Arbetarskyddsanvisningar och -guider 21 Trucktrafi k ARBETARSKYDDSFÖRVALTNINGEN Tammerfors 2008
ISBN 978-952-479-061-1 ISSN 1456-3614
Allmänt Med den här broschyren vill vi genom att ägna en förbättrad reglering av trucktrafiken särskild uppmärksamhet öka trafiksäkerheten på industriområdena. En ökad trafiksäkerhet innebär inte bara större säkerhet för medarbetare och andra personer som röra sig på industriområdet utan även en effektivare materialhantering. Tilläggsuppgifter om besiktningar finns i statsrådets beslut (856/1998) om anskaffning, trygg användning och besiktning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete. Om olyckor i trucktrafi ken Årligen sker omkring 1 300 olyckor med truckar. Av olyckorna är drygt 10 % allvarliga olyckor som leder till mer än 30 dagars sjukfrånvaro. Vanligast bland de allvarliga olyckorna är påkörning som kan gälla truckföraren, fotgängare eller personer som arbetar i närhet av trucken. Den största faran för truckföraren utgörs av att trucken stjälper. Andra allvarliga personskador sker bl.a. då en person råkar i kläm mellan trucken och ett hinder, lasten faller från truckgafflarna och då man hoppar eller faller från trucken. Ökad trafi ksäkerhet i trucktrafi ken Genom att reglera trucktrafiken är det möjligt att minska antalet påkörningar och kollisioner. Det bästa resultatet uppnås då man redan vid planeringen av arbetsplatsen tar hänsyn till de krav som trucktrafiken ställer, endast använder sådana truckar som är i gott skick och då man ser till att truckförarna har yrkeskunskap. Planering av truckvägarna Röriga och oplanerade truckvägar medför onödiga kostnader och ger upphov till riskfyllda situationer. Genom planering av trafiken och trafikvägarna går det att undvika farliga korsningar och det är även möjligt att reducera andra risker. Exempel på allvarliga olyckor och olyckor med dödlig utgång: En metallarbetare backade ut en trehjulig eltruck från verkstaden. Körbanan sluttade en aning uppför. Trucken stjälpte och truckföraren skadades allvarligt. En arbetstagare stannade upp för att tillsammans med arbetsledaren se efter varför trucken hade lämnats stående på gångvägen framför lagerdörren. Då råkade hans fot komma mellan den parkerade trucken och lasten på en truck som närmade sig eftersom lasten på grund av den ojämna markytan inte hölls på plats. Plötsligt dök en arbetstagare upp bakom en trave lådor rakt framför trucken varvid hans fot råkade komma under truckhjulen och krossades så att foten måste amputeras ovanför vristen. Arbetstagare rörde sig på gårdsområdet vid en såg och råkade i truckens körlinje. För att förhindra en påkörning blev truckföraren tvungen att bromsa kraftigt. På grund av bromsningen gled trävarulasten från truckgafflarna och träffade arbetstagarna. Ett av offren avled medan det andra ådrog sig allvarliga skador.
Vilka är grunderna i planeringen? vid planeringen av körbanorna är det viktigt att undvika att stora trafikströmmar möts, dvs. att det uppstår farliga korsningar. tillräckligt utrymme skall reserveras för ett tryggt och smidigt arbete med truck körbanorna dimensioneras enligt truckparken som används, storleken och mängden av det material som skall transporteras. körbanorna utmärks med nödvändiga skyltar, trafikmärken. korsningar, portar, dörröppningar och andra kritiska ställen planeras och utrustas så att de är trygga. pallhyllorna skall förses med tydliga anvisningar om tillåtna pallvikter. pallhyllorna skall förses med påkörningsskydd. Att avskilja trucktrafi ken från fotgängartrafi ken Fotgängartrafiken och den övriga trafiken skall avskiljas från varandra, särskilt på sådana ställen där det råder livlig persontrafik. Det är en bra lösning att förlägga vägen för fotgängare fullkomligt avskilt från truckvägen. Markeringen av truckvägar Genom att lederna märks ut blir trafikströmmarna riktade och planmässiga. Ställen som är svåra att varsebli och som ger upphov till döda vinklar som t.ex. området kring en dörr, byggnaders hörn och vrån i lagerutrymmen kan göras tydligt överskåd- Särskilt vådligt är det att låta person- och trucktrafik mötas i dörröppningar. I allmänhet finns det en persondörr i den omedelbara närheten av truckporten. Bild 1. Fotgängar- och trucktrafiken kan avskiljas från varandra t.ex. med hjälp av ett räcke. 6 Trucktrafik
liga genom att de märks ut. Det får inte vara oklart för någon vilka vägar som är avsedda för trucktrafiken och vilka vägar fotgängare använder. När man bestämmer på vilket sätt vägarna skall märkas ut är det viktigt att hänsyn till hur väl märkningen fastnar ta och/eller på vilket sätt den skall anbringas samt hur länge märkningen håller. Vanligtvis används målning, varningstejp eller markörer. Märkningarna slits snabbt och skall därför förnyas i god tid. Markeringarna på körbanan utomhus syns inte vintertid. Då måste andra vägvisare användas, t.ex. räcken eller hängande skyltar. Hur hög och bred skall en truckväg vara? Truckvägarna skall vara tillräckligt breda och ha en jämn yta. I allmänhet anses att en enkelriktad truckväg skall ha en bredd som motsvarar bredden på en lastad truck + 1,2 meter. En dubbelriktad truckväg skall ha en bredd som motsvarar 2 gånger en lastad truck + 1,8 m, emellertid minst 4,2 m. Den fria höjden i anslutning till truckvägarna beror på truckarnas storlek och materialet som skall transporteras. Det fria utrymmet ovanför trucken borde alltid vara minst 0,5 m. Dörrar bildar vanligtvis flaskhalsar på tillträdesvägarna. Minimihöjden för dörrar kan anses vara 2,4 m. Bild 2. Klart utmärkta truckvägar medför ökad säkerhet på arbetsplatsen. Trucktrafik 7
viktigt att vid valet av trucktyp ta hänsyn till kvaliteten på körbanans yta och i vilket skick körbanan är. Sikt I allmänhet är sikten från förarhytten dålig. Det kan bero på mastkonstruktionen, lasten, förarhyttens väggar eller smutsiga och repade fönsterglas. Från truckar med öppna master eller vridbara förarhytter råder bättre sikt över arbetsstället Bild 3. En bom som hänger från taket minskar risken för sammanstötningar med övre kanten på dörröppningen. Underhållet av truckvägarna Underhållet av truckvägarna omfattar renhållning, förhindrande av halka, kontroll av att anordningar är i skick (belysning, vägvisare, märken), dammbindning och andra uppgifter. På arbetsplatsen finns det vanligtvis redan en fungerande underhållsorganisation som också borde sköta om upprätthållandet och utvecklandet av trafiksäkerheten på arbetsplatsen. Synbarheten kan förbättras genom en planerad arbetsmiljö. Onödiga sikthinder skall avlägsnas och vid behov används trafikspeglar. I korsningar kan man använda halvklotformiga kupolspeglar som gör det möjligt att se at fyra olika håll. Då det gäller hörn och andra ställen som bildar sikthinder kan man använda konvexa trafik- eller övervakningsspeglar. Typiskt för påkörningsolyckor med truck är att tår eller fötter blir överkörda. Därför borde de som regelbundet arbetar i närheten av trucken använda skyddsskor. Körbanans lutning Särskilt i vinterförhållanden försvåras materialhanteringen om körbanan har en stark lutning. Lutningen borde inte vara större än 1:8 i längdriktningen och 1:10 i tvärriktningen. Vid större lutningsgrad är det skäl att märka ut lutningen med hjälp av varningsskyltar. Utomhus kan man t.ex. bli tvungen att värma upp körrampen. Körbanans maximalt tillåtna lutning bestäms utgående från en lastad trucks förmåga att backa. Tabellinformationen för olika trucktyper baserar på ideala förhållanden. Därför är det Bild 4. En trafikspegel som placerats på ett lämpligt ställe minskar risken för plötsliga sammanstötningar. 8 Trucktrafik
En effektiv belysning är viktig där kontrastskillnaderna är stora. Man kan få dörrar, körramper och andra centrala punkter att tydligt framträda mot omgivande bakgrund genom att måla dem i olika nyanser och färger samt med hjälp av god belysning. Då man använder färger skall man komma ihåg att skillnaderna mellan dem försvagas då belysningsstyrkan sjunker. Av den här anledningen skall man se till att ytorna blir tillräckligt belysta. Det är inte alltid möjligt att förbättra synbarheten enbart med hjälp av tekniska lösningar. I sådana fall kan det bli aktuellt att använda skyddsklädsel som syns i alla förhållanden. Det är speciellt riskfyllt att arbeta i närheten av en truck. Där måste synbarheten säkerställas t.ex. med ett signaleringssystem. Vid behov skall man hålla ett tillräckligt säkerhetsavstånd, t.ex. då det är möjligt att lasten faller eller stjälper. Användningen av trafi kmärken och vägvisare Det är skäl att så noggrant sam möjligt iaktta trafikreglerna inom den allmänna vägtrafiken då man arrangerar trucktrafiken. Trafikriktningen skall i mån av möjlighet löpa motsols. Med hjälp av trafikmärken kan man förtydliga, styra eller begränsa trafiken på körbanorna eller inom trafikområdena. I trafikdirigeringen skall man använda sig av trafikmärken och skyltar som överenstämmer med de som används i den allmänna vägtrafiken. Märken och skyltar skall finnas i sådan utsträckning att missförstånd inte uppstår. Å andra sidan får det inte finnas för många trafikmärken. Som exempel kan vi nämna följande tillämpningar av märken och skyltar: skylt som anger körbanans höjd och bredd: vid behov kan en varningsbom användas. Den placeras på tillåten höjd före den smala eller låga delen av körbanan trafikmärke som anger vem som har förkörsrätt på vägar sam inte är likvärdiga märke som anger korsningar märke o.d. som anger exceptionell lutning eller halka enkelriktandet av trafiken med hjälp av trafikmärken som anger enkelriktad trafik Bild 5. Exempel på alternativa lösningar med trafikmärken för att höja trafiksäkerheten i korsningar. Trucktrafik 9
Truckförarens arbetsintroduktion Det är speciellt viktigt att truckföraren har stor yrkesskicklighet. I samband med arbetsintroduktionen skall åtminstone frågor som berör trafikering, lastning av trucken och underhåll tas upp i sådan utsträckning att föraren förmår upptäcka tekniska brister. Förutom den utbildning som trucktillverkarna och importörerna står för skall arbetshandledningen under ledning av en kunnig handledare fortsättas på arbetsplatsen. Det är skäl att utse en handledare för varje ny förare även om han eller hon har tidigare erfarenheter av att arbeta som truckförare. Maskinparken kan vara främmande för den nya truckföraren, lika så arbetsmiljön och arbetsuppgifterna. Truckförarens yrkeskunskap kan förbättras t.ex. genom små precisionsuppgifter som hjälper var och en att utveckla den egna yrkeskunskapen. Även extra förare skall få utbildning för att de skall kunna utföra arbetsuppgifterna då den ordinarie truckföraren är borta. VARNING: En person utan truckförarutbildning får aldrig använda en truck. Bild 6. En enkel träningsbana byggd av lastpallar. 10 Trucktrafik
Kontaktuppgifter Social- och hälsovårdsministeriet Arbetarskyddsavdelningen Uimalankatu 1 PB 536, 33101 Tammerfors tfn (09) 160 01 eller (03) 2627 2000 telefax (03) 2627 2511 Nylands Broholmsgatan 12 A PB 46, 00531 Helsingfors tfn (09) 774 711 telefax (09) 730 798 Åbo och Björneborgs Linnankatu 39 20100 Åbo tfn 020 690 777 telefax 020 690 778 Mariehamns byrå Torggatan 16 PB 86, 22101 Mariehamn tfn (018) 57070 telefax (018) 57071 Tavastlands Uimalankatu 1 PB 272, 33101 Tammerfors tfn (03) 260 8800 telefax (03) 260 8899 Sydöstra Finlands Villimiehenkatu 2B PB 145, 53101 Villmanstrand tfn 020 690 500 telefax 020 7470 529 Vasa Handelsesplanaden 20 B PB 172, 65101 Vasa tfn 020 690 620 telefax (06) 361 0331 Mellersta Finlands Ailakinkatu 17 PB 119, 40101 Jyväskylä tfn 020 693 999 telefax 014 449 7277 Östra Finlands Vuorikatu 26 A 70100 Kuopio tfn (017) 201 401 telefax (017) 201 410 Norra Finlands Albertinkatu 8 PB 229, 90101 Uleåborg tfn (08) 315 9511 telefax (08) 315 9599 Trucktrafik 11