JOBBTORG STOCKHOLM ÅRSREDOVISNING 2010 1
Rinkeby- Kista 1 2 3 Spånga- Tensta Hässelby-Vällingby 4 Bromma Norrmalm Kungsholmen Östermalm 5 Södermalm Skärholmen 6 Hägersten- Liljeholmen Älvsjö Enskede-Årsta-Vantör Alla har nära till ett jobbtorg De lokala jobbtorgen ligger jämnt utspridda över hela Stockholms stad och är lätta att ta sig till med kollektivtrafiken. Farsta 7 Skarpnäck 1 Kista Centrum 5 Rosenlundsgatan 2 Kista Centrum ungdomsfilial 6 Skärholmens Centrum 3 4 Kista Centrum filial Lunda Vällingby Centrum 7 Farsta Centrum 2
Jobbtorg Stockholm 2010 Det tredje året för Jobbtorg Stockholm har handlat om att utveckla verksamheten, hitta nya vägar och effektivare arbetssätt för att fler ska kunna försörja sig själva. Under 2010 har den ordinarie verksamheten därför kompletterats med flera stora och intressanta utvecklingsprojekt. Här kan du läsa lite om några av dem. Utvecklat matchningsarbete Jobbtorg Stockholms goda resultat bygger bland annat på att verksamheten har bra kontakter med arbetsgivarna i Stockholm. Jobbtorg Stockholms matchare har genomfört rekryteringar i samverkan med företag för att hitta precis den kompetens företaget söker. På jobbtorgen kan aspiranterna få yrkesförberedande insatser som är skräddarsydda och baserade på arbetsgivares konkreta behov. Praktik och anställning Staden beslutade att under 2010 erbjuda 1400 praktikplatser inom de egna verksamheterna. Totalt blev det 1 155 praktikplaceringar under året. 243 aspiranter har fått praktik som Stockholmsvärd och av dessa har 160 erbjudits visstidsanställning. Inom ett projekt för långtidsarbetslösa ungdomar har 302 praktiserat och av dessa har 260 ungdomar fått visstidsanställning inom staden. Drygt 180 aspiranter har praktiserat med hjälp av språkstödjarna inom projektet Språkstöd för nyanlända. Mer information om projekten finns i slutet av den här broschyren. Förstärkta ungdomsinsatser Ungdomsjobbtorget i Kista har haft ett särskilt uppdrag att arbeta med metodutveckling för ungdomar. Alla som jobbar med ungdomar har erbjudits utbildning enligt metoden 7-TJUGO som innebär ett strukturerat sätt att arbeta med ungdomar i grupp. Under året har två utvecklingsprojekt startat med stöd av ESF-medel. 3
Från bidrag till arbete Syfte, mål och målgrupper 1 oktober 2007 Kommunfullmäktige fattar beslut om att inrätta jobbtorg. 7 november 2007 Kommunstyrelsen fattar beslut om detaljorganisationen. 1 januari 2008 Jobbtorg Stockholm inrättas med jobbtorg på fem platser i staden. Under det första året är verksamheten placerad som ett utvecklingsprojekt under kommunstyrelsen. 1 januari 2009 Jobbtorg Stockholm blir en permanent verksamhet placerad under den nybildade Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden. December 2010 Kommunfullmäktige beslutar om att skapa en ny förvaltning dit Jobbtorg Stockholm kommer att höra: Arbetsmarknadsförvaltningen som sätts i drift 1 juli 2011. Jobbtorg Stockholm startade den 1 januari 2008. Syftet var att förstärka stadens insatser för att fler arbetslösa ska komma ut i arbete och därmed minska stadens kostnader för försörjningsstöd. Det över gripande målet är att fler ska gå från bidrag till arbete. Jobbtorg Stockholm är Stockholms stads gemensamma ingång till stadens olika arbetsmarknadsinsatser. Verksam heten har ett tydligt jobbfokus och inga andra uppdrag än att hjälpa enskilda att komma i arbete eller att påbörja studier. I uppdraget ingår också att upparbeta samverkan med upphandlade externa aktörer. Verksamheten utgår från fem lokala jobbtorg spridda över staden. Målgrupper Under 2010 definierades målgrupperna som Försörjningsstödstagare som har eller ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet eller andra skäl och där det finns anledning att pröva möjligheten att få ett arbete. som under en tid uppburit försörjningsstöd av andra skäl än arbetslöshet, och där skäl finns att pröva möjligheten att arbeta helt eller delvis. Nyanlända med introduktionsersättning, utan tydliga hinder för att arbeta. Arbetslösa ungdomar 16 24 år, aktuella för insatser från stadsdelsförvaltningen. 4
Jobbtorg Resurs Personer som har försörjningsstöd av andra skäl än arbetslöshet kan i vissa fall också komma till Jobbtorg Stockholm. I de fallen finns det anledning att pröva arbetsförmåga och erbjuda insatser för att aspiranterna ska komma närmare arbetsmarknaden. Utvecklingsarbete Målgrupperna ser olika ut för de fem jobbtorgen. Det beror på att befolkningens sammansättning och behov skiljer sig åt i olika stadsdelar. Jobbtorgen har därför delvis olika fokus i metodutvecklingsarbetet. För att utbyta erfarenheter mellan jobbtorgen finns övergripande nätverk och arbetsgrupper. På så sätt kan jobbtorgens olika expertkompetenser komma hela organisationen tillgodo. Dessutom har gemensamma utbildningar genomförts för olika yrkeskategorier. Jobbtorg Matchning är en övergripande matchargrupp som arbetar aktivt med företagskontakter över hela staden. Mer information finns i slutet av broschyren. Så är Jobbtorg Stockholm organiserat Jobbtorgschef Skärholmen Centrum Farsta Centrum Rosenlundsgatan Kista Centrum Vällingby Centrum Lunda Kista Ungdom 5
Ett dynamiskt samarbete samverkansparter Externa leverantörer Jobbtorg Stockholm köper ett stort antal arbetsförberedande insatser för aspiranter från externa företag och organisationer. Dessa leverantörer (16 stycken) har genom ramavtal uppdraget att utföra tjänster åt Jobbtorg Stockholm. Det handlar till exempel om att samarbeta kring jobbsökaraktiviteter, arbetsplatsförlagd yrkesorientering, kortare yrkesinriktade insatser och kommunikationsträning. Bland leverantörerna finns utbildningsföretag, bemanningsföretag och ideella organisationer inom den sociala ekonomin. Ungefär 2 500 aspiranter har deltagit i dessa insatser hos privata leverantörer under året. Egenregiverksamheter Jobbtorg Stockholm har också möjlighet att beställa arbetsförberedande insatser av så kallade egenregiverksamheter inom staden. Tillsammans med flera av dem har nya arbetssätt och metoder utvecklats under 2010 som är särskilt anpassade till jobbtorgens målgrupper. Stadsdelsförvaltningar Arbetet inom Jobbtorg Stockholm förutsätter en nära samverkan med stadens stadsdelsförvaltningar och deras enheter för försörjningsstöd och flyktingmottagning. 6 Arbetsförmedlingen Även samarbetet med Arbetsförmedlingen är central. Samverkansöverenskommelser finns med fokus på unga, nyanlända och de som är aktuella för arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Jobbtorgschefen ingår i en samarbetsgrupp som leds av Stadsledningskontoret. I denna finns representanter för stadsdelar, Socialförvaltningen, Utbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.Vid varje jobbtorg finns även en lokal samordningsgrupp med representanter från bland annat stadsdelarna och Arbetsförmedlingen.
Jobbplan inom fem dagar I stadens budget för 2008 angavs att en jobbgaranti ska gälla i staden. Den innebär att alla som är beroende av ekonomiskt bistånd på grund av arbetsbrist eller är vuxen arbetsför flykting ska ges snabb individuell bedömning och garanteras en aktivitetsplan, arbete eller annan insats inom fem dagar. I stort sett samtliga aspiranter inom Jobbtorg Stockholm har fått en jobbplan inom fem dagar. Här görs den första planeringen för att personen aktivt ska kunna söka arbete. Tillsammans kartlägger jobbcoachen och aspiranten vilka förutsättningar aspiranten har och vilka yrkesområden som är lämpliga att fokusera på. Ibland behövs ett externt stöd för att komma fram till vad som är lämpligt. Om aspiranten är kvar på jobbtorget efter den första månaden görs en fördjupad plan. Gemensam planering Individuellt anpassade insatser Alla aspiranter erbjuds individuellt anpassade och uppföljningsbara aktiviteter minst tio timmar per vecka via Jobbtorg Stockholm eller en extern leverantör. Alla inskrivna nyanlända har erbjudits heldagsaktiviteter, oftast svenskundervisning i kombination med en arbetsmarknadsinsats. Alla jobbtorg har särskilda introduktionsprogram. Dessa ser lite olika ut på olika torg, och anpassas efter individens behov utifrån aspirantens tidigare erfarenheter och kunskaper, hur länge aspiranten stått utanför arbetsmarknaden med mera. Den individuellt anpassade verksamheten består av aktiviteter på jobbtorg, hos olika samverkansparter, samt i form av att aspiranten genomför egna aktiviteter som följs upp på jobbtorgen. Detta gäller också heldagsaktiviteterna för nyanlända. 7
Samverkan på jobbtorget Varje aspirant är unik när det gäller livssituation, yrkesambitioner, språkkunskaper etc. Därför är det svårt att beskriva Jobbtorg Stockholms verksamhet i form av ett processdiagram med raka pilar och rutor. Det rör sig snarare om ett dynamiskt samarbete mellan aspiranten och en hel rad olika yrkesgrupper. Inget ärende kan gå på gammal rutin, nya lösningar måste ständigt skapas för att aspiranten ska nå målet: en egen försörjning. Ibland är vägen dit kort och rak, ibland måste den gå via kompletterande utbildning och praktik. Förenklat kan vägen för en aspirant se ut så här: En socialsekreterare hänvisar en aspirant till det lokala jobbtorget. Aspiranten får en personlig coach. Tillsammans gör de upp en jobbplan. Vad kan jag? Vad har jag i bagaget? Hur kommer jag vidare? Jobbplanen beskriver den kedja av aktiviteter vars syfte är att skapa förutsättningar för aspiranten att få ett jobb. Matcharen har i uppdrag att hitta lämpliga arbets- eller praktikplatser. Ibland är kontakterna med arbetsgivarna redan knutna. Aspirant, coach och matchare utgör nu ett slags team som jobbar mot ett gemensamt mål. Under processen samverkar de med IT-pedagoger samt studieoch yrkesvägledare på jobbtorget. Dessutom erbjuds olika aktiviteter genom de avtalade externa aktörerna, ibland i kombination med sfi-studier. Aspiranten är samtidigt inskriven på arbetsförmedlingen som Jobbtorg Stockholm samarbetar med. När teamet hittar möjliga anställningar eller praktikplatser startar en vanlig rekryteringsprocess. 8
Studie- och yrkesvägledare IT-pedagog jobbcoach MATCHARE aspirant sfi-lärare Arbetsförmedlare Externas aktörer Arbetsgivare 9
Jag ska fortsätta följa mina drömmar För Abdi från Somalia var språket en nyckelfaktor Det jag tror är att om du försöker skaffa ett jobb, så kan du få ett jobb, säger Abdi Shukri från Somalia som drev en egen livsmedelsaffär i Sydafrika innan han kom till Sverige våren 2008. När Abdi och hans coach Anna Skoglund på Jobbtorg Vällingby lade upp en jobbplan var Abdis första prioritet tydlig: han ville komma i arbete så fort som möjligt för att etablera sig socialt i sitt nya hemland. Eftersom han var ny i Sverige var språkinlärningen en nyckelfaktor. Jag lade fram olika alternativ och aktiviteter som skulle kunna hjälpa honom att lära sig bättre 10svenska, säger Anna Skoglund. Vi kom fram till att praktik är ett bra sätt att komma ut i det svenska arbetslivet och prata, prata, prata. Matcharen Johanna Krigström ordnade en praktikplats på Loviselundsskolans fritids en arbetsplats som har haft ett mycket bra samarbete med Jobbtorg Vällingby. Här fick Abdi möjlighet att öva sin svenska på eftermiddagarna, samtidigt som han fortsatte sin sfis-undervisning på förmiddagarna. Det är viktigt att jobba intensivt med personer som är nya i Sverige, säger Johanna Krigström. Det gör att de snabbt kan finna sig tillrätta i det svenska samhället. Våren 2009 fick Abdi sin efterlängtade anställning som turistvärd för Stockholms stad. Han ser det som ett av de första stegen på en ny karriär: Jag ska fortsätta följa mina drömmar. En dag kommer min främsta dröm att bli sann. Att bli doktor, säger han.
11
Jobbmatcharna hjälpte oss att hitta rätt IKEA lät Jobbtorg Stockholm ta fram de bästa sökande 12
Man får ju säga att deras jobbmatchare lyckades bra eftersom vi valde att anställa sex av åtta aspiranter, säger Åke Larsson, personalman på IKEA i Kungens Kurva, strax söder om Stockholm. I samarbetet med Jobbtorg Skärholmen valde IKEA att vända på steken och lät jobbtorget agera rekryteringsfirma. Vi gav dem information om oss som företag, presenterade vår företagskultur och våra värderingar och gav förutsättningarna. Sedan hjälpte deras jobbmatchare oss att plocka ut rätt kandidater. Under en rekryteringsdag i somras fick IKEA-personalen möjlighet att träffa åtta aspiranter. Av dessa anställdes sex personer och alla parter tycker att det var ett bra upplägg. IKEAs rekryteringsverksamhet vilar på en värdegrund där begrepp som kostnadsmedvetenhet, ansvarstagande och ärlighet står i fokus. IKEA har alltid försökt vara tydliga med att man vill ta ett socialt ansvar både lokalt och hos sina producenter. Vi jobbar enligt en policy som säger att sammansättningen av personalen ska spegla vårt närområde, till exempel när det gäller 13 ålder och språk, säger Åke Larsson.
Ju större kännedom, desto bättre träffsäkerhet Medarbetarnas erfarenhet är en tillgång för aspiranterna Jobbtorg Stockholm är ingen teoretisk konstruktion. Hela verksamheten vilar stadigt på erfarenheter från tidigare insatser. Taisa Ranchber är en av dem som var med från starten. Idag är Taisa Ranchber arbetsledare för Jobbtorg Matchning en grupp av matchare som jobbar övergripande för samtliga jobbtorg. Under flera år har hon arbetat med liknande arbetsuppgifter, bland annat som projektledare för föregångaren Stockholm Matchning. Taisa Ranchber tror att de täta kontakterna mellan aspiranterna och jobbtorgen är en viktig 14orsak till det goda resultatet för 2010. På jobbtorget bedrivs aktiviteter för olika grupper och individuellt. Aspiranten får stöd från coach, matchare, studie- och yrkesvägledare och IT-pedagog i sitt arbetssökande. Ju större kännedom man har om aspiranternas kunskaper och kompetens, desto bättre blir träffsäkerheten för matchningen, säger hon. För Taisa Ranchber är det mänskliga mötet verksamhetens kärnpunkt. Personalen på Jobbtorg Stockholm kan aldrig förlita sig på standardförfaranden. Istället måste de bemöta varje enskild aspirant utifrån hans eller hennes egna villkor. Ofta handlar det om att coacha aspiranten så att han/hon hittar nya styrkor hos sig själv. Åk på din egen inre upptäcksresa! brukar jag säga. Hitta nya nycklar hos dig som du kan använda för att uppnå framgång!
15
Drygt tiotusen aspiranter kom till Jobbtorg Stockholm inskrivna 2010 Under 2010 var sammanlagt 10 602 aspiranter inskrivna vid Jobbtorg Stockholm. Under 2009 var motsvarande siffra 11 297. Stadsdelsnämnderna anmälde under året 7 761 personer till jobbtorgen. Av dessa kom 2 132 (27 procent) aldrig till jobbtorget. Av dem som skrevs in återremitterade jobbtorgen 1 070 personer vilket motsvarar cirka 16 procent, på grund av att de inte bedömdes tillhöra jobbtorgens målgrupp. Motsvarande andel 2009 var 12 procent. Flest inskrivna i Kista och Farsta Verksamhetens omfattning vid de olika jobbtorgen speglar inte bara folkmängden i upptagningsområdena, utan också hur många individer som lever i socialt utanförskap inte minst i de stora miljonprogramsområdena. Skärholmen 16 % Farsta 28 % Kista 30 % Vällingby 15 % Rosenlundsgatan 11 % Män och kvinnor Fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämn under 2010: 48,5 procent kvinnor och 51,7 procent män. Utbildningsnivå 27,2 procent av aspiranterna har en eftergymnasial utbildning. 38,3 procent har en avslutad gymnasieutbildning och 34,5 procent har lägre utbildningsnivå än gymnasium. 16
Ungdomar 1 956 ungdomar har varit inskrivna under 2010. Resultaten för ungdomar är bättre än genomsnittet och det bidrar till att förbättra helhetsresultatet. Nyanlända flyktingar Redovisningen av nyanlända flyktingar på jobbtorgen avser personer som omfattas av stadens flyktingmottagande upp till 18 månader efter första kommunplacering. I denna grupp var 658 inskrivna under 2010. Om man vidgar gruppen nyanlända till att avse alla invandrare upp till tre år efter första kommunplacering vilket är den definition Arbetsförmedlingen använder så utgör den gruppen 2 126 personer, eller cirka 20 procent av de inskrivna. Sfi-studerande I december 2010 var 29 procent av alla inskrivna sfi-studerande, samma andel som föregående år. Andel sfi-studerande skiljer mellan de olika torgen. Inskrivna för olika målgrupper Nyanlända flyktingar Unga 16 24 år Övriga över 24 år Kista Vällingby Rosenlundsgatan Skillnaderna mellan andel nyanlända inom tre år från invandring till Sverige är dock stora mellan jobbtorgen. På jobbtorget i Kista är 29,6 procent nyanlända och på jobbtorget på Rosenlundsgatan är 7,6 procent av de inskrivna nyanlända. Farsta Skärholmen Alla jobbtorg 17
Bäst resultat för yngre aspiranter resultat 2008 Ett särskilt kartläggningssystem, FLAI, infördes 2008. Systemet kan följa enskilda aspiranter och deras väg till arbete. Det är också möjligt att hämta in uppgifter om självförsörjningsgrad; detta sker via stadens uppföljningssystem LIS. Uppföljningsrapporter tas fram varje månad dels på jobbtorgsnivå, dels på stadsdelsnämndsnivå. En noggrann resultatuppföljning lägger grunden för den kommande verksamheten, inte minst genom att tydliggöra vad som behöver utvecklas. Jobbtorgets resultat mäts på två sätt: - Antalet avslutade jämförs med antalet inskrivna (exklusive återremitterade i båda fallen). - Självförsörjningsgraden följs upp tre respektive sex månader efter att aspiranten avslutats från jobbtorget. (Hittills har dock uppföljning gjorts endast tre månader efter avslut.) Drygt hälften avslutade Av samtliga unika, avslutade aspiranter under 2010 var det drygt 52 procent som hade avslutats vid årets slut. Detta motsvarar 4 655 personer. Erfarenheten visar att ålder och utbildningsnivå är de två faktorer som tydligast påverkar förutsättningarna för att komma ut på arbetsmarknaden. Detta avspeglas i de resultat som jobbtorgen hittills visat, bland annat genom att - I ungdomsgruppen är resultaten betydligt högre - Jobbtorg Kista, som har förhållandevis låg utbildningsnivå bland sina aspiranter, också har lägst andel avslutade. Bättre resultat för alla målgrupper - Andelen utskrivna ungdomar har ökat från 57,8 procent till 64,8 procent. - Andelen avslutade nyanlända flyktingar har ökat från 24,2 procent till 31,5 procent. - För gruppen övriga, över 24 år har andelen avslutade ökat från 40,6 procent till 50,6 procent. Detta är den största gruppen på torgen och påverkar därför helhetsresultatet. 18
Var fick aspiranterna jobb? De aspiranter vars avslutningsorsak registrerats som arbete har gått till anställning inom följande yrkesområden Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 5 % Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper 7 % Kontors- och kundservicearbete 11% Service-, omsorgs- och säkerhetsarbete 25 % Försäljningsarbete inom detaljhandel med mera 8 % Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 1 % Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 8% Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete med mera 5% Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 29 % Många blir självförsörjande Första mätningen av självförsörjningsgraden görs tre månader efter avslut på jobbtorget. Under 2010 var i genomsnitt 84,2 procent självförsörjande efter tre månader. Efter sex månader är motsvarande siffra 79,9 procent av de avslutade. Arbete den vanligaste avslutsorsaken Avslutsorsak Nyanlända flyktingar Unga 16 24 år Övriga över 24 år Samtliga Arbete 72 609 1565 2 246 Studier 10 206 276 492 Självförsörjning 1 33 174 208 genom AF-program Övrigt 95 174 522 741 Okänt 15 250 703 968 Summa avslutade exkl. återremittering 193 (31,5%) 1 222 (64,8%) 3 240 (50,6%) 4 655 (52,3%) Återremitterade 45 146 1 516 1707 Okänt omfattar sannolikt många som fått arbete men som inte rapporterat detta till jobbtorgen. Detta överensstämmer med att självförsörjningsgraden bland de som avslutas är hög tre månader efter avslut. Övrigt innefattar sådant som gör att personen inte har fortsatt behov av ekonomiskt bistånd från staden, till exempel militärtjänst, pension eller flytt. 19
Under Jobbtorg Stockholms tre första år har det visat sig att det i den mycket heterogena målgruppen finns ett antal olika behov av förstärkt stöd. Som en del av verksamheten finns därför ett antal särskilda projekt för vissa av de arbetssökande som snabbt behöver komma i arbete. Projekten kan förenklat delas upp i tre insatsgrupper, ungdomar, långtidsarbetslösa och nyanlända invandrare. Ungdomar För att minska långtidsarbetslöshet bland unga erbjuder Stockholms stad ett intensifierat stöd till de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden och som därför riskerar att hamna i permanent utanförskap. Projektets syfte är att unga ska få ett jobb eller att återuppta sina studier. 20
Hela vägen till jobb eller studier Ungdomarna börjar med att delta i en 1 3 veckors förberedande utbildning med bland annat teambuilding och självstärkande övningar. Utbildningen leds av Merits egna coacher samt studie- och yrkesvägledare. Efter utbildningen deltar ungdomarna i olika arbets- och studieförberedande aktiviteter som till exempel arbetsplatsförlagd praktik eller studier på folkhögskolor fortfarande med stöd av Merits coacher. Tillsammans med olika samverkansparter erbjuder Merit en tremånaders prova-på-utbildning för ungdomar som vill komplettera sina gymnasiebetyg eller söka sig till en annan utbildning. Projektet erbjuder även yrkesförberedande insatser i samarbete med företag inom olika branscher. Eftersom projektet arbetar med uppsökande arbete, finns en filial i en av Stockholms norra förorter. Merit Projekttid 1 augusti 2010 31 juli 2013 Beräknat antal deltagare 725 Målgrupp Projektet Merit riktar sig till arbetslösa ungdomar (16 24 år), som är inskrivna på Jobbtorg Stockholm och Arbetsförmedlingen samt ungdomar som har okänd sysselsättning och helt har hamnat utanför systemen. Projektet hjälper ungdomar som trots rätt inställning och motivation inte klarar av att fullfölja sina studier eller behålla sin anställning. www.stockholm.se/merit 21
Stärkt självförtroende hos unga FILUR Projekttid 1 februari 2010 31 december 2012 Målgrupp Arbetslösa ungdomar, 16 24 år, som behöver mer stöd än vad de vanliga insatserna kan ge. www.stockholm.se/filur För att minska andelen långtidsarbetslösa ungdomar intensifierar projektet FILUR stödet till de ungdomar som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet ska också kartlägga de brister som finns i systemen och ungdomarnas möjligheter att hitta ett arbete. Projektets mål är att stärka ungdomarnas självkänsla och lära dem att tro på sin egen förmåga att förändra sin framtid. De som närmar sig långvarig arbetslöshet och kanske permanent utanförskap ska uppmuntras att arbeta eller studera. Under projektets tre intensiva månader kartlägger man ungdomarnas kunskaper, behov och eventuella hinder så att en realistisk planering kan göras. Den lösningsinriktade, självstärkande utbildningen inbegriper personlig coachning, praktik och möjlighet att delta i ett entorsprogram. Intensiv rekrytering och coachning unga in www.fryshuset.se/ungain Unga In är ett samverkansprojekt där arbetsgivare inom näringsliv och frivilligorganisationer samarbetar, både på nationell och lokal nivå. Målgruppen är unga mellan 16 och 24 år som varken är i arbete, studerar, aktivt söker arbete eller har någon annan känd sysselsättning. Dessa ungdomar får hjälp till anställning eller studier genom intensiv coachning och hjälp med myndighetskontakter. 22
Ungdomar anställs i Stockholms stad Många av de ungdomar som deltar i projektet har bara haft korta sporadiska anställningar och vissa har aldrig haft en anställning. Ungdomarna erbjuds en praktik i 1 3 månader inom stadens egna bolag och förvaltningar. De får då prova ett yrke, vara på en arbetsplats och i en arbetsgrupp samt lära sig rutiner och olika arbetsmoment. I de flesta fall övergår praktiken i en visstidsanställning på sex månader då Jobbtorg Stockholm står för lönekostnaderna. Praktikanställningen ökar ungdomarnas chanser att få ett nytt arbete och stimulerar dem till vidare studier. Eftersom pensionsavgångarna i Stockholms stad inom den närmaste framtiden kommer att vara stora, vill projektet också visa upp staden som en attraktiv arbetsgivare. Projektets mål är att antalet självförsörjande ungdomar i Stockholm ska öka i och med visstidsanställningarna. Jobbtorg Stockholm har även ett uppföljningsansvar för ungdomarna och fungerar som ett stöd för arbetsgivaren som erbjuds en handledarutbildning. Ungdomarna får förutom en praktikplats också facklig information, a-kasseinformation samt studie- och yrkesvägledning. Praktikanställningar för unga Projekttid 1 januari 2010 30 december 2011 Beräknat antal deltagare 400 Målgrupp Ungdomar (18 24 år) som under längre tid fått försörjningsstöd eller har en dokumenterad funktionsnedsättning, samt nyanlända ungdomar från andra länder. 23
Nyanlända Inom Stockholms stad drivs flera projekt i syfte att möta den utmaning det innebär att ha en stor grupp nyanlända som marginaliserats. Målet är att korta tiden mellan ankomsten till Sverige och att få jobb samt att stödja de som står allra längst bort från arbetsmarknaden. 24
Träning i svenska under praktiktiden Projektet Språkstöd för nyanlända har i uppgift att stötta nyanlända flyktingar så att de på ett mer effektivt sätt lär sig svenska. Idag finns ett tvåspråkigt språkcentrum där projektets medarbetare fungerar som språk- och arbetscoacher som stödjer projektdeltagarna under hela praktikperioden. Förutom språkcentrumet används ett mobiltelefonbaserat verktyg som heter My Vocab. Tjänsten fungerar som lexikon och övningsbok i mobilen. De som deltar i projektet kan där träna på vanliga fraser, slå upp ord de inte förstår eller göra uttalsövningar. Projektet arbetar också för att skapa mer integrerade och språkfrämjande arbetsplatser. Alla arbetsgivare som handleder en praktikant, erbjuds handledarutbildning som fokuserar på kommunikation, erfarenhetsutbyte och kompetenshöjning. Språkstöd för nyanlända Projekttid: 1 april 2009 30 december 2011 Beräknat antal deltagare: 700 Målgrupp: Nyanlända flyktingar www.stockholm.se/sprakstod Från nyanländ till nyanställd För nyanlända invandrare är vägen till arbete ofta lång i Sverige. Många myndigheter är inblandade och samma utredningar och utbildningsmoment upprepas på olika ställen. Etablering Stockholm har utvecklat en sammanhållen etableringskjedja där myndigheter arbetar tillsammans med arbetsgivare för att man så snabbt som möjligt ska kunna finna de kompetenser som krävs för en viss bransch. Projektet dokumenterar både formella och informella kompetenser med hjälp av ett system som kallas kallas OCN (Open College Network). Kriterierna är framtagna av arbetsgivare för att uppnå bästa möjlighet att få ett arbete. Etablering Stockholm är ett samverkansprojekt som drivs av Stockholms stad i nära samarbete med Arbetsförmedlingen i Stockholm och Röda Korset. Etablering Stockholm Projekttid 1 augusti 2009 31 augusti 2012 Beräknat antal deltagare: 1 200 Målgrupp: Nyanlända www.stockholm.se/ etableringstockholm 25
Långtidsarbetslösa En stor grupp har svårigheter med att komma in på arbetsmarknaden eller att behålla sitt jobb och riskerar därför permanent utanförskap. Inom Stockholms stad drivs flera projekt för att hjälpa de som länge varit arbetslösa. 26
En ny väg till arbete Projektet FAMU s mål är att bryta den rundgång som kan uppstå när en arbetssökande går från insats till insats men inte kommer ut och får ett arbete. Samtliga insatser för målgruppen ska ha en gemensam ingång, arbetssätten ska systematiseras och man ska undvika att upprepa samma aktivitet flera gånger. Projektet ska dessutom vara det stöd som Jobbtorg Stockholm redan erbjuder de arbetssökande idag och se hur de kan utvecklas för att bättre anpassas till långtidsarbetslösa. Ett exempel är att arbeta med hälsofrågor som kost, motion och livsstil samt intensifierad träning i att kommunicera på svenska. Projektet har två prioriterade delmål: stärka kvinnornas väg till arbete göra språkundervisningen mer tillgänglig för kortutbildade och analfabeter. FAMU För Arbete Mot Utanförskap Projekttid 1 september 2010 31 augusti 2013 Målgrupp Vuxna långtidsarbetslösa (ett år eller längre), som bor i nordvästra Stockholm (Järva). www.stockholm.se/famu 27
Ett renare och snyggare Stockholm Stockholmsvärdar Projekttid: 1 januari 2010 31 december 2010 Målgrupp: Långtidsarbetslösa Ett snyggare och renare Stockholm. Personer som har varit arbetslösa länge eller som inte har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden kan genom en praktik i Stockholms stad få arbetserfarenhet, referenser och chans att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden. De som praktiserar som Stockholmsvärdar har i uppgift att plockstäda, göra enklare renoveringar, måla samt röja i park- och gatumiljö. Att ha en praktikplats bidrar till att deltagaren får bättre rutiner och förhoppningsvis en mer meningsfull tillvaro. Stadens förvaltning för trafikfrågor förbättrar dessutom utomhusmiljön i Stockholm vilket alla tjänar på. En del av praktikanterna får en visstidsanställning under sex månader. Anställningen är en möjlighet för praktikanterna att ansluta sig till a-kassan. Praktikplatser i Stockholms stad Interna praktikplatser i Stockholms stad Projekttid: 1 januari 2009 Målgrupp: Aspiranter på Jobbtorg Stockholm Intern praktik i staden. Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare med 40 100 medarbetare i förvaltningar och bolag vilket gör att staden kan ge många i regionen möjlighet till arbete. Genom praktikplatser håller staden nere kostnaderna för bidrag och ser till att fler blir självförsörjande snabbare. Staden står inför en tid när många kommer att pensioneras och risken är då stor att även värdefull kunskap om våra verksamheter försvinner. Därför är det viktigt med nyrekryteringar så att kunskapsöverföringen kan börja redan nu. Stockholms stad vill också föregå med gott exempel och inspirera andra organisationer att öppna sina dörrar för praktikanter och nya rekryteringar. 28
29
Kommande utmaningar inför 2011 Jobbtorg Stockholm är fortfarande en ung organisation. De tre första verksamhetsåren har varit fyllda av ett intensivt utvecklingsarbete. Metoder har utvecklats, processer förfinats och rutiner fastställts. Jag tror att utveckling alltid kommer att prägla vår organisation. Någon har sagt att om man inte går framåt, går man bakåt, det går inte att stå stilla, det är viktigt att inte slå sig till ro. Nu ser jag inte att vi befinner oss i en sådan riskzon. Vi finns till för våra aspiranter och för att de ska lyckas i sin strävan mot självförsörjning. Vi måste hela tiden arbeta för en allt effektivare och bättre verksamhet, en verksamhet i världsklass. Så länge visionen Alla vuxna stockholmare försörjer sig själva utifrån sin förmåga är en vision och inte en verklighet, har vi goda skäl att fortsätta gå framåt. Vi gör det i vår ordinarie verksamhet och vi gör det genom våra projekt, genom vår gemensamma värdegrund och genom vårt arbete med resultatbaserad styrning. Vi fortsätter att ta till oss av vad andra gör och vi lär även av våra egna misstag och framgångar. På så sätt fortsätter vi att vara en lärande organisation med högt i tak. Vi vet att verksamheter måste följa med i omvärldens förändringar och att samverkan med andra är en förutsättning för att lyckas. Det gäller såväl inom den egna organisationen som utanför, inom staden och utanför, regionalt och mellan myndigheter, nationellt och transnationellt. Helene Bengtson, chef för Arbetsmarknadsavdelningen, Stockholms stad 30
Produktion: Futurniture/Stockholms stad Foto: Johanna Hanno, Bodil Johansson, Christoffer Engdahl, samt Bildarkivet.se; personerna i bild har inget med innehållet att göra, Tryck: EO Grafiska, Stockholm 2011 31
Här finns Jobbtorg Stockholm: Skärholmens Centrum Ekholmsvägen 34 tfn 508 35 850 Farsta Centrum Storforsplan 36 tfn 508 35 600 Rosenlundsgatan Rosenlundsgatan 52 tfn 508 35 800 Kista Centrum Borgarfjordsgatan 7 tfn 508 35 950 Kista Centrum ungdom Kista Galleria tfn 508 35 960 Lunda Finspångsgatan 44 tfn 508 35 900 Vällingby Centrum Vällingbyplan 7 tfn 508 35 650 Mer information hittar du på: www.stockholm.se/arbete ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN