Scenario 2030 en möjlig utvecklingsväg för Sveriges energiförsöjning

Hållbara Energisystem Hösten 2008 Scenario 2030 en möjlig utvecklingsväg för Sveriges energiförsöjning TWh 500 Använd Energi i Sverige 1970-2030 450 400 350 300 250 200 150 100 SNF 2008 Azar nr 1 Scenario 2030 Azar nr 2 LP 2006 Alt. Prognos 50 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Anders Schüllerqvist (anders.sch@telia.com) Stockholm, Sverige December, 2008 Handledare: Liselotte Aldén, Gunilla Britse Examinator: Liselotte Aldén Högskolan på Gotland, Visby 1

Information om status på denna version av projektrapport Scenario 2030 (dokumentnamn: anders schullerqvist scenario 2030 v 1-1.doc Detta är en komplett rapport som korrigerar vissa stavfel från version 1-0 För att undvika för stora konsekvenser av avrundningar har grunddata räknats ut med 1 decimal i stället för att som i utkasten räkna utan decimal. Noggrannheten i beräkningarna är dock inte på denna nivå. Man skulle naturligtvis önska att kunna göra mycket mera detaljerade beräkningar, men tiden medger inte detta. Flera avsnitt skulle kunna fördjupas men tiden har inte medgivit detta. Beroende på tidbrist kommer inte beräkning av själva CO 2 -utsläppen att göras. Jag kan kanske komma att göra en senare utgåva av denna skrift, som inkluderar kompletterande material och beräkningar, men jag garanterar inte detta. Kontakter med författaren kan tas via e-mail anders.sch@telia.com eller tel. 070 / 694 21 76 2

1. Sammanfattning Målet med denna utredning, Scenario 2030, är att: Göra en beräkning av en trolig energibalans och energimix år 2030 i Sverige år 2030 under, som jag bedömer, realistiska förutsättningar. Utreda hur export av fossil-fri el i stor skala kan bli en ny svensk exportnäring. Endast ett scenario för den framtida utvecklingen presenteras, även om flera möjliga utvecklingsvägar diskuteras. På grund av den begränsade tiden kommer många uppgifter, data och beräkningar inte att kunna verifieras eller beräknas på ett fullständigt vetenskapligt sätt, utan olika uppskattningar och mer eller mindre kvalificerade gissningar behöver göras. Beroende på detta får man se prognosen, som en hypotes som senare skall bevisas. Huvudslutsatsen i Scenario 2030 är att Sverige kan ta ett internationellt ledarskap och skapa en exportindustri, som levererar fossil-fri el till Europa. 60 TWh av fossil-fri el kan exporteras år 2030. Samtidigt minskas CO 2 -utsläppen från energianvändning i Sverige avsevärt. Man kan naturligtvis hävda att det är orealistiskt/dyrt/onödigt att på 22 år bygga 70 TWh vindkraft som Scenario 2030 beräknar och som inte behövs för landets el-försörjning. Om man i stället ser det som att man nu bygger upp en ny svensk exportindustri med en garanterad efterfrågan, är detta både rimligt och önskvärt. Att det finns en garanterad efterfrågan av fossil-fri el-energi torde stå utom allt tvivel. Dessutom skapar man många nya nya job inom anläggningsindustrin och verkstadsindustrin. I själva verket borde en sådan satsning vara en del av det paket som man på EU-nivå och i Sverige just nu diskuterar för att komma till rätta med den pågående financiella krisen. Att genomföra ett sådant satsning borde vara en mycket bra framtidsstrategi för Sverige. Scenario 2030 beräknar att energiförbrukningen i Sverige, som år 2007 är på totalt 405 TWh (utrikes fly- och båttrafik oräknat), har gått ner till 382 TWh år 2030 efter en topp ungefär runt 2015-2017. Mycket av denna energianvändning är fossil-fri. Sektorerna Bostäder & Service samt Transporter minskar energiförbrukningen till år 2030, medan sektor Industri ökar något beroende på det mycket större förädlingsvärdet år 2030. Transportsektorn kan rejält minska energiförbrukningen tack vare en omfattande introduktion av plug-in-hybrider och andra eldrivna bilar, som kräver mindre energi än bilar med förbränningsmotorer under prognosperioden. Förenklat kan man säga att vi driver i princip alla våra bilar år 2030 med vindkraft. Man kan naturligtvis önska att energianvändningen skulle minska ytterligare, men Scenario 2030, liksom de flesta andra långsiktsutredningar, förväntar en BNP-ökning på 2-3% per år. Detta innebär en stor ökning av energiförbrukningen, som måste täckas med olika typer av effektiviseringar. Jag uppskattar att denna BNP-ökning medför ett ytterligare energibehov om 92 TWh 1 som alltså måste täckas med energieffektiviseringar. Scenario 2030 jämför denna beräknade utveckling med ett antal andra långsiktsprognoser, främst Energimyndighetens Långsiktsprognos 2006 2 och Naturskyddsföreningens prognos från hösten 2008 3. Viss jämförelse görs också med en prognos från 1999 av Christian Azar m.fl. 4. 1 Se Bilaga 1 Detaljerade beräkningar 2 Energimyndigheten Långsiktsprognos 2006 benämnd LP 2008 3 Naturskyddsföreningen Material till konferensen - Halva energin Hela välfärden, nov. 2008 4 Energiläget år 2050. Utredningen utförd på uppdrag av Klimatdelegationen och skriven av Christian Azar och Kristian Lindgren i slutet av 90-talet, troligen 1999 3

2. Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 3. MÅL OCH AVGRÄNSNINGAR.... 5 3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 3.2 BERÄKNINGSMETODEN... 7 4. NULÄGET - ENERGIBALANSEN ÅR 2007.... 9 4.1 ENERGILÄGET 2007... 9 4.2 DEN HISTORISKA UTVECKLINGEN... 13 4.3 ENERGIEFFEKTIVISERING NU OCH I FRAMTIDEN... 14 5. ENERGIBEHOV PER SEKTOR ÅR 2030... 17 5.1 BOSTÄDER OCH SERVICE... 17 5.2 INDUSTRI... 18 5.3 TRANSPORTER... 20 5.4 SUMMERING AV ANVÄND ENERGI 2030... 22 6. TEKNISK/EKONOMISKA MÖJLIGHETER FÖR EL-GENERERING ÅR 2030. 23 6.1 PRISUTVECKLING OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EL-GENERERING... 23 6.2 TEKNOLOGIER FÖR EL-PRODUKTION 2030... 25 6.3 SUMMERING AV EL-PRODUKTION ÅR 2030... 30 7. ENERGIBALANS OCH ENERGIMIX I SVERIGE 2030... 31 7.1 ALTERNATIV BERÄKNING AV ANVÄND ENERGI ÅR 2030... 31 7.2 ANALYS AV ALTERNATIVA LÅNGSIKTSPROGNOSER... 32 7.3 SUMMERING AV TOTAL ENERGIBALANS ÅR 2030... 35 8. NÖDVÄNDIGA EKONOMISKA/POLITISKA STYRMEDEL.... 36 9. NÖDVÄNDIGA INFRASTRUKTURINVESTERINGAR OCH BEHOV AV BALANSKRAFT.... 38 10. SLUTSATSER AV STUDIEN.... 40 11. KÄLLOR - REFERENSER... 41 12. NÖDVÄNDIGA KOMPLETTERANDE BERÄKNINGAR/ANALYSER... 42 BILAGA 1 - DETALJERADE BERÄKNINGAR... 43 4

3. Mål och avgränsningar. Målet med denna skrift är att: Göra en beräkning av en trolig energibalans och energimix år 2030 i Sverige år 2030, under som jag bedömer realistiska förutsättningar. Utreda hur export av fossil-fri el i stor skala kan bli en ny svensk exportnäring. Beroende på att detta är en projektuppgift med en begränsad tidsåtgång kommer endast ett scenario för den framtida utvecklingen att beräknas. Förutsättningarna för detta enda scenario presenteras nedan. Vissa uppgifter, data och beräkningar kommer beroende på den begransade tiden inte att kunna verifieras eller beräknas på ett fullständigt vetenskapligt sätt, utan olika uppskattningar och mer eller mindre kvalificerade gissningar behöver göras. Dessa uppskattningar/gissningar, som alltså kräver en noggrannare analys, listas i avsnitt 12. Nödvändiga kompletterande beräkningar/analyser. På grund av dessa bergränsningar i de gjorda analyserna kan man kanske betrakta den gjorda prognosen som en hypotes, som behöver bevisas med noggrannare analys. En grundförutsättning för denna prognos/utredning är att det är en bra strategi att generera mycket mer fossil-fri el, än vi behöver i Sverige. Vad vi då gör är att vi bygger upp en ny svensk exportindustri med en garanterad efterfrågan. Att det är en garanterad efterfrågan av fossil-fri el i Europa torde stå utom allt tvivel, speciellt om EU gör allvar av alla planer på att reducera Europas CO 2 -utsläpp. Dessutom skapar man många nya job inom anläggningsindustrin och verkstadsindustrin. Anläggningsarbetena hamnar dessutom till stor del i glesbygderna. I själva verket borde en sådan satsning vara en del av det paket som man på EU-nivå och i Sverige just nu i december 2008 diskuterar för att komma till rätta med den pågående financiella krisen. Att genomföra ett sådant satsning borde vara en mycket bra framtidsstrategi för Sverige. Rapporten bygger på omfattande material, men utgår i huvudsak från siffor presenterade i Energimyndigetens skrift Energiläget 2008 5 och dess komplettering Energiläget 2008 i siffror 6. Dessa skrifter omnämns i fortsättningen EL 2008 och ELS 2008. Dessutom utnyttjas material från Energimyndighetens Långsiktsprognos 2006 7, i fortsättningen benämnd LP 2006. LP 2006 kommer dock till ett devis annat resultat än med min utredning. 3.1 Förutsättningar Förutsättningarna för Scenario 2030 är som följer: 1. Utredningen förutsätter att de globala klimatproblemen är klarlagda och att vi radikalt behöver minska halten CO 2 i atmosfären. Inga bevis för detta framförs därför i skriften, utan Scenario 2030 koncentrerar sig enbart på att beräkna en trolig energibalans för 2030. 2. Sverige har, som del av EU, beslutat att till 2020 radikalt minska utsläppen av CO 2 i atmosfären. Minskningen på EU-nivå är till 2020 är specificerad som 20-30%, med 5 Energiläget 2008 från Energimyndigheten 6 Energiläget 2008 i siffror från Energimyndigheten 7 Energimyndigheten Långsiktsprognos 2006 5

krav på Sverige att öka mängden förnybar energi till 49 % enligt ett EU-beslut nu i december 2008. Olika åtgärder för att stödja dessa mål förväntas finnas. Diskussionen i Sverige bland regeringspartierna har under 2008 indikerat ett mål för minskning i Sverige av CO 2 -utsläpp i spannet 30-40% fram till år 2020. Det finns därför inte någon anledning att i rapporten ifrågasätta en strävan till minskade CO 2 - utsläpp. Denna rapport bygger dock på förutsättningen att Sverige kommer att ha en ännu mera offensiv plan för minskade CO 2 -utsläpp än vad som presenterats av regeringen hösten 2008 (se även punkt 9 nedan). Kraven på olika styrmedel för att en minskning skall kunna genomföras i enlighet med Scenario 2030, diskuteras i avsnitt 8. Nödvändiga ekonomiska/politiska styrmedel. 3. Befolkningsutveckling och BNP-utveckling är i internationella studier avgörande faktorer för att beräkna framtida energiförbrukning, med stor spännvidd mellan olika scenarier. Scenario 2030 utgår från att befolkning och BNP i Sverige utvecklar sig ungefär som den gjort de senaste 10-15 åren. Detta betyder att BNP ökar i spannet 2-3% per år 8. 4. Energiintensitetens (dvs. hur mycket ytterligare energi som behövs för att ytterligare öka BNP med en enhet) utveckling är tillsammans med BNPutvecklingen viktig för att bedöma behovet av energi i framtiden. Energiintensiteten har en avtagande kurva över tiden. Energieffektivisering minskar energiintensiteten, medan BNP-utvecklingen ökar behovet av energi. Scenario 2030 bygger på dessa två allmänt vedertagna förutsättningar, men förutsätter också omfattande satsningar på energieffektiviseringar i framtiden. 5. Scenario 2030 bygger på att vi 2030 har kvar 10 kärnkraftsreaktorer som ger ett liknade energiutbyte som 2007. Eventuellt kräver ett sådant antagande att någon eller några reaktorer bytts ut mot nybyggda reaktorer. Hur energiutbytet från kärnkraften 2030 beräknats presenteras i avsnitt 6. Tekniska och ekonomiska möjligheter. Anledningen att jag valt denna förutsättning är att jag bedömer att regering/riksdag inte kommer att fatta något beslut om kärnkraftsavveckling, som radikalt påverkar mängden kärnkraft i Sveriges energisystem år 2030. 9. Detta är samma förusättning som LP 2006 kommit fram till. Förbudet mot nybyggnad av kärnkraft förväntas upphävt, men detta påverkar rimligen inte denna prognos. Kärnkraften förväntas inte ha några stödåtgärder. 6. Scenario 2030 förutsätter att el-certifikatsystemet är kvar och stöder vindkraft och andra förnybara energikällor åtminstone upp till volymen 80 TWh på ett liknande sätt som det systemet gör idag, åtminstone så att el-certifikaten har ett värde av 10-15 öre per kwh. El-certifikatsystemet skulle i så fall stödja betydligt mer förnybar energi än vad systemet planeras göra idag, men med ett lägre värde per kwh än idag. T.ex. har Folkpartiet under hösten 2008 krävt stopp av stödet till vindkraft efter 10 TWh 10, men bedömningen är att varken regeringen eller nuvarande 8 Ingen egen utredning av befolkningsutveckling och utveckling av BNP görs. Uppskattningen av att ökningen är i spannet 2-3 % per år görs baserat på vad andra långtidsutredningar förutsatt. 9 Man skulle här behöva göra en mera noggrann utredning om realismen i att låta existerande reaktorer förutsättas vara kvar i drift år 2030. Eventuellt kan man vid denna tid ha genomfört nedläggning av gamla reaktorer som tjänat ut och ersatt dessa reaktorer med nya. Vissa uppskattningar görs i avsnittet Tekniska och ekonomiska möjligheter. 10 Debattartikel i DN 30/11 2008 som hänvisar till beslut i Folkpartiets partiråd. 6

opposition kommer att gå på denna linje, utan i stället utvidga el-certifikatsystemet, men troligen sänka värdena på utdelade certifikat något, genom en förändrad s.k. kvotplikt. 7. Scenario 2030 förutsätter att Sverige vill exportera fossil-fri el-energi till övriga Europa under perioden fram till 2030. LP 2006 har också beräknat/bedömt detta. Förutsättningen för att detta skall lyckas, i den omfattning denna utredning beräknar, är troligen troligen att svensk fossil-fri el-export räknas positivt i ballansen för att nå Sveriges utsläppsmål, som en del av EU s mål i den klimatuppgörelse, som planeras ersätta Kyotoavtalet. Diskussionen i EU under hösten 2008 tyder på att man kan nå en sådan uppgörelse. 8. En förutsättning är att Sverige under 2010 och framåt kommer att få en successiv övergång till s.k plug-in-hybrider av i första hand av personbilsparken och senare även av andra typer av fordon. Scenario 2030 utgår alltså från en snabb teknisk utveckling inom transportområdet och mycket talar för att så kommer att ske. 9. En ökad satsning på spårbunden trafik med bl.a höghastighetståg förutses. Dett ger också möjlighet till ökad godstrafik på järnväg. 10. Scenario 2030 förväntar att allmänhetens tryck, på på regering/riksdag, opposition och företag för att underlätta genomförandet av olika konkreta utsläppsbesparande åtgärder, kommer att öka över tiden. Flera utredningar som presenterats under hösten 2008 visar på detta tryck och en förändrad inställning från svenska folket. I Scenario 2030 förutses därför att ytterligare stödåtgärder för förnybara energikällor och energieffektivisering kommer att införas över tiden 11. Denna ökade insikt kommer också att innebära ett förändrat beteende, även utan specifika stödåtgärder. Utredningen tar hänsyn till denna förändrade attityd. 3.2 Beräkningsmetoden Beräkningsmetoden för att räkna fram energibehovet och energimixen för 2030 är följande. I analysarbete av denna typ finns svårigheten att olika studier använder olika mått på energi och att man ibland studerar totalt tillförd energi (eng. Primary Energy) som i denna utredning här benämns Tillförd Energi och ibland totalt slutligt använd energi som här benämns Använd Energi. Primary Energy är den mätmetod som man internationellt brukar använda för att beskriva energibehovet. I Scenario 2030 används genomgående TWh som måttenhet och beräknar både Tillförd Energi och Använd Energi för år 2030. Energibehovet för utrikes flyg- och sjötrafik särredovisas eftersom de olika källor och jämförelsemateral som används, gör på detta sätt 12. 11 De nödvändiga och i många fall förväntade förstärkningar av stödsystemen diskuteras i avsnitt 8. Nödvändiga ekonomiska/politiska styrmedel 12 Energibehovet för utrikes flyg- och sjötrafik ingår i EL 2008 som del av Tillförd Energi, men inte som del av Använd Energi i Sverige. Scenario 2030 väljer, för att kunna göra olika jämförelser, att betrakta det som en speciell post, som inte ingår i begreppet Använd Energi, men som beräknas och som sedan ingår i Tillförd Energi. D.v.s. samma betraktelsesätt som EL 2008. 7

A. I Scenario 2030 studeras först det aktuella nuläget vad gäller energianvändningen i Sverige enligt EL 2008. Därmed är energibalansen år 2007 basår för Scenario 2030. Uppskattningen sker i ett första steg av en förväntad total av Använd Energi år 2030. Denna uppskattning av Använd Energi gör det senare möjligt att beräkna total Tillförd Energi (eng. Primary Energy). B. Energibehovet (Använd Energi) per sektor beräknas 13 med en fördelning på energslag enligt samma mall som finns i EL 2008. Beräkningarna bygger på en historisk tillbakablick för att beräkna historiska förändringstakter, på en beräkning av framtida utveckling baserat bl.a på LP 2006 samt egna beräkningar och bedömningar. C. Den beräknade utvecklingen jämförs med två långtidsstudier LP 2006 från Energimyndigheten och en prognos från Naturskyddsföreningen 14 benämnd SNF 2008 som kommit till två helt olika resultat. Viss jämförelse görs också med en äldre långsiktstudie, troligen från 1999, med titeln Energiläget 2050 av bl.a Christian Azar. D. En förväntat teknisk och ekonomisk utveckling utveckling av förnybara energislag och kärnkraft diskuteras. En förväntat mängd förnybar energi för varje energislag beräknas. Förnybara energislag förväntas bli stödda av el-certifikatsystemet och andra stödåtgärder. Fossila bränslen, som är alternativa energislag, förväntas bli fortsatt drabbade av en allt ökande CO 2 -skatt. E. En total energimix för Sverige 2030 beräknas. Här beräknas också Tillförd Energi. I mellanskillnaden mellan Tillförd Energi och Använd Energi finns den fossil-fria elenergi som kan säljas till övriga Europa. Energibehovet för utrikes flyg- och sjötrafik särredovisas för att får jämförelser med bl.a EL 2008 och LP 2006 korrekta. F. Den så beräknade energimixen verifieras för att avgöra om detta är en rimlig fördelning och en rimlig mix av energislag. Ger slutresultatet en alltför stor andel fossil-fri energi. Behövs av någon anledning en viss större mängd kol eller olja. Finns tillräcklig balanskraft för att möjliggöra denna mix etc. Beräkningarna görs delvis med en decimal för att undvika alltför stora avrundningseffekter, men själva beräkningarna har inte en noggrannhet på denna nivå. 13 Denna beräkning bygger i stor utsträckning på beräkningarna i LP 2006, men med de justeringar som det förväntade högre oljepriset ger. LP 2006 förutsätter ett orealistiskt lågt framtida oljepris. Man skulle kunna göra en mycket mera noggrann beräkning av en tänkt framtida utveckling, som även bygger på andra källor. 14 Naturskyddsföreningen Material till konferensen - Halva energin Hela välfärden, nov. 2008 8

4. Nuläget - Energibalansen år 2007. 4.1 Energiläget 2007 I analysarbete av denna typ finns, som nämnts, svårigheten att olika studier använder olika mått på energi och även på att man ibland studerar totalt Tillförd Energi (eng. Primary Energy) och ibland Använd Energi. En annan svårighet som uppdagats är att inte alla uppgifter om den historiska energianvändningen i Sverige är identiska. Det är ofta svårt att genomskåda vad dessa differenser kan bero på. Scenario 2030 använder genomgående TWh som måttenhet. Utgångsläget för analysen är totalbehovet av Tillförd Energi och Använd Energi år 2007 som enligt EL 2008 och ELS 2008 är 624 TWh respektive 405 TWh. Detta behov fördelar sig enligt den sammanfattning av energibalansen, som finns på sidan 54-55 i EL 2007 och som presenteras nedan dels i tabellform och dels som diagram. Mellanskillnaden består av: Värmeförluster i kärnkraftverk 124 TWh Andra distributionsförluster 49 TWh Energi för internationell flyg- och båttrafik 25 TWh 15 Energiråvaror som inte används för energi 22 TWh Tillförd Energi enligt EL 2008: (avrundning gör att alla summeringar inte stämmer) Olja Gas Kol Biobränslen Värmepumpar Vattenkraft Kärnkraft Vindkraft Elimport Totalt 199 TWh 11 TWh 28 TWh 120 TWh 6 TWh (avser stora värmepumpar) 66 TWh 191 TWh varav 124 TWh är värmeförluster 1 TWh 1 TWh 624 TWh (motsvarar Använd Energi om 405 TWh) 15 Beräknad uppgift - ej explicit angiven i EL 2008 9

Energibalansen 2007 Tillförd Energi enligt EL2008 16 Figur 1 Tillförd Energi 2007. Bilden kopierad från sid 55 i EL 2008 16 Bild på sidan 55 i EL 2008 10

Energibalansen 2007 Använd Energi enligt EL2008 17 Figur 2 Använd Energi 2007. Bilden kopierad från sid 56 i EL 2008 17 Bild på sidan 56 i EL 2008 11

Fördelningenen av Använd Energi är: Olja 131 TWh Gas 8 TWh Kol 17 TWh Biobränslen 70 TWh El 132 TWh Fjärrvärme 47 TWh Totalt 405 TWh Använd Energi fördelar sig i sin tur på sektorer enligt följande Industri varav el 56 TWh biobränslen 55 TWh olja 19 TWh kol 17 TWh gas 5 TWh fjärrvärme 5 TWh Transporter varav olja 99 TWh el 3 TWh etanol 2 TWh Bostäder och service varav el 72 TWh fjärrvärme 42 TWh olja 13 TWh biobränslen 14 TWh gas 2 TWh 157 TWh 105 TWh 143 TWh Totalt 405 TWh 12

4.2 Den historiska utvecklingen De senaste åren har energiförbrukningen i Sverige varierat beroende på klimat och konjuktur och snittmässigt haft en svag ökning. Under både de senaste 10 åren och se-naste 20 åren har Tillförd Energi ökat med i snitt c:a 0,3 % per år 18, trots stor BNP-tillväxt. En liknande utveckling, men inte exakt samma siffror, finns naturligtvis för Använd Energi. Denna utveckling illustreras av följande bild från Naturskyddsföreningens utredning - SNF 2008. Figur 3 Utveckling av BNP och energianvändning 1970-2005. Bilden kopierad från Naturskyddsföreningen - SNF 2008 18 Enligt ELS 2008 13

Man har kunnat konstatera att i alla industriländer avtar den så kallade energiintensiteten med stigande BNP. Se bifogad bild 19. Energiintensiteten definieras som ytterligare energibehov för en ytterligare enhet av BNP. I USA toppade energiintensiteten redan omkring 1920. Sverige har haft en liknande utveckling. Energiintensitetens utveckling diskuteras i nästa avsnitt. Figur 4 Historiska energiintensiteter. Bilden kopierad från sid 69 i Smil - Energy at the Crossroads 4.3 Energieffektivisering nu och i framtiden Anledningen till att energiintensiteten avtar med stigande BNP är den energieffektivisering som hela tiden sker med nya effektivare produkter och att ny BNP innehåller en hel del tjänster som normalt har mindre behov av energi. Mot denna trend arbetar trenden att både individer och företag ser mer energi som ett hjälpmedel för arbetsbesparing och att energieffektivisering inom ett område ger ekonomiskt utrymme för ökning av energiåtgången inom ett annat område (benämns ibland rebound-effekt). Ibland talar man om postmateralistiska samhällen då man i stor skala går från produktion av varor till produktion av tjänster. Då bör energiintensiteten miska rejält. Bl.a har Christian Azar i sin skrift Energiläget år 2050 dels en materialistisk vision och dels en postmaterialistisk version som ger helt olika prognoser om framtiden. Min uppfattning är att utvecklingen mot detta postmaterialistiska samhälle går långsammare än många optimister ibland tror. 19 Smil - Energy at the Crossroads sid. 69 14

Energiåtgång har också en stark koppling till levnadstandard. Upp till viss nivå har levnadsstandarden en stark korrelation med energianvändningen. Detta diskuteras bl.a. i Smil - Energy at the crossroads 20 och illustreras av följande diagram. Figur 5 Human Developmet Index och energianvändning per capita. Bilden kopierad från sid 102 i Smil - Energy at the Crossroads Smil visar kurvor för Human Development Index, för förväntad levnadslängd, för barnadödlighet och för tillgänglighet av mat, som alla visar samma typ av korrelation. Även om Sverige nu passerat den punkt där ökad levnadsstandard kräver mer energi, torde gemene man uppfatta detta samband i alla fall och agerar som att ökad mängd energi och kanske främst ökad mängd el-energi innebär ökad levnadstandard. Att fattiga länder och fattiga människor har denna koppling står utom allt tvivel, även om även här effektivisering är viktig. Nya prylar och ny teknik som människor kommer att önska sig för att underlätta livet kräver ytterligare energi. Detta motverkas ofta endast till en del av att redan anskaffade prylar kan effektiviseras. 20 Smil Energy at the Crossroads sid. 97-105 15

SNF 2008 listar en rad intressanta och relevanta energibesparande åtgärder, men enligt min bedömning finns en rad allvarliga beräkningsfel i denna prognos som gör att man kommer till fel resultat. Detta redovisas i avsnitt 7. Energibalans och enerigimix i Sverige 2030. Energieffektivisering har en mycket stor potential men det finns också en stor tröghet i systemet. Trögheten beror dels på att man inte alltid har rätt kunskap, men också på oviljan att kasta bort en fungerande pryl dator, kylskåp, bil eller vad det nu kan vara för att köpa en ny, mera energieffektiv, produkt av samma slag. Många människor kommer inte att anse sig ha råd med detta utbyte. Energieffektiviseringen kommer därför att ta mycket längre tid att genomföra än optimisterna tänker sig. 16

5. Energibehov per sektor år 2030 När man försöker beräkna energibehovet i framtiden kan man ha mål och förhoppning att energianvändningen skall minska rejält, men om man som denna utredning, liksom de flesta andra långsiktsutredningar, förväntar en BNP-ökning på 2-3% per år innebär detta en stor ökning av energiförbrukningen som måste täckas med olika typer av effektiviseringar. I Scenario 2030 uppskattas att denna BNP-ökning medför ett ytterligare energibehov i Sverige år 2030 om 92 TWh 21 som alltså måste täckas med olika effektiviseringar. LP 2006, som delvis används som underlag, studerar energi-behovet industribransch för industribransch och sektordel för sektordel som sedan summeras. Jag studerar i min prognos för varje område tre faktorer - den historiska utvecklingen enligt EL 2008 och ELS 2008, den förväntade utvecklingen enligt LP 2006 och en egen uppskattning av den framtida utvecklingen. Baserat på dessa tre faktorer beräknas energibehovet 2030. Eftersom Energimyndigheten i LP 2006 övervärderar energibehovet bl.a beroende på lågt förväntat oljepris, måste vissa justeringar göras i förhållande till LP 2006. LP 2006 förväntar sig, beroende bl.a. av detta skäl, ökad användning av fossila bränslen inom industrin, men utvecklingen hittills sedan 2004, som är basår för LP 2006, har varit den motsatta. Lågt oljepris medför i sin tur att vissa omställningsinvesteringar inte förväntas bli genomförda som annars skulle bli lönsamma/önskvärda. LP 2006 tycks undervärdera möjligheten till introduktion av ny teknologi och använder mera av en framräkningsmetodik. T.ex förutsätter LP 2006 att el-hybrid-bilar inte finns på marknaden år 2025. Rimligen kommer en stor del av bilparken att år 2030 kunna bestå av el-hybrider eller andra el-bilar. Detta innebär en effektivisering och en stark minskning av fossila bränslen som LP 2006 missar. EL 2008 diskuterar olika systemgränser som kan användas. 22 Denna utredning försöker i huvudsak sätta systemgränsen vid husväggen eller industriporten och utnyttjar begreppet Använd Energi. I avsnitt 7 Energibalans och energimix görs dock beräkningar av Tillförd Energi med en annan systemgräns. Beräkningar utförs med en decimal för att undvik avrundningseffekter. Noggrannheten är dock inte på denna nivå. 5.1 Bostäder och service. Inom detta område ingår småhus, flerfamiljshus och kontor etc och för dessa ingår uppvärmning, hushållsel och driftel. Hushållsel inkluderar el för kyl och frys, TV, hemelektronik mm. Driftel inkluderar el för fläktar, hissar, företagsdatorer, kontorsmaskiner luftkonditionering av kontor mm. Gränsdragningen mellan hushållsel och driftel kan vara otydlig, men summan är korrekt. Totalt har området enligt EL 2008 minskat från 1970 då behovet var 165 TWh till 143 TWh år 2007. Anledningen är att en omfattande energieffektivisering skett, trots en krafttigt ökad bostads- och kontorsyta och kraftigt ökad användning av apparater. Historiskt har minsk-ningen både på 10 års sikt och 20 års sikt varit c:a 0,7% per år, trots denna större bostads-och kontorsyta. Minskningen förväntas fortsätta, men med något lägre takt. 21 Beräkningen redovisas i Bilaga1 22 EL 2008 sid 57-58 17

Energimyndighetens långsiktsprognos LP 2006 förutsätter ett tydligt trendbrott och att området endast minskar svagt med ungefär 0,2 % per år fram till 2025. I huvudsak beror detta på att man förväntar lågt oljepris och stopp av fjärrvärmeutbyggnaden efter 2015. Jag gör en annan bedömning och tror att effektiviseringen kan fortsätta bl.a beroende på högre oljepris och högre CO 2 -skatter som innebär investeringar i omläggning som samtidigt innebär effektiviseringar. Dock tror jag inte att den höga minskningstakten från de senaste åren kan fortsätta hela perioden, utan antar minskningstakten 0,4 % per år som ett genomsnitt för perioden Som underlag för min detaljprognos använder jag LP 2006 s beräkningar, men korrigerar beroende på det förvänatde högre oljepriset. I Själva verket har också oljeanvändningen minskat från 21,5 TWh år 2004 (basår för LP 2006) till 13 TWh år 2007 beroende på detta högre pris. Till 2030 bör denna vara nere i nära nog 0 (noll) men jag sätter av konservativa skäl 1 TWh både för olja och gas. Totalt ger detta ett energibehov 2030 av 131 TWh enligt följande fördelning 23. Använd Energi Bostäder & Service Utgångsläge i TWh 2004 enl. LP 2006 24 Utgångsläge i TWh 2007 enl. EL 2008 25 Förväntan i TWh 2025 enl. LP 2006 Scenario 2030 i TWh Elvärme inklusive värmepump 24,5 22,4 17,7 21,0 Hushållsel 19,5 19,6 22,7 18,2 Driftel 29,5 30,3 33,4 29,7 Fjärrvärme 43,5 41,8 45 43,3 Värme från Oljeeldning 21,5 13,0 9,5 1,0 Värme från biobränslen 12,7 13,8 15,4 17,0 Värme från gas och övrigt 2,1 2,2 3,8 1,0 Totalt energibehov 153,3 143,1 147,5 131,2 Figur 6 Använd Energi Bostäder och Service 5.2 Industri. Prognosen bygger på LP2006 s relativt detaljerade uppskattningar av hur industrins förädlingsvärde ökar över tiden baserat på förväntad samhällsutveckling. LP 2006 drar slutsatsen att priset på el relativt olja väntas öka under hela perioden 2004 2025 och anger följande råoljepriser - år 2004 36 $/fat, år 2010 35 $/fat, år 2020 37 $/fat och 2030 39 $/fat. Detta verkar vara en orealistisk låg förväntan på oljepriset. Detta innebär att man beräknar färre investeringar i omställningar inom industrin för att byta olja mot andra energislag, än vad som skulle ha skett med ett högre pris. Detta i sin tur innebär att man förväntar sig mindre grad av effektivisering än man annars skulle kunna uppnå på ett ekonomiskt sätt. Man ger en övergripande prognos som innebär att industrins energianvändning väntas öka från 158,5 TWh år 2004 till 196,5 TWh år 2025. Historiskt har ökningen de senaste 20 åren varit c:a 0,5 % per år, men LP 2006 beräknar att den ökar till c:a 1,2 % beroende på förväntan om ett lågt oljepris. 23 Beräkningen presenteras i Bilaga 1 24 Normalårskorrigerat Verkligt värde var 150,7 TWh 25 Fördelningen av el-slag är uppskattad baserad på 2006 års delsiffror och 2007 års total 18

Jag bedömer istället en utveckling som mera följer den historiska utvecklingen vad gäller behovet av energi inom industrin, detta speciellt som den framtida utvecklingen av BNP förväntas vara liknade den historiska. Man kan också förvänta sig att energiintensiteten succesivt förbättras. LP 2006 anger också att den specifika energianvändningen inom industrin (dvs. använd energi i relation till förädlingsvärdet) beräknas minska med 26 % till år 2015 eller 2,7 % årligen. Detta visar på förväntade stora besparingar genom effektiviseringar. Många andra studier bl.a. SNF 2008 26 visar också på stora outnyttjade besparingspotentialer inom prognosperioden. Min bedömning är därför att effektiviseringstakten kan förväntas bli något bättre i framtiden än historiskt. Detta innebär att ytterligare investeringar i energieffektivisering, som också innebär omställning till andra energislag kommer att genomföras till 2030 i högre grad än vad LP 2006 förväntar. Bedömningen är att energibehovet i snitt ökar med 0,3 % per år under prognosperiden, något mer i början och något mindre i slutet. Detta leder till ett energibehov om 167 TWh år 2030. Gasanvändningen som enligt LP 2006 ökar starkt stagnerar i stället 27. Använd Energi Industri Utgångsläge i TWh 2004 enl. LP 2006 Utgångsläge i TWh 2007 enl. EL 2008 Förväntan i TWh 2025 enl. LP 2006 Scenario 2030 i TWh Oljeprodukter 19,8 18,5 18,5 2 Gas 4,4 5,2 9,0 5 El 55,4 56,3 63,4 69 Fjärrvärme 4,7 5,2 5,8 7 Biobränslen 55,4 54,5 76,8 67 Kol och koks 17,3 16,7 22,9 18 Total 157,0 156,4 196,5 167 Figur 7 Använd Energi Industi Utvecklingen kan illustreras av föjande diagram TWh 250 Använd Energi inom industrin 1990-2030 200 150 100 50 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 Figur 8 Använd Energi inom sektor Industri jämförelse mellan Scenario 2030 och LP 2006 26 Naturskyddsföreningen Underlag för konferensen Halva energin hela välfärden 27 Dessa beräkningar redovisas mera i detalj i Bilaga 1 Scenario 2030 LP 2006 19

5.3 Transporter. När det gäller transportområdet är det omöjligt att använda LP 2006 som informationskälla. En rad förutsättningar i LP 2006 visar sig orealistiska, som att bensinpriset 2015 ligger på 8,83 kr/liter, att el-hybridtekniken inte blir kommersiellt användbar inom prognosperioden fram till 2025 och att etanol inte kommer att användas i speciellt stor skala. I stället utnyttjas EL 2008 för nuläget och egna uppskattningar för framräkning av framtida behov 28. Utgångsläget 2007 enligt EL 2008 och ELS 2008 är: Inrikes persontransportarbetet är 137 miljarder personkilometer med vägtrafik på 87 %, spårbunden trafik 9 %, flyg 3% och sjötrafik 1%. Godstransporterna är 103 tonkilometer med 41% vägtransporter, 22 % järnväg och sjöfart 37% Historiskt har energiförbrukningen i transportarbetet ökat i takt med ökningen av BNP, men med en lägre ökningstakt. Ökningstakten är dock högre än ökningen för energianvändningen som helhet. Ökningen per år sedan 1970 är i genomsnitt 1,6% per år medan energianvändningen som helhet ökat c:a 0,3 % per år. Mina förutsättningar är att transportarbetet både vad gäller persontransporter och godstransporter kommer att öka i undefär samma takt som de gjort historiskt. Vägtrafik och personbilstransporter kommer även 2030 att vara viktiga för persontransporter, men med en viss överföring till spårbunden trafik. Flyget kommer mot slutet av prognosperioden att få en stark konkurrens av höghastighetståg. År 2030 kommer stora mängder gods att transporteras på väg, även om järnväg kan förväntas få en viss ökning. I många delar kan man alltså förvänta sig en ökning av energibehovet beroende på ökning av transportarbetet, men en rad viktiga effektiviseringar kan också genomföras och förväntas också bli genomförda. För prognosen, som i detalj presenteras i Bilaga 1, finns följande förutsättningar. På alla punkter tycks finnas möjlighet till ännu större effektivisering, men det finns också en tröghet på marknaden. Man kan dock betrakta denna prognos som ett sämsta fall. Alla alternativa prognoser borde ge en större besparingseffekt vad gäller CO 2 -utsläpp från transportsektorn. Förutsättningar för den beräknade prognosen: Trafikarbetet förväntas öka med 1,2 % per år under prognosperioden med, en något lägre takt än hittills. Man skulle mycket väl kunna välja att anta att ökningstakten i trafikarbetet minskar mer, men samtidigt finns en tendes mot större godsmängder, längre pendlingavstånd och fler semesterresor med en högre förväntad levnadsstandard. Under peroden kommer rimligen plug-in-hybrider att introducerats på marknaden i stor skala och dessa kommer att drivas med mycket mindre energi för samma trafikarbete. 60 % av personbilsanvändningen och 5 % av lastbilsarbetet förväntas drivas med el år 2030. Även här skulle man kunna förvänta större andel el-bilar 2030. 28 Här behövs mycket mer omfattande beräkningar. En del resonemang och beräkningar presenteras i Bilaga 1 men mer underlag behövs för att få en säkrare prognos. 20