Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi
Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk Stamnät och utlandsförbindelser Tillstånd Prognos
Kontrollstation 2015 Den tekniska justeringen handlar inte om ytterligare stöd till förnybar elproduktion. Kvotjusteringarna som Energimyndigheten föreslår är nödvändiga för att klara utbyggnadsmålet till 2020. Utan de föreslagna kvotjusteringar finns en tydlig risk att målet på 26,4 TWh till 2020 inte nås och att Sverige därmed inte uppfyller sitt åtagande i avtalet med Norge.
Elcertifikat 2020-2030 Långsiktighet i stödsystem är centralt för investeringsviljan i förnybar elproduktion. En oförändrad utbyggnadstakt för den förnybara elproduktionen inom ramen för elcertifikatsystemet, jämfört med åren 2010-2014, skulle innebära cirka 57 TWh år 2030. En ökad målsättning till 60 TWh år 2030 är ambitiös men fullt möjlig.
EU:s 2030-ramverk EU bör behålla den nuvarande ordningen med tre klimat- och energimål. Påståendet att ett bindande förnybarhetsmål riskerar att bli så högt att den svenska kärnkraften måste fasas ut i förtid är felaktigt. Förnybarhetsmålet mäts som en andel av energianvändning, inte -tillförsel. Med tillräcklig exportkapacitet kan vi tillföra så mycket icke-förnybar energi vi vill, och fortfarande uppnå förnybarhetsmålet.
Vad ska det beslutas om? Riktlinjer/mål för EU:s energi - och klimatpolitik till 2030 EU2020 Minska utsläppen av växthusgaser med 20% EU2030 (förslag, presenterades 22/01/2014) Minska utsläppen av växthusgaser med 40% Öka andelen förnybar energi till 20% (med individuella nationella bindande mål och handlingsplaner) Öka andelen förnybar energi till 27% (bindande endast på EU-nivå) Öka energieffektiviseringen med 20% (frivilligt) Inget energieffektiviseringsmål
Argumenten? De som är emot Minskad konkurrenskraft EU:s höga energipriser vilket man skyller på det förnybara Minskad leveranssäkerhet - förnybart trycker undan stabil kraftproduktion ( driver på en förtida utfasning av kärnkraften ) Flera mål minskar effektiviteten i utsläppshandelssystemet De som är för. Försörjningstrygghet EU importerar 2/3 av sitt gasbehov Ökad konkurrenskraft en ökad andel förnybart skulle minska EU:s sårbarhet mot volatila bränslepriser Vind och gas kompletterar varandra mycket väl. Mer vindkraft minskar prisfluktuationer. Gas kan användas när det inte blåser. Beslut om att fasa ut kärnkraft och olönsamma kol/gaskraftverk. Totalt sett 150 GW fram till 2020. Grön tillväxt
Vad händer nu? April-sept 2014: EC snickrar på olika governance structures Våren 2015: EC presenterar ett lagförslag 2016: Slutligt beslut? 23-24 okt 2014: EU:s ledare fattar beslut om övergripande mål 2015: EP godkänner förslaget. Kan ta tid och ändringar kan förekomma.
Stamnätet Det finns två områden relaterade till stamnätet som kan hota måluppfyllelsen inom elcertifikatsystemet till 2020 och ett eventuellt nytt mål till 2030: Otillräcklig överföringskapacitet Höjd inmatningstariff
Överföringskapacitet Svenska Kraftnät planerar utifrån antagande om 11 TWh vindkraft 2020 och 17-20 TWh vindkraft 2025. 11 TWh passeras 2014. 17 TWh nås under 2017. SvK planerar tekniska åtgärder, t.ex serieshuntkompensering av snitt ett och två. Dessa kommer varken vara tillräckliga eller hinna realiseras i tid för att undvika inlåsningseffekter utifrån den mängd vindkraft som är på väg att installeras norr om snitt två.
Höjd stamnätstariff Enligt SvK:s investerings- och finansieringsplan förväntas avgiften att höjas kraftigt 2016 och 2017 (15 % per år). På grund av den geografiska differentieringen av stamnätstariffen slår sådana höjningar extra hårt mot investeringar norr om snitt två. Den övervägande anledningen till att tariffen höjs är det eftersatta underhållet, snarare än utbyggnaden av förnybar elproduktion.
Stamnätet För att minska risken att elnäten begränsar möjligheten till måluppfyllelse i elcertifikatsystemet måste Svk tidigarelägga planen på en ny ledning från elområde ett till tre (genom snitt ett och två) för driftsättning senast år 2020.
Utlandsförbindelser 2012 >2025
Utlandsförbindelser En kombination av höjda ambitioner för förnybar elproduktion och inbromsning av marknadsintegrationen kan leda till långa perioder med inlåst kraft, vilket skulle få stora lönsamhetskonsekvenser för all elproduktion i det nordiska kraftsystemet. En mer integrerad elmarknad skulle innebära direkta inkomster genom export av el samtidigt som svenska elkonsumenter och svensk industri skulle få lägre elpriser än de länder vi exporterar till.
Utlandsförbindelser Importera kraft på natten, spara vatten i reservoarer Elpris Europa Norden De termiska systemen i Europa har lägre elpriser på natten. Norden har stabila priser under hela dygnet. Exportera kraft under dagen när priset på kontinenten är högre Ökar värdet av den nordiska kraftproduktionen Ökar försörjningstryggheten, särskilt under år med låg nederbörd
Tillstånd - goda vindlägen Vindkraft behövs för att bromsa klimatförändringarna samtidigt som den tryggar energiförsörjningen och kan bidra till sänkta elpriser. Goda vindresurser är en förutsättning för en affärsmässig och hållbar tillväxt av vindkraften i det svenska energisystemet. När vindkraften byggs i goda vindlägen minskar dess miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv, den blir ekonomiskt konkurrenskraftig och kostnaderna kan hållas nere för konsumenterna.
Hinder för utbyggnad Det finns en oroande tendens att myndigheternas krav på lokalisering av vindkraft till platser utan motstående intressen blir allt starkare. Om vindkraften förpassas till sämre vindlägen så innebär det fördyringar av projekt, sämre ekonomi, högre elpris för konsumenterna och att vindkraftens miljöpåverkan blir större.
Hinder för utbyggnad Försvarsmakten Kommunalt veto Artskydd Risk att anläggningarna inte lokaliseras till de miljö- och resursmässigt bästa platserna!
Försvarsmakten Försvarets stoppområden MSA-ytor vid flygplatser Skjut- och övningsfält Väderradar
Kommunalt veto Användandet av det kommunala vetot är inte förenligt med de principer om saklighet och objektivitet som är centrala vid tillståndsprövningar och all annan myndighetsutövning. Sverige har en lag som tillåter godtyckliga beslut, innebär obefintlig förutsägbarhet, ger utslag som inte kan överklagas och som leder till att kommuner begär ersättning för att bevilja en ansökan.
Artskydd Bedömningarna utgår inte längre från risk för påverkan på fågelbestånd utan från vad som lokalt bedöms vara viktiga fågellokaler och schablonmässiga skyddsavstånd till enstaka fåglar. Artskyddsförordningen måste ses över, justeras och anpassas till gällande EU-rätt.
Vindkraftsutbyggnad 2014 Totalt vid utgången av 2013 Vindkraftverk: 2 663 stycken Effekt: 4 382 MW Årsproduktion: 9,9 TWh Helårsproduktion: 10,7 TWh. Tillkommande effekt under 2014 Kvartal 1: 105 MW (utfall) Kvartal 2: 249 MW (utfall) Kvartal 3: 370 MW (prognos) Kvartal 4: 253 MW (prognos) Totalt = 977 MW Totalt vid utgången av 2014 (prognos) Vindkraftverk: 3 040 stycken Effekt: 5 359 MW Årsproduktion: 11,7 TWh Helårsproduktion: 13,3 TWh
Projektstatus per 2014-06-30 I drift På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 2 719 91 2 810 Effekt (MW) 4 525 212 4 738 Under byggnation På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 393 393 Effekt (MW) * 1 094 1 094 Med alla tillstånd På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 1 986 280 2 266 Effekt (MW) * 5 746 1 224 6 969 Under tillståndsprövning På land Till havs Totalt Antal vindkraftverk 3 868 725 4 593 Effekt (MW) 11 442 3 175 14 617
Vindkraft i Sverige 2001-2017 17,4 15,4 13,8 9,9 11,7 6,1 7,4 0,5 0,6 0,6 0,9 0,9 1 1,4 2 2,5 3,5 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Vi ses på Vind! Vind 2014
Tack! Tomas Hallberg th@svenskvindenergi.org 08-677 28 89 Kebnekaise Midsommarafton 2014