BIOBIBLIOGRAFI KATHERINE PATERSON (USA, 1932 ) Thus, in a real sense, I am constantly writing autobiography, but I have to turn it into fiction in order to give it credibility. (Alltså skriver jag i själva verket ständigt min självbiografi, men jag måste förvandla den till dikt för att få den trovärdig.) The Spying Heart (1989) Att författare hämtar stoff från sina egna liv är självklart och gäller i hög grad Katherine Paterson, som i artiklar och intervjuer förklarat att hennes huvudpersoner, också då de är pojkar som i genombrottsboken Bridge to Terabithia (1977, sv. 1980, Bron till Terabitia) i grunden är projektioner av hennes egen person. Som barn, född i en missionärsfamilj i Kina på trettiotalet, kände hon sig udda, a weird child, en naturlig följd av det rotlösa liv som kännetecknar hennes uppväxt. Många uppbrott skapade en känsla av att vara annorlunda och fel något som utmärker nästan samtliga gestalter i hennes diktning. I sitt val av särpräglade huvudpersoner liksom i intresset för det psykologiska spelet mellan familjemedlemmar ansluter hon sig till den angloamerikanska flickbokstraditionen från Frances Hodgson Burnett, Louisa M. Alcott och L. M. Montgomery, men ger den modern form. Paterson utbildade sig först till missionär. Efter fyra år i Japan återvände hon till USA och inledde på 1960-talet sin författarbana med religiösa läroböcker. Med The Sign of the Chrysanthemum (1973, sv. 1981, Den namnlöse pojken samurajens son), gjorde hon sin skönlitterära debut med en första ungdomsroman. Hon har därefter skrivit både bilderböcker och småbarnsböcker, ofta med saga och myt som varp i väven, men det är ungdomsböckerna som gjort henne berömd och mångfaldigt prisbelönad världen över. STATENS KULTURRÅD
Hälften av hennes ungdomsromaner är historiska och utspelar sig dels i Japan och Kina, dels i 1800-talets USA. Den andra hälften skildrar dagens amerikanska samhälle med trasiga familjer och utsatta barn teman hon också behandlar i de historiska romanerna. Katherine Paterson väjer inte för svåra ämnen. Döden är ofta ett viktigt motiv genom hela berättelsen Bridge to Terabithia anar man tioåriga Leslies död och i Flip-Flop Girl (1994) är det Vinnies fars död i cancer som sätter igång det ofta grymma händelseförloppet. Faderns död som soldat i Vietnam är utgångspunkten för Park s Quest (1988, sv. 1990, På spaning efter en hjälte), i vilken Park som en nutida Parsifal drar ut för att söka de omständigheter kring faderns öde som modern ljugit om. Otillräckliga föräldrar, svekfulla mödrar och frånvarande fäder, tillsammans med okänsliga socialarbetare, mobbande kamrater, bisarra äldre släktingar och en oförlöst längtan efter den goda familjen kännetecknar livet för huvudpersonerna i de världar Paterson har skapat. Ofta kämpar dessa maskrosbarn också med ansvaret för småsyskon. Men som den goda berättare hon är vet Paterson om vikten att visa på en möjlig ljusning. Som estetiskt medveten författare undviker hon den typ av förenklade lösningar som lyckliga slut lätt kan bli. Hennes huvudpersoner utvinner styrka och livsmod genom att i stället axla sitt ansvar. Man tror på deras framtid och känner sig som läsare trots allt litet bättre till mods, när man lägger ifrån sig boken. Den övergivna huvudpersonen i The Great Gilly Hopkins (1978, sv. 1989, Gilly Hopkins hittar hem) finner med tiden den kärlek hon alltid saknat men inte där hon söker den. Och i Flip-Flop girl är det den originellt klädda och egendomliga men osjälviska titelfiguren som blir huvudpersonen Vinnies räddning, när allt omkring henne sviktar och hotar falla ihop. Mönstret återkommer i hennes senaste bok, Same stuff as stars (2002), i vilken den enstörige och utstötte grannen, stjärnskådaren, blir den som skapar ljus och mening i flickan Angels utsatta tillvaro. Och just likt ett stjärnljus lyser ett milt stråk av humor och förtröstan över Angel och hennes medsystrar, som alltför tidigt i livet har tvingats bli vad vi idag kallar vuxenbarn. Katherine Paterson har också sagt att hon egentligen skriver samma bok om och om igen. I så måtto är det sant som att vi i flera berättelser återfinner hennes centralgestalter och deras stödpersoner eller räddande vittnen men variationen i ämnesvalet är stort. Hennes första stora roman, Bridge to Terabithia återger en stark kärlekshistoria mellan två tioåriga barn och det sorgearbete som pojken måste ta sig igenom för att orka gå vidare. Rivaliteten mellan tvillingsystrar är det bärande temat i hennes andra stora verk, Jacob have I loved (1980, sv. 1982, Se bergen). 2
Miljöer och tider skiftar. I Terabithia är det sjuttiotal och lantlig jordbruksbygd, i Jacob fiskarmiljö på en ö i Chesapeake Bay under andra världskriget. Lyddie (1991, sv. 1993, Lyddie) utspelar sig kring 1840 och skildrar i sann dickensk anda den glädjefattiga tillvaron för utslitna fabriksarbeterskor. Katherine Patersons ofta spännande romaner tar oss till vitt skilda tider och civilisationer. Gemensamt för de flesta är emellertid den starka fokuseringen på dramats huvudperson alltid med synvinkeln fast förankrad hos den unga människa med vars sinnen vi upplever världen. I många av romanerna skapar författaren en intressant ambivalens genom sin speciella berättarteknik texten påstår en sak medan läsaren inser att det finns ett implicit motsatt budskap. Paterson är inte minst förankrad i en poetisk tradition. Hennes prosa, klar och enkel men ändå rik på bilder, citat och allusioner, är rytmisk och välljudande och kräver mycket av en översättare. Astrid Lindgren citerade en gång Schopenhauers recept för hur man skall skriva: man använder vanliga ord och säger ovanliga ting. Det gör Paterson i sin stora föregångares efterföljd. VERK PÅ ENGELSKA The Sign of the Chrysanthemum Illustrationer: Peter Landa. New York: Crowell, 1973. Of Nightingales that Weep Illustrationer: Haru Wells. New York: Crowell, 1974. The Master Puppeteer Illustrationer: Haru Wells. New York: Crowell, 1975. Bridge to Terabithia Illustrationer: Donna Diamond. New York: Crowell, 1977. Ny utgåva. New York: Harper Trophy, 1987. Santa Barbara, Ca.: ABC-Clio, 1987. The Great Gilly Hopkins New York: Crowell, 1978. Ny utgåva. New York: Harper & Row, 1987, Santa Barbara, Ca.: ABC-Clio, 1987. Angels & Other Strangers: Family Christmas Stories New York: Crowell, 1979. Jacob Have I Loved New York: Crowell, 1980. Ny utgåva. Santa Barbara, Calif.: Cornerstone Books, 1990. Gates of Excellence: on Reading and Writing Books for Children New York: Elsevier/Nelson Books, 1981. Rebels of the Heavenly Kingdom New York: Dutton, 1983. Come Sing, Jimmy Jo New York: Dutton, 1985. Ny utgåva. New York: Penguin, 1995. Consider the Lilies: Plants of the Bible Text: John & Katherine Paterson. Illustrationer: Anne Ophelia Dowden. New York: Crowell, 1986. Ny utgåva. 1998. Park s Quest New York: Lodestar, 1988. 3
The Smallest Cow in the World Illustrationer: Jane Clark Brown. Burlington, Vt.: Vermont Migrant Education Program, 1988. Ny utgåva. New York: HarperCollins, 1991. The Spying Heart: More Thoughts on Reading and Writing Books for Children New York: Lodestar, 1989. The Tale of the Mandarin Ducks Illustrationer: Leo & Diane Dillon. New York: Lodestar, 1990. Lyddie New York: Lodestar, 1991. Ny utgåva. New York: Penguin, 1992. Thorndike, Me.: Thorndike Press, 1993. The King's Equal Illustrationer: Vladimir Vagin. New York: HarperCollins, 1992. Ny utgåva. Illustrationer: Curtis Woodbridge. New York: Harper, 1999. Who am I? Grand Rapids, Mich.: Eerdman, 1992. Flip-Flop Girl New York: Dutton, 1994. A Midnight Clear: Stories for the Christmas Season New York: Lodestar, 1995. A Sense of Wonder: on Reading and Writing Books for Children New York: Plume, 1995. Angel and the Donkey Återberättad av: Katherine Paterson. Illustrationer: Alexander Koshkin. New York: Clarion, 1996. Jip, His Story New York: Lodestar, 1996. Marvin's Best Christmas Present Ever Illustrationer: Jane Clark Brown. New York: HarperCollinsPublishers, 1997. Parzival: the Quest of the Grail Knight Återberättad av: Katherine Paterson. New York: Lodestar, 1998. Images of God Text: John and Katherine Paterson. Illustrationer: Alexander Koshkin. New York: Clarion, 1998. Celia and the Sweet, Sweet Water Illustrationer: Vladimir Vagin. New York: Clarion, 1998. Preacher's Boy New York: Clarion, 1999. The King's Equal Illustrationer: Curtis Woodbridge. New York: Harper, 1999. The Wide-Awake Princess Illustrationer: Vladimir Vagin. New York: Clarion, 2000. The Field of the Dogs Illustrationer: Emily Arnold McCully. New York: HarperCollins, 2001. Marvin One Too Many Illustrationer: Jane Clark Brown. New York: HarperCollins, 2001. The Invisible Child: on Reading and Writing Books for Children New York: Dutton, 2001. Same Stuff as Stars New York: Clarion, 2002. Ny utgåva: New York: Harper, 2004. 4
Blueberries for the Queen Text: John & Katherine Paterson. Illustrationer: Susan Jeffers. New York: HarperCollins, 2004. Bread and Roses, Too New York: Clarion, 2006. VERK PÅ SVENSKA Dockteatern och den hemlighetsfulla banditen Översättning: Alf Ahlberg. Malmö: Bergh, 1979. Illustrationer: Haru Wells. (The Master Puppeteer, 1975) Bron till Terabitia Översättning: Marie Berthelius. Malmö: Bergh, 1980. Illustrationer: Donna Diamond. (Bridge to Terabithia, 1977) Den namnlöse pojken samurajens son Översättning: Marie Berthelius. Malmö: Bergh, 1981. Illustrationer: Peter Landa. (The Sign of the Chrysanthemum, 1973) Näktergalens gråt Översättning: Roland Adlerberth. Malmö: Bergh, 1982. Illustrationer: Haru Wells. (Of Nightingales that Weep, 1974) Se bergen Översättning: Marie Berthelius. Malmö: Bergh, 1982. Ny utg. Stockholm: Litteraturfrämjandet, 1986. (Jacob Have I Loved, 1980) Himmelska rikets rebeller Översättning: Annika Preis. Stockholm: Bonniers juniorförlag, 1984. (Rebels of the Heavenly Kingdom, 1983) Gilly Hopkins hittar hem Översättning: Marie Berthelius. Stockholm: Bergh, 1989. (The Great Gilly Hopkins, 1978) Sjung, Jimmy Jo! Översättning: Boo Cassel. Stockholm: Bonniers juniorförlag, 1989. (Come Sing, Jimmy Jo, 1985) På spaning efter en hjälte Översättning: Elisabeth Jörgensen. Stockholm, Bonniers juniorförlag, 1990. (Park s Quest, 1988) Lyddie Översättning: Elsa Svensson. Stockholm: Bonniers juniorförlag, 1993. (Lyddie, 1991) Jakten på Jip Översättning: Birgitta Gahrton. Stockholm: Bonnier Carlsen, 1998. (Jip, his story, 1996) 5