insekter, ohyra, hussvamp etc.

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Hur arbeta med förorenade massor

Omhändertagande av hälso- och miljöfarliga material Materialfraktion Beräknad mängd Omhändertagare/Mottagare

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Materialinventering sammanställning

NYA REGLER KOMMUNAL AVFALLSPLANERING

Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Byggnad 1 Kontor/mäss

Hanteringsanvisningar för byggrester och rivningsavfall

Tekniska krav och anvisningar. Miljöinventering och sanering av byggnad

PR-Slamsugning AB Utgåva 1,

Emissioner och kvarvarande mängder CFC i Sverige

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor

Tillsyn över mekaniska verkstäder Trelleborgs kommun

Rivningsplan. Rivning av byggnaderna på Rydsgatan 7 a-c, 7 d-f, 7 g-i och 7 j-m, Borås stad. Upprättad av : Stiba Ab, Joakim Lindberg

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.

SamrådTillståndsansökan. Materialhanteringscenter. Karlsvik1:3; 1:20; 1:21, samt 1:23, Falun. Fortum Waste Solutions AB

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova ( ) eller till er tillsynsmyndighet.

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Avfallshantering i verksamheter. Linda Vikström Miljökontoret

Checklista bygg- och rivningsavfall

OBJEKT Mellanvångsskolan Hus A

FÖRSLAG TILL HANDLÄGGNINGSRUTINER AV RIVNINGSLOV OCH RIVNINGSANMÄLAN

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

Vad gör freonet? Framtiden är vårt gemensamma ansvar

Myndighetsperspektivet

Vad gör vi med våra deponier?

Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall

Materialinventering sammanställning

Sorteringsguide för avfall och återvinningsmaterial åt företagskunder

Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007

Höglandssjukhuset i Eksjö

NFS 2004:X. Förslag till Naturvårdsverkets allmänna råd om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall;

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Tillsyn vid rivning. Handledning. - ett tillsynsprojekt i Västmanlands län 2010/2011. Foto Fredrik Ölund

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Bilaga 4 Lagstiftning

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

PLAN- OCH BYGGLAGEN PBF M M

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Svensk författningssamling

Byggnad 13 Lackeringsbyggnad

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Varför är masshantering en fråga?

Alternativt faxas till eller scannas och skickas via e-post till

Återvinning och kretslopp

SÅ HÄR GÅR DET TILL! vad gör du

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

På gång inom avfallsområdet i Sverige och EU. Dialogmöte om avfall i Lycksele den 23 april 2015

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Materialinventering av byggnad med rivningsplan

Öka återvinningen. Genom förbättrad resurs- och avfallshantering vid byggande

Fastighet och sökande/anmälare

Massor till klassificering Surte Hamn

Vilsta 3:31 Yttrande till MRN, förslag till beslut - Komplettering av överklagande av tillståndsbeslut för Lilla Nyby Vilsta 3:31

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

RENHÅLLNINGSORDNING FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR DALS-EDS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige , 88

Mot framtiden: styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN.

Uppföljning tillsynsvägledningskampanj Naturvårdsverket och Boverket 2013/2014

Uppföljning av emissioner och kvarvarande mängder av CFC i Sverige

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖSANERING. Masshanteringstjänster inom Ragn-Sells

Avfallsindikatorer. För att mäta och följa utvecklingen mot en resurseffektiv avfallshantering

Johan Sundberg. Profu. Profu

Ordlista Utöver dessa definitioner gäller i tillämpliga fall definitioner enligt miljöbalken 15 kap. samt avfallsförordningen (2001:1063).

MILJÖ- och Energiledningssystem Version: 1

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

Så här sorterar du på återvinningscentralen ÅVC

REMISSUTGÅVA. Anläggningar för avfallshantering A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

SAMMANSTÄLLNING AV BESTÄMMELSER

TAXA enligt miljöbalken Taxebilaga 1

Yttrande gällande remissen M2018/01322/R Verksamheter som kan undantas från anmälnings- och tillståndsplikt

ÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN I VANDA SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMET

Naturvårdsverkets författningssamling

Klimatverktyg. En sammanfattning.

Transkript:

Fallstudie: Hantering av freoninnehållande byggnadsavfall Karin Wallin, Oskar Åslund, Jenny Berggren och Alejandro Gutierrez Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga miljövetarprogrammet Humanekologisk inriktning

Miljöproblemet Freon = CFCer Färglös, luktfri, ogiftig gas Bryter ner ozonskiktet, ger ökad UV-strålning Hudcancer, minskad produktion i världshaven, etc Indirekta effekter Växthusgaser

Fallstudien Fallstudiekurs, 5 v. B-nivå Uppdrag av Stena Metall - export av kasserade kylmöbler Begränsad problematik i ett framtidsperspektiv Ny inriktning: hantering av freoninnehållande byggnadsavfall Intervjuer med aktörer och experter Litteraturstudier

Beräknade mängder CFC i ton Användningsområde 1990 2002 2010 Köldmedium, fasta anläggningar 2 842 123 0 Kylmöbler PUR 3 250 521 0 Frys och kylrum PUR 600 156 0 Rörisolering PUR 2 200 1 201 673 Byggnader PUR 2 800 1 662 1 025 Byggnader XPS 1 200 712 439 Markisolering XPS 1 400 831 513 Övrigt 1 777 140 10 Totalt 16 069 5346 2661 Källa: Naturvårdsverket 2002 (siffror för 1990), IVL 2003 (siffror för 2002, 2010) Freoninnehållande kylskåp utfasade om 5 år CFC finns kvar i isolering i byggnader, mark och rör Halten CFC i gammal isolering <10 % Osäkerhet i siffrorna!

Upplägg Händelsekedja: Följer det freonhaltiga materialet genom systemet, från byggnad till destruktion Identifierat styrkor, svagheter, hinder och möjligheter

Händelsekedjans huvudavsnitt 1. Tillståndsrutiner och identifiering 2. Rivning, avfallshantering på plats och tillsyn 3. Sortering på sorteringsanläggning 4. Sluthantering 5. Transporter (har till viss del fallit utanför studien)

1. IDENTIFIERING BRÄNNBART FUSK FARLIGT Tillståndsrutiner och identifiering 2. RENT SAMMANSATT RENT SAMMANSATT SEPARERING okänd % Rivning, avfallshantering och tillsyn 3. SORTERINGS- ANLÄGGNING okänd % SORTERINGS- ANLÄGGNING KROSS okänd % Sortering på sorteringsanläggning 4. FÖRBRÄNNING EVENTUELLT DEPONI (brist på kapacitet) 100% DEPONI (av tekn. skäl obrännbart) 100% FÖRBRÄNNING EVENTUELLT STENA METALL Ca 10% DEPONI (av tekn. skäl obrännbart) 100% Sluthantering

1. Tillståndsrutiner och identifiering Rivningsanmälan Miljöinventering Identifiering Lagtolkning Tillsynsmyndighetens godkännande Byggnadsnämnd Miljönämnd Bedömning

Farligt avfall? Vår lagtolkning 1. Avfallsförordningen Bilaga 2 Avfallskod 17 06 03*: isoleringsmaterial som består av eller innehåller farliga ämnen Vad menas med farliga ämnen? 2. Avfallsförordningen Bilaga 3 Klassificering H14: ämne som är ekotoxiskt Vad menas med ekotoxiskt? Klassificeringen enligt lagen slut! 3. RVF Utvecklings Vägledning; klassificering av farligt avfall ekotoxiskt : bl.a. farligt för ozonskiktet, riskfas R59. Andra Farligt lagtolkningar avfall! VARNING!

2. Rivning, avfallshantering på plats och tillsyn Selektiv rivning (PBL 9:1 och avfallsförordningen 21 ) Sortering på plats, inget undantag (NFS 2004:4 9,10 ) Problem med sammansatt material Hantering dyrt att transportera och bli av med farligt avfall» fusk med klassningen isoleringen är sammansatt med icke brännbart material» deponi Lagstiftning Vad menas med sorteras ut från avfall som inte är brännbart / annat brännbart avfall (NFS 2004:4 9 ) Miljövinst med klass 1-deponi? Om inte, varför klassa som farligt?

En tillfredsställande hantering kräver: Manuellt arbete Aktsamhet Kunskap

Företagen och myndigheterna Kunskapen hos företagen generellt dålig Små företag halkar efter Ingen vits med miljöengagemang Svåra att nå med information Vilja och attityder viktiga Tillsynen och myndigheternas kunskap bristande Förebyggande, t.ex. byggsamråd, information Tillsyn på plats, som slår jämnt Central vägledning behövs

3. Sortering på sorteringsanläggning Ingen ytterligare sortering Krossning (= utsläpp) om klassat som brännbart

4. Sluthantering Deponering inte önskvärt oundvikligt för vissa sammansatta material Förbränning kan vara ett bra alternativ högtemperatur eller 850 o C? korrosionståliga anläggningar Destruktionsanläggning inte motiverat om man kan bränna det direkt för sammansatta material

Åtgärder Naturvårdsverket bör ha en utarbetad strategi Fastställas var och hur sluthantering ska ske Ackrediterad miljöinventerare kunskapskrav rivningsplanen utformad som ett praktisk hjälpverktyg Isoleringen ska klassas som farligt avfall undantag från särskild transport? undantag för vissa sammansatta material?

Ett trettiotal andra åtgärder Rivningsplan även för del av byggnad eller ombyggnad visst tvivel om så sker idag Rivningsplanen bör skickas till miljönämnden eller bygginspektör och miljöinspektör i samråd Information tillsynsmyndigheter, rivningsentreprenörer, enskilda arbetare, miljöinventerare, renhållningsföretag Läs vår rapport

1. IDENTIFIERING BRÄNNBART FUSK FARLIGT Tillståndsrutiner och identifiering 2. RENT SAMMANSATT RENT SAMMANSATT SEPARERING okänd % Rivning, avfallshantering och tillsyn 3. SORTERINGS- ANLÄGGNING okänd % SORTERINGS- ANLÄGGNING KROSS okänd % Sortering på sorteringsanläggning 4. FÖRBRÄNNING EVENTUELLT DEPONI (brist på kapacitet) 100% DEPONI (av tekn. skäl obrännbart) 100% FÖRBRÄNNING EVENTUELLT STENA METALL Ca 10% DEPONI (av tekn. skäl obrännbart) 100% Sluthantering