BLI LIVSVIKTIG var med oss i kampen mot cancer
Cancersjukvården inom Västra Götalandsregionen innefattar många specialistområden. För att illustrera bredden av möjliga arbetsuppgifter för dig som funderar på en framtid hos oss, har vi valt att i denna broschyr, presentera några av våra medarbetare: Ulrica Langegård, specialistsjuksköterska inom onkologi på Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Evangelos Mourtos, ST-läkare och blivande radiolog vid Kärnsjukhuset i Skövde. Charlotte Örndal, specialistläkare i patologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Carina Blomqvist, sjuksköterska på den palliativa enheten på Uddevalla sjukhus. Maria Olsson, sjuksköterska vid barncancercentrum på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Samt Shahin Hajizadeh, biomedicinsk analytiker, BMA, på Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Cancer berör många människor på något sätt. De flesta av oss känner någon som har eller har haft cancer. Var tredje person i Sverige drabbas någon gång under sin livstid av cancer. Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt- och kärlsjukdomar. TILLSAMMANS FORMAR VI DET GODA LIVET Tack vare forskning, bättre behandling och större möjlighet att upptäcka cancer på ett tidigt stadium har chansen att överleva ökat avsevärt under de senaste årtiondena. Vill du vara med och skapa framtidens cancersjukvård? Vi behöver medarbetare till cancersjukvården inom alla yrkeskategorier, från dig som vill arbeta patientnära, till dig som utmanas av forskning och teknik. Var med oss i kampen mot cancer tillsammans formar vi det goda livet. Läs mer på www.vgregion.se/livsviktig
CANCERSJUKVÅRDEN 04 För dig som vill ha ett roligt, intressant och meningsfullt jobb i vårdsektorn väntar en spännande framtid inom cancersjukvården i Västra Götalandsregionen. Här arbetar idag ett stort antal specialister med att diagnostisera och behandla de cancerpatienter som kommer till oss. Vi vill ha fler engagerade och kunniga kollegor, och vi behöver dig! Vi är många som vill besegra cancern. Bli en av oss! Ända sedan 1970-talet har antalet cancerfall i Sverige ökat stadigt. Detta kan delvis förklaras med att befolkningen blir allt äldre. Samtidigt verkar många typer av cancer bli allt vanligare. Men det finns hopp. Att få en cancerdiagnos är inte detsamma som att få en dödsdom. Fler cancersjukdomar går att besegra idag än för fyrtio år sedan. Många patienter blir botade. I de flesta andra fall kan sjukdomen hejdas och lindras så att patienten kan leva ett bra liv med sin cancer i många år. Cancersjukvården är ett lagarbete Framgångsfaktorerna inom cancervården handlar framför allt om två saker: Dels att upptäcka cancern, det vill säga att ställa en säker diagnos, så tidigt som möjligt. Dels att utveckla så effektiva och skonsamma behandlingsmetoder som möjligt. De främsta behandlingsmetoderna inom cancersjukvården är kirurgi och onkologisk behandling till exempel strålbehandling, cytostatika och målriktade terapier. Även om grundprinciperna länge har varit desamma, sker en ständig förbättring och förfining av dessa metoder. Ofta kombineras de på ett sådant sätt att ingreppen kan göras skonsammare, samtidigt som behandlingsresultatet blir bättre. Till exempel följs kirurgi ofta av cytostatika- och/eller strålbehandling för att minska risken för återfall. De olika stegen i behandlingen bildar en vårdkedja som innebär ett nära lagarbete mellan de olika yrkeskategorierna bland annat inom onkologi, kirurgi samt patologi och övrig laboratoriemedicin. Hos oss ligger du i utvecklingens framkant Att utvecklingen av diagnostik och behandlingsformer går framåt beror till stor del på de dagliga insatser som görs av våra kompetenta och engagerade specialister inom cancersjukvården. Här ligger Västra Götalandsregionen i framkant, inte minst tack vare den forskning som bedrivs på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Men våra framsteg är som sagt beroende av våra medarbetare, i alla led inom vårdkedjan. Därför behöver vi ditt engagemang och din kompetens. Vare sig du redan är, eller siktar på, att bli läkare, sjuksköterska eller forskare, finns det möjligheter för dig som specialist inom cancersjukvården i Västra Götalandsregionen. Här väntar intressanta arbetsuppgifter, kompetenta kollegor och en dynamisk, utvecklande arbetsmiljö!
OM CANCER 05 CANCERSJUKVÅRDEN CANCERSJUKVÅRDEN I VÄSTRA GÖTALANDS- REGIONEN Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare inom vården. Här finns 18 sjukhus och cirka 200 vårdcentraler som tar hand om tiotusentals patienter varje dag. OM CANCERVÅRDEN I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Det finns cirka 200 olika cancersjukdomar som alla har varierande svårighetsgrad. Prostatacancer den vanligaste cancerformen i Sverige bland män, och bland kvinnor bröstcancer. Den näst vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor är kolorektal cancer där cirka 3970 fall av koloncancer och 1916 nya fall av rektalcancer diagnosticeras årligen. Källa: Onkologiskt Centrum, Västra Sjukvårdsregionen, 2008. OLIKA DISCIPLINER INOM CANCERSJUKVÅRDEN Onkologin i Västra Götalandsregionen har sitt centrum vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Där bedrivs medikamentell och radioterapeutisk cancerbehandling. Medikamentell behandling bedrivs på nästan alla sjukhus i Västra Götalandsregionen men styrs i huvudsak från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en av de största onkologklinikerna i Sverige med cirka 90 slutenvårdsplatser för allmän- och gynekologisk onkologi. Strålbehandlingen är en av landets största kliniker och här strålbehandlas cirka 250 patienter/dag. Fotograf: Miriam Carlsson, Fotomedia SÄS Cancerbehandling är i dag oftast en multidisciplinär uppgift där många olika medicinska specialiteter involveras, till exempel: ONKOLOGI RADIOLOGI KIRURGI PATOLOGI OCH ÖVRIG LABORATORIEMEDICIN Våra framsteg är beroende av våra medarbetare i alla led inom vårdkedjan. Därför behöver vi ditt engagemang och kompetens. Vi bedriver världsledande forskning inom ett flertal områden och ligger i den högteknologiska framkanten. Det innebär att vi inte bara utför vård, vi utvecklar den också. Det ställer stora krav på oss som arbetar här, samtidigt som det innebär fantastiska möjligheter! Tillsammans formar vi det goda livet.
ONKOLOGI 06 Min främsta uppgift är att lindra de symtom som våra patienter upplever och att minska begränsningar som kan inverka på livskvalitet och funktion. Vårt område förenar omvårdnad, psykologi, pedagogik och ledarskap med tekniska sysslor. Det är ett mångsidigt yrke med stora möjligheter till forskning och personlig utveckling. En god och säker vård och behandling i alla stadier av sjukdomen Jag vill inte att människor skall se mig som en Florens Nightingale utan som en specialistsjuksköterska inom onkologi med ett mångsidigt arbete. ONKOLOGI (av grekiska ónkos, svulst ) är läran om tumörsjuk-domar. En medicinsk specialitet huvudsakligen inriktad på diagnos, prevention och icke-kirurgisk behandling av elakartade tumörsjukdomar. Ulrica Langegård är specialistsjuksköterska inom onkologi på avdelning 69 vid Jubileumskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här behandlas olika former av cancerdiagnoser och även om både glädje och sorg är ständiga gäster här, så strävar personalen efter att hela tiden bevara det friska hos patienten. Vi vill att de i möjligaste mån hanterar sjukdomen på bästa sätt, så att de kan leva ett drägligt liv, säger hon Ulrica Langegård. Hon förklarar att det är hennes uppgift som specialistsjuksköterska att informera och utbilda patienten om symtom som uppkommer till följd av behandling med cellgifter och strålning. Cancer är ett laddat ord, men det är inte lika med döden. Jag vill verkligen framhålla, att många patienter som behandlas hos oss faktiskt går härifrån friska. Dessutom är det väldigt många av våra patienter som lever med sin cancersjukdom i många år, säger Ulrica Langegård Utvecklingen av verksamheten är en ständigt pågående process vid Jubileumskliniken och som specialistsjuksköterska inom onkologi finns det goda möjligheter till både forskning och personlig utveckling. Ulrica Langegård ingår i en grupp som fått resurser att utveckla omvårdnaden baserat på vetenskapligt beprövad erfarenhet. Gruppens uppgift är att ta fram gemensamma klinikövergripande riktlinjer för lindring av biverkningar, vilket innebär att patienterna ska få samma bemötande oavsett var de hamnar på Jubileumskliniken. Jag känner verkligen stolthet över att ledningen satsar på oss sjuksköterskor, för det här är ett viktigt projekt. En annan betydelsefull del i det ordinarie arbetet är handledningen av nya kollegor, som ger oss möjligheter till personlig utveckling, att bli en god förebild, säger hon. En specialistsjuksköterska på Jubileumskliniken ska ha förmågan att vara empatisk och kunna förmedla att de hela tiden finns där för patienten. Vi gör ett gott arbete och det är väl känt att vi har mycket att göra. Men man måste ändå ha förmågan att stanna upp och lyssna på en patient som i just det ögonblicket kanske har något väldigt viktigt att säga, säger Ulrica Langegård.
07 ONKOLOGI RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN fakta: JUBILEUMSKLINIKEN Jubileumskliniken bedriver högspecialiserad vård inom allmän- och gynekologisk onkologi. Alla cancerformer bedöms och behandlas under någon fas av sjukdomsförloppet. Drygt 50 procent av verksamheten utgörs av behandling av patienter från Västra Götalandsregionen eller från andra landsting. Genom ett regelbundet konsultarbete befrämjas vården av cancersjuka på regionens övriga sjukhus. Verksamhetens målsättning är att vara ett högkvalitativt regionalt och nationellt centra för sjukvård, forskning och utbildning. Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ulrikas utbildning: Sjuksköterskeexamen, utbildning till specialistsjuksköterska inom onkologi på Göteborgs universitet.
RADIOLOGI 08 Vårt arbete är som en detektiv som försöker avslöja kroppens hemligheter. Magnetresonanstomografi (MR) är ett sätt att avbilda kroppens olika delar. Evangelos utbildning: Läkarutbildning på Atens universitet i Grekland. Pågående specialistläkarutbildning inom radiologi.
För den som vill arbeta med och utbilda sig inom radiologi så är Sverige absolut rätt. Det är ett föregångsland inom radiologi och har en central plats i röntgens historia. Man kan beskriva vårt arbete som en detektiv som försöker avslöja kroppens hemligheter. Jag har alltid tänkt arbeta utomlands och ser det som en fantastisk chans att lära känna andra människor och jobba inom ett annat sjukvårdssystem. RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN Radiologi en bild säger mer än tusen ord Evangelos Mourtos är ST-läkare och blivande radiolog vid Kärnsjukhuset i Skövde. Radiologi är en högteknologisk specialitet och vetenskapen samarbetar med och jobbar mycket nära medicinsk industri. Den avancerade teknologin avbildar kroppens olika delar med olika metoder och är till stor hjälp för att få en bättre patientbunden diagnostik. Det är inte vi som hanterar tekniken. Men du måste ha minst basal kunskap om hur den fungerar annars kan du inte bedöma eller granska bilderna, säger Evangelos. Han beskriver sitt arbete som en uppgift som fortsätter även efter den ordinarie arbetstidens slut. Då funderar han, googlar på Internet och bläddrar i tidskrifter för läkare. Allt syftar till att finna så bra behandling som möjligt för de patienter som kommer till radiologin. Belöningen kommer när man ger en snabb och korrekt diagnos, vilket gör att patienten får rätt behandling. Den känslan är fantastisk. Om jag skulle använda ett ord för att beskriva mitt arbete så är det meningsfullt. Även om han beskriver sitt arbete som stressigt och krävande, så att dagens radiologer ibland nästan kippar efter andan, så kan han inte tänka sig någon annan uppgift som är lika intressant, inspirerande och varierad. Det krävs mycket tålamod och många års utbildning innan man kan arbeta självständigt. Men det finns stora utvecklingsmöjligheter och jag tror inte att det finns någon annan specialitet som har gjort lika stora framsteg de senaste åren, säger Evangelos. Läkekonsten och läkarkåren har alltid bestått av innovativa människor. Evangelos Mourtos kallar radiologerna för diagnostikens hörnpelare och beskriver hur dessa kan ge stöd åt sina kliniska läkarkollegor, som ofta har ont om tid att fundera på en diagnos. Där kommer vi in och kan hjälpa till. Förutom diagnostik kan radiologin också erbjuda kvalificerade behandlingsmetoder, interventionell radiologi. Dagens sjukvård handlar om samarbete och kräver teamarbete, ingen i en vårdkedja kan ta hand om allting. fakta: RADIOLOGI Radiologin har i den kliniska sjukvården en mycket central roll vid utredning, diagnostik och uppföljning av många olika sjukdomstillstånd, men också i ökande grad för behandling av olika tillstånd med minimalinvasiva, bildstyrda behandlingsmetoder. Radiologin har således gått från att vara en rent diagnostisk disciplin till att även innefatta olika terapeutiska metoder. Källa: Göteborgs universitet
PATOLOGI 10 Jag tillhör de personer som är bildmusikaliska. Jag tycker det är oerhört roligt att titta i mikroskop och jag och mina kollegor är speciellt duktiga på att titta på bilder. Vi har lättare än de flesta människor att komma ihåg bilder och mönster. Patologer är ofta duktiga på att lägga pussel och att känna igen fåglar och blommor. Det är ungefär som att vara musikalisk fast när det gäller bilder. Patologi löser kroppens mysterier I framtiden kommer man att titta på digitala bilder av preparaten med hjälp av en dator istället för att titta i mikroskop. Charlotte Örndal är specialistläkare i patologi och arbetar vid Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hennes uppdrag är att studera preparerade cell- och vävnadsprover från människor i mikroskop och utifrån dessa ge en korrekt onkologisk diagnos. Det vill säga, hon fastställer vilken typ av tumör det handlar om. Utan patologi har man ingen cancersjukvård, det fungerar helt enkelt inte. Vi är en viktig del av cancersjukvårdens vårdkedja, även om vi inte syns så mycket, säger Charlotte Örndal. Hennes motpart är inte patienten utan den behandlande läkaren. Det svar som Charlotte och hennes kollegor får fram överlämnas till den behandlande läkaren, som i samråd med patienten bestämmer vidare vård och behandling. Däremot är Charlotte, i sin roll som specialistläkare i patologi, med på behandlingskonferenser där hon tillsammans med andra specialistläkare bestämmer hur vården ska gå vidare med en patient. Jag kan något jätteviktigt som inte så många kan och det är jag ganska stolt över, faktiskt. Jag är en av Västra Götalandsregionens två neuropatologer. Det finns bara nio i hela landet, det är lite häftigt, säger Charlotte. Hon betonar hur viktigt det är att patologen kan hålla rimliga svarstider. Vissa gånger är det bråttom, då läkaren vill påbörja den onkologiska behandlingen så snabbt som möjligt. En patolog bör därför ha lätt för att fatta beslut. Det finns en humanitär sida av arbetet, eftersom detta att vänta på besked är obehagligt. Dagarna som går mellan provtagning och provsvar är inte roliga för patienten, säger Charlotte. Vi patologer har många olika arbetsuppgifter. Vi har ett omväxlande jobb och har ofta makt över vår egen tid. Jag kan alltså själv lägga upp min dag och det är lite lyxigt.
11 PATOLOGI RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN fakta: KLINISK PATOLOGI OCH CYTOLOGI Vi har förmånen att se människor från insidan, så att säga Vid Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utförs diagnostik av cell- och vävnadsprover från kliniker och mottagningar representerande såväl bassjukvård som högspecialiserad vård. Laboratoriet kännetecknas av hög kompetens, kvalitet och effektivitet. Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Charlottes utbildning: Läkarutbildning och forskarutbildning vid Lunds Universitet samt specialistutbildning inom patologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Charlotte Örndal trivs i laboratoriet. Här sitter personalen ofta tätt tillsammans och utför mycket av sitt arbete med händerna.
PALLIATIV VÅRD 12 Att arbeta inom den palliativa vården ger väldigt mycket. Jag lär mig hela tiden nya saker, såväl om andra som om mig själv. Även om vi inte kan bota, så kan vi lindra i mångt och mycket. Det är viktigt att patienterna känner att de är delaktiga i sin egen vård, det handlar om värdighet och det är ju patienten som är expert på sin egen smärta. Det är också viktigt att anhöriga har styrka med sig när de går härifrån. Palliativ vård vård i livets slutskede Carina Blomqvist arbetar som sjuksköterska på avdelning 14, som är en del av den palliativa enheten på Uddevalla sjukhus. Hit kommer patienter vars cancersjukdom inte går att bota. Palliativ vård är en aktiv helhetsvård för patienter med obotlig och symtomgivande sjukdom. Huvuduppgiften är att lindra smärta och andra symtom samt stödja patienter och anhöriga på ett psykologiskt, socialt och existentiellt plan. Carina Blomqvist ser sin arbetsuppgift som en förmån. Alla som jobbar här känner på samma sätt; att det är en ära att patienterna tillåter att vi är delaktiga i deras sista tid i livet. På avdelning 14 råder en positiv stämning och här är det alltid nära till skratt. Men bakom stängda dörrar blandas tidvis lättsamheten ut med ångest och förtvivlan över att en älskad människa ska gå bort. Carina och hennes kollegor anser, att det är viktigt att respektera varje individs önskemål. Vi måste vara lyhörda och kunna känna av vibrationerna i ett rum. Det är inte alltid vi behöver säga något för att hjälpa, ibland räcker det med att bara finnas där, säger Carina. Men det handlar också om mod. Om modet att våga ställa frågor om hur patienten känner inför döden. Och att kunna samarbeta. Vi arbetar tillsammans med många yrkesgrupper, som läkare, diakon, kuratorer, undersköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Och nära teamsköterskorna, som har kontakten med patienten i hemmet eller på kommunala boenden. Eftersom samarbetet är så tätt är det bra att ha ett öppet sinne för andras kunskaper, säger Carina. Jag brukar säga, att man ska leva tills man dör och med det menar jag, att allt vi gör här gör vi för att patienten ska ha det bra. Det sägs att den första tiden i livet är viktig, men det gäller också den sista. Man ska leva tills man dör. Med det vill jag säga att vi gör allt vi kan för att patienten skall ha det så bra som möjligt under sin sista tid. Carinas utbildning: Undersköterskeutbildning, sjuksköterskeutbildning på Högskolan i Vänersborg.
fakta: PALLIATIV VÅRD 13 PALLIATIV VÅRD RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN När bot för patienten inte längre är möjlig krävs ett klart och medvetet förhållningssätt i omhändertagandet för att kunna hjälpa både patient och närstående. Då är palliativ vård (lindrande vård) aktuell. Under senare år har palliativ vård erkänts och blivit en viktig vårdfilosofi med egen specifik kunskap som kan hjälpa människor i livets slutskede. Källa: Nationella Rådet för Palliativ Vård Tuula miste sin make Ingemar i en cancersjukdom. Men mitt i sorgen upplevde hon hur personalen i den här delen av vårdkedjan också såg henne. Eftersom de frågade hur jag mådde kände jag både stöd och trygghet. Finns det änglar på jorden arbetar de på avdelning 14. Finns det änglar så arbetar dom på avdelning 14
BARNCANCERVÅRD 14 Barncancervård med hela familjen i centrum Det är skillnad på att arbeta med barn jämfört med vuxna. En vuxen patient kan du bara säga till att nu är det dags för såromläggning. Barnet, däremot, lägger sig under sängen och vägrar. Då gäller det att kunna lirka. Det är underbart när barn återhämtar sig efter tuff period med svår sjukdom, då de knappt kommit ur sängen. Sedan möter man dem en månad senare och då är de ute med kompisar.
Maria Olsson är sjuksköterska vid barncancercentrum på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Hennes funktion finansieras av Barncancerfonden. Barncancercentrum är unikt i sitt slag i Västra Götalandsregionen med ett stort upptagningsområde, som även omfattar Värmland, halva Halland och Jönköpings län. Vid barncancercentrum pågår en ständig utveckling av omvårdnaden, som syftar till att göra livet bättre under vårdtiden för patienterna och deras familjer. Detta är en bra arbetsplats, det är därför jag har stannat så länge. Här uppmuntras personalens kreativitet, säger Maria. Det är något som har gett avtryck runt om i Sverige. Personal vid barncancercentrum i Göteborg ligger, bland annat, bakom två viktiga innovationer: Nationellt antagna förberedelser inför olika undersökningar av barn i varierande åldrar med cancerdiagnos. Det pedagogiska verktyget Se-höra-göra-bilderna, som i dag samtliga barncancercentra i landet har tillgång till. Bildmaterialet är lekfullt och färgglatt och gör att patienterna och deras omgivning lättare förstår cancersjukdomens förlopp. Alla ska förstå, från fyraåringen till morfar, säger Maria Olsson. I sin roll som sjuksköterska ska Maria vara ett stöd för patienterna och deras anhöriga. fakta: BARNCANCERCENTRUM Alla barn som drabbas får sin cancerdiagnos på ett av landets barnonkologiska centrum. Därifrån leds behandlingarna mot barncancersjukdomen, vare sig barnet behandlas på centrat eller på ett hemsjukhus. I Sverige finns sex barnonkologiska centrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm, Linköpings Universitetssjukhus, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg och Barn- och Ungdomssjukhuset i Lund. Källa: Barncancerfonden 15 BARNCANCERVÅRD När ett barn får en cancerdiagnos påverkas många människor. Därför lägger barncancercentrum stor vikt vid att vårda hela familjen. Syskon bjuds in och får, om de vill, träffa läkaren på egen hand. Detta för att de ska våga fråga och för att få svar på allt de funderar på i samband med en bror eller systers insjuknande. Det finns även en anställd syskonstödjare som bekostas av den lokala barncancerföreningen. Vi vill att alla är med och det lär man sig fort när man kommer hit, säger Maria Olsson. Hon vet att hon utför ett viktigt arbete på en värdefull avdelning. Eftersom vi arbetar som ett team i vårdkedjan och möter så många olika människor behöver vi personal med olika egenskaper, säger Maria. Marias utbildning: Sjuksköterskeutbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping sedan vidareutbildning inom barn- och ungdomssjukvård och specialistutbildning i barnonkologi, samt magisterexamen i psykologi vid Göteborgs universitet. Pågående forskarutbildning vid Hälsohögskolan i Jönköping. RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN >>
>> BMA 16 Jag jobbar i en internationell miljö och kommer därför i kontakt med människor från olika delar av världen, som har samlats här för att bedriva forskning inom cancersjukvården. Det är oerhört stimulerande och spännande. Bidraget jag ger till cancersjukvården och forskningen gör att jag känner mig nöjd när jag kommer hem vid slutet av dagen. Att jag har gjort något meningsfullt. Biomedicinsk analytiker en forskningsintensiv specialitet Personal vid barncancercentrum i Göteborg ligger, bland annat, bakom det pedagogiska verktyget Se-höra-göra-bilderna, som i dag samtliga barncancercentra i landet har tillgång till. Bildmaterialet är lekfullt och färgglatt och gör att patienterna och deras omgivning lättare förstår cancersjukdomens förlopp. Alla ska förstå, från fyraåringen till morfar. Maria Olsson Sjuksköterska, barncancercentrum, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Shahin Hajizadeh är biomedicinsk analytiker, BMA, och arbetar vid Laboratoriet för klinisk patologi och cytologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han tar emot beställningar från forskare som vill ta del av proverna i Sahlgrenska Universitetssjukhusets stora biobank. I Shahins arbete kombineras hantverk med avancerad medicinsk teknisk utrustning. Innan proverna skickas till beställaren prepareras materialet på olika sätt, bland annat via snittning av vävnad. Allt material färgas för att kunna bedömas. Han utför även specialanalyser som immunhistokemiska färgningar. Eftersom mitt yrke är multidisciplinärt och jag samarbetar med olika yrkesgrupper inom området, är det viktigt att kunna jobba i team och att vara tolerant, säger Shahin. Han arbetar självständigt och stimuleras av kraven på att klara olika deadlines. Som BMA behöver han ha en hög prestationsförmåga. Ibland måste han leverera proverna snabbare än vanligt och ändå med bibehållen hög kvalité. Om jag inte gör mitt arbete kan patologen inte heller göra en bedömning för att se om det finns förändringar i vävnadsbiten, säger Shahin.
17 BMA Alla avdelningar är en pusselbit i vårdkedjan. Saknas en drabbas de andra. Det är så jag tänker på min egen insats, den är värdefull. RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN Shahin planerar själv att börja forska. Det finns möjligheter att söka nya vägar inom mitt arbetsområde och det räknas som kompetensutveckling. Det är en mycket positiv sida av den här verksamheten, säger Shahin. Han har många internationella kontakter och skickar sitt arbetsmaterial till beställare i olika länder, bland annat till Österrike, Finland och USA. Eftersom tekniken blir allt mer sofistikerad måste även jag vara uppdaterad. Vi försöker korta svarstiden på prover och på det viset kan patienten dra nytta av den snabba utvecklingen, säger Shahin. Alla avdelningar är en pusselbit i vårdkedjan. Saknas en drabbas de andra. Det är så jag tänker på min egen insats den är värdefull. Shahins utbildning: BMA-utbildning, filosofie doktor. Umeå universitet och Göteborgs universitet. fakta: BMA Biomedicinska analyser används för att ställa diagnoser, följa sjukdomsförlopp och bedöma resultat av behandling inom sjukvården. I centrum för analyserna finns biomedicinska analytiker. Arbetet som biomedicinsk analytiker är självständigt med stort eget ansvar att göra bedömningar. Källa: Linköpings universitet
Västra Götalandsregionen är en av Sveriges största arbetsgivare inom vården. Oavsett om du lockas av arbetet på en mindre vårdcentral eller av pulsen på ett storsjukhus här finns alla möjligheter. Mer information om oss och våra sjukhus hittar du på www.vgregion.se/jobb
Strömstads sjukhus NU-SJUKVÅRDEN Dalslands sjukhus Sjukhuset i Mariestad VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Telefon: 0521 27 57 00 462 80 Vänersborg post@vgregion.se, www.vgregion.se SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Telefon: 031 342 10 00 Sahlgrenska sjukhuset Mölndals sjukhus Östra sjukhuset och Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus DET ÄR GOTT ATT LEVA I VÄSTRA GÖTALAND Lysekils sjukhus KUNGÄLVS SJUKHUS Uddevalla sjukhus Norra Älvsborgs Länssjukhus ANGEREDS NÄRSJUKHUS Sjukhuset i Lidköping ALINGSÅS LASARETT Sjukhuset i Falköping SKARABORGS SJUKHUS Kärnsjukhuset i Skövde NU-SJUKVÅRDEN Telefon: 010 473 81 00 Norra Älvsborgs Länssjukhus Uddevalla sjukhus Lysekils sjukhus Strömstads sjukhus Dalslands sjukhus SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS SÄS Borås Telefon: 033 616 10 00 SÄS Skene Telefon: 0320 77 80 00 SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS SU Östra SU Mölndal SÄS Skene SÄS Borås SÖDRA ÄLVSBORGS SJUKHUS SKARABORGS SJUKHUS Kärnsjukhuset i Skövde Telefon: 0500 43 10 00 Sjukhuset i Falköping Telefon: 0515 870 00 Sjukhuset i Lidköping Telefon: 0510 850 00 Sjukhuset i Mariestad Telefon: 0501 625 00 KUNGÄLVS SJUKHUS Telefon: 0303 980 00 ALINGSÅS LASARETT Telefon: 0322 22 60 00 FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Telefon: 031 342 50 00 ANGEREDS NÄRSJUKHUS Telefon: 031 332 03 60 (under uppbyggnad, står klart år 2011)
Vision Västra Götaland det goda livet är den gemensamma visionen och strategin för utvecklingen i hela Västra Götaland. Visionen har tagits fram av många aktörer med syftet att stärka Västra Götaland som attraktiv och konkurrenskraftig region. Ett gott liv för invånarna i Västra Götaland innebär bland annat: god hälsa arbete och utbildning trygghet, gemenskap och delaktighet i samhällslivet god miljö att barns och ungdomars behov möts uthållig tillväxt rikt kulturliv Västra Götalandsregionen 2010. Reportagefoto: Peter Claesson, Adam Lundquist. Verksamhetsidé för Västra Götalandsregionen Vårt uppdrag är att bidra till ett gott liv för människorna i Västra Götaland för hälsa och trygghet i vardagen och för ett livskraftigt Västra Götaland nu och i framtiden. Vi har ett ansvar att både se till den enskilda människans behov och till regionmedborgarnas samlade behov.