Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011



Relevanta dokument
Barn- och ungdomspolitiskt program

Ungdomspolitiskt handlingsprogram i Ljungby kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

UNGDOMSPOLITISKT PROGRAM

Antagen av kommunfullmäktige

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Program för ungdomars inflytande och verksamhet

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

Där livet är härligt!

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Barn- och ungdomspolitiskt program för Uppsala kommun

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Mer inflytande för Uppsalas unga Kommunfullmäktiges program FN:s barnkonvention i Uppsala kommun Fastställt

KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Barn- och ungdomsprogram

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun

Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Lupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Viljeinriktning. Vem berörs? A N T A G E N A V K O M M U N F U L L M Ä K T I G E R E V I D E R A D

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017

Barn- och ungdomspolitisk strategi Orsa kommun

AU 9:15 Dnr. KS 2015/0282. Policy för barn- och ungdomar i Österåkers kommun

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Ungdomspolitisk Policy för Ängelholms Kommun

LUPP om Trygghet och hälsa

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Barn- och ungdomsdemokratiplan

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Rutiner för barnkonsekvensanalys KS-2014/282

Ungdomsstyrelsen byter namn

Inriktningsdokument. Barns och ungas perspektiv och delaktighet i beslutsprocessen

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Ungdomsprogram Öckerö kommun

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

- Bör mål och strategier stå tillsammans eller strategierna under egen rubrik?

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Ungdomspolitiken i Arvidsjaur kommunövergripande handlingsplan

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Oktober 2009 Borås Stad

LUPP med fokus Osbeck

Nämndens verksamhetsplan FOKUS-nämnden

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

KONTORET FÖR BARN, U N G D O M OCH ARBETSMARKNAD

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn har rättigheter

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Inflytande för barn och ungdomar

Handlingsplan Barnkonventionen

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Ung Förändring Ljusdal. - Ljusdals kommuns ungdomspolitiska handlingsprogram

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

Barnkonventionen i kommunens beslutsfattande

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen


Levnadsvillkor för unga med funktionsnedsättning

Regional samverkan kring ungas uppväxt

Reglemente. Kommunala pensionärsrådet KPR

Program för personer med funktionsnedsättning

ANDT-strategi för Varbergs kommun

Att vara ung i Hylte kommun

Mötesanteckningar Sammanträdesdatum Sida 1 (8)

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75%

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Motion av Jeannette Escanilla m fl. (alla V) om barnbilaga och bokslutsbilaga om hur barnkonventionen hanteras i Uppsala kommun

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

LUPP om Fritid, arbete och framtid

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Beslut om program för uppföljning av privata utförare

Vilket ä r Ditt/Ert fö rstä steg efter den hä r dägen? Hur gä r Du/Ni vidäre?

Något färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, årskurs 1 på gymnasiet

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Transkript:

Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun Kontakt: Tim Lux Hållbarhetssamordnare Tel: 0477-441 52 E-post: tim.lux@tingsryd.se 1

1. Inledning Som en av konventionsstaterna är Sverige ansluten till FN:s barnkonvention, antagen år 1989. Inom konventionen nämns fyra grundläggande principer som särskilt ska beaktas vid frågor rörande barn (som barn räknas varje människa under 18 år, artikel 1): att alla barn har samma rättigheter och lika värde (artikel 2) att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut (artikel 3) att alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (artikel 12) 1.1 Nationell nivå På nationell nivå fattade regeringen år 2009 beslut om en ny strategi för ungdomspolitiken. Strategin bygger på två övergripande mål: alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande Målgruppen är alla mellan 13 och 25 år. Ungdomspolitikens utgångspunkter är att den ska vara sektorsövergripande och att den måste genomsyras av ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Ungdomars kunskaper och erfarenheter är en resurs. Vidare har ungdomar rättigheter och ungas utanförskap måste motverkas och förebyggas. Delaktighet och inflytande i samhället samt trygga och goda uppväxtvillkor är två av de elva nationella målområden som Statens Folkhälsoinstitut har fastställt som en del av arbetet för en god folkhälsa. 1.2 Kommunal nivå Kommunerna spelar en betydande roll i arbetet med ungdomspolitiken då många beslut direkt eller indirekt påverkar ungdomar. I Tingsryds kommun är aktiva insatser inom ungdomspolitiken mycket angelägna då kommunen präglas av utflyttningseffekter. Kommunfullmäktige beslutade 2000-05-25, 80, att barnkonventionen ska utgöra en övergripande policy. Som genomförda insatser under de senaste åren kan nämnas 3Dprojektet (Demokrati, Dialog, Delaktighet) med bl.a. fokus på ungdomar. Ett kommunalt ungdomsråd som bildades i sammanhanget år 2008 har varit delaktigt vid flera beslutsärenden. Under 2010 genomfördes även ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) bland elever i årskurs 7-9 samt gymnasieelever 1-3. När det gäller långsiktiga planer har kommunen tagit fram en Vision 2030 innehållande fler målområden som ungdomar i kommunen berörs av. I samband med Visionen har kommunen tagit fram Attraktivitetsprogrammet 2011-2014 med konkreta strategier för att skapa en attraktivare kommun och därigenom en positiv nettoinflyttning till år 2014. 2

1.3 Syfte och avgränsning För en sektorsövergripande och strukturerad ungdomspolitik som genomsyrar alla kommunala nämnder och förvaltningar är ett gemensamt dokument nödvändigt. Syftet med det ungdomspolitiska programmet är således att strukturera, samla och förtydliga kommunens prioriterade insatser när det gäller ungdomsfrågor. Följande tre övergripande mål, som grundas på resultatet av Lupp-undersökningen år 2010, skall prioriteras: Ungdomarnas möjlighet att påverka Ungdomarnas hälsa och trygghet Ungdomarnas fritid och möjlighet till kommunikation Målgruppen för programmet är medborgare i Tingsryds kommun i åldern 13-18 år, åldersgruppen som ingick i Lupp-undersökningen 2010. Tidigare studier och utredningar har visat att faktorer som tillgången till arbete, bostad och utbildning med hög kvalitet är mycket angelägna för åldersgrupp 19-25 år och kan vara avgörande för beslutet att flytta från kommunen. Frågorna behandlas inom kommunens Attraktivitetsprogram, därför anses den ovannämnda avgränsningen vara rimlig. 2. Metod Tingsryd kommuns ungdomspolitiska program och de tre prioriterade målen grundas på kunskap och fakta inhämtat med hjälp av Lupp enkätundersökningen. Undersökningen genomfördes år 2010 för första gången inom kommunen hos grundskoleelever från årskurs 7-9 samt gymnasieelever årskurs 1-3. Svarsfrekvensen var mycket hög och resultatet kan därför anses som tillförlitligt. Ungdomsstyrelsen tillhandahålla även enkätfrågor för åldersgruppen 19-25 år men erfarenheter från andra kommuner har visat att svarsfrekvensen för denna grupp var mycket låg och därmed otillförlitlig. Med denna bakgrund tog kommunstyrelsen beslutet att begränsa undersökningen till ungdomar i skolålder. Resultatet av undersökningen sammanfattades i en rapport som kan läsas på www.tingsryd.se och redovisades i maj 2011 på Dacke- och Wasaskolan. Ett antal politiker ledde i anslutning till detta en diskussion med eleverna. Synpunkterna som kom fram vid mötet har även beaktats i programmet. OBS: Metoden är inte avslutad och kommer att uppdateras efter remisstiden. 3

3. Ansvar och uppföljning De övergripande prioriterade målen ska genomsyra alla nämnder och förvaltningar där alla har ansvaret att beakta ungdomsperspektivet vid beslutsfattandet. Ytterst ansvarig för ungdomspolitiken är kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige ansvarar för beslut om revidering av programmet varje mandatperiod. I samband med revidering görs även en redovisning av arbetet under föregående mandatperiod. Under mandatperioden ansvarar kommunstyrelsen för en årlig uppföljning och smärre ändringar samt för genomförandet av Lupp-undersökningen. Undersökningen är ett verktyg för utvärderingen av programmet och bör genomföras vart tredje år, nästa gång år 2013. I åtgärdsplanen (se punkt 4.) anges strategier med konkreta åtgärder kopplade till de övergripande målen med en tydlig ansvarsfördelning och tidsplan. För att kunna följa upp strategierna och åtgärderna ska de ingå i verksamhetsplanen för respektive förvaltning. Planerade och genomförda åtaganden följs upp årligen och rapporteras till kommunstyrelsen i samband med bokslutsredovisning. Finansiering av åtgärder sker genom att respektive förvaltning i samband med budgetberedning och vid behov äskar de medel som krävs. 4

4. Åtgärdsplan Målen inom åtgärdsplanen grundas på de tre övergripande målen som prioriteras inom Tingsryd kommuns ungdomspolitiska program. 4.1 Ungdomarnas möjlighet att påverka Lupp-undersökningen år 2010 visade att ungdomarna inom kommunen är intresserade av samhällsfrågor och vill vara med om att påverka lokala frågor. Många elever svarade att de ansåg möten med beslutsfattare som viktiga men att de inte vet vart de ska vända sig för att föra fram sina åsikter. I sammanhanget spelar arbetet med ungdomsrådet en betydande roll. Strategi Åtgärd Ansvar Tidsplan Nå fler ungdomar Ett aktivt ungdomsråd Ökat inflytande Vid nästa deltagande i ungdomstyrelsens Lupp-undersökning sk all åldersgruppen 19-25 år ingå Ansvarig politiker och tjänsteman som kontaktpersoner ska finnas. Ungdomar informeras tydligt om hur kontaktpersonerna nås. Ungdomsrådet är med på minst ett KFsammanträde varje år Vid beslut som påverkar ungdomar ska ungdomsrådet få tillfälle att yttra sig under ett tidigt skede Ungdomsrådet ska ges möjligheten till att delta i relevanta möten och k onferenser Elever ska uppmuntras att delta i ungdomsrådet ex. genom information på elevrådsmöten, via lärare med mera. En gång per termin anordnas en arbetsdag för elevråden tillsammans med ungdomsrådet Minst en gång per år ska politiker och elever träffas för att diskutera aktuella och för ungdomar relevanta ärenden "Ungdomar har ordet" ska stå som en fast punkt på kommun-fullmäktiges dagordning KS, KLF År 2013 KS, KLF KF, UR KF, KS, BUN, SBN, KFN, SOC, UR KS, KLF, BUN, Lärare, UR KLF, BUN, Lärare, UR KLF, BUN, UR KS, KLF, UR KF 1 gång/år 1 gång/termin 1 gång/år 5

4.2 Ungdomarnas hälsa och trygghet I jämförelse med andra kommuner uppgav ungdomarna i Tingsryds kommun att de i högre grad har problem med huvudvärk, ont i magen och andra troligtvis stressrelaterade symptom varje vecka. Trots detta anser de flesta att deras hälsotillstånd är bra. När det gäller acceptans för att dricka alkohol har undersökningen visat att föräldrar i kommunen har högre acceptans till deras barns alkoholkonsumtion jämfört med andra kommuner. Drygt en tredjedel av ungdomarna uppgav även att de inte vet om de får dricka alkohol. Enkätundersökningen visade även att förhållandevis många ungdomar känner sig orättvist behandlade eller kränkta. Högstadieeleverna angav att det främst är andra elever eller skolans personal som ligger bakom kränkningen. Som otrygga miljöer nämns fritidsgårdar men även bussar, utomhusvistelse på kvällstid och på diskotek. Strategi Åtgärd Ansvar Tidsplan Förbättrad information om alkoholhantering Insatser för minskad rökning Förbättrad stresshantering Genom aktiva insatser förbättra kommunikationen mellan föräldrar och ungdomar om alk oholk onsumtion Resurser till insatser för en minskad tobakskonsumtion ska finnas Situationen av ungdomarnas hälsa ska utredas närmare BUN, SOC, föräldrar KS, SOC Årligen KS, BUN Under år 2012 Fler trygga miljöer Elever ska uppmuntras till att ta kontakt med elevhälsan för dialog kring stress och stressrelaterade symptom En kartläggning på skolor och fritidsgårdar ska genomföras för att utreda situationen gällande orättvis behandling och mobbning På skolor och fritidsgårdar ska det finnas kontaktpersoner som är tillgängliga för att prata om orättvis behandling BUN, SOC, Lärare KS, BUN BUN, skolpersonal Föräldrar, personal och lärare ska aktivt motverka mobbning. Vid behov erbjuds utbildningstillfällen och informationsmaterial tas fram BUN, lärare, skolpersonal, föräldrar 6

4.3 Ungdomarnas fritid och möjlighet till kommunikation I allmänhet är kommunens ungdomar nöjda med fritidsutbudet i kommunen. Synpunkter som lämnades vid undersökningen var att fler platser för att umgås önskades såsom fritids- och ungdomsgårdar. Även längre öppettider och fler aktiviteter på de redan befintliga gårdarna önskades. Många lyfte fram problemet med kommunikationer inom kommunen, för få bussar och för högt biljettpris nämndes som synpunkter. Strategi Åtgärd Ansvar Tidsplan Fler mötesplatser I alla tätorter ska det finnas platser där ungdomar kan träffas och göra gemensamma ak tiviteter KF, KS, KFN, BUN, SBN Under mandatperioden Utökade öppettider på fritidsgårdar Förbättrad kollektivtrafik Utveckla samåkning Möjligheten till förlängda öppettider och fler aktiviteter ses över och om möjligt utökas Arbeta för att kollektivtrafiken inom kommunen och till större orter utanför k ommunen utveck las Samåkningmöjligheter till och från kommunens mindre tätorter ska utvecklas KS, KFN, BUN Under år 2012 KF, KS KF, KS, KLF Under mandatperioden Under mandatperioden Förklaring på förkortningar: KF Kommunfullmäktige KS Kommunstyrelsen KLF Kommunledningsförvaltning UR Ungdomsrådet BUN Barn- och utbildningsnämnden SOC Socialnämnden SBN Samhällsbyggnadsnämnden KFN Kultur- och fritidsnämnden 7