Styrkortens relationer 2006



Relevanta dokument
Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Områden för behovsanalyser och brukardialog för år 2018

Landstingets strategiska plan med treårsbudget

Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkort för år 2007 med årsbudget

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2009

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, , Anna Bengtsson

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Resursfördelning Region Östergötland

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Utökat landstingsbidrag till hälso- och sjukvårdsnämnden 2006

Av reglementet kan följande uppdrag/ansvar lyftas fram:

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Behovsanalyser. Behovsanalyser och deras avtryck i regelbok och överenskommelser , Primärvårdsforum, Anna Bengtsson

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

HSN:s planering och uppföljning

Nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Visionsmål Delmål Indikator

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2016 med motiveringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Frågor och svar om NT-rådet

Nationellt PrioriteringsCentrum forskning, utbildning, projekt

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2009

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Förslag till beslut om prioriteringar för år 2007

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Etisk kvalitetssäkring vid ransonering. Lars Sandman Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Uppföljning av 2005 års behovsanalys avseende rehabilitering

Brukardialogberedningar i Region Östergötland

Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning. Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar

Uppdrag Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till vårdgivarna i landstinget

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Prioritering av hjälpmedelstjänster

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel. Utbildning för metodstödjare 6 och 20 oktober 2016

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

Nationella riktlinjer

Är gräset grönare hos grannen?

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Beslutsstöd för prioritering på individnivå vid förskrivning av hjälpmedel

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att nätverka en del av arbetslivet

Samordnad utveckling för god och nära vård

Brukardialogberedningar

Att nätverka en del av arbetslivet

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Samverkansplan för hälsa och den nära vården

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Den Nära Vården. SIMBA området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale

4. Behov av hälso- och sjukvård

Ett gott liv för alla i Östergötland

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Stockholms läns landsting 1 (2)

Sammanfattning av behovsanalyserna hösten 2005

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Prevention och folkhälsoarbete

Lisbet Gibson VOC Medicin. Karin Jonsson Ekonomichef JLL

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Transkript:

VISION VISION VISION VISION VISION Styrkortens relationer 2006 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Vision Strategier Huvudmannastyrning 3-årsbudget m.m Vision (LF) Strategier (LF) Hälso- och sjukvårds nämnden Behovsstyrning - Styrkort -Uppdrag -Avtal Verksamhetsstyrning -Styrkort - Riktlinjer m.m Framgångsfaktorer Uppföljningsplan Vision (LF) Landstingsledningen Behovs- och verksamhetsstyrning -Styrkort - Riktlinjer m.m Strategier (LF) Framgångsfaktorer (HSN+LS) Nyckelindikatorer Handlingsplaner PE PE PE PE

Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess Dialog med verksamhet/utförare Politiskt beslut Dialog med utförarna Utförarnas svar på uppdraget Politiskt beslut Avvägning mellan uppdrag och åtagande Politiskt beslut Dialog med utförarna Politiskt beslut - Rapporter till LF -Årsredovisning till LF Tjänstemannaprodukt Tjänstemannaprodukt Tjänstemannaprodukt -Övriga redovisningar enligt uppföljningsplan Uppdrag Åtagande Behovsanalys Prioriteringsbeslut Avtal Uppföljning

Behovsanalysen Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess En analys av befolknings- och patientbehov som identifierar behovstäckningen relaterat till en sjukdomsgrupp eller behovsgrupp. En tjänstemannaprodukt som tas fram i projektform inkluderande olika professioner. Bland annat belyses områden som: Sjukdomsbörda förekomst - kostnader Patient- och anhörigupplevelser Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande aspekter Förhållande till evidens och riktlinjer Medicinsk kvalitet Tillgänglighet

Behovsanalyser 2003-2004 Andningsorganens sjukdomar Cancersjukdomar Hjärtsjukdomar Kvinnors hälsa Psykisk ohälsa Neurologiska sjukdomar, stroke och demens

Behovsanalyser 2003-2004 Äldre med komplexa vård- och omsorgs behov Långtidssjukskrivna i behov av samordnade insatser Behov av palliativa insatser Barn och ungdomar med långvarig kroppslig sjukdom/funktionshinder

Behovsanalyser 2005 Mag-tarmsjukdomar Infektionssjukdomar Hälso-främjande och förebyggande insatser Rehabiliterande insatser

Behovsanalyser 2006 Hudsjukdomar Sexuellt överförbara sjukdomar Njurmedicinska sjukdomar Psykisk ohälsa Barn och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa Akuta barnsjukdomar Nyföddhetstidens sjukdomar

Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess Uppdraget Den politiska viljeinriktningen, baserad bland annat på den samlade aktuella behovsanalysen. Uttryckt i målsättningar och mätbara indikatorer. Generell nivå Sjukdomsgrupps- och behovsgruppsnivå Övriga insatsområden.

Generella nivå Patientfokuserad vård Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Tillgänglighet Rehabiliterande insatser

Exempel ur uppdrag Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov Medicinsk bedömning i hemmet dygnet runt Likvärdig rehab och hemsjukvård i länet Krav på vård- och rehabplaner Psykisk ohälsa Mellanvårdsformer Länsövergripande preventivt program som säkerställer svårt psykiskt sjukas behov av kroppsliga hälsokontroller

Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess Åtagandet Utförarnas återkoppling på det politiska uppdraget där verksamheten beskriver på vilket sätt och i vad mån man bedömer sig kunna leva upp till uppdragets mål. Åtagandet tas fram utifrån särskild mall och i dialog mellan verksamhet och avtalsansvariga.

Prioriteringsbeslutet Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess Det politiska beslut som fattas efter det att det politiska uppdraget och utförarnas beskrivna åtagande har övervägts och ställts i relation till ekonomiska ramar. Beslutet innebar för 2006 specificerade satsningar inom områden som: Tillgänglighet Medicinsk utveckling Vårdprocessutveckling I allmänhet på sjukdomsgrupps eller behovsgruppsnivå.

De etiska grundprinciperna Människovärdesprincipen; alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen; resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen; vid val mellan olika verksamhetsområden eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, eftersträvas. Egenfinansieringsprincipen; åtgärder som bedöms rimliga att medborgarna själva ska finansiera

Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess Prioriteringsbeslutet kriterier inför år 2006 Där likvärdig vård inte ges i länet. Angelägna behov som inte tillgodoses på grund av otydlig ansvarsfördelning. Angelägna behov som inte tillgodoses och där detta kan avhjälpas med förbättrade arbetssätt. Angelägna behov som inte är tillgodosedda på grund av ökade resursbehov.

Rangordningslistor Vad är en rangordningslista? Förteckning över de tillstånd/åtgärder som är relevanta för vården av en sjukdomsgrupp. Åtgärder för hälsofrämjande, sjukdoms-förebyggande, utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering genom hela vårdkedjan. Rangordnade efter angelägenhetsgrad i 10 nivåer. Bör täcka in c:a 90 % av de patienter inom sjukdomsgruppen som behandlas i länet.

Rangordningslistor Principer för rangordning Sammanvägning av: Tillståndets svårighetsgrad och behovet av åtgärden Förväntad effekt av åtgärden (patientnytta) Evidens för åtgärdens effekter Åtgärdens kostnadseffektivitet Hälsoekonomisk evidens

Prioriterade områden 2006 Barn och ungdomar Inflammatoriska ledsjukdomar och svåra metabola sjukdomar Cancersjukdomar Läkemedel för att avsevärt minska dödligheten Hjärtsjukdomar Behandling mot rytmrubbning

Prioriterade områden 2006 Njursjukdomar - Dialys Neurologiska sjukdomar Tillgänglighet till talrehabilitering Rörelseorganens sjukdomar Tillgänglighet för handsjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar läkemedel Hudkomplikationer; tryck- och bensår Övervikt och fetma Operationer för personer med grav fetma

Prioriterade områden 2006 nya arbetssätt Barn och ungdomar Tillgänglighet för behandling lätta och medelsvåra psykiska besvär Säkra och samordna vård och habilitering vid övergång till vuxenlivet Psykisk ohälsa Tillgänglighet för behandling -lätta och medelsvåra psykiska besvär

Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess Avtalet Den politiskt beslutade överenskommelsen mellan beställare och respektive utförare. Framtagen i en dialog baserad på uppdrag, åtagande och prioriteringsbeslut. Utveckling mot färre avtal avtal med huvudleverantörer. Avtalen ska kunna följas upp via mätbara mål.

Behovsstyrningen - En systematisk styrningsprocess Uppföljningen Behovsstyrningens resultat följs upp enligt uppföljningsplanen i hälsooch sjukvårdsnämndens styrkort. Det innebär en uppföljning på flera nivåer Generell nivå (befolkning- den östgötske patienten) Sjukdomsgrupp/behovsgrupp (uppdragsuppföljning/behovsanalys) Avtal (värdering av vårdgivarens förmåga att leva upp till avtalet) Behovsstyrningens processkvalitet (under utveckling)

Behovs- och verksamhetsstyrningen