nödbelysning System, applikationer och produkter
Nödbelysning Det finns många olika sätt att lösa nödbelysningen i en anlägg ning. Denna broschyr kan ses som en liten vägledning för att välja lämpligt system. Den tar även upp andra saker som är bra att känna till inom ämnet nödljus. Personsäkerhet Ett nödbelysningssystem är till för att rädda liv. Det ska möjliggöra utrymning, underlätta orientering av räddningsredskap, till exempel brandsläckare och brandslang, och i de fall farliga processer förekommer ska dessa kunna avslutas på ett säkert sätt innan räddningspersonal går in. Därför ska ett nödbelysningssystem betraktas som en säkerhetsutrustning och liksom alla sådana krävs god planering. I planeringen ingår det att välja produkter i lämpligt utförande samt att dokumentera hela systemet så noggrant att det i sin uppbyggnad är enkelt att överskåda för att underlätta regelbunden inspektion och service. Utförande Eftersom nödljussystem betraktas som en säkerhetsutrustning är kravet på tillförlitlighet stort. Systemet måste vara uppbyggt så att det automatiskt övergår till nöddrift vid strömbortfall och att definierade nödljusområden har tillräcklig belysningsnivå utan att för stor bländning skapas. Vid nöddrift används färre ljuspunkter än vid normal drift. Att använda sig av allt för ljusstarka armaturer i ett nödljussystem kan skapa problem eftersom ögat alltid anpassar sig efter den ljusstarkaste punkten i omgivningen. Om skillnaden mellan de ljusaste och mörkaste partierna är för stor finns risk för bländning och att personen som befinner sig i behov av utrymning inte uppfattar sin omgivning tillräckligt bra. I ett väl planerat och utfört nödljussystem har hänsyn tagits till detta. 2
Nödbelysningssystemen består vanligtvis av en kombination av s.k. hänvisningsskyltar och allmänna belysningsarmaturer som försetts med nödljusfunktion. Ett nödljussystem kan antingen vara centraliserat eller decentraliserat, dvs. drivas med en central strömförsörjning eller med hjälp av en nödljusenhet integrerad i armaturen. Av säkerhets skäl krävs minst två separata nödljuskällor per utrymme om en av dessa skulle fallera. Fagerhult har ett omfattande produktsortiment som motsvarar gällande krav. Tester och kontroller Ett nödljussystem måste regelbundet testas och kontrolleras för att säkerställa dess funktion vid ett eventuellt nödläge. Resultaten från testerna ska bokföras i en loggbok eller datafil. Loggboken kan också användas för noteringar om utförd service, till exempel batteri- eller ljuskällebyte. Test av system kan utföras manuellt. Strömmen till anläggningen bryts manuellt och samtliga anslutna nödljusarmaturer inspekteras visuellt. Under förutsätt ning att armaturerna är utrustade med självtest kan ett sådant test istället utföras automatiskt. Nödljussystemet testas då med en viss förprogrammerad regelbundenhet. I de flesta anläggningar är den senare metoden att föredra. Med automatiserade tester säkerställs att nödvändiga tester verkligen har genomförts och dessutom reduceras underhållskostnaden för systemet. Olika självtestsystem redovisas i en separat del. Föreskrifter och standarder I Sverige finns tre myndigheter som har egna föreskrifter/ regler/rekommendationer för nödljus, Räddningsverket, Arbetsmiljöverket samt Boverket. I deras publikationer/författningar specificeras när det ställs krav på nödljus. Meningen med denna broschyr är inte att exakt gå in på när eller var krav på nödljus finns. För det ändamålet krävs kännedom om lokalen och hur den ska användas. Här vill vi visa möjliga lösningar i vanligt förekommande lokaler där det ofta finns krav på nödljus. 3
Svensk standard SS-EN 1838 Utförande av nödbelysningssystem finns specificerat i standarden SS-EN 1838. När en anläggning planeras enligt SS-EN 1838 motsvaras krav i föreskrifter från såväl Boverket, Räddningsverket som Arbetsmiljöverket. I standarden beskrivs krav för olika miljöer och användningsområden, utrymningsvägar, antipanikbelysning och belysning av högriskområden. Utrymningsvägar I en utrymningsväg krävs minst 1 lux på golvet i utrymnings vägens centrum och 0,5 lux i omgivande ytor. Förekommer riktningsförändringar och/eller trappor behöver dessa uppmärksammas med en förhöjd belysningsnivå. Se då också till att trappstegen blir belysta. Vid de platser där det finns räddningsutrustning utplacerad, t ex brandsläckare, larmknappar eller första-hjälpen-skåp är belysningskravet höjt till 5 lux. Förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan skall vara högst 40:1. Därför är det olämpligt att använda sig av ett fåtal starka ljuspunkter för att lösa nödbelysningen i en utrymningsväg. Normalt sett går det inte att enbart förlita sig på hänvisningsskyltar för att belysningskraven för en utrymningsväg ska motsvaras. Oftast behövs en kombination av hänvisningsskyltar och rätt placerade nödbelysningsarmaturer med lämpligt ljusflöde i nöddrift. Utrymningsväg. Öppen yta. Öppna ytor/antipanikbelysning Nödbelysning för s.k. antipanik avser att underlätta för personer i lokalen att hitta till en utrymningsväg. Belysningsstyrkan som krävs i ett sådant område är minst 0,5 lux. Även här måste förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan högst vara 40:1. Högriskområden Högriskområdet kräver betydligt mer ljus i nöddrift än utrymningsvägar och antipanikytor. Kravet är minst 15 lux eller 10 % av den belysningsstyrka som normalt krävs för platsen. Förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan skall vara högst 10:1. Krävs 1500 lux vid normaldrift på referensplanet så ska belysningsstyrkan vara minst 150 lux i nöddrift. Anledning till att kraven är relativt höga för detta område är att farliga processer, exempelvis industrirobotar, måste kunna stängas av på ett korrekt sätt innan räddningspersonal kan gå in i området. Högriskområde. En nödljuslösning för ett högriskområde kan normalt sett inte lösas med ett decentraliserat system. Det krävs i regel ett centraliserat system för att få tillräcklig belysningsstyrka inom området. 4
Andra nödljusrelaterade standarder Utförande av nödbelysningssystem finns specificerat i standard SS-EN 1838. När en anläggning planeras enligt SS-EN 1838 motsvaras krav i föreskrifter från såväl Boverket, Räddningsverket som Arbetsmiljöverket. I standarden beskrivs krav för olika miljöer och användningsområden, vilka är utrymningsvägar, antipanikbelysning och belysning av högriskområden. EN 50171 System för avbrottsfri strömförsörjning Standarden beskriver krav på utformningen av centrala kraftförsörjningssystem, d.v.s. hur systemet tekniskt skall vara upp byggt. Stora krav ställs på hur enheten är uppbyggd elektriskt. Exempel på krav är skydd mot kortslutning, omkopplingstiden från normal- till nöddrift samt utformning av batteriladdningen. Det ställs även krav på att den centrala enheten skall motstå viss värme samt brand. EN 50172 Anläggning för utrymmesbelysning Standarden beskriver bland annat underhåll av själva nödljussystemet, dvs. att systemet regelbundet sätts i nöddriftläge och att kontroll utförs av att samtliga ingående enheter fungerar så som avsett. EN 62034 Belysningsmateriel System för automatisk provning av batteridriven utrymningsbelysning Standarden beskriver hur självtest ska utföras och när det ska ske. Med ett självtestsystem säkerställs att de tester som skall utföras verkligen blir genomförda. Många installerade nödljussystem sätts aldrig i nöddrift och detta kan utgöra en personfara när väl ett skarpt läge inträffar. Om inte anläggningen regelbundet testas upptäcks inte uttjänta batterier eller defekta ljuskällor. Regelbundna tester är dessutom positivt för livslängden på ingående batterier (gäller framför allt anläggningar med NiCd-batterier). En annan viktig fördel med självtest är ekonomin. Även om en anläggning med självtest innebär en något högre investering betalar sig denna relativt snabbt eftersom man inte behöver ha personal som regelbundet går runt och inspekterar varje enskild nödljusarmatur. Många självtestsystem medger dessutom övervakning vilken, med vissa system, även kan ske via TCP/IP (nätverk). EN 60598-2-22 Ljusarmatur - Säkerhet - Del 2: Särskilda fordringar på armatur för nödbelysning I EN 60598-2-22 finns bland annat krav på maximala temperaturer för elektronik och batterier, eftersom livslängden för båda komponenterna är starkt beroende av temperaturen. Det finns även krav på omkopplingstid mellan normal- och nöddrift. När en armatur förses med nödljusfunktion kan vissa plast material ställa till bekymmer eftersom det ställs högre krav på tåligheten mot värme och brand på en nödljusarmatur jämfört med en standardarmatur. Därför är det ibland inte möjligt att konvertera en standardarmatur till nödljusversion. EN 55015 Radiostörningar (EMI) En standardarmatur som kompletterats med nödljusfunktion har adderats med nödjuselektronik och ändrad ledningsdragning till ljuskällorna. Det är viktigt att en ny kontroll utförs så att gällande krav för EMI fortfarande motsvaras. Detta sker via en emissionsmätning, radiostörmätning, enligt standarden EN 55015. Ofta måste hela layouten för komponentplacering och kabeldragning förfinas för att motsvara kraven. En produkt som inte motsvarar kraven kan orsaka bekymmer i anläggningen genom att andra elektriska system påverkas negativt, eller till och med störs ut. Hänvisningsarmaturer För hänvisningsarmaturer gäller speciella regler och föreskrifter. Dessa finns redovisade i produktstandarden EN 60598-2-22. Det är viktigt att det finns tydliga hänvisningar för att leda personer ut i händelse av spänningsbortfall eller om behov uppstår av annan orsak. Distinkta och lättfattliga hänvisningsskyltar placeras på strategiska ställen. I huvudsak förekommer två olika typer av hänvisningsarmaturer, genomlysta eller belysta. Den genomlysta skylten anses lättare att urskilja. Därför är det tillåtna maximala läsavståndet dubbelt så långt för en genomlyst skylt som för en belyst, se figur. Maximalt läsavstånd erhålls av formeln d = s x p, där d är betraktelseavstånd, p är pictrogrammets (skyltens) höjd, s är en konstant: 100 för belyst skylt, 200 för genomlyst skylt. 5
Olika nödljussystem 6 Decentraliserat eller centraliserat system? Att välja nödljussystem är inte alltid självklart. Framför allt styrs valet av hur lokalerna ser ut, i vilken omgivningstemperatur nödbelysningen opererar och hur högt den sitter. Valet styrs också av vilken typ av produkter som är planerade för nödljuset. Vid större anläggningar kan det ofta vara en fördel att använda båda typerna av system eftersom systemens egenskaper är så olika. 3 Beskrivning av olika lokaler i en byggnad, vilket system som kan vara lämpligt etc 1. Smal utrymningsväg En smal utrymningsväg är en utrymningsväg som är smalare än 2 meter. Den planeras enligt förutsättningarna i SS-EN 1838. Riktningsförändringar ska markeras tydligt. Både decentraliserade och centraliserade system är applicerbara. Ljusplanering med tre exempel redovisas på sidan 10. 6 1 2. Bred utrymningsväg En bred utrymningsväg planeras som två eller fler smala utrymningsvägar bredvid varandra. Ljusplanering med två exempel redovisas på sidan 11. 5 3. Öppet kontor / Antipanikbelysning Ett öppet kontor planeras som en antipanikyta enligt förutsättningarna i SS-EN 1838. Både decentraliserade och centraliserade system kan användas. Ljusplanering med två exempel redovisas på sidan 12. 4. Samlingssal En samlingssal planeras som en antipanikyta beskrivet i SS-EN 1838. Om samlingssalen har så kallad biosittning behöver speciell hänsyn tas till trappsteg. Både centraliserade och decentraliserade systen är applicerbara. Vid biosittningar kan ett centraliserat system vara att föredra eftersom takhöjden oftast är något högre. Ljusplanering med två exempel redovisas på sidan 13. 5. P-däck Ett P-däck planeras som en antipanikyta enligt förutsättningarna i SS-EN 1838. Temperaturen är ofta låg under de kalla månaderna. Detta faktum gör att centraliserade system är att föredra. Ljusplanering redovisas på sidan 15. 6. Utomhus Där utrymningsvägarna leder ut i det fria ska det finnas belysning utanför respektive dörr enligt SS-EN 1838. Förutsätt ningarna under de kalla månaderna gör att ett centraliserat system är att föredra för denna tillämpning. 6
4 6 3 2 6 3 Nackdelar: Relativt lågt ljusutbyte i nöddrift (~5-25 % av nominellt flöde). Arbetet med att byta ut batterier kan vara tidskrävande i stora anläggningar. Tidskrävande att manuellt kontrollera systemet (om självtest inte finns/valts). Fungerar inte i kalla miljöer. Decentraliserade system Fördelar: Lokal säkerhet blir mycket hög eftersom varje nödljusarmatur har egen inbyggd reservkraft. Det är enkelt att bygga ut/komplettera systemet. Med ett väl fungerande självtestsystem är det enkelt att övervaka funktionen på de kritiska komponenterna (ljuskällor och batterier). Centraliserade system Fördelar: Få ställen att utföra batteribyte på. Högt ljusutbyte vid nöddrift (~90 100 % av nominellt flöde). Enkelt att övervaka den centrala delen. Lättare att åstadkomma en estetisk snygg belysningsanläggning. Kan även användas till armaturer som placerats svalt. Nackdelar: Ett fel i centralen kan lägga stora ytor i mörker. Installationen blir mer komplex. Brandskyddad förläggning alternativt brandskyddad typ av ledning kan krävas. Central måste övervakas manuellt alt. via någon form av övervakningssystem. 7
Decentraliserade nödljussystem I ett decentraliserat nödljussystem är reservkraften lokalt placerad direkt vid användningspunkterna. I klartext betyder detta att varje nödljusenhet är försedd med en nödljuselektronik och ett uppladdningsbart batteri. Fördelen med ett sådant system är att nödljusarmaturerna är oberoende av varandra och det krävs heller inga komplicerade installationer så som användande av brandskyddad kabel. En nackdel är givetvis att underhållskostnaden kan vara något högre eftersom det krävs service på fler ställen istället för enbart en centralt placerad enhet. Principen för en decentraliserad (egenförsörjd) nödljusarmatur är att koppla en enhet för nödljuselektronik mellan ordinarie driftdon och ljuskälla. Den består av en drivenhet för ljuskällan, en omkopplare mellan normal- och nöddrift samt en batteriladdare. Delarna är sammanbyggda i en enhet. Vid normaldrift när nätet finns tillgängligt drivs ljuskällan av det ordinarie driftdonet och nödljuselektronikens arbete består då av att se till att hålla batteriet väl uppladdat. Vid nöddrift, spänningsbortfall, kopplas automatiskt det ordinarie driftdonet bort från kretsen och driften av ljuskällan tas över av nödljuselektroniken. När nätet återvänder kopplas kretsen automatisk tillbaka till normalläget. Med modern elektronik sker denna omkoppling med en kort fördröjning (0,5 sek) för att HF-donet inte ska få spänning innan lampkretsen hunnit bli 100 % återställd. Sker omkopplingen för snabbt kan HF-donets övervakningskrets hinna detektera att lysrörskretsen är felaktig och gå i stand-by läge för att skydda sig. Fagerhult kan för decentraliserade system leverera nödbelysningsarmaturer i olika utföranden: 1. Försedd med inbyggd emled (se separat avsnitt). 2. Grundversion utan självtest. 3. Med integrerad självtest i olika utföranden, Autotest IV, se separat avsnitt. Inbyggd nödljusfunktion kan fås i de flesta av våra HFarmaturer. Eftersom vissa nödljuskomponenter, exempelvis batterier, är temperaturkänsliga kan den fysiska lösningen för respektive armatur variera. Vissa armaturer kräver att antingen batteriet eller såväl batteriet som Anm. Engelska benämningar som förekommer som beskrivning på funktion. Non-Maintained Ljuskälla för nödljus lyser enbart vid nöddrift. Maintained Ljuskälla för nödljus är ständigt i drift. Combined Maintained Ljuskälla för nödljus kan vid normaldrift såväl tändas som släckas. nödljuselektroniken flyttas ut från armaturen och placeras i en separat box (batteribox respektive nödljusbox). 230 V En nödljusbox innehållande elektronik kan av funktionsskäl inte placeras längre bort från armaturen än 0,5 m. Detta beror på att lampledarna då blir för 230 V långa vilket påverkar HF-donets funktion eller omöjliggör drift i nödljusläge. Batteriboxen kan däremot placeras upp till 1 m från armaturen. Avståndet får inte vara längre än 1 m på grund av kraven i aktuell produktstandard (EN 60598-2-22). 230 V En decentraliserad nödbelysningsarmatur skall normalt anslutas till nätet med en 4-ledare (skyddsjord, nolla, laddfas och tändfas). Sådan inkoppling innebär att armaturen kan tändas/släckas som normalt och att nödljusfunktionen automatiskt träder i funktion vid spänningsbortfall. Ladd- resp. tändfas skall alltid komma från samma gruppsäkring. Om en nödbelysningsarmatur enbart ska vara tänd vid nöddrift eller om armaturen ska lysa konstant är 3-ledaranslutning tillräcklig. Väljer man en variant för central övervakning behövs anslutning av ytterligare två ledare. Även dessa ledare skall vara isolerade för 230 V och installationsmässigt ses som en nätspänningsinstallation. Decentraliserade nödljusarmaturer, dvs. armaturer med inbyggd eller närplacerad nödljuselektronik och batteri lämpar sig för användning i utrymmen med normal rumstemperatur. Vissa ljuskällor kan dock fungera vid något lägre temperaturer, exempelvis lysdioder typ emled. Begränsningen är dels att en kall ljuskälla är mycket svår att tända upp med reducerad nödljuseffekt, dels att batterikapaciteten sjunker vid kallare omgivningstemperatur vilket kan innebära att energin för att sätta systemet i nöddriftläge helt saknas. Vid mycket låga temperaturer finns dessutom risk för att batteriet helt enkelt riskerar att frysa sönder. I många fall kan det vara lämpligt att kombinera decentraliserade armaturer inomhus och centraliserade armaturer utomhus, exempelvis utanför utrymningsdörrar där det också finns krav på nödbelysning. Hänvisningsskyltar är normalt maintained. Standardarmaturer kompletterad med nödljusfunktion är combined maintained men alla tre lägen kan väljas i samband med installation. 8
Centraliserade nödljussystem Ett centraliserat nödljussystem består av ett centralt reservkraftsaggregat som träder in vid spänningsbortfall. Till aggregatet kopplas delar av den ordinarie belysningen eller speciellt avsedd nödbelysning, t ex emled-sc. I lokaler med högt placerade armaturer är ett centralt nödljussystem oftast att föredra. Med en decentraliserad lösning är ljusflödet oftast inte tillräckligt högt eftersom ljuskällan i ett sådant system drivs med starkt reducerad effekt. Med central lösning fås näst intill samma ljusflöde vid nöddrift som vid normaldrift och dessutom undviks risken för besvärliga batteribyten. Även i högriskområden, där högre belysningsstyrkor är aktuella, fungerar ett centralt nödljussystem oftast bättre än ett decentraliserat. Centraliserade nödljussystem fungerar även väl i kalla utrymmen eller utomhus förutsatt att den centrala nödljusenheten placeras i normal rumstemperatur (inomhus). Vissa ljuskällor lämpar sig dock inte för nödjusdrift. För att den centrala enheten inte skall behöva ha för stor kapacitet kan det i många fall vara lämpligt att kombinera decentraliserade armaturer inomhus och centraliserade armaturer utomhus, exempelvis utanför utrymningsdörrar där det också finns krav på nödbelysning. 9
Smal utrymningsväg Utrymningsvägar upp till 2 m bredd kräver en horisontell belysning om minst 1 lux längs mittlinjen. På minst halva bredden skall den lägsta belysningsnivån vara 0,5 lux. Förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan skall vara högst 40:1. Vid belysningsplaneringen kan man definiera en väggzon för beräkningen beroende på skuggor och hinder i form av bokhyllor, möbler etc. I exempelvis en korridor behövs det inte anges några värden i detta område, och belysningsnivån kan planeras så lågt som till 0 lux. Planeringen visar att vi får minst 1 lux i utrymningsvägens mitt (centrumlinje) vilket överensstämmer med kraven i SS-EN 1838. Vid planeringen av nödbelysningen måste beräkningsgittret definieras till 0,2 m mellan varje beräkningspunkt. Pleiad Compact G2 1x18 W c/c 5,0 m 5 lux 3 5 lux 2 3 lux 1,5 2 lux väggzon emled s c/c 5,6 m 1,5 lux 1 1,5 lux 0,5 1 lux väggzon Korridorbredd 2,0 m, montagehöjd armaturer 2,7 m. emled s2 c/c 8,0 m 5 lux 3 5 lux 2 3 lux 1,5 2 lux 1 1,5 lux väggzon Isoluxdiagrammen visar ett utsnitt av korridoren. 1,0 m 2,0 m 10
Bred utrymningsväg Bredare utrymningsvägar behandlas lämpligen som flera maximalt 2 m breda utrymningsvägar lagda parallellt, alla med kravet 1 lux i centrumlinjen och minst 0,5 lux som lägsta belysningsstyrka. Alternativt kan en bredare utrymningsväg behandlas som en öppen yta och förses med anti-panikbelysning där kravet är 0,5 lux och förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan högst får vara 40:1. Se avsnittet om Öppna ytor. Planeringen visar att vi får minst 1 lux i mitten av varje utrymningsväg vilket överensstämmer med kraven i SS-EN 1838. Vid planeringen av nödbelysningen måste beräkningsgittret definieras till 0,2 m mellan varje beräkningspunkt. Pleiad Compact G2 1x18 W c/c 4,8 m 7 lux 5 7 lux 3 5 lux 2 3 lux väggzon Korridorbredd 3,6 m, montagehöjd armaturer 2,7 m. emled-s c/c 5,6 m 3 lux 2 3 lux 1 2 lux väggzon Isoluxdiagrammet visar ett utsnitt av korridoren. 1,0 m 1,0 m 3,6 m 11
Öppna ytor antipanik Indigo Combo 2x24 W I en öppen kontorsyta kan nödbelysningen planeras enligt kraven för antipanikbelysning. Där krävs en horisontell belysningsstyrka om minst 0,5 lux på golvnivå med där förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan får vara högst 40:1. Ytan 0,5 m ut från vägg är undantagen och omfattas inte av kraven vare sig för belysningsstyrka eller för jämnhet. I den översta lösningen är nödljuset integrerat i allmänljusarmaturerna. Fyra av lokalens 28 stycken Indigo har utrustats med nödljus. Det nedre exemplet visar belysningsnivåerna då fyra armaturer emled-s2 används för att sköta nödljusbelysningen. emled-s2 är en decentraliserad enhet som bara är avsedd att användas för nödljus. 4 lux 3 4 lux 2 3 lux 1 2 lux 0,5 1 lux väggzon emled-s2 2 3 lux 1,5 2 lux 1 1,5 lux 0,5 1 lux Rumsstorlek 10,0 x 12,0 m, montagehöjd armaturer 3,1 m. väggzon 12
Öppna ytor antipanik MultiFive Beta 3x14 W Det här är ett förhållandevis vanligt konferensutrymme. Nödljuset i lokalen planeras enligt kraven för en öppen yta i standarden SS-EN 1838. För den öppna ytan är kravet 0,5 lux på golvet där förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan högst får vara 40:1. Ytan 0,5 m ut från vägg är undantagen och omfattas inte av kraven vare sig för belysningsstyrka eller för jämnhet. Här visas förslag på två olika nödljuslösningar. I det övre exemplet är nödbelysningen integrerad i sex av de totalt tjugo armaturerna som används för att belysa lokalen i normal drift. Belysningsnivåerna avser nödljusdrift. Det nedre exemplet visar belysningsnivåerna då fyra armaturer emled-s används. emled-s är en enhet som bara är avsedd att användas för nödljus. I samlingslokaler med så kallad biosittning måste belysningen på trappsteg hanteras med speciell hänsyn. Både centraliserade och decentraliserade nödljussystem är lämpliga att använda i en samlingslokal. Vid biosittningar kan dock en centraliserad lösning vara att föredra då dessa lokaler ofta har något högre takhöjd och en decentraliserad lösning kan därför vara lite besvärligare att underhålla. emled-s 4 lux 3 4 lux 2 3 lux 1 2 lux väggzon 1 lux 0,75 1 lux 0,5 0,75 lux väggzon Rumsstorlek 9,6 x 12,0 m, montagehöjd armaturer 3,5 m. 13
Öppna ytor antipanik Även en gymnastiksal sorterar under begreppet öppen yta med krav om 0,5 lux på golvet där förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrka högst får vara 40:1 innanför väggzonen. Väggzonen definieras som ytan från väggen och 0,5 m in i rummet. I en gymnastiksal är nödljuslösningen integrerad i allmän ljusarmaturerna att föredra på grund av takhöjden. Här används fyra av 58 Excis-armaturer (4x49 W) för nödljus. På grund av takhöjden bör ett centraliserat nödljussystem övervägas eftersom armaturens åtkomlighet försvåras av höjden dessa är placerade på. Belysningsnivåerna i diagrammet nedan avser nödljusdrift. väggzon 1,5 2 lux 2 5 lux 5 10 lux 10 30 lux 30 lux Rumsstorlek 42,0 x 22,0 m, montagehöjd armaturer 7,0 m. 14
P-däck Även ett P-däck behöver nödljusplaneras. Företrädesvis behandlas en sådan yta som en antipanikyta. I en antipanikyta är kravet 0,5 lux på golvet där förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan högst får vara 40:1 Omgivnings temperaturen är beroende av årstid och med ett decentraliserat system är risken stor för ett ansenligt batteribortfall under den kalla delen av året. Därför är det lämpligt att planera en parkeringsyta med en centraliserad lösning. För nödljuset på P-däcket används AllFive 1x28 W. väggzon 1,5 2 lux 2 5 lux 5 10 lux 10 30 lux 30lux Rumsstorlek 70,0 x 29,0 m, montagehöjd armaturer 2,7 m. 15
Högriskområden Högriskområden kräver betydligt mer ljus i nöddrift än utrymningsvägar och antipanikytor. Kravet är minst 15 lux eller 10 % av den belysningsstyrka som normalt krävs för platsen och förhållandet mellan högsta och lägsta belysningsstyrkan skall vara högst 10:1. Krävs 1500 lux vid normaldrift på referensplanet så ska belysningsstyrkan vara minst 150 lux i nöddrift. Anledning till att kraven är relativt höga för detta område är att farliga processer, exempelvis processer med industrirobotar, måste kunna stängas av på ett korrekt sätt innan räddningspersonal kan gå in i området. En nödljuslösning för ett högriskområde kan normalt sett inte lösas med ett decentraliserat system. Det krävs i regel ett centralt system för att få tillräcklig belysningsstyrka inom området. i planeringen används Inducon medelstrålande 2x49 W. väggzon 4,5 10 lux 10 25 lux 25 50 lux 50 100 lux 100 lux Rumsstorlek 40,0 x 25,0 m, montagehöjd armaturer 6,0 m. 16
Självtest SS-EN 62034 autotest IV Standarden SS-EN 62034 anger minimikrav på hur ett automatiskt testsystem skall fungera. Självtestsystemet Autotest IV, som vi kan erbjuda i flertalet produkter, motsvarar kraven i denna standard. Autotest IV-systemet bygger på decent raliserad intelligens, d.v.s. nödljusenheterna i systemet fungerar helt oberoende av såväl varandra som av ett centralt övervakande system. Dock kan självtestenheterna i utförande med potentialfri kontakt anslutas till ett centralt övervak ningssystem. För att även kunna styra/kontrollera när tester utförs rekommenderas enheter försedda med DALI interface. Automatiska tester som utförs Systemet kontrollerar att: ansluten nätspänning finns. batteriet är anslutet till elektronikenheten. batteriet har tillräcklig kapacitet. laddningen av batteriet fungerar. ljuskällan för nödljusdrift är hel. elektronikdelen är fullt fungerande och att själva nödljuskretsen är intakt. Installationstest Eftersom det är mycket viktigt att ett nödljussystem installeras korrekt kräver standarden SS-EN 62034 att en installations test utförs. Detta för att ägaren av en ny nödljusanläggning skall vara helt förvissad om att allt är korrekt när installationen genomförts. Autotest IV utför automatiskt denna test så snart systemet anslutits till nätet och batteriet blivit fulladdat vilket sker efter 24 timmar. Vid testet sätts anläggningen i nödljusdrift under dess fulla angivna drifttid, d.v.s. 1 alt. 3 timmar beroende på produktval. Därefter återuppladdas batteriet i 24 timmar. När väl denna process är genomförd och inga fel indikerats kan anläggningen ses som satt i bruk. Årlig test Den årliga testen utförs lika installationstesten. Det är mycket viktigt att detta test genomförs eftersom såväl ljuskällor som batterier åldras. Det är vid detta test som man normalt upptäcker eventuella behov av underhåll av nödljusanläggningen. Visning av status indikeringsdiod Nödljusprodukten är försedd med en två-färgad lysdiod som beroende av aktuellt status växlar mellan grönt resp. rött ljus. Lysdioden indikerar status enligt tabell. Indikering av fel sker även via en inbyggd akustisk signal var 35:e minut (urkopplad vid DALI-anslutning). Månadstest Varje månad utförs ett kortare funktionstest. Denna test varar i 30 sekunder. Om man så önskar kan ett månadstest initieras manuellt genom att nätspänningen bryts två gånger inom fem sekunder eller via ett DALI-kommando (om så är tillämpbart). Status Normaldrift Installations alt. årlig test pågår Månads- alt. funktionstest pågår Defekt batterifunktion Kort blink var 10:e sekund Långsamt blinkande (0,5 Hz) Snabbt blinkande (2,5 Hz) Defekt ljuskälla 17
Bygger systemet dessutom på användning av potentialfri kontakt eller DALI kommunikation fås även ett larm i det övervakande systemet. Felindikering kvarstår tills dess felet åtgärdats. Återställning reset av självtestsystem När felet åtgärdats måste testsystemet återställas till normalläge genom att nätspänningen bryts två gånger inom fem sekunder. Därefter sker automatiskt en kort funktionstest. Givetvis kan systemet även återställas via ett DALI kommando och då skall inte nätet brytas. Olika varianter på självtestsystem Autotest IV erbjuds i tre olika versioner. System utan kommunikation Passar bra om systemet är litet. Tester utförs automatiskt men kräver manuell övervakning. Envägskommunikation potentialfri kontakt Möjlighet att via en potentialfri larmkontakt ansluta ett externt övervakningssystem. Kontakten är i normalläget sluten (NC). Systemet utför testerna efter egen inbyggd kalender. Tvåvägskommunikation DALI Kommunikation via DALI protokoll. Systemet ansluts anting en till en separat DALI-panel (exempelvis e-touch BOX), till en central PC kopplad mot e-touchpanel eller till ett större system (exempelvis windim@net). Varje nödljusarmatur får i ett DALI-system en egen unik adress vilket innebär att man enkelt kan identifiera/ namnge en ansluten enhet. Man kan även gruppera anslutna enheter vilket möjliggör ett selekterat test av vissa nödljusarmaturer, exempelvis alla i en speciell korridor, kan utföras. Byggnaden behöver i sådana fall inte vara utrymd i samband med testet. DALI-systemet kommunicerar dubbelriktat vilket innebär, till skillnad mot system uppbyggt på potentialfri kontakt, att felorsaken syns i det övervakande systemet. Det går även att initiera funktionstest via DALI samt återställa testsystemet. Tester genomförs efter egen inbyggd kalender i nödljusenheterna eller vid tidpunkter som anges i det övervakande systemet. Övervakningssystem urkopplat ej anslutet Notera att nödljusenheterna avsedda för extern övervakning via potentialfri kontakt eller via DALI inte är beroende av att ett övervakande system ansluts eller fungerar. Nödvändiga tester genomförs ändå efter nödljusaggregatets egen inbyggda kalender. Detta gäller även för DALI-version. L1 L2 N DALI /pot. free 1 Nödljusarmatur 2 emled-s3 3 Generellt kopplingsschema för nödljusbelysning. 1. Nödljusarmatur som fungerar som en vanlig tänd/ släckt armatur i normal drift och för nödbelysning i nöddrift. 2. emled-s3 som drivs enbart i nöddrift. 3. Hänvisningsskylt för kontinuerlig drift. 18
MCB L1 L2 N DALI 1 DALI 2 Markerad del i större skala från fig. 1. Indigo Combo 2x24 W L1 L2 N Nödljusarmatur DALI 1 DALI 2 4 lux 3 4 lux 2 3 lux 1 2 lux 0,5 1 lux väggzon fig. 1. Exempel på ett decentraliserat system med övervakning För nätspänning används ett 4-ledarsystem där L1 används för att via exempelvis en väggbrytare tända eller släcka armaturerna. L2 är den fasta laddfas som åtgår för att underhållsladda batterierna i nödljusarmaturerna. Notera att L1 och L2 måste tillhöra samma gruppsäkring. Nödljusarmaturerna är således försedda med 4-polig anslutningsplint för nätspänning. Den övervakande slingan kan vara baserad på DALI-kommunikation (bildexempel) eller via potentialfria kontakter. För att reducera antalet ledningar och utöka antalet enheter som kan anslutas till ett övervakande system kan nödljusarmaturernas potentialfria kontakter med fördel kopplas i serie istället för parallellt. Det är dock viktigt att se till så att inte slingorna blir för långa eller att det ansluts för många enheter i varje slinga. Detta för att det övervakande systemet kan få problem med att detektera om slingan är hel eller bruten. Resistansen vid normalläget kan i för långa slingor bli för hög, slingan kan då detekteras som om den är öppen, med risk för att ett falsklarm uppträder. 19
Drift och ljuskälla, decentraliserade system Ljuskällan, oftast ett lysrör, drivs vid nödljusdrift av nödljus aggregatet istället för av ordinarie driftdon. Nödljus aggregatet är sålunda inkopplat mellan ordinarie driftdon och ljuskällan och vid strömbortfall eller test kopp lar nödljusaggregatet automatiskt om till nödljusdrift. För att lysrörets livslängd inte skall förkortas på grund av driften i nödljus och för att systemet skall uppträda stabilt, exempelvis vid de tester som skall utföras eller vid spänningsbortfall, är det viktigt att nödljusaggregatet är anpassat till såväl den anslutna ljuskällan som till det ordinarie driftdonet. Nödljusdriften sker vid reducerad ljuskälleffekt, vanligen mellan 5 till 30 % av normal effekt. Detta ställer stora krav på nödljusagg regatets sätt att driva ljuskällan. Felaktig drift kan medföra att lysröret slits ut enbart vid ett användningstillfälle. När nätspänningen väl återvänder kommer inte röret kunna återtändas eftersom det ordinarie HF-driftdonet kommer detektera att lysröret är defekt. Med ett väl anpassat nödljusagg regat elimineras problemet. HF-anpassade nödljusaggregat är dessutom försedda med ett fördröjningsrelä för strömförsörjningen av HF-donet. Orsaken till att HF-donet skall strömförsörjas via nödljusaggregatet är att säkerställa att lampkretsen mellan HF-don och ljuskälla hinner återställas till normalläge innan HF-donet åter får tillbaka nätspänning. Finns ingen fördröjningsfunktion föreligger stor risk att HF-donet detekterar lampkretsen som felaktig och går i s.k. stand-by läge för att skydda elektroniken. Kompaktlysrör amalgam samt T5-ljuskällor Kompaktlysrör med amalgamteknik och T5-ljuskällor är framtagna för att ge sitt högsta ljusflöde vid en högre omgivningstemperatur än ljuskällor av kvicksilvertyp. Kompak tljuskällor med amalgam används framför allt i downlights. Amalgamljuskällans konstruktion kräver speciellt anpassad nödljuselektronik. En kall amalgamljuskälla behöver, tills dess den värmts upp tillräckligt, förhöjd effekt, en s.k. boost. Efter någon minut kan effekten reduceras till normal nivå. Likaså krävs att temperaturen på lysrörskatoderna hålls uppe på en acceptabel nivå. Det sker genom att nödljuselektroniken reglerar strömmen som går genom katoderna. Att driva en amalgamljuskälla utan denna teknik innebär både en dramatisk avkortad livslängd samt att ljusflödet i nödljusdrift inte upp når acceptabel och användbar nivå. Nödljuselektronik för amalgamljuskällor passar även till att driva ljuskällor av kvicksilvertyp. T5-ljuskällan har en konstruktion som, jämfört med T8-lysrör, kräver en bättre kontroll av hur ljuskällan drivs och tänds upp. För att slitaget på ljuskällan skall minimeras måste nödljuselektroniken vara försedd med funktion som förvärmer lysrörselektroderna och som övervakar att ljuskällan drivs inom sina specifikationer. Enklare nödljusenheter som finns tillgängliga på marknaden saknar oftast helt dessa funktioner. Driftdon normaldrift Eftersom HF-don har så många fördelar jämfört med konventionella don, bl.a. lägre temperatur på batteriet, erbjuder vi inte nödljusarmaturer försedda med konventionella driftdon. Ljusarmaturer till centraliserade system Till centraliserade system måste man använda ljusarmaturer som är anpassade till den spänning och kurvform som den centrala nödljusenheten alstrar i nöddrift. Vanligen förekommer 220-230V AC eller motsvarande DC-spänning och de flesta ljusarmaturer med HF-don kan kopplas till en sådan anläggning. Kontroll måste dock göras innan armaturerna spänningssätts. 20
HF don Vxl tänd Nödljusenhet Fast laddn. Batteri Schematisk uppbyggnad av en decentraliserad nödljusarmatur. I centrala system får man inte använda ljuskällor med inbyggda tändare, exempelvis 2-stifts kompaktlysrör. Man får heller inte använda armaturer med externa tändare om inte dessa är av elektronisk typ och dessutom är skyddade mot förlust. Om tändaren tas bort faller hela nödljusfunktionen. Konventionella glimtändare klarar inte kraven på omkopp lingstid på max 0,5 s från normal- till nödljusdrift. Till centrala system rekommenderar vi enbart ljusarmaturer försedda med antingen HF-don, LED, glödljus eller halogenljuskällor. Batterityp I nödljusarmaturer används, med väldigt få undantag, batterier av typ NiCd eller NiMH. Batterier av typ NiCd skall p.g.a. miljöbelastningen inte användas om det inte är absolut nödvändigt för nödljusfunktionen. I ett antal länder utgår dessutom miljöskatt på NiCd. En viktig skillnad mellan NiCd och NiMH är att NiMH är känsligare för högre temperaturer. Detta innebär att vissa produkter bara kan er bjudas med NiCd-batteri. Det finns dock alternativa lösningar för att kunna reducera användningen av NiCd. En belysningsanläggning där man önskar integrerad nödljusfunktion i vissa av armaturerna, och där armaturerna av temperaturskäl kräver NiCd-batterier, kan ersättas med en anläggning baserad på kombinationen standardarmaturer och ett separat nödljussystem emled där batterierna är av NiMH-typ. Ett sådant systemval Ljuskälla reducerar inte bara användningen av miljöbelastande ämnen utan innebär oftast en bättre belysningsanläggning, ett enklare och billigare underhåll samt en högre personsäkerhet. Allt detta fås till en likvärdig eller t.o.m. reducerad totalkostnad. Batteriladdning För att optimera batteriets livslängd måste laddningen ske på ett för batteritypen anpassat sätt. Vid felaktig ladd ning kan batteriet mycket snabbt förlora sin förmåga att lagra energi. Modernare batterier av NiMH-typ kan inte laddas korrekt av nödljusenheter anpassade för NiCd-batterier. Ett fulladdat batteri kräver även rätt form av underhållsladdning. Modern nödljuselektronik övergår vid fulladdat batteri till pulsladdning. Denna form av underhållsladdning är mycket positiv för batteriets livslängd. Utbyte av batterier Normal livslängd för ett batteri är minst fyra år. Detta förutsätter dock att produkten används på ett riktigt sätt och att angivna tester utförs. Batterier av typen NiCd måste motioneras för att kunna hålla tillräcklig lagringskapacitet. Motionen som fås vid årlig test är tillräcklig. Batteri skall bytas så snart nöddrifttiden blivit för kort. Våra nödljusprodukter är konstruerade för enklast möjliga batteriutbyte. Ett batteriutbyte skall om möjligt kunna utföras utan att armaturen måste plockas ner. Smarta lösningar såsom separata batteriutrymmen försedda med batteriluckor underlättar batteribytet avsevärt. Detta är viktigt eftersom underhållskostnaden annars blir onödigt hög. 21
Ljusutbyte i nöddrift, BLF Ljusutbytet i nödljusläge anges som BLF (Ballast Lumen Factor). Beroende på val av ljuskälla, nödljuselektronik samt tillhörande batteri fås olika BLF för olika kombinationer. BLF ligger vanligen inom spannet 0,05 0,30, dvs. ljuskällan lyser i nödljusdrift med mellan 5 30 % av sitt nominella flöde. I en nödljusanläggning är inte hög BLF det viktigaste. Det viktiga är att tillräcklig belysningsstyrka och bra jämnhet erhålles. En anläggning bestående av produkter med väldigt hög BLF kan skapa problem med jämnheten i belysningsstyrka. Därför kan exempelvis en väldigt stark ljuskälla placerad i en utrymningsväg skapa problem eftersom belysningsstyrkan på golvet blir extremt ojämn, en situation som ögat har problem att anpassa sig efter. Armaturkonstruktion livslängd elektronik En nödljuselektronik är konstruktionsmässigt väldigt lik ett standard HF-don. Elektronik är bl.a. känslig för höga temperaturer. När vi utvecklar nödljusarmaturer tillämpar vi samma policy som för produkter med annan form av elektronik. Vi skall ha en marginal om 5 C till den av elektronik tillverkaren angivna referenstemperaturen, tc, som motsvarar 50 000 timmars livslängd med maximalt 10 % bortfall. Temperaturen och övrig elsäkerhet kontrolleras av vårt auktoriserade ljuslaboratorium. Läs mer om vår policy för livslängd i vår huvudkatalog. Exempel på BLF för ett antal ljuskällor av lysrörstyp Ljuskälla BLF (i %) 28 W T5 9 35 W T5 10 49 W T5 7 18 W FSM-E 25 26 W FSM-E 16 18 W FSQ-E 25 26 W FSQ-E 16 36 W T8 9 58 W T8 8 22
23
Underhåll och felsökning av nödljussystem Ett nödljussystem kan, liksom all annan form av elektriska utrustningar och system, av olika orsaker uppträda felaktigt eller t.o.m. upphöra att fungera. De flesta fel i ett nödljussystem kan härledas till en defekt ljuskälla, ett uttjänt batteri eller en felaktig alternativt förändrad installation. Ett självtestsystem medger automatisk detektering av de flesta fel som kan förekomma och säkerheten kan således alltid hållas på en hög nivå. Nedan listar vi upp de vanligaste felen och hur de oftast kan åtgärdas. Felsökning centraliserade nödljusarmaturer Om ljuskällan inte tänds eller om armaturen inte lämnar standbyläge: Kontrollera att armaturen är spänningssatt. Kontrollera att ljuskällan är hel. Kontrollera att nätspänningen inte för låg. Observera att kontinurerlig drift med underspänning kan skada HF-donet. I kyla kan komponenternas egenskaper påverkas så mycket att HF-donet inte fungerar tillförlitligt. Detta påverkar med all säkerhet förmågan att tända ljuskällan alternativt går HF-donet direkt i standby-läge. För att verifiera kontrollera armaturens funktion vid rumstemperatur. Felsökning decentraliserade nödljusarmaturer Om produkten inte fungerar vid nyinstallation är de vanligast förekommande felen: Ljuskällan fungerar i normaldrift men inte vid nöddrift: Batteriet är inte anslutet till nödljuselektroniken. Batteriet skall alltid anslutas innan produkten matas med spänning. Fast laddfas är ej rätt ansluten. För att batteriet skall kunna laddas korrekt måste en fast fas anslutas till plint märkt L ladd alt. L unswitched. Kontrollera sedan att indikeringsdioden för batteriladdningen lyser. Ljuskällan är defekt. Även en helt ny ljuskälla kan vara defekt. Byt ljuskälla. Ljuskällan fungerar inte vid normaldrift, bara i nöddrift: Fas för tändning/släckning ej rätt ansluten. Denna fas måste tillhöra samma gruppsäkring som den fasta laddfasen. HF-donet är defekt alt. föreligger fel i kopplingen för lysrörskretsen. Kontrollera samtliga anslutningspunkter i armaturen. En ledning kan ha lossnat under transport. För en två-rörs armatur saknas det ena lysröret eller så är detta lysrör defekt. HF-donet går då i s.k. standby-läge. Om ljuskällan blinkar, inte tänds eller slocknar slumpmässigt: Ljuskällan i armaturen har fel effekt. Överspänning kan framkalla detta fenomen. Mät armaturens nätspänning. Någon av ledarna är bortkopplade alternativt sitter löst. Kontrollera armaturens anslutningar. Om lysrörets katoder glöder men röret inte tänder: Nätspänningen är för låg. Mät armaturens nätspänning. Lysröret i armaturen har fel effekt. Om lysrörets ändar mörknar eller katoderna blinkar: Kontrollera att lysrören är hela. Äldre anläggningar De vanligaste förekommande fel är: Ljuskällan för nödljusdrift är defekt eller väldigt sliten. Detta förekommer enbart på produkter där ljuskällorna används både för normal- och nöddrift. Problemet kan givetvis förekomma även annars men då är problemet i huvudsak att ljuskällan saknas eller har förstörts. Byt ut defekt ljuskälla. Batteriet är defekt. Felet upptäcks vanligtvis vid den årliga testen genom att nöddrifttid inte motsvaras. I en anläggning som regelbundet testas och som består av produkter som konstruerats på ett korrekt sätt håller batteriet ganska lång tid (ca 4 år och uppåt). Att aldrig utföra några tester på anläggningen, dvs att batterierna aldrig får laddas ur, medför förkortad livslängd på batterierna. Vid problem med för kort nöddrifttid skall batteriet bytas. Kontakta leverantören för rätt batteri. Fel batteri kan förstöra elektroniken. 24
emled emled finns som stand-alone enhet i flera olika utföranden. emled-s, -s2, -s3 och -sc där en och samma enhet används för både utanpåliggande montage och infällt. emled-μ är en enhet för infällt montage där bara delen med lysdiod sitter synlig i taket, drivdon och batteri ligger dolt ovan tak. Vid elkraftsavbrott drivs emled-s, -s2, -s3 och - μ av inbyggda batterier och emled-sc av ett centralt inkopplat nödljussystem. finns en risk att ljuskällan blivit utbränd och slutat fungera då krissituationen uppstår. em-led finns också som en integrerad lösning i många av Fagerhults armaturer. Komponenterna lysdiod, drivenhet och batteri kräver lite utrymme och stör därför inte armaturens ursprungliga design. Tidigare har det varit problem att använda armaturer för enbart uppljus som nödljusarmaturer och armaturer med vissa ljuskällor, t ex metallhalogen. Med en integrerad emled är det möjligt att få även dessa med nödljus bara dess komponenter får plats. Den integrerade lösningen kan givetvis också användas i T5-armaturer där en konventionell lösning annars är vanlig. Förhöjd personsäkerhet emled integrerad i armatur. Vi kan leverera ett flertal armaturer med emled som standard, för andra önskemål, kontakta vår kundtjänst. Fagerhults emled-koncept bygger på en högintensiv lysdiod som bara används för nödbelysning. Lysdioden är nära nog outslitlig eftersom den enbart används i nödläge och då testsekvenserna körs. Konceptet ökar personsäkerheten avsevärt eftersom risken att nödbelysningen upphör att fungera näst intill eliminerats. I en traditionell lösning, där samma ljuskälla används i normaldrift och nödljusdrift, Batteri miljö och livslängd emled har nickelmetallhydridbatterier (NiMH), batterier som är mer miljövänliga än nickelkadmiumbatterierna (NiCd) som hittills varit den gängse batteritypen. Batterierna i nödljusarmaturer behöver bytas ut regelbundet. Hur ofta beror av flera saker, t ex hur batteriladdningen är konstruerad, vilken temperatur omgivningen håller där batterierna sitter och hur anläggningen över lag underhålls. I en emled är temperaturen i batteriernas omgivning väldigt låg (< 35 C), det garanterar en mycket god livslängd. När NiMH-batteriet i emled är fulladdat övergår laddaren till att underhållsladda batteriet vid behov, på så sätt finns det alltid tillräckligt med kapacitet i batteriet. Underhåll Alla stand-alone modeller är framtagna med stort fokus på att nödvändigt underhåll kan utföras enkelt. Både batteri- och elektronikenheten är placerad på en separat platta som är enkel att plocka bort utan att spänningen behöver brytas, alla spänningsförande delar är beröringsskyddade. Batteri- och elektronikenheten kan bytas ut mot en ny och felsökningen kan sedan ske i lugn och ro. Detta gör det lätt att underhålla en emled-anläggning eftersom alla andra enheter kan vara i drift och personsäkerheten är därför fortsatt hög även vid underhåll. Vid underhåll av en konventionell anläggning måste lokalen normalt utrymmas. 25
emled Ljusteknik Till emled-s2 och -s3 medföljer två linser. Den ena linsen ger en symmetrisk ljusfördelning och den andra en mer utsträckt och oval ljusfördelning. Den symmetriska linsen är anpassad för belysning av antipanikytor och den ovala för korridorer. På emled-s, -sc och -μ sitter en reflektor runt lysdioden som skapar en bred ljusfördelning. Alla emled är utvecklade för att ge en jämn ljusfördelning med minimal bländning. SS-EN 1838 föreskriver en jämnhet på lägst 1:40 för både antipanikytor och korridorer. Ett emled-system har en jämnhet på 1:3 eller bättre. Jämnheten är en viktig egenskap i en nödljusanläggning eftersom ögat ständigt försöker anpassa sig efter rådande ljusförhållanden. I en krissituation kan det vara svårt för ögat att tillräckligt snabbt hinna ställa om mellan mörka och ljusa partier vilket kan innebära problem att finna sin väg ut ur lokalen eller risk för att skada sig på föremål som inte framträder tillräckligt tydligt. 98150, emled-s Decentraliserad 98155, emled-sc Centraliserad 98153/ 98159 emled-s2/-s3 oval / rund ljusbild 98195/98196, emled-µ Utrymningsvägar > 1 lux Takhöjd (m) Takhöjd (m) Oval ljusbild Takhöjd (m) Takhöjd (m) Utrymme Utförande 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 Korridor Avstånd mellan emled-s Avstånd mellan emled-sc Avstånd mellan emled-s2/-s3 Avstånd mellan emled-µ 3.0 m bredd 5.5 5.6 5.6 6.0 6.2 6.2 7.6 7.9 8.0 6.5 6.2 6.2 Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet 2.5 2.4 2.3 2.9 2.8 2.8 3.6 3.6 3.6 2.4 2.4 2.4 Anti-panik > 0,5 lux Takhöjd (m) Takhöjd (m) Rund ljusbild Takhöjd (m) Takhöjd (m) Utrymme Utförande 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 Öppen yta 10.0x10.0 m Avstånd mellan emled-s Avstånd mellan emled-sc Avstånd mellan emled-s2/-s3 Avstånd mellan emled-µ 5.2x5.2 4 st 5.5x5.5 4 st 5.5x5.5 4 st 5.4x5.4 4 st 5.8x5.8 4 st Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet 2.5 2.5 2.5 2.7 2.8 2.9 3.7 4.0 4.1 2.9 3.0 3.0 Anti-panik > 0,5 lux Takhöjd (m) Takhöjd (m) Rund ljusbild Takhöjd (m) Takhöjd (m) Utrymme Utförande 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 2.4 2.7 3.0 Öppen yta 25.0x25.0 m 6.0x6.0 4 st 7.2x7.2 4 st 8.0x8.0 4 st 8.7x8.7 4 st 6.5x6.5 4 st 7.0x7.0 4 st Avstånd mellan emled-s Avstånd mellan emled-sc Avstånd mellan emled-s2/-s3 Avstånd mellan emled-µ 5.2x5.2 16 st 5.8x5.8 16 st 6.2x6.2 16 st 5.4x5.4 16 st 5.9x5.9 16 st 6.2x6.2 16 st 7.2x7.2 9 st 8.0x8.0 9 st 8.7x8.7 9 st 6.5x6.5 16 st 7.0x7.0 16 st 7.4x7.4 4 st 7.5x7.5 16 st Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet Avstånd vägg till första enhet 2.5 2.5 2.5 2.7 2.8 2.9 3.7 4.0 4,1 2.9 3.0 3.0 26
emled-s2, emled-s3 Enhet emled-s2 emled-s3 kg Övervakning via 0.3 Potentialfri kontakt 98153 0.3 DALI 98159 Tillbehör Reservbatteri 3.6 V, 2200 mah 98149 Montage Valfritt som ytmonterad eller som infälld. Även för ventilerat utrymme. c/c mellan uppfästningshål är valfritt 38, 55, 60, 67 resp. 78 mm. Vid infällnad klarar produkten taktjocklekar mellan 5 och 25 mm. Anslutning Fas-, neutralledare samt skyddsjord. Som standard försedd med en 2-polig utgång för anslutning av övervakande system baserat på detektering av potentialfri kontakt (NC) eller kommunikation via DALI. Samtliga anslutningar samlade i armaturhuset på en 6-polig anslutningsplint av fjädertyp. Löstagbar underdel innehållande elektronik och ev. batteri ansluts till armaturstommens plint via plug-in funktion. Överkoppling av 2,5 mm 2 -ledare är möjlig (samtliga poler). 4 st 16 mm strypnippelförsedda införingshål på översida. Avlastning för ev. flyttbar ledare vid infällnad medföljer. Dekorring för ytmontering (medföljer) är förberedd för utanpåliggande ledning. Utförande För 230 V AC. Kapslingsklass IP40, skyddsklass II. Plastdetaljer av PC/ABS plast. Infällnads-fjädrar av rostfritt fjäderstål. NiMH-batteri samt två-färgad (grön/röd) indikeringsdiod. Som standard försedd med självtest (Autotest IV, se separat avsnitt) motsvarande standard SS-EN 62034 samt med möjlighet till extern övervakning antingen via potentialfri kontakt eller DALI (beroende av produktval). Försedd med testknapp för manuell initiering av funktionstest. Ljusteknik Vit högeffektsdiod. Levereras med 2 st olika linser för valbar ljusfördelning/användning (antipanik 0,5 lux resp. utrymningsväg 1 lux). Ljusdata finns tillgänglig via Dialux. Övrigt Decentraliserad nödljusfunktion, 3 timmars drift i nödljusläge. Vit lysdiod fungerar enbart vid nödljusdrift (s.k. non-maintained). Äldre installationer utförda med 98150 emled-s kan enkelt uppgraderas till emled-s2 alt. emled-s3. eftersom nederdel med elektronik och LED passar till samma armaturhus. Ø 103,5 Ø 100 Ø 41,5 Ø 120 Med emled-s2 och -s3 medföljer 2 st linser för valbar ljusfördelning. Lins för symmetrisk ljusfördelning är avsedd att användas vid antipanikbelysning och lins med oval ljusfördelning fungerar optimalt för att belysa korridorer/ utrymningsvägar. 27