Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de



Relevanta dokument
Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Syfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy för Stockholms läns landsting

Kostpolicy för skola och förskola

KOSTPOLICY. För Kostenheten inom Förvaltningen för Barn och Ungdom i Alvesta kommun. Antagen av Nämnden för Barn och Ungdom Reviderad

Kostpolicy. Särskilt boende

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Kostpolicy. Dagverksamhet

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Riktlinjer för kost i förskola och skola

Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär

Kostpolitiskt program

Kostpolicy för måltidsverksamheten inom Hjo kommun

Österåkers kommuns styrdokument

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

Kostpolicy Kommungemensamt styrdokument för kost, livsmedel och måltider i Lunds kommun. Antagen KF Augusti- 2014

Llpplands-Bro KOMMUN. Måltidspolicy för Upplands-Bro kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den 19 oktober Kf 97

Författningssamling i Borlänge kommun. Kostpolicy Beslutad av kommunfullmäktige Reviderad

Kostpolicy - för förskola och skola

KOSTPOLICY FÖR TIDAHOLMS KOMMUNS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR

Kostpolicy FÖRFATTNING En sund och god kost präglad av närhet, kvalitet och skånsk matkultur

Kostpolicy. inom förskola, grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för kosthållning

Kostpolicy. För skola, förskola och äldreomsorg i Gnesta kommun. Antagen av Kommunfullmäktige i Gnesta kommun

Kostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider

Kostpolicy för Haninge kommun

Kostpolicy för Ånge kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Kostpolicy för Ånge kommun

Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet.

S Måltidspolicy Policy

Måltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef

Tjänsteskrivelse Yttrande angående kostpolicy för Vallentuna kommun

Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostprogram för Karlsborgs kommun

Kostpolicy för Ronneby kommun. 1. Syfte. Bakgrund Matens betydelse mer än ett mål mat i Ronneby

KOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF

Kostpolicy för Bergs kommun

Kostpolicy. Hemtjänst

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern

Kostpolicy för Lunds kommun

Kostpolicy för Lunds kommun

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN


Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: POLICY. Kost- och livsmedel

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Målet med kostpolicyn är att genom måltiderna stärka hälsan och öka det socialal, fysiska och psykiska välbefinnandet.

kostpolicy för botkyrka kommun

Kostpolicy för Sameskolstyrelsen

Kostpolicy. Riktlinjer

LIVSMEDELS- OCH MÅLTIDSPOLICY

Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &

KOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige PROGRAM

Kostpolicy. Robertsfors kommun 2016

KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Måltidsverksamhet inom Hjo kommun

av jämställdhet, inflytande och hållbarhet. Kvalitén på erbjuder ska präglas Alla ska få rätt bemötande och verksamheten ska ha en

Måltidspolicy. Fastställd av Socialnämnden , Barn- och utbildningsnämnden

Livsmedel- och måltidspolicy

Tjänsteskrivelse Remiss Kostpolicy

Kostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun

Visionen för maten i Kiruna kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Kostservice. Kostpolicy för barnomsorg, skola/fritidshem och äldreomsorg i Mariehamns stad

Kostprogram. Program. Dokumenttyp: Diarienummer: Kommunfullmäktige. Beslutande: Antagen: Giltighetstid:

POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY

Måltidspolicy Åtvidabergs kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

Handlingsfrihet för miljösmarta mål?

Kost- och måltidspolicy 2017

Livsmedels- och måltidspolicy

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Kostpolicy Gävle kommun 17KS121. Remiss med begäran om komplettering av tidigare yttrande i rubricerat ärende.

Remiss av strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

Kostpolitiska riktlinjer

Kostpolicy - för förskola och skola

Måltidspolitiskt program för Upplands Väsby

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Mat- och måltidspolicy

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Strategi för måltider vid ordinära boenden

Framtidens utmaningar

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostprogram. Askersunds kommun. Matens betydelse mer än ett mål mat

Kostpolicy för Säffle kommun

Måltidspolicy. Fastställt: Ansvar för revidering: kommunstyrelsen. Karlskrona kommun och dess bolag. Ersätter:

1 (3) YTTRANDE Utbildningskontoret Hållbarhetsutskottet Yttrande på remiss från hållbarhetsutskottet Livsmedelsoch måltidspolicy Dnr: UN 18

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Transkript:

Kostpolicy

Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn ett verktyg för att tillfriskna, och för personalen utgör det en viktig del i friskvårdsarbetet.

Kosten är av avgörande betydelse för en god hälsa Landstinget Sörmland kan bidra till en god kosthållning, som vårdgivare och arbetsgivare, genom att underlätta för patienter och personal att göra de hälsosamma valen. För patienter är kostpolicyn ett verktyg för att tillfriskna, och för personalen utgör det en viktig del i friskvårdsarbetet. Landstinget Sörmland ska Tillhandahålla hälsosamma och goda måltider. Ge sina matgäster en god måltidsservice. Erbjuda ett utbud som minimerar vår miljöpåverkan. Sortimentet i restauranger ska möjliggöra för gästen att göra val enligt sin religiösa övertygelse. Sortimentet i restauranger och representationsutbud ska möjliggöra för kunden att göra hälsosamma val. Hälsosamma och goda måltider Hälsosamma måltider definieras i de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) och de nationella rekommendationerna Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg från Livsmedelsverket. Det ska också finnas möjlighet att få den specialkost man är i behov av. För de matgäster som har tugg- och sväljproblem ska maten vara anpassa med rätt konsistens för individen. Goda måltider definieras genom Nöjdkundindex. Uppföljning av kundnöjdhet, sker regelbundet bland patienter och personal. Maten ska tillagas lokalt, med ambitionen att tillaga mat från grunden.

Erbjuda ett utbud som minimerar vår miljöpåverkan, genom att bland annat välja Stor andel vegetabilier som serveras efter årstid och säsong Begränsa den totala mängden kött och vilja rätt kött Uppnå målsättningen med andelen ekologiska och rättvisemärkta produkter Beakta och minimera de transportsträckor som förekommer i samband med inköp Bedriva kostverksamhet med energi- och resurshushållning i alla led Sortimentet i cafeterior, kiosker och restauranger ska möjliggöra för kunden att göra hälsosamma val Sortimentet ska planeras och fastställas, så att det för kunden finns attraktiva hälsosamma valmöjligheter. Det ska finnas en tydlig märkning på de måltider och produkter som serveras/säljs. Ge sina matgäster en god måltidsservice Den totala upplevelsen av måltiden påverkas inte enbart av det som serveras på tallriken. Det finns en mängd andra faktorer som har stor betydelse för hur man upplever måltiden, bl.a. ett trevligt bemötande, möjlighet att göra personliga val, måltidsmiljön samt att ha tillgång till information om måltidsinnehållet. Måltidsordning och serveringstider är också av stor betydelse.

Mat och hälsa Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och behålla en god hälsa. I Sverige är det största kostrelaterade hotet mot folkhälsan övervikt och fetma. Övervikt ökar risken för välfärdssjukdomar som diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och hjärt-kärlsjukdomar. Enligt WHOs bedömning har 5 av de 10 största riskfaktorerna för sjukdom och dödlighet i Europa ett direkt samband med våra matvanor. Patientmaten Ett bra nutritionstillstånd hos patienten är en grundförutsättning för ett gott vårdresultat. Nutritionsfrågorna bör därför beaktas på samma sätt som annan medicinsk behandling. Det finns en mängd rapporter som visar på ett tydligt samband mellan undernäring hos patienter och förlängd vårdtid. Att utforma patientmåltiderna så att de ger individen rätt näringsinnehåll, vid behov speciellt anpassad kost och att patienten får en smakfull måltidsupplevelse, som motsvarar hans/hennes förväntningar bör därför vara ett viktigt uppdrag för landstinget. Det är viktigt att det finns ett bra samarbete mellan vårdavdelningar och kostenheten för att säkerställa att patienten får den bästa måltidsservicen.

Påverkansfaktorer Tillagningsmetoder. Påverkar förlust av vitamin- och mineralämnen i maten. Val av och åtgång av fett. Livsmedelhygien. Rätt hantering i alla led är av största vikt. Rätt portionssammansättning. Energiinnehållet i måltiden ska vara väl anpassat. Proportionerna mellan måltidskomponenterna bör vara bra fördelade (s.k. tallriksmodellen) Matsedelns sammansättning och utbudet. Vilka alternativ erbjuds och hur är de uppmärkta har stor betydelse. Mat och Miljö Miljöbelastningen från vår matförsörjning är mycket stor. Det åtgår mycket resurser och alstras mycket avfall i livsmedelkedjans alla led, från jordbruksproduktionen till tillagningsprocessen. Att minska matförsörjningens miljöbelastning är därför mycket angeläget för att uppnå Sveriges miljömål. Det finns ett riksdagsbeslut att år 2010 ska minst 25 %* av alla livsmedel som inhandlas till offentliga storkök vara ekologiskt framställda livsmedel. I Kostpolicyns riktlinjer ska procentmål sättas upp avseende hur stor andel av livsmedlen som ska vara ekologiskt framställda, samt vilka åtgärder som ska vidtas för att minimera den negativa klimatpåverkan från Kostverksamheten. * kostnad (kronor) för inköpta ekologiska produkter i relation till totalt inköpsvärde (kronor)

Påverkansfaktorer Upphandling. En god upphandling är grunden för att kunna uppnå både ett hälsosamt och miljöanpassat utbud. Odling/uppfödning av varorna. Informationen om hur processen går till är nödvändig för att fatta rätt beslut. Transporter. Att vara uppmärksam på transportsträckor och ha med det i den totala bedömningen. Hantering i processerna. Krav på tillagning och förvaring kan ha stor betydelse för den totala energianvändningen vid produktionen. Matsedelplanering. Alla livsmedel har olika påverkan på miljön. Val av livsmedel vid matsedelplaneringen har därför stor betydelse. De vegetariska livsmedlen har en mindre belastning på miljön, det är också viktigt att utnyttja årstidernas variationer och använda för årstiden tillgängliga livsmedel. Avfallshantering. Att minimera det avfall som vi själva orsakar är mycket viktigt. Därför analyseras i vilka processer som svinn uppstår och ta fram rutiner för att minska det. Det avfall som uppstår ska hanteras för att användas till att framställa biobränsle.

Läs mer på www.landstingetsormland.se/fm-huset