Sopsugssystem i Barkarbystaden

Sopsugssystem i Barkarbystaden JÄRFÄLLA KOMMUN M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B B A D H U S G A T A N 4 B 7 2 2 1 5 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 0-3 1 3 4 1 5 0 O R G. N R. : 5 5 6 7 4 8-8 7 4 6 B A N K G I R O : 2 4 4-3 4 1 4 E - P O S T : I N F O @ M I L P R O J. S E W E B B : W W W. M I L P R O J. S E

FÖRORD Denna utredning har genomförts av Marie Rytterstedt med stöd av Thomas Ström och Jörgen Leander vid Miljö- och projekteringsbyrån AB. SAMMANFATTNING Järfälla kommun har antagit en fördjupad översiktsplan för Barkarbyfältet. I det fortsatta detaljplanearbetet avser kommunen ta ställning till om det ska förordas att bebyggelsen i området ansluts till sopsug eller inte. Inför ett sådant ställningstagande behöver ett antal frågeställningar kring sopsug belysas med avseende på: teknisk utformning huvudmannaskap etappvis utbyggnad upphandling Denna utredning ska utgöra underlag till ett sådant ställningstagande. I detaljplanerna för kommande etapper inom området kan föreskrivas att fastigheterna ska anslutas till sopsug. Detta kan gälla samtliga flerbostadshus inom det område där kommunen planerar för sopsug. Fastighetsägare i området Flottiljområdet II föreslås få ett erbjudande om anslutning på frivillig basis. Ett stationärt sopsugssystem innebär att avfallet transporteras i rörledningar under marken till en terminal med fläktar dit avfallet sugs. I terminalen lagras avfallet i containrar för vidare transport till återvinning, förbränning eller annan behandling. Ofta placeras en terminal i ena kanten av ett bostadsområde för att inte ge upphov till tung trafik inne i området. En terminal kan placeras i anslutning till annan verksamhet, i ett parkeringshus eller kombineras med t.ex. utrymme för insamling av grovavfall. Om området som ska anslutas till sopsug begränsas till Barkarbystaden I och Barkarbystaden II är det troligt att en terminal betjänar hela området. Om verksamheter och ytterligare bostäder, t.ex. Flottiljområdet II kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att istället bygga två terminaler. Ett sopsugssystem kan användas vid källsortering av avfall. Ett inkast per fraktion byggs och kopplas till samma transportrör. I terminalen ställs en container för varje fraktion. Vid förutbestämda tider öppnas ventiler vid inkasten som samlat avfall i samma fraktion. När tömningen är klar öppnas ventilerna för nästa fraktion som leds till nästa container. Av praktiska och ekonomiska skäl rekommenderar leverantörerna att avfallet sorteras i högst tre fraktioner, t.ex. restavfall, matavfall och returpapper. Det är bara glas som är direkt skadligt att kasta i sopsug. Metall är inte heller lämpligt att sortera i en separat fraktion i sopsug. Matavfall kan läggas i papperspåse och behöver inte packas i plastpåse, vilket kan underlätta den efterföljande behandlingen beroende på hur matavfallet ska hanteras. Om matavfall, tidningar och restavfall samlas in med sopsug behöver systemet kompletteras för sortering och insamling av förpackningar, grovavfall, elavfall och farligt avfall. 2(29)

Jämfört med konventionell avfallshämtning med avfallsbehållare i soprum har sopsugssystem flera fördelar: + Högre trafiksäkerhet med mindre mängd tung trafik i närmiljön vid bostäder. + Bättre arbetsmiljö för renhållare utan förflyttning av tunga kärl och närhet till mögelsporer. + Mindre brandrisk utan en stor mängd avfall som lagras i soprum i bostadsfastigheter. + Mindre risk för lukt och skadedjur när inte avfall lagras i behållare på fastigheten. + Mindre utsläpp från tunga fordon när avfall kan hämtas i container istället för vid varje fastighet. Detta gäller särskilt om dieseldrivna insamlingsfordon används. + Yta för soprum på varje fastighet behövs inte. Däremot kvarstår behov av yta för insamling av grovavfall, elavfall och farligt avfall. Vid eventuell fastighetsnära insamling av förpackningar kan yta behövas även för detta. + Det går åt mindre tid för fastighetsskötare att hålla rent i soprum. + Genom att använda sopsug kan mängden transportarbete i området för insamling av brännbart hushållsavfall och matavfall samt tidningar, omfatta ca 16 fordonsrörelser per vecka då lastväxlare åker till respektive från terminalen i området. Detta kan jämföras med att en vanlig sopbil beräknas arbeta i området under ca tre hela arbetsdagar per vecka. Jämfört med konventionell avfallshämtning med avfallsbehållare i soprum har sopsugssystem följande nackdelar: - Dyr investering. - Teknik som kan krångla. Förvaltningsmässigt är soprum enklare att hantera. - Systemet är inte pedagogiskt med avseende på sortering av avfall. Det finns en risk för sämre resurshushållning med sopsug jämfört med soprum, speciellt om fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar används i fastigheterna. - Sopsugssystemet använder elektricitet för att driva fläktarna som suger avfallet genom rörsystemet. - Sopsugsanläggning behöver en huvudman, en organisation med ansvar för ägande och drift. - Lokalt vid terminalen kan omgivningen, i samband med hämtning av containrar, störas av buller, lukt och trafik. I första hand rekommenderas att kommunen är huvudman för en eventuell sopssugsanläggning i Barkarbystaden. Det förutsätter dock att resurser för detta skapas inom den del av organisationen som får ansvaret, inte bara för upphandlings- och byggfasen utan även för driftfasen. Alternativet är bildandet av en samfällighetsförening för gemensamhetsanläggning. De svårigheter och nackdelar som framförts mot att ordna huvudmannaskap för sopsugsanläggning i samfällighetsförening är: Det blir fler parter som ska komma överens i stora föreningar risk för handlingsförlamning. Anläggningen byggs ut successivt under många år ställer stora krav på teknisk kompetens och förmåga att fatta beslut. I ett område som Barkarbystaden skulle sopsugsanläggningen finnas, åtminstone delvis, på kommunal mark och i allmän gata, vilket bedöms försvaga motivet till att inte kommunen ska äga anläggningen. 3(29)

Många aktörer med olika kunskap och intressen. Det finns formella krav på en samfällighetsförening som många parter är dåligt insatta i. Eftersom samfälligheter, byggherrar och enskilda fastighetsägare utgörs av aktörer med olika intressen, kompetens och erfarenhet av teknisk fastighetsförvaltning kan det innebära risk för interna motsättningar. Barkarbyfältet kommer att byggas ut under ca 15 års tid. Det är viktigt att sopsugsanläggningen planeras utifrån ett fullt utbyggt område med avseende på slutlig placering av terminal för att rördragningen ska kunna göras på ett optimalt sätt. Rörnät byggs ut i takt med att gator och vägar byggs i området. Förutsättningarna för att kunna anpassa terminalen till utbyggnadstakten i området är olika beroende på leverantör. Ett sätt kan vara att planera för två terminaler där en byggs för Barkarbystaden I och nästa terminal byggs när Barkarbystaden II byggs ut. Oavsett vilken form av upphandling som väljs är det viktigt att undersöka förutsättningarna ordentligt innan förfrågan utformas dels för att upphandla rätt saker och dels för att få fler anbud i konkurrens. Det rekommenderas att upphandlingen utformas som en totalentreprenad/funktionsentreprenad. Den fortsatta processen inför en upphandling bedöms utgöras bland annat av följande moment: 1. Fortsatt diskussion med leverantörer kring idéskisser och budgetoffert. 2. Beslut i kommunen om huvudmannaskap. 3. Kontakt med fastighetsägare i Flottiljen II angående intresseförfrågan. 4. Beslut om vad som ska upphandlas. 5. Utformning av tidplan för upphandling, vilket beror på exploateringstakten. 6. Utformning av förfrågningsunderlag. 7. Genomförande av upphandling. 4(29)

INNEHÅLL 1 INLEDNING... 6 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE... 6 1.2 METOD... 6 1.3 AVGRÄNSNINGAR... 6 2 BARKARBYSTADEN OMRÅDESBESKRIVNING OCH ANDRA FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 2.1 INLEDNING... 6 2.2 EXPLOATERINGSGRAD OCH ETAPPINDELNING ENLIGT ÖVERSIKTSPLANEN... 7 2.3 INFRASTRUKTUR... 8 2.4 MARKFÖRHÅLLANDEN... 10 3 SOPSUGSSYSTEM TEKNIKÖVERSIKT... 11 3.1 ANLÄGGNING OCH INSAMLING... 11 3.2 TERMINAL OCH LOKALISERING... 12 3.3 LOGISTIK... 15 3.4 SORTERING... 15 3.5 SOPSUG SOM EN DEL AV HELA INSAMLINGSSYSTEMET FÖR HUSHÅLLSAVFALL... 17 3.6 KONSEKVENSER TRAFIKSÄKERHET, MILJÖ, M.M... 19 4 FAKTORER SOM PÅVERKAR SYSTEMET... 20 4.1 SKYLDIGHET ATT ANSLUTA FASTIGHETEN TILL SOPSUG OCH TAXA... 20 4.2 PRODUCENTANSVAR... 21 4.3 VERKSAMHETER... 21 4.4 BEFINTLIGA BOSTADSOMRÅDEN OCH OMRÅDEN UNDER BYGGNATION... 22 5 GENOMFÖRANDE... 23 5.1 LEVERANTÖRER... 23 5.2 HUVUDMANNASKAP... 23 5.2.1 Samfällighet...23 5.2.2 Kommun...24 5.2.3 Separat bolag leverantör eller annan...25 5.3 ETAPPVIS UTBYGGNAD... 25 5.4 UPPHANDLING... 25 6 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 27 6.1 TEKNISK UTFORMNING... 27 6.2 HUVUDMANNASKAP... 27 6.3 ETAPPVIS UTBYGGNAD... 28 6.4 UPPHANDLING... 28 7 REFERENSER... 29 5(29)

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Järfälla kommun har antagit en fördjupad översiktsplan för Barkarbyfältet. I det fortsatta detaljplanearbetet avser kommunen ta ställning till om det ska förordas att bebyggelsen i området ansluts till sopsug eller inte. Inför ett sådant ställningstagande behöver ett antal frågeställningar kring sopsug belysas med avseende på: teknisk utformning huvudmannaskap etappvis utbyggnad upphandling Denna utredning ska utgöra underlag till ett sådant ställningstagande. 1.2 METOD Utredningen baseras huvudsakligen på intervjuer med leverantörer och representanter för huvudmän för andra anläggningar med sopsug. 1.3 AVGRÄNSNINGAR I denna utredning redovisas inte finansiella aspekter t.ex. för- och nackdelar beroende på huvudmannaskap. Exempelvis kan vilken typ av huvudman anläggningen har påverka aspekter som momsredovisning och vad sopsugen klassas som, fastighetstillbehör eller annat. Någon ekonomisk utvärdering har inte gjorts. Det finns indikationer angående kostnader för sopsug i de idéskisser som lämnats av olika leverantörer. Dessa kostnader återges inte här utan det rekommenderas att idéskisserna först bearbetas ytterligare utifrån gällande förutsättningar och kommunens ambition för området. 2 BARKARBYSTADEN OMRÅDESBESKRIVNING OCH ANDRA FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 INLEDNING Förutsättningarna för den planerade Barkarbystaden skiljer sig inte anmärkningsvärt från andra bostadsområden med sopsug med avseende på sådana aspekter som påverkar utformningen av en sopsugsanläggning. Svårigheterna består huvudsakligen i att: Avgöra hur stor del av området som är lämpligt att ansluta till sopsug. Hantera en etappvis utbyggnad som kan sträcka sig 10 år framåt i tiden eller längre beroende på hur konjunkturer och bostadsbehov utvecklas. Organisera huvudmannaskapet för anläggningen. Kommunen har köpt större delen av marken på fältet av staten efter att flygflottiljen F8 lades ned på 1970-talet. Större delen av området är oexploaterat i dagsläget. Kommunfullmäktige i Järfälla beslutade den 28 augusti 2006 att anta den fördjupade översiktsplanen för Barkarbyfältet. 6(29)

2.2 EXPLOATERINGSGRAD OCH ETAPPINDELNING ENLIGT ÖVERSIKTSPLANEN Den fördjupade översiktsplanen omfattar ett ca 400 ha stort område och redovisar en möjlig utbyggnad av upp till 5 000 bostäder och utrymme för totalt ca 6 000 arbetsplatser. I denna utredning förutsätts en marginal för antalet bostäder med 5 10 %, d.v.s. totalt ca 5 500 hushåll 1. Utbyggnaden ska ske i etapper och planeras under ca 15 år, se figur 1: Flottiljområde I - Färdigbyggt. Flottiljområde II Planlagt, vägar och markförlagda ledningar för VA m.m. är klara. Barkarbystaden I Detaljplaneläggning pågår för del av detta område 2009 2012. En mindre del av området planeras 2013 2016. Barkarbystaden II Planeras 2017 2020. Dessutom finns två områden med befintliga bostäder som förtätas, Kyrkbyn och Tingsbyn. Förutom bostäder tillkommer verksamheter både i blandad bebyggelse med bostäder och i ett område i öster längs Enköpingsvägen där det planeras enbart verksamheter i form av främst kontor, handel och restauranger. I den nordvästra delen av området för den fördjupade översiktsplanen finns ett befintligt handelsområde. Den första utbyggnadsetappen av Barkarbystaden (Flottiljområdet I) som påbörjades för ett par år sedan håller nu på att slutföras. Etappen omfattar cirka 200 bostäder i form av villor och flerbostadshus med upplåtelseformerna äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt. Byggherrar är Skanska Nya hem, Dristigheten Fastighets i Uppsala AB samt NCC Bostad. Dessutom har Folkhem AB byggt 40 radhus vid Kyrkbyn. Nästa utbyggnadsetapp är Flottiljområdet II. Första byggstart i området är beräknad till hösten 2009. Samtliga vägar inom området är byggda och markförlagda ledningar för VA m.m. är lagda. Inom området planeras för ca 200 lägenheter som vänder sig till alla åldersgrupper. Bostäderna delas in i atriumhus, radhus och flerbostadshus i öppna kvarter. Dessa grupperar sig kring ett gemensamt parkstråk. Lägenheterna kommer att uppföras av privata byggherrar (Folkhem Produktion AB, Byggnadsfirman Erik Wallin AB, Byggnads AB Åke Sundvall, Järntorget Bostad AB och Byggnadsfirman Viktor Hansson AB). Inom området avser kommunen även att bygga ett nytt äldreboende med ca 50 lägenheter. Detaljplanearbete för del av Barkarbystaden I har påbörjats. Det planeras här för flerbostadshus, i huvudsak med 3 5 våningar 2. I en förlängning söderut av Barkarby handelsplats planeras verksamheter. Verksamheter kan även förekomma i bottenplan med bostäder ovanför i övriga delar av planområdet. Större livsmedelslokal planeras i detaljplanområdets nordvästra del. Skola och förskola planeras i sydöstra delen av detaljplaneområdet, inne i bostadsområdet i Barkarbystaden I. Även i detta område är det aktuellt med flera olika privata byggherrar. 1 Enligt möte 21 september. 2 Enligt illustration, daterad 2009-09-17 alternativ 1, ur arbetsmaterial från detaljplanearbetet, Järfälla kommun 7(29)

Figur 1 Illustration med etappindelning. Källa: Järfälla kommun. 2.3 INFRASTRUKTUR En terminal dit avfall sugs och samlas i container bör, om det är möjligt, placeras på en plats där det ändå kommer att behöva köra tung trafik i närheten. I andra hand kan en terminal placeras nära en huvudgata eller en uppsamlingsgata om hämtning av container kan ske utan att trafiksäkerheten påverkas negativt. En spårvägsförbindelse från Barkarby station till Akalla-Kista med två hållplatser inom Barkarbystaden ligger i förslaget, se plankarta i figur 2. 8(29)

Figur 2 Plankarta. Källa: Fördjupad översiktplan för Barkarbyfältet, Järfälla kommun. Försvaret har kvar verksamhet och har behov av möjlighet att köra tung trafik inom området, se figur 3. Figur 3 Illustration över var försvaret behöver kunna köra tung trafik. Källa: Fördjupad översiktplan för Barkarbyfältet, Järfälla kommun. I figur 4 visas planerat vägnät inom den planerade Barkarbystaden med huvudgata och uppsamlingsgator markerade i grå färg. 9(29)

Figur 4 Vägnät inom den planerad Barkarbystaden med beräknade trafikmängder. Källa: Fördjupad översiktplan för Barkarbyfältet, Järfälla kommun. 2.4 MARKFÖRHÅLLANDEN Barkarbyfältet domineras av lera av varierande mäktighet. Det centrala öppna området har lera med en mäktighet av 2,5-10 m. Höjdpartierna består av berg med ett tunt lager morän eller berg i dagen. Kullarna övergår sedan i ett tunnare lerlager mot det flackare området. 10(29)

3 SOPSUGSSYSTEM TEKNIKÖVERSIKT I denna utredning behandlas huvudsakligen stationär sopsug och inte mobila sopsugssystem. Anledningen framgår under rubriken Logistik nedan. 3.1 ANLÄGGNING OCH INSAMLING Ett stationärt sopsugssystem innebär att avfallet transporteras i rörledningar under marken till en terminal med fläktar dit avfallet sugs. I terminalen lagras avfallet i containrar för vidare transport till återvinning, förbränning eller annan behandling. De boende kastar avfallet i inkast som kan placeras inom- eller utomhus. I höga flerbostadshus kan sopnedkast på varje våning anslutas till sopsug. Alternativt kan sopinkast placeras i markplan inomhus. I figur 5 visas exempel på inkast som placerats utomhus på fastigheten. Det kan vara lämpligt att inkastluckorna är låsta. Istället för en nyckel kan elektroniska brickor 3 användas som kan kopplas till olika fastigheter eller enskilda hushåll. Figur 5 Exempel på inkast för avfall. Källa: www.logiwaste.com och www.envac.se. Avfallet lagras tillfälligt ovanpå en stängd ventil under inkastet. Vid en förutbestämd nivå eller tidpunkt öppnas ventilen för att släppa ner avfallet i rörsystemet, varpå den återgår till stängt läge. Den automatiska tömningen styrs av ett kontrollsystem i en terminalbyggnad. Grovt räknat har en ventil med tömning 2 gånger per dag kapacitet att ta emot 3 m 3 avfall per vecka. Avfallet transporteras med hjälp av luft. Luftflödet skapas med hjälp av fläktar som bildar undertryck i rörsystemet. För att släppa in transportluft i rörsystemet öppnas först en tilluftsventil. När lufthastigheten stabiliserats kan ventilerna öppnas en efter en och avfallet faller ned i transportröret och transporteras med hjälp av luften och undertrycket till terminalen. För att undvika onödigt slitage på rörsystemet bör rören läggas så rakt som möjligt. Därmed minskar även risken för att olämpligt avfall, som ändå stoppats in i inkasten, ska fastna i krökar. Normalt används rör med diametern 400 mm. 3 Exempelvis med RFID-teknik (Radio Frekvens Identifiering). 11(29)

3.2 TERMINAL OCH LOKALISERING Nedan beskrivs dels översiktligt terminalens funktion och storlek samt resonemang om lokalisering och antal terminaler i Barkarby. I terminalen separeras avfallet från transportluften. Avfallet faller ner i en komprimator där det pressas samman och matas in i en försluten container. Transportluften släpps ut genom en skorsten efter att ha passerat genom damm- och reningsfilter och ljuddämpare. När containrarna i terminalen är fulla hämtas de med vanlig lastbil för tömning och vidaretransport till behandlingsanläggning. En terminal kan se olika ut och behöver olika stort utrymme beroende på: Antal fraktioner som ska sorteras. Antal lägenheter som är anslutna. Hur ofta containrar ska tömmas. Hur vilken leverantör som upphandlas. De tre första punkterna ovan påverkar hur många containrar som behövs i terminalen och den sista punkten påverkar terminalens storlek eftersom leverantörerna använder olika teknik för att separera avfallet från transportluften. Envac använder en cyklon som är 8,5 meter hög. Logiwaste använder ett filtersystem för att avskilja luften och deras terminal behöver vara ca 3,5 meter hög, plus en skorsten för frånluft. Tabell 1. Exempel på behov av yta för terminalbyggnad. Källa: Envac respektive Logiwaste. Leverantör Blandat hushållsavfall Sorterat i tre fraktioner Envac 15 x 15 m, 225 m 2 250 m 2 Logiwaste 7,5 x 10 m, 75 m 2 15 x 15 m, 225 m 2 Terminalen bör placeras så att det är lätt att hämta de fulla containrarna och helst där det förekommer tung trafik även av andra anledningar. Terminalen ska placeras så att ett lastväxlarfordon kan vända och backa mot containern på ett trafiksäkert sätt. Ofta placeras en terminal i ena kanten av ett bostadsområde för att inte ge upphov till tung trafik inne i området. Om det kan ske utan trafiksäkerhetsrisk kan det finnas fördelar med att hitta en placering inne i området för att minska sträckan som avfallet sugs och för att ha möjlighet att koppla in eventuellt framtida bostäder utanför det område som idag planeras. En sopsugsanläggning kan användas under flera årtionden och under den tiden kan ytterligare exploateringar ske som inte är kända idag. Möjligheten att koppla in ytterligare användare beror på hur anläggningen dimensionerats från början och vilka möjligheter det finns att komplettera den. En terminal kan placeras i anslutning till annan verksamhet, i ett parkeringshus eller kombineras med t.ex. utrymme för insamling av grovavfall. Terminalen kan även byggas under markytan, t.ex. i bergrum eller i underjordsgarage, under förutsättning att det finns möjlighet för ett lastväxlarfordon att komma och hämta containern. I Barkarbystaden bör en terminal placeras nära huvudgata eller uppsamlingsgata i området, d.v.s. längs Barkarbygatan Norrviksvägen Enköpingsvägen. I figur 6 visas fyra olika alternativ för lokalisering av terminal för diskussion. Nedan resoneras kring för- och nackdelar med de olika placeringarna, vilket sammanfattas i tabell 2. 12(29)

Alternativ A har fördelen att vara relativt centralt belägen för att kunna betjäna alla olika delområden i ett fullt utbyggt system. Nackdelen är att försvaret idag använder marken och det är oklart när kommunen kan få tillgång till marken. En annan nackdel är att tunga fordon behöver åka långt in i området för att hämta container, även om det är längs en uppsamlingsgata. Alternativ B är ett bra läge med tanke på att utbyggnaden av området sker från det här hållet. Det är ett bra läge om bostäder inom Flottiljområdet och öster om Flottiljområde II ska anslutas till sopsugssystemet. Här förekommer annan tung trafik, varutransporter m.m. Här planeras även för återvinningsstation för förpackningar och tidningar, vilket genererar trafik både i form av personbilar och tunga fordon. Så som utkastet till detaljplanekarta ser ut kan det dock vara svårt att hitta en placering för en terminal här som fungerar ur trafikteknisk synpunkt med tanke på att en lastbil ska kunna backa in mot en terminal och dra ut en full container utan att blockera annan trafik eller ockupera parkeringsplatser. Terminalen kan, vid en lokalisering här, behöva ta i anspråk yta som är planerad för annan exploatering. Eventuellt kan det finnas möjlighet att anlägga en terminal under markytan. Alternativ C är ett bra läge med tanke på att det förekommer annan tung trafik här och om en stor del av de planerade verksamheterna ska anslutas till sopsug. Terminalen kan, vid en lokalisering inom det planerade området för verksamheter, behöva ta i anspråk yta som annars skulle kunna exploateras för verksamheter. Eventuellt kan det finnas möjlighet att anlägga en terminal under markytan. Söder om området för verksamheter planeras en park där det visserligen finns plats för terminal och erforderlig yta för att vända och backa en lastbil. Nackdelen är att en terminal vid parken tar i anspråk yta som är planerad för att vara grönyta och parkmark. En nackdel för hela alternativ C är att avståndet till Flottiljen II och området öster om Flottiljen II blir långt om dessa ska anslutas till sopsug. Det blir också en ganska lång sträcka till bortre delen av Barkarbystaden II. Alternativ D är en bra placering för betjäning av Barkarbystaden II. Nackdelen är att avståndet blir mycket långt till andra änden av området. 13(29)

Figur 6. Lokalisering av terminal i Barkarbystaden, exempel för diskussion. Tabell 2 För- och nackdelar med olika platser för terminal i Barkarbystaden. ALT A ALT B ALT C ALT D Trafik (-) (-) (-) + Tillgänglig mark - - (-) + Placering i förhållande till att kunna betjäna hela området + + - - I Barkarbystaden kan en sopsugsanläggning byggas antingen som ett gemensamt rörnät med en terminal, eller uppdelat på två rörnät med varsin terminal. Nedan resoneras kring för- och nackdelar med en respektive två terminaler, vilket sammanfattas i tabell 3. En terminal byggs generellt utifrån dimensionerande förutsättningar vid fullt utbyggt bostadsområde, förutom vissa saker som kan kompletteras senare, t.ex. antalet containrar. Området är planerat att byggas ut under ca 10 års tid, vilket medför att med en terminal för hela området nyttjas den inte fullt ut under lång tid. Med två terminaler kan kapaciteten byggas ut i takt med området. Terminal nr 2 byggs inte förrän Barkarbystaden II byggs. 14(29)

Det kan vara svårt att hitta en bra lokalisering för en terminal, med avseende på sopsugsanläggningens funktion och effektivitet, trafiksäkerhet och minimal störning för omgivningen. Med två terminaler behöver två bra platser hittas. Ju längre rörledningar och därmed längre sugsträckor anläggningen har desto mer energi går åt för att suga avfallet till terminalen. Vid längre sträckor, längre än 1,5-2 km, behövs grövre dimension på rören, vilket också medför större energiåtgång. Om en terminal kan placeras centralt i området kan det vara likvärdigt för energiförbrukningen som två terminaler. Om däremot en terminal placeras i områdets ena ände kan det medföra högre energiförbrukning än om systemet delas upp i två olika delar med varsin terminal. Det kan även vara lättare att ansluta intilliggande områden, om så önskas, med två terminaler, utan att rörledningarna blir för långa. Enligt Envacs idéskiss räknar de med att klara hela området med en terminal oavsett om den placeras i ena änden av området och utan att lägga grövre rör. I det utkastet räknades dock med ett blandat hushållsavfall. En eventuell sortering av matavfall påverkar dimensioneringen, men det är oklart om det skulle medföra en annan rekommendation av placering eller antal terminaler. Tabell 3 För- och nackdelar med en respektive två terminaler i Barkarbystaden. En terminal Två terminaler Etappvis utbyggnad av området - + Lokalisering + - Energieffektivitet vid långa sugsträckor -* + * Det är inte säkert att det behöver vara någon skillnad i energieffektivitet beroende på antalet terminaler för Barkarbystaden. Det beror bland annat på var terminalen kan placeras. 3.3 LOGISTIK Från terminalen hämtas containrar för transport till omlastningsstationen på Hagby i enlighet med nuvarande avtal med SÖRAB. Hur ofta containrarna behöver hämtas beror på antal containrar och om containern kombineras med komprimator eller inte. Maximal tillåten lastkapacitet är 10 ton per container. Ett lastväxlarfordon hämtar den fulla containern med restavfall och kör den till Hagby omlastningsstation där den töms. Därefter körs containern tillbaka till samma plats och ställs tillbaka. Under den tid containern är borta töms inte ventilerna i sopsugssystemet. Skillnaderna mellan stationär sopsug och mobil sopsug är flera, men anledningen till att mobila sopsugsanläggningar inte behandlas i denna utredning är främst logistiken. Mobil sopsug innebär att ett fordon står och suger avfallet från en tank under inkastet till fordonet. Det tar mycket lång tid att på det sättet hämta avfallet från hela Barkarbystaden istället för att hämta fulla containrar. Under den tiden påverkas omgivningen av buller, utsläpp till luft och försämrad trafiksäkerhet. Det kan även uppstå konflikter med parkerade bilar. När det finns möjlighet är stationär sopsug att föredra framför mobil sopsug. Det senare används vanligtvis i mindre områden eller där det saknas plats för en terminal till en stationär sopsug. 3.4 SORTERING Ett sopsugssystem med en inkastlucka där avfallet försvinner saknar pedagogiska inslag som uppmuntrar till källsortering. Det kan kräva lite mer av kommunen och av fastighetsägarna med avseende på information och feedback till de boende om vikten av att 15(29)

sortera avfallet och hur mycket avfall som kastas. En svårighet vid stora sopsugssystem med flera olika fastigheter anslutna är att det inte syns hur mycket avfall de boende i olika fastigheter genererar. Det finns möjlighet att registrera när de olika inkastluckorna öppnas och att relatera antalet gånger varje inkastlucka öppnats till mängden avfall, men det blir en mycket grov uppskattning. Ett sopsugssystem kan användas vid källsortering av avfall. Ett inkast per fraktion byggs och kopplas till samma transportrör. I terminalen ställs en container för varje fraktion. Vid förutbestämda tider öppnas ventiler vid inkasten som samlat avfall i samma fraktion. När tömningen är klar öppnas ventilerna för nästa fraktion som leds till nästa container. Inkasten kan grupperas så att det finns ett inkast för varje fraktion för att göra det enkelt för de boende. Ur teknisk synpunkt kan avfallet sorteras i många olika fraktioner i sopsug. Av praktiska och ekonomiska skäl rekommenderar leverantörerna att avfallet sorteras i högst tre fraktioner. Det är bara glas som är direkt skadligt att kasta i sopsug. Metall är inte heller lämpligt att sortera i en separat fraktion i sopsug. Matavfall kan läggas i papperspåse och behöver inte packas i plastpåse, vilket kan underlätta den efterföljande behandlingen beroende på hur matavfallet ska hanteras. Om avfallet ska sorteras optiskt i den efterföljande hanteringen är det viktigt att de påsar som delas ut håller för transporten genom sopsugen. I Norge finns flera anläggningar med sopsug där avfallet sedan sorteras optiskt. Nedan beskrivs några exempel på aktuella bostadsprojekt i Stockholms län där sopsug används eller planeras för insamling av sorterat hushållsavfall samt något om de erfarenheter som finns av insamlingen. I Hammarby Sjöstad finns det ett utbyggt system med sopsug där de boende sorterar avfallet i matavfall, tidningar och restfraktion. Samma system har beslutats för det planerade bostadsområdet Stora Ursvik i Sundbyberg, men här är systemet ännu inte i drift. En stor del av rören är lagda i första delområdet, men terminalen är ännu inte byggd. Planering pågår för Norra Djurgårdsstaden i Stockholm där sortering kommer att ske i tre fraktioner plus att avfallskvarn installeras i lägenheterna för matavfallet. Erfarenheterna från sortering av matavfall i Hammarby Sjöstad är mindre goda. Kvaliteten på det matavfall som samlas in är så dålig att det har skickats till förbränning istället för till biologisk behandling. Här placerades inkast för de olika fraktionerna bredvid varandra utomhus och utan lås. Trots att inkasten för matavfall senare har utrustats med låsbara luckor för att minska risken för att avfall av slentrian kastas fel har inte kvaliteten förbättrats tillräckligt mycket. Viljan och kunskaperna för att sortera kan även påverkas av information och resultatet behöver inte bero enbart på utformningen av sopsugssystemet. Det är också viktigt att informationen upprepas när lägenheterna omsätts och nya människor flyttar in. Erfarenhet från Hammarby Sjöstad, tillsammans med Stockholm Vattens uttalade önskan att få mer matavfall till avloppsreningsverket för framställning av biogas, har medfört att Stockholms Stad planerar för avfallskvarn i Norra Djurgårdsstaden istället för att matavfall samlas in via sopsug. Det möjliggör sortering i ytterligare en fraktion istället. De boende kommer troligtvis att kunna sortera avfallet i tidningar, en förpackningsfraktion (oklart vilken) samt restavfall, förutom matavfallet via avfallskvarn. Dessutom planeras underjordsbehållare för glas på ett antal platser inom området. I Solna finns en anläggning för mobil sopsug där avfallet sorteras i matavfall, tidningar och restavfall. Här har man goda erfarenheter av sorteringen av matavfall och har fått bra kvalitet. Här finns inkast för restavfall på varje våningsplan, inkast för tidningar inomhus i entréplan och inkast för matavfall utomhus. Därigenom kan de boende som inte kan eller orkar sortera 16(29)

sitt avfall kasta det utanför lägenheten, medan den som vill sortera sitt avfall kan ta med sig tidningar och matavfall ner respektive ut. Däremot är det tekniska problem med att suga tidningar med mobil sopsug. Tidningarna blockerar filter och ventiler, vilket gör att bilens sopaggregat måste startas och stoppas flera gånger under tömningen. Dessa problem är dock specifika för mobil sopsug och bedöms inte uppstå i stationära sopsugssystem. Matavfall från verksamheter kan läggas i sopsug med vissa undantag, som flytande matavfall och kladdigt avfall som inte paketerats. I princip kan allt matavfall som kan hanteras med kärl även hanteras i sopsug. 3.5 SOPSUG SOM EN DEL AV HELA INSAMLINGSSYSTEMET FÖR HUSHÅLLSAVFALL Eftersom det inte är rimligt med fler än tre fraktioner i en sopsug behöver systemet kompletteras. Antag att matavfall, tidningar och restavfall samlas in med sopsug. Utöver detta ska förpackningar, grovavfall, elavfall och farligt avfall sorteras och samlas in. Det bedöms behövas en eller två återvinningsstationer för tidningar och förpackningar i Barkarbystaden. Alternativt kan exempelvis underjordsbehållare för ett eller flera förpackningsslag placeras på ett antal platser i området. Utformning av insamlingsstationer för förpackningar och eventuellt tidningar bör ske i samråd med FTI 4. Det behövs möjlighet att samla in grovavfall. Det kan ske antingen genom grovsoprum i fastigheterna eller genom platser där containrar för grovavfall kan ställas ut vid regelbundet återkommande insamlingstillfällen. I fastigheterna kan det även finnas utrymme där de boende kan lämna elavfall och farligt avfall. Den viktigaste anledningen till att det bör finnas möjlighet att lämna grovavfall i bostadsområdet och inte enbart hänvisa de boende till Görvälns återvinningscentral är att inte alla som bor i flerbostadshus har tillgång till bil, vilket behövs för att kunna frakta avfall till återvinningscentralen. För att öka återanvändningen av produkter kan möjlighet att byta saker skapas. Det kan skapas en plats, exempelvis i anslutning till en terminal för sopsug, där de boende kan lämna de saker som de inte längre vill ha kvar, istället för att kasta det som grovavfall. Fördelen med att välja en plats vid en terminal, där det finns möjlighet att hämta containrar, är att det kan kombineras med container för sådant grovavfall som faktiskt måste kastas. Om det finns önskemål från biståndsorganisationer eller dylikt kan dessa tillåtas organisera en verksamhet för försäljning av secondhand produkter, men i annat fall är avsikten att det bara ska handla om att lämna och hämta saker, utan pengatransaktioner. Principen kan exempelvis vara densamma som för bytesboden vid återvinningscentralen i Västerskog i Håbo kommun. Ett system med sopsug kan kompletteras med ett annat insamlingssystem för matavfall, t.ex. kärl för verksamheter eller avfallskvarn i lägenheter och i verksamhetslokaler. Avfallskvarnar i lägenheter får kopplas till avloppsledningsnätet. Däremot måste avfallskvarnar i verksamheter kopplas till sluten tank som töms av slamsugningsbil. Nedan resoneras om föroch nackdelar med avfallskvarnar för lägenheter, vilket sammanfattas i tabell 4. I avloppsreningsverket finns rötkammare som producerar biogas av slam från processerna att rena avloppsvatten. När matavfallet följer med avloppsvattnet till avloppsreningsverket bidrar detta till ökad biogasproduktion. Matavfall som samlas in med sopsug kan transporteras till rötningsanläggning för matavfall där det produceras biogas. Både avfallskvarnar kopplade till avloppsledningsnätet och insamling av matavfall genom sopsug bidrar således till ökad biogasproduktion. Mängden matavfall som sorteras ut och samlas in är troligtvis större räknat 4 Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB 17(29)

per anslutet hushåll med avfallskvarn eftersom det är enkelt och bekvämt för de boende att använda avfallskvarnen medan sortering med sopsug kräver en något större insats från de boendes sida. En del matavfall är dock inte lämpligt att köra genom avfallskvarn, men kan lämnas i sopsugen. En del av matavfallet bryts ned innan rötkammaren på vägen genom avloppsnätet och avloppsreningsverket. Sammantaget är det svårt att avgöra vilket av systemen som ger största bidraget till biogasproduktionen och vilket system som sammantaget är det bästa sättet att samla in matavfall. I en utredning som gjorts på uppdrag av SÖRAB och Käppalaförbundet har insamling med avfallskvarn jämförts med insamling med kärl i det s.k. BOA-projektet. I den utredningen drogs slutsatsen att det sammantaget bedömdes bättre att samla in matavfall med kärl och bil än med avfallskvarn och att insamling av matavfall med kärl bedömdes ge ett större bidrag till biogasproduktionen än insamling med avfallskvarn. I den utredningen ingick Käppalaförbundet, men inte Stockholm Vatten. Kvaliteten på det matavfall som körs genom avfallskvarnen bedöms bli hög eftersom icke önskvärda saker inte enkelt kan köras genom avfallskvarnen. Även kvaliteten på det matavfall som sorteras med sopsug kan bli hög, vilket det finns exempel på, men det krävs eftertanke vid utformning av systemet och särskilt anpassad information till de boende både vid första inflyttningen och när lägenheterna omsätts i senare skede. I dagsläget används en stor del av rötslammet från avloppsreningsverket på åkermark och därigenom nyttiggörs näringsämnen i materialet. Det finns dock ett motstånd mot spridning av avloppsslam på åkermark på grund av att det kan innehålla föroreningar, läkemedelsrester och andra oönskade ämnen. Det finns därför en risk att det återigen uppstår ett stopp för spridning av slam, vilket var fallet i slutet av 90-talet. I de nationella miljökvalitetsmålen finns dock ett mål om att minst 60 % av mängden fosfor i avloppsslam ska nyttiggöras, vilket pekar på en vilja att det ska vara möjligt att sprida slam. Stockholm Vatten arbetar också kontinuerligt med att slammet ska hålla en godkänd kvalitet. En inblandning av matavfall i avloppsslam medför inte att slammets kvalitet försämras. Tabell 4 För- och nackdelar med avfallskvarn jämfört med insamling av matavfall med sopsug. Avfallskvarn Sopsug Biogasproduktion 0* 0 Mängd matavfall som samlas in + - Kvalitet, renhet på utsorterat matavfall + (-) Hållbarhetsperspektiv m.a.p. nyttiggörande av näringsämnen i rötrest (-) + Energieffektivitet 0** 0** * Det är okänt vilket av systemen som ger största bidraget till biogasproduktionen, eftersom en del av matavfallet bryts ned innan rötkammaren på vägen genom avloppsnätet och avloppsreningsverket. Enligt BOA-projektet bedömdes insamling med kärl och bil ge ett större bidrag till biogasproduktionen. ** Det saknas kunskap för att säga vilket av dessa system som är det effektivaste sättet att samla in matavfall m.a.p. energiåtgång. Enligt BOA-projektet bedömdes energinettot vara likvärdigt om insamlingen sker med avfallskvarn eller med kärl och bil. Sammantaget bedöms avfallskvarnar kunna utgöra ett bra komplement, speciellt i särskilda boenden, t.ex. äldreomsorg, där det kan behövas extra bekvämlighet för de boende. För 18(29)

Barkarbystaden som helhet rekommenderas att insamling av matavfall med sopsug ingår som en parameter i den fortsatta bedömningen av sopsug. Rekommendationen grundar sig främst på att behandlingen av den insamlade mängden matavfall är mer flexibel vid insamling med sopsug än med avfallskvarn t.ex. om det i framtiden uppstår nya frågetecken kring spridning av slam på åkermark. 3.6 KONSEKVENSER TRAFIKSÄKERHET, MILJÖ, M.M. Jämfört med konventionell avfallshämtning med avfallsbehållare i soprum har sopsugssystem flera fördelar: + Högre trafiksäkerhet med mindre mängd tung trafik i närmiljön vid bostäder. + Bättre arbetsmiljö för renhållare utan förflyttning av tunga kärl och närhet till mögelsporer. + Mindre brandrisk utan en stor mängd avfall som lagras i soprum i bostadsfastigheter. + Mindre risk för lukt och skadedjur när inte avfall lagras i behållare på fastigheten. + Mindre utsläpp från tunga fordon när avfall kan hämtas i container istället för vid varje fastighet. Detta gäller särskilt om dieseldrivna insamlingsfordon används. + Yta för soprum på varje fastighet behövs inte. Däremot kvarstår behov av yta för insamling av grovavfall, elavfall och farligt avfall. Vid eventuell fastighetsnära insamling av förpackningar kan yta behövas även för detta. + Det går åt mindre tid för fastighetsskötare att hålla rent i soprum. Jämfört med konventionell avfallshämtning med avfallsbehållare i soprum har sopsugssystem följande nackdelar: - Dyr investering. - Det kan medföra stora kostnader att förändra insamlingssystemet efter att terminalen byggts, t.ex. om antalet fraktioner behöver förändras eller vilka fraktioner som sorteras ut med hjälp av sopsug. - Teknik som kan krångla. Förvaltningsmässigt är soprum enklare att hantera. - Systemet är inte pedagogiskt med avseende på sortering av avfall. Det finns en risk för sämre resurshushållning med sopsug jämfört med soprum, speciellt om fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar används i fastigheterna. - Sopsugssystemet använder elektricitet för att driva fläktarna som suger avfallet genom rörsystemet. - Sopsugsanläggning behöver en huvudman, en organisation med ansvar för ägande och drift. - Lokalt vid terminalen kan omgivningen, i samband med hämtning av containrar, störas av buller, lukt och trafik. Energiåtgången för att suga avfallet beror på mängden avfall och densiteten. Enligt en grov uppskattning från Envac skulle energiåtgången för att samla in avfallet i en fraktion uppgå till ca 163 MWh per år för ca 3 800 lägenheter i Barkarbystaden. Med sortering av avfallet i tre fraktioner med tidningar, matavfall och restfraktion skulle energiåtgången totalt sett bli ca 2,4 gånger så stor. 19(29)

Angående ljud i terminalen så är det främst fläktarna som genererar ljud. Enligt Envac kan ljudnivån i fläktrummet uppgå till cirka Leq 105 db(a). Fläktarna placeras dock alltid i separat rum som ljudisoleras. Det finns exempel på terminalbyggnader som placerats alldeles intill bostäder. Terminalen i sig bedöms inte påverka omgivningen. Det är istället hämtning och avlämning av containrar som påverkar omgivningen. Nedan redovisas en uppskattning av hur mycket transporter en sopsugsanläggning genererar jämfört med ett konventionellt insamlingssystem med kärl och bil. Utifrån antalet planerade bostäder inom Flottiljområde II, området öster om Flottiljområde II, Barkarbystaden I och Barkarbystaden II samt en marginal på 10 % innebär det att anläggningen bör dimensioneras för: ca 4 900 lägenheter 30 ton brännbart avfall per vecka (70 liter per hushåll och vecka) 9 ton matavfall per vecka (100 kg per hushåll och år) 9 ton returpapper per vecka (100 kg per hushåll och år) Med 10 ton per container beräknas antalet transporter för tömning av containrar uppgå till ca: 3 hämtningar per vecka av brännbart avfall 1 hämtningar per vecka av matavfall 1 hämtningar per vecka av returpapper Varje hämtning ger upphov till fyra fordonsrörelser när lastväxlaren hämtar containern, kör iväg den, kommer tillbaka med den tomma containern och slutligen lämnar området. En viss samordning kan ske de gånger fordonet tar med sig nästa container sedan den lämnat tillbaka den första. En gång per vecka kan alla tre containrar tömmas i en följd, vilket medför åtta fordonsrörelser för tre tömda containrar. Totalt bedöms sopsugsanläggningen ge upphov till ca 16 fordonsrörelser per vecka för insamling av brännbart hushållsavfall och matavfall samt tidningar. Utöver detta tillkommer transporter för insamling av övrigt hushållsavfall såsom grovavfall, elavfall, farligt avfall och förpackningar. Ovanstående kan jämföras med transportarbetet vid konventionell insamling. Med 660 liters kärl för brännbart avfall och 140 liters kärl för matavfall skulle en sopbil tillbringa ca tre dagar per vecka i området. Här har antagits att en tvåmansbetjänad baklastande sopbil kan tömma ca 400 kärl per dag. 4 FAKTORER SOM PÅVERKAR SYSTEMET 4.1 SKYLDIGHET ATT ANSLUTA FASTIGHETEN TILL SOPSUG OCH TAXA I detaljplanerna för kommande etapper inom området kan föreskrivas att fastigheterna ska anslutas till sopsug. Detta kan gälla samtliga flerbostadshus inom det område där kommunen planerar för sopsug. En- och tvåbostadshus bör ha tillgång till inkast utomhus inom rimligt gångavstånd. Kommunen är skyldig att hämta hushållsavfall vid fastighetsgränsen om inte annat överenskommits med fastighetsägaren. Kommunen kan visserligen i exploateringsavtal hänvisa byggherrar för småhus till ett gemensamt hämtställe med inkast till sopsug inom rimligt gångavstånd, men kommunen bedöms inte kunna vägra att hämta avfall från 20(29)

fastighetsgräns om någon enskild småhusägare i framtiden önskar det. Hanteringen blir detsamma som i andra radhusområden där kommunen arbetar för att få till stånd gemensamma hämtställen eller att alla boende drar fram sina kärl till väg där sophämtningsfordon kan angöra. En småhusägare kan inte straffas med annan avgift än normal avfallstaxa för motsvarande abonnemang. Däremot kan kommunen sätta taxan för hämtning via sopsug förmånlig i förhållande till ett vanligt kärlabonnemang för en- och tvåbostadshus. Detta resonemang gäller om kommunen är huvudman för anläggningen, men det blir mer svårhanterligt om det antas att det är en samfällighet som äger anläggningen. Om det är en samfällighet som äger anläggningen och småhusägare inte är skyldiga att ingå kan det antas att dessa inte heller får tillgång till inkast. Småhusägare kan visserligen ingå i samfällighet för gemensamhetsanläggning. 4.2 PRODUCENTANSVAR Det råder lagstiftat producentansvar för bland annat tidningar och förpackningar. Det betyder att kommunen inte får finansiera insamling av utsorterat avfall i dessa fraktioner med den avfallstaxa som beslutas av kommunfullmäktige. Däremot får kommunen erbjuda tjänsten att samla in dessa fraktioner som en tilläggstjänst som fastighetsägaren kan välja att köpa. Det förekommer dock exempelvis att kommuner erbjuder hämtning av hushållsavfall i fyrfackskärl där även förpackningar och tidningar samlas in i separata fraktioner. Som nämnts tidigare har både boende i Hammarby Sjöstad och i Stora Ursvik möjlighet att sortera tidningar i sopsugssystemet. I dagsläget är det dock fastighetsägarna som gemensamt äger sopsugsanläggningen i dessa områden, men i båda fallen är det troligt att staden kommer att ta över anläggningen och alltså även erbjuda sortering av avfall som faller under producentansvar. I Hammarby Sjöstad hämtar Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB, FTI, tidningscontainern kostnadsfritt från terminalen mot att de får materialet. I samband med planering av Norra Djurgårdsstaden i Stockholm förs diskussioner med FTI om möjligheterna att samla in en blandad förpackningsfraktion via sopsug och att detta material sedan ska sorteras i en sorteringsanläggning. 4.3 VERKSAMHETER Det finns ett förslag till lagändring som skulle innebära att verksamheter kan välja en annan entreprenör än kommunen för insamling och behandling av det avfall som kallas med hushållsavfall jämförligt avfall. Om kommunen väljer att planera för att verksamheterna i området ska anslutas till sopsug kan varje enskild verksamhet ändå välja att hantera avfallet på annat sätt, vilket medför en osäkerhet. Det kan eventuellt vara möjligt att hantera genom avtal. Eftersom det idag är kommunens mark kan det eventuellt vara möjligt att skriva in i exploateringsavtal med byggherrarna att fastigheterna ska anslutas till sopsug. Det är sedan upp till fastighetsägarna att i sina hyreskontrakt med enskilda verksamheter skriva in att avfall ska hanteras med sopsug. Det finns ytterligare svårigheter med dimensionering av sopsug för verksamheter eftersom det inte är känt vilka verksamheter som kommer att etableras, men det är handel, kontor och restaurangverksamheter som bedöms vara aktuella. Inga industrilokaler planeras i området. Inne i bostadsområdet planeras ett äldreboende samt skola och förskola. Verksamheter som producerar stora mängder blött eller grötigt avfall kan behöva ett annat system för insamling av matavfall än sopsug, t.ex. avfallskvarn kopplad till tank. 21(29)

4.4 BEFINTLIGA BOSTADSOMRÅDEN OCH OMRÅDEN UNDER BYGGNATION I områdena Flottiljen I och II finns inget avtal om anslutning till sopsug. Det skulle kunna vara aktuellt med frivillig anslutning om tillräckligt många fastighetsägare är intresserade. Intresset bör undersökas innan sopsugsanläggningen börjar byggas. Det medför en merkostnad för nedläggning av rören eftersom sådana markarbeten är klara i dessa områden. Det finns aktuella exempel där det byggts sopsug i befintliga bostadsområden, t.ex. i Storskogen i Sundbyberg. Tingsbyn och Kyrkbyn är befintliga områden som förtätas. Här finns dock mest småhus idag. Det bedöms som tveksamt om det är ekonomiskt rimligt att ansluta dessa områden till sopsug. 22(29)

5 GENOMFÖRANDE 5.1 LEVERANTÖRER Idag dominerar Envac Scandinavia AB marknaden för leverans, installation och drift av sopsugsanläggningar i Sverige och i Europa. Envac är ett helägt (100%) dotterbolag till Stena Adactum AB, ett företag inom Stena Sfären. Envac har 35 kontor i 20 länder i Europa, Nordoch Sydamerika, Mellanöstern och Asien. Envac äger också Optibag Systems AB (100%). Logiwaste AB är en annan, relativt ny, leverantör. Företaget ägs av DISAB Vacuum Technology AB som i sin tur ägs av ACAP Invest AB. DISAB Vacuum Technology AB har funnits i snart 20 år och har ca 50 anställda samt ytterligare tre dotterbolag. Tillsammans arbetar koncernen med både mobila och stationära sopsugsanläggningar m.m. i Sverige och i andra länder. Logiwaste har levererat en stationär sopsugsanläggning till Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby. Eleiko AB utvecklar och konstruerar produkter inom områdena avfallslogistik, kärltvättsystem samt retursystem för dryckesförpackningar. Eleiko AB ingår i Lifco/Sorbkoncernen som är ett helägt bolag av Carl Benett AB. Eleiko har ett helägt dotterbolag G-Fab som arbetar med service av anläggningar i Stockholmsområdet. Eleiko har levererat några anläggningar för mobila sopsugssystem i Stockholm. Ett stationärt sopsugssystem har levererats till Norge och företaget har nyligt fått beställning på ett stationärt sopsugssystem i Göteborg. Utöver dessa företag finns utländska leverantörer som kan lämna anbud i en upphandling. 5.2 HUVUDMANNASKAP Huvudmannaskapet och beställarorganisationen för anläggningens uppförande och drift behöver klaras ut före upphandling av entreprenaden. Det finns dock exempel på anläggningar där frågan om huvudmannaskap har fått en tillfällig lösning för att inte hindra planerad exploatering. I tabell 5 nedan sammanfattas för- och nackdelar med olika former av huvudmannaskap. 5.2.1 Samfällighet Samfällighetsförening är en vanlig form av huvudmannaskap för ägande och drift av sopsugsanläggning i Sverige idag. Det har ansetts vara fastighetsägarens ansvar att avfallet kommer till det hämtställe där kommunen hämtar avfallet. För mindre anläggningar finns det en logik i att fastighetsägaren ansvarar för ledningar m.m. inom fastigheten och hämtstället betraktas enbart som ett gemensamt hämtställe nära fastighetsgränsen. För stora anläggningar med ett stort antal inblandade fastighetsägare uppstår andra svårigheter och andra frågor att ta ställning till. I Stockholm pågår en utredning om framtida huvudmannaskap för sopsugsanläggningar. Utredningen initierades efter en skrivning där ett flertal byggherrar framförde önskemål om att Stockholm Stad äger och driver sopsugsanläggningarna och fastighetsägarna betalar för tjänsten enligt fastställd taxa. Även från andra håll har det framförts önskemål om att kommunen äger och driver sopsugsanläggningen. 23(29)