Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143
Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig och livsmedelssäker mat i en trevlig måltidsmiljö, vilket ger förutsättningar till goda matvanor och en god hälsa. Maten ska tillagas och distribueras på ett sätt som även tar hänsyn till vår miljö. Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Mat innebär inte bara njutning utan ger oss också nödvändig näring och energi. Maten och måltiden ska således skapa förutsättningar för att vi ska hålla oss friska och kunna bibehålla en så god livskvalitet som möjligt. Syftet med denna kostpolitiska plan är att stimulera till diskussion och till ett målinriktat handlande. Den politiskt övergripande kostpolicyn som behandlar områdena miljö och matens kvalitet riktar sig till kommunens samtliga verksamheter. I bilaga/del2 finns handlingsplaner som beskriver hur den Kostpolitiska planen ska kunna efterlevas. Det finns även mätbara mål som berör förskola, skola, handikappomsorg och äldreomsorg. Uppföljning Kommunstyrelsen beslutar om den politiskt övergripande kostpolicyn (sid 1-2). Respektive nämnd ansvarar för sin del i den handlingsplan som följer. Kommunens förvaltningar skall årligen redogöra för vilka aktiviteter man planerar att genomföra för att förverkliga målen i den kostpolitiska planen, detta sker i gällande dokument enligt styrmodell. Resultaten redovisas enligt samma modell. Vid planperiodens slut ska samtliga verksamheter utvärderas utifrån planens och kommunstyrelsens uppsatta mål. 1
Politisk övergripande kostpolicy Mat Bra matvanor har stor betydelse för vår hälsa och prestationsförmåga, både på kort och på lång sikt. Maten ska ge den energi och de näringsämnen som den enskilde behöver. För att uppnå detta ska måltiderna vara vällagade och näringsriktigt komponerade och intas i en tilltalande måltidsmiljö, då stimuleras våra gäster att äta av måltidens alla delar. Följande mål ska uppfyllas: Matsedeln är näringsriktig och följer de svenska näringsrekommendationerna (SLV 2005). Som stöd i måltidsplaneringen används livsmedelsverkets rekommendationer Bra mat i förskolan, Bra mat i skolan och Bra mat för äldre. Matsedeln är varierad och ger möjlighet till att prova nya smaker och maträtter. Matsedeln ska bidra till bevarandet av traditionell matkultur och samtidigt främja modern matutveckling med inspiration från världens alla hörn. Sallad/grönsaksutbudet ska vara så varierat som möjligt. För att upprätthålla hög kvalitet vad gäller smak, konsistens och näringsvärden, lagas så stor andel som möjligt av maten från grunden. All personal som hanterar specialkost ska inneha erforderlig kunskap inom området. All livsmedelshantering i kommunal verksamhet ska ske på ett säkert sätt. I enlighet med livsmedelslagen ska alla offentliga kök, tillagningskök, mottagningskök samt avdelningskök ska ha ett system för egenkontroll. Måltidsordning och måltidsmiljö ska optimeras. Miljö Hela livsmedelskedjan, från produktion till avfallshantering, har en betydande miljöpåverkan och det är viktigt att sträva mot mer hållbara matvanor. Genom att till exempel äta mindre kött och välja råvaror efter säsong minskar klimatpåverkan. Att se till hur maten transporteras och att minimera livsmedelssvinnet är andra viktiga miljöaspekter. Följande mål ska uppfyllas: Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 25 %. 2
Andelen närproducerade livsmedel ska öka 1. Säsongsanpassade frukt och grönsaker ska prioriteras. Kartläggning av kommunens livsmedelstransporter ska göras och om möjligt effektiviseras. Livsmedelssvinnet ska mätas och reduceras under planperioden. Konsumtionen av kött ska minskas till förmån för proteinrika vegetabilier. 1 Närproducerat innebär att livsmedlet producerats inom en radie av 25 mil. 3
Handlingsplan På följande sidor presenteras nämndernas handlingsplaner och målsättningar för kommunens förvaltningar/verksamheter. Handlingsplanerna och målsättningarna beskriver hur den politiska kostpolicyn ska kunna efterlevas. 4
Förskola Bra matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, leka och idrotta. Förskolan har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för barnens matvanor. Men eftersom de flesta barn äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över barnets matvanor. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som barn och vuxna äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. 2 Mål 2013-2015 Förutom de övergripande målen som avser miljö och matens kvalitet gäller följande Förskolans måltider skall innehålla minst 2/3 av barnets energi- och näringsbehov. Frukost, lunch och mellanmål serveras dagligen vid samma tidpunkt och med 2,5 till 3 timmar mellan målen. Måltidsmiljön är lugn och trivsam. Ljudnivån upplevs inte som störande och barnen ska ha möjlighet att sitta ner i minst 20 minuter. Vuxna äter pedagogiskt tillsammans med barnen enligt fastställda nyckeltal. Som förebild ska den vuxna stimulera barnen till att våga prova nya smaker och äta av måltidens alla delar. Barnen ska uppmuntras till att delta i mataktiviteter som exempelvis servering och bakning. Säkerhets- och hygienrutiner ska finnas för barn och pedagoger som vistas i köket. Mat och hälsa är en integrerad del i förskolans vardag. Matsedeln finns presenterad på ett lättillgängligt sätt och föräldrarna får information om måltiderna i förskolan minst en gång per år. Hälsosamma alternativ förordas i samband med kalas. Födelsedagsbarnet kan exempelvis bjuda sina kompisar på egengjord fruktsallad och fokus läggs på aktivitet och inte på mat och presenter. 2 Livsmedelsverket 2007 5
Grundskola och fritidshem Grundskolan och fritidshemmet har enastående möjligheter att på ett positivt och naturligt sätt främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos våra barn och ungdomar. Hem och familj har naturligtvis det grundläggande ansvaret för deras matvanor. Men eftersom de flesta barn och ungdomar äter många av sina måltider utanför hemmet har andra vuxna än föräldrarna också inflytande över deras matvanor. Barn och ungdomar tar efter vuxnas vanor och beteenden. Goda och näringsriktiga måltider i trevlig miljö som elever och personal äter tillsammans ger personalen möjlighet att förmedla och praktisera en positiv attityd till mat och måltider. 3 Mål 2013-2015 Förutom de övergripande målen som avser miljö och matens kvalitet gäller följande Skollunchen skall innehålla minst 1/3 av elevens energi- och näringsbehov. För barn som både äter frukost och mellanmål på skolan/fritidshemmet ska minst 2/3 av energi- och näringsbehovet tillgodoses. Det serveras dagligen två maträtter varav en är vegetarisk. Söta drycker, sötsaker och snacks säljs inte på skolan. Istället prioriteras näringsriktiga mellanmål i skolans caféer och på fritids. Eleverna upplever att de håller sig mätta under hela skoldagen/fritidsdagen. Tillgång till dricksvatten finns under hela skoldagen/fritidsdagen. Matsalsmiljön är lugn och trivsam. o Elevtillströmningen är jämn och tillräckligt många sittplatser finns i matsalen. o Eleverna har möjlighet att sitta och äta i minst 20 minuter. o Ljudnivån upplevs inte som störande. Vuxna äter pedagogiskt tillsammans med barnen enligt fastställda nyckeltal. Lunchen serveras mellan klockan 11.00 och 13.00 och ungefär samma tid varje dag. Maten och måltidsmiljön är en stående punkt på skolans elevråd eller behandlas på särskilda matråd. 3 Livsmedelsverket 2007 6
Eleverna ska så långt som möjligt kunna vara delaktiga i förberedelse av måltiden strävan ska finnas att använda tillredning och måltid som ett pedagogiskt verktyg. Information om maten finns på kommunens hemsida, i matsalen och ges till föräldrar årligen. Temat mat & hälsa tas upp en gång om året på skolan. Läs mer: Lennernäs, M (2011). Lunch och lärande skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. Livsmedelsverket Rapport 1 2011. 7
Handikappomsorg Handikappomsorgen har en bred verksamhet ur flera olika perspektiv. Det finns en stor variation i brukarnas ålder, behov av stöd, service och omvårdnad. Även i ett medicinskt perspektiv har handikappomsorgen en stor spännvidd. En del av brukarna äter sin lunch i kommunal regi och resterande måltider planeras, inhandlas och tillagas tillsammans med handikappomsorgens personal. Personalen kan därför påverka och ha ett inflytande över brukarnas matvanor. Som personal i en gruppbostad arbetar man i brukarens hem. Personalen ger brukaren stöd i vardagen samtidigt som man ska respektera hans eller hennes integritet och rätt att göra individuella val. I vissa situationer kan det vara en svår balansgång att hjälpa samtidigt som man ska uppmuntra inflytande och medbestämmande. I största möjliga mån ska man stödja brukaren att fatta beslut som är bra för honom eller henne. I handikappomsorgen kan många olika näringsproblem förekomma. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering, och uppföljning/dokumentation. 4 Under planperioden bör handikappomsorgen samverka med dietister (finns inom kostverksamheten) och övriga berörda verksamheter för att uppmärksamma och utveckla arbetet med kost och nutritionsfrågor inom handikappomsorgen. Mål 2013-2015 Förutom de övergripande målen miljö och matens kvalitet gäller följande. En kartläggning av måltidsverksamheten inom handikappomsorgen ska genomföras, eventuella förbättringsområden och utbildningsbehov hos personalen ska identifieras. Riktlinjer och rutiner för måltidssituationen såsom måltidens innehåll, måltidsmiljö och måltidsordning ska upprättas. 4 SoS-rapport 2000:11. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. 8
Äldreomsorg Maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energi och näringsämnen, utan även för vår livskvalitet. Det gäller förstås också inom äldreomsorgen; såväl särskilt boende som hemtjänsten och äldre inom handikappomsorgen. Åldrandet i sig innebär att behovet av energi och vissa näringsämnen av olika anledningar förändras och det gör även att risken för sjukdom och undernäring ökar. Aptiten och ätandet kan också påverkas av fysiska faktorer, som svårigheter att sitta eller röra sig, muntorrhet eller psykosociala faktorer, som ensamhet och nedstämdhet. 5 Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet är livsmedelssäkra och att de anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Mat- och näringsproblem uppträder många gånger i samband med sjukdom och/eller när det uppstår funktionshinder som försvårar eller förhindrar matlagning och möjligheten att äta själv. I dessa fall måste individens näringstillstånd betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och därmed underkastas samma krav på utredning, diagnos, behandlingsplanering och uppföljning/dokumentation. 6 Måltidsordning Måltiderna bör fördelas jämnt över dagen, tre huvudmål (frukost, lunch, middag) samt två till tre mellanmål. Det är viktigt att nattfastan (måltidsuppehållet under natten)inte blir för lång. Måltidsuppehållet bör inte överstiga 11 timmar, kan förkortas genom att erbjuda sent kvällsmål och/eller förfrukost. Måltidsmiljön Inom all äldreomsorg har måltidsmiljön stor betydelse för aptiten. Viktigt är att duka vackert, se till att måltiden blir trivsam och festlig men även att det är lugn och ro däromkring. Att markera festligheter med speciell mat och dukning så ofta det går gör också måltidssituationen mer attraktiv. Miljön är en förutsättning för att den enskilde ska ha möjlighet att bibehålla resurser som att äta självständigt, ta egna initiativ, göra egna val och möjlighet att ta kontakt med andra runt bordet. En ytterligare kvalitetshöjande åtgärd som är viktig för bland annat demenssjuka är att personalen äter måltider tillsammans med de boende; vid samma tid, samma bord, och samma mat. Detta kallas för pedagogiska måltider. Genom att införa pedagogiska måltider blir matsituationen lugnare och de boende stimuleras till ett bättre näringsintag och bibehållande av sina funktioner. 5 Bra mat för äldre, Livsmedelsverket 2011 6 SoS-rapport 2000:11. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling. 9
Undernäring Det är vanligt med undernäring bland äldre 5,6 just av de anledningar som har beskrivits i texten ovan. Arbetet med måltider inom äldreomsorgen bör därför fokusera på att förebygga undernäring och verka för god livskvalitet. Under planperioden behöver äldreomsorgen samverka med kostverksamheten och övriga berörda verksamheter för att uppmärksamma och utveckla arbetet med nutritionsfrågor inom äldreomsorgen. Mål 2013-2015 Förutom de övergripande målen miljö och matens kvalitet gäller följande. Alla brukare ska erbjudas en måltidsordning som medför att måltidsuppehållet inte överstiger 11 timmar. Nattfastemätningar på alla enheter sker två gånger per år och redovisas i aktuell förvaltning och nämnd. All personal ska arbeta utifrån socialstyrelsen vägledning och föreskrift, Näring för god vård och omsorg, en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. 7 Alla brukare över 65 år med särskilt boende, hemtjänst eller hemsjukvård ska erbjudas riskbedömning i Senior Alert. Resultatet av riskbedömningen och vidtagna åtgärder med anledning av denna ska registreras. Alla personal i särskilt boende ska använda sig utav en gemensam *måltidschecklista utformad med syfte att ge en god måltidsmiljö. Alla kostombud ska 2 ggr/år utbildas inom området kost. *För att måltiden ska bli trivsam är det många faktorer som spelar in. Bordets dukning, avstängd diskmaskin och teve, god stämning och bra service. En måltidschecklista är ett stöd för all personal att förbättra måltidssituationen. Läs mer: Råden om bra mat i äldreomsorgen bygger på vetenskapliga underlag inom bland annat äldres näringsbehov och fysiologi, och hur måltidsmiljö och bemötande påverkar ätandet. http://www.slv.se 7 Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Socialstyrelsen 10