Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1992 Helsingfors 1993

1993 rd B 1 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1992 * TILL RIKSDAGENS EKONOMIUTSKOTT 1 HELSINGFORS 1 993

INNEHÅLL ISSN 0356-0457 TRYCKERICENTRALEN, HELSINGFORS 1993 Sida FIN LA N D S BANKS V E R K S A M H E T 5 Den ekonomiska utvecklingen... 5 E konom in fortsatt svag under 1992... 5 Recessionen i industriländerna fortsatte och valutaoron ö k a d e 5 Exporten gynnades av förbättrad konkurrenskraft... 5 H em m am arknadsbranschem a käm pade med stora svårigheter och finansieringsproblem 6 R ekordhög arbetslöshet 7 Långsam in fla tio n 7 D en externa balansen fö rb ättrad es 7 Balanseringen av statsekonom in finanspolitikens största p ro b lem 7 C entralbankspolitiken 9 Penning- och v alutakurspolitiken... 9 E tt oroligt är pä valuta- och penningmarknaden 9 Räntorna sjönk i början av året endast tillfälligt... 9 Ny våg av oro på marknaden i slutet av mars 10 M arknaden lugn, men valutareserven ökade inte... 10 Marken tilläts flyta... 11 Sparprogrammet i oktober lugnade m arknaden... 12 Bankernas utlåning m inskade... 12 Kapitalmarknaden präglades av o sä kerh et... 13 Den utländska skuldens struktur förändrades... 14 M yntlagen ändrades... 14 De nordiska centralbankerna förnyade sitt avtal om valutastöd... 14 F in an sm ark n ad en... 15 Bankernas lönsamhet försvagades... 15 Bankerna fic k stö d... 15 Nytt kapital till nästan alla b an k er... 15 De grundräntebundna låne- och depositionsräntorna ändrades osym m etriskt... 16 Räntan på kassareservdepositionerna ändrades 16 Statens säkerhetsfond in rättad es... 17 330089V Sida Lagen om statens säkerhetsfond föreslogs bli ändrad... 17 Statens säkerhetsfonds stödåtgärder... 17 SCAB överfördes från Finlands Bank till Statens säkerhetsfond... 17 Stödet till Sparbanken i F in lan d... 18 STS-Banken fusionerades med Kansallis- Osake-Pankki... 18 De marknadsräntebundna depositionerna ökade, och rationaliseringstrycket på bankerna tilltog 18 Verksamhetsförutsättningarna pä värdepappersmarknaden utvecklades... 18 Finansmarknadens verksamhetsmiljö förändrades... 19 Likviditetssystemet infördes i ju li... 19 Lagstiftningen om finansinstitut reviderades å t e r... 19 Värdepappersmarknadslagstiftningen utvecklades... 21 Beskattningen av kapitalinkomster reviderades 21 Nyordning av tillsynen över finansmarknaden bereddes... 21 Behovet att ändra lagstiftningen om Finlands Bank utreddes... 22 Utvecklingen av betalningssystemen... 22 Övrig m yndighetsutövning... 23 Betalningsavtalet med Bulgarien u p p h ävdes... 23 Ö sthan d elsfo rd rin g am a... 23 Förvaltningen av v alu tareserv en... 23 B etalningsm edelsförsörjningen... 24 Toimiraha Oy grundades... 24 Finlands Banks b o k slu t... 26 B alansräkning... 26 R esu ltaträk n in g... 28 B okslutsbilagor... 29 K om m entarer till b o k slu tet... 30 Allmänna principer för bokslutet och bokföringen... 30 Kommentarer till balansräkningen... 30 Kommentarer til! resultaträkningen... 32

4 Sida ÄRENDEN HANDLAGDA AV BANKFULLMÄKTIGE... 35 R evisionen... 35 G ranskningen av lånerörelsen och valutahandeln... 35 Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren... 35 V erksam hetsberättelse om E. J. L ängm ans fo n d e r... 35 H öjning av grundräntan och räntorna på låg rän tek red iter... 35 R äntan på kassareservdepositioner... 36 G ränserna för Finlands Banks rä n to r... 37 R äntan på Statens säkerhetsfonds ch eck k o n to k red it... 37 R äntan på tillfälliga krediter till Statens säkerhetsfond och på fondens d ep o sitio n sk o n to... 37 Ä ndringar av Finlands Banks rän to r på grund av likviditetssystem et... 38 Sänkning av g ru n d rä n ta n... 38 Finlands Banks fullm akter a tt uppta utländsk k re d it... 39 Finlands Bank avviker från gränserna för variationsintervallet för m arkens externa värde (m arkens värde flyter tillfälligt)... 39 Siffrorna i berättelsen baserar sig på de uppgifter som fanns tillgängliga i början av februari 1993. Sida Ä ndring av 2 m y n tlag en...40 Finlands Banks rätt att tills vidare avvika från gränserna för variationsintervallet för m arkens externa v ä rd e...... 41 Tryggande av stabiliteten på finansm arknaden och saneringen av Sparbankernas C entral-a ktie-b ank... 42 A ktieteckningar och a k tie k ö p...... 45 Bankfullm äktiges u tlå ta n d e n...46 Lag om skattelättnader för vissa aktiebolag i Finlands Banks ä g o...46 N edskärningen av Finlands Banks kontorsnät.. 46 Ä ndringar i fam iljepensionsstadgan för Finlands B a n k......46 Tjänste- och befattningshavarnas a v lö n in g...47 R evidering av sam arbetsavtalet...47 Finlands Banks pensionsansvar och pensionsre serv...47 D ire k tio n e n...49 K ontrollanterna vid avdelningskontoren...50 B ankfullm äktige...50 R e v iso re r......50 Den ekonomiska utvecklingen Ekonom in fortsatt svag under 1992 Efter den djupa recessionen under 1991 vände exportindustrin uppåt, m edan hem m am arknaden gick ytterligare tillbaka under 1992. Till det snabba exportuppsvinget bidrog devalveringen i novem ber 1991, som dock sam tidigt försvagade den inhemska efterfrågan och situationen för de företag som var beroende av hem m am arknaden. D eras produktion m inskade, sysselsättningen föll drastiskt och de finansiella problem en förvärrades. U nderskottet i statsekonom in växte kraftigt, och bankernas lönsam het försäm rades till följd av ökade kreditförluster och sjunkande föm iögenhetsvärden. F ö r att säkerställa b ankernas soliditet tvingades staten bidra med kapital, vilket ytterligare ökade statens finansieringsbehov. Försvagningen av det ekonom iska läget och det faktum a tt åtgärderna för a tt begränsa statens skuldsättning visade sig vara otillräckliga upprätthöll m isstron m ot m arkens externa värde. Regeringens principbeslut i m itten av o k to ber för att förbättra jäm vikten i statsekonom in och beslutet att avstå från lönehöjningar hade slutligen en lugnande effekt på penning- och valutam arknaden, och räntorna sjönk m ot slutet av året. Recessionen i industriländerna fortsatte och valutaoron ökade FINLANDS BANKS VERKSAMHET Den ekonom iska tillbakagången i de västliga industriländerna fortsatte, trots att F ören ta Staterna, Japan och England allt sedan 1991 genom fört betydliga lättnader i sin penningpolitik. L ågkonjunkturen förlängdes på grund av företagens och hushållens om fattande skuldsättning, nedgången i förm ögenhetsvärdena och bankernas stora problem. I Europa däm pades den ekonom iska tillväxten också av den höga rän tenivån, som hölls uppe av det växande budgetunderskottet på grund av återuppbyggnaden av östra Tyskland och det tilltagande inflationstrycket. U nder som m aren steg räntorna i Europa också till följd av D anm arks nej till M aastrichtfördraget; utgången av den danska folkom röstningen ansågs äventyra planerna på en europeisk ekonom isk och m onetär union. Inför den franska folkom röstningen i septem ber växte sig osäkerheten på penning- och valutam arknaden så stor att Europeiska gem enskapens växelkursm e kanism (ERM ) bröt sam m an trots stödåtgärder från centralbankerna. I m itten av septem ber fick det brittiska pundet och den italienska liran börja flyta fritt och den spanska pesetan devalverades. V alutam arknaden stabiliserades trots det endast tillfälligt, och i slutet av novem ber tilltog oron på nytt. Den svenska kronan m åste trots massiva stödåtgärder släppas a tt flyta, och Spanien, Portugal och Island devalverade sina valutor. I decem ber tilläts den norska kronan flyta. Efter valutakrisen i septem ber sjönk räntorna i flertalet europeiska länder, men osäkerheten på valutam arknaden försäm rade det ekonom iska klimatet. T rots den svaga uppgången i Förenta Staternas ekonom i växte totalproduktionen i O E C D -länderna med endast IV2 procent 1992, och bland annat i England och Sverige m inskade produktionen redan för andra året i följd. V ärldshandeln ökade dock med om kring 5 procent. D etta berodde delvis på tillväxten i u- ländernas handel. Finlands exportm arknader expanderade med ca 4 procent. 5 Exporten gynnades av förbättrad konkurrenskraft Bakom den finländska exporttillväxten låg inte bara uppgången på exportm arknaderna utan också en avsevärt fö rb ättrad priskonkurrenskraft. I överensstämmelse med den tvååriga inkom stuppgörelsen från novem ber 1991 var

6 7 avtalslönerna o fö rän d rad e u n d er 1992 och de privata arbetsgivarnas sociala avgifter reducera des något. D å arbetsk raften m inskades k ä n n b art, sjönk industrins arb etsk o stn ad er per p ro ducerad enhet m ed närm are 10 procent. D eval veringen av m arken m ed 12.3 p rocent i novem ber 1991 och deprecieringen m ed drygt 10 p ro cent efter a tt valutakursen b ö rjat flyta stärkte Finlands p risk o n k u rren sk raft jä m fö rt m ed de viktigaste k o n k u rren tlän d ern a så a tt den 1992 v ar i genom snitt ca 30 p rocent b ättre än året innan. D en vikande inhem ska efterfrågan bidrog också till a tt satsningarna p å försäljning till utlandet intensifierades. Volym en av den to tala v aruexporten växte med 9 procent, och F inland återto g således de senaste årens andelsförluster inom v ärld sh an deln. O ckså tjänsteexporten vände up p åt. På grund av det svaga m arknadsläget såväl i F in land som uto m lan d s steg utrikeshandelspriserna bara m ed k n ap p t hälften av förändringen i valu tak u rsern a. E xportens enhetsvärdeindex gick u p p med 6 procent och im portens m ed 10 procent; utrikeshandelns bytesförhållande för säm rades således. V aruexportens värde växte m ed 16 procent, dels beroende på försvagningen av valutakursen. Av exportens huvu d g ru p p er uppvisade exporten av m etallin d u strip ro du k ter den största ökning en. V ärdet av exporten av elap p arater och elut rustning sam t bilar steg m ed en tredjedel. Inom basindustrin fö r m etaller ökade exportvärdet med en fem tedel och inom den kem iska industrin med en sjättedel. D ärem o t försvårades exporten av skogsin d u strip ro du k ter fo rtfaran d e av det globala överutbudet: såväl exportvolym en som exportpriserna steg endast obetydligt. Bland an n a t stannade exporten av kem isk m assa värde m ässigt på föregående års nivå. E xporten till E G -län d ern a ökade med en femtedel. E xporten till R yssland och det övriga forna Sovjetunionen v ar till följd av de växande ekonom iska problem en i om rådet fortsättn in g s vis ringa. H em m am ark n ad sb ran sch ern a käm pade med stora svårigheter och finansieringsproblem E xportuppsvinget var inte tillräckligt för att kom pensera den fördjupade recessionen på hem m am ark n ad en, eftersom den inhem ska ek o n o min alltjäm t befann sig i den anpassningsfas som v ar oundviklig efter överhettningen och skuld sättningen un d er slutet av 1980-talet. E x p o rt industrins lönsam het förbättrades, men m ånga företag gick fortfarande med förlust. D en m ins kade inhem ska efterfrågan bidrog till a tt försva ga hem m am arknadsföretagens inkom stbildning. Produktionsvolym en krym pte fortfarande k ä n n b a rt bland a n n at inom byggnadsverksam heten och m ånga servicenäringar, t.ex. p arti- och detaljhandeln. L önsam heten belastades av stor skuldsättning, höga rä n to r och avsevärt ökade kostnader för skötseln av företagens valutalån. På grund av recessionen kunde stegringen i priserna p å im porterade insatsvaror inte till fullo överföras på försäljningspriserna. P roduktionsnedgången och det låga kapacitetsutnyttjan d et ledde tillsam m ans med höjda finansieringskostnader till a tt företagens fasta investe ringar gick tillbaka. Bostadsbyggnadsinvesterin g am a sjönk med 17 procent. E fter hand som hem m am arknadsföretagens lönsam het försvagades och antalet konkurser ökade växte beloppet o sk ö tta krediter och b a n kernas kreditförluster kraftigt. D etta ledde till en drastisk försvagning av bankernas lönsam het. Regeringen stödde bankerna genom a tt stärk a deras k a p italstru k tu r dels direkt med k apitalin vesteringar, dels via Statens säkerhetsfond som grundades för ändam ålet. A vsikten v ar a tt m o t verka en nedgång i kredittillgången. Inom den privata sektorn m inskade upplåningen dock på grund av den svaga lönsam heten och den ek o n o m iska osäkerheten. Till följd av fallande säker hetsvärden och tilltagande kreditförluster var ban k ern a dessutom försiktiga n är de beviljade nya krediter. D en allt djupare recessionen på hem m am ark naden återspeglades m ycket tydligt också i hushållssektorn. Den stora arbetslösheten, den avse värda skuldsättningen från slutet av 1980-talet och de höga rä n to rn a försäm rade hushållens situation: deras disponibla realinkom st sjönk med n ära p å 4 procent. D en ekonom iska osäker heten ökade hushållens sparande, vilket ytterli gare försvagade den inhem ska efterfrågan. D en privata konsum tionen m inskade m ed drygt 5 procent efter a tt året innan ha krym pt med nästan 4 procent. Försäljningen av k ap italv aro r sjönk med en fem tedel redan för an d ra året i rad. H ushållen drog också ned sin skuldsättning en aning. Såväl konsum tions- som bostadskreditstocken började m inska. E tt allt större antal hushåll kunde inte längre sköta sina lån, vilket gav ett litet tillskott till bankernas kreditförlus ter. L ågkonjunkturen på b o stadsm arknaden fö r djupades ytterligare. A ntalet nya färdigställda b o städ e r var 15 000 färre än 1991, och nya bostadsbyggen igångsattes i betydligt m indre o m fattning än året innan. O ckså bostadsprisem a fortsatte a tt falla. I o k tober 1992 var priserna på gam la b o städer i hela landet om kring 20 procent lägre än ett å r tidigare och ca 45 procent lägre än toppnivån våren 1989. B ostadsbyggnadskostnaderna sjönk också jäm fö rt med året innan. D en inhem ska totala efterfrågan m inskade m ed allt som allt 5.7 procent. Im portvolym en förblev dock ofö rän d rad, eftersom e x p o rtu p p svinget drev upp im porten av råm aterial. B ru tto n atio n alp ro d u k ten föll med 3.5 procent. F a b riksindustrins p ro d u k tio n växte med 4 procent, och industrins andel av to talp ro d u k tio n en b ö lja de således öka efter att under hela 1980-talet ha m inskat. der. D en beräknade effekten av dessa var ca 2 V2 procentenheter, men p å grund av det svaga efterfrågeläget överfördes uppskattningsvis en dast drygt hälften av d etta på priserna under 1992. Inflationen däm pades också av den klart långsam m are tillväxten i arb e tsk ra ftsk o stn ad er na. K onsum entprisernas 12 m ånaders öknings ta k t m inskade från 3.9 procent i decem ber 1991 till 2.1 procent i decem ber 1992. Enligt den inkom stpolitiska helhetsuppgörel sen från novem ber 1991 låg avtalslönerna på o fö rän d rad nivå un d er 1992. N ä r dessutom löne glidningen på grund av den svaga efterfrågan på arb etsk raft blev obetydlig, steg inkom stnivån för sam tliga löntagare med i genom snitt 1.8 procent jäm fö rt med året innan. R eallönerna sjönk med 2 procent. D en externa balansen fö rb ättrad es R ekordhög arbetslöshet T illbakagången inom den arbetskraftsintensiva h em m am ark n ad ssek to rn m inskade k än n b a rt dess efterfrågan på arbetskraft. D å dessutom industrin skar ned arbetskraften ytterligare, n å d de arbetslösheten rekordnivå. A rbetslösheten uppgick vid slutet av året till över 15 procent och fö r hela året till i genom snitt 13 procent. Enligt S tatistikcentralens arbetskraftsundersökning var de arbetslösas antal vid årets slut om kring 365 000, och antalet perm itterade var sto rt inom m ånga branscher. D e långtidsarbetslösas antal m ångdubblades och steg vid årets slut till drygt 50 000. O ckså ungdom sarbetslösheten ökade drastiskt; arbetslöshetsgraden var dubbelt så hög som för befolkningen i genom snitt. Ö verskottet i handelsbalansen ökade 1992 med 12.2 m iljarder m ark till följd av den snabba exporttillväxten och den vikande inhem ska ef terfrågan. T jänstebalansens un d ersk o tt krym pte betydligt och blev 6.5 m iljarder m ark. Tillväxten i den utländska skulden och försvagningen av m arkens värde m edförde att kapitalavkastningen till utlandet ökade; n etto rän teu tg iftern a steg till 23.8 m iljarder m ark. T ransfereringarnas u n der skott förblev ofö rän d rat. U n d ersk o ttet i bytesba lansen blev om kring 4 m iljarder m ark m indre än året innan, dvs. 22.8 m iljarder m ark eller 4.6 procent av b ru tto n atio n alp ro d u k ten. Bytesba lansunderskottet och de till följd av m arkens depreciering dyrare utländska v alu to rn a höjde den utländska skulden till 235 m iljarder m ark eller till 48 procent av b ru tto n atio n alp ro d u k ten. Långsam inflation T ro ts devalveringen steg priserna inte näm nvärt. D etta berodde i huvudsak på det svaga efterfrågeläget på såväl varu- som arbetsm arknaden. De sjunkande världsm arknadspriserna och det in hem ska m arknadsläget bidrog till a tt brom sa im portprisernas ökningstakt; de steg från o k to ber 1991 till o k to b er 1992 med endast 11 p ro cent, tro ts a tt m arkens externa värde i relation till de europeiska valutorna sam tidigt försvaga des med 25 procent. Im p o rtp risem a steg klart först på hösten n ä r m arken på nytt försvagades. K onsum entpriserna påverkades förutom av im portprisstegringen också av statsm aktens åtg ä r Balanseringen av statsekonom in finans politikens största problem D et främ sta m ålet för finanspolitiken v ar a tt fö rb ättra jäm vikten i ekonom in och m inska den offentliga sektorns underskott. Statsekonom ins u n d ersk o tt och lånebehov växte dock kraftigt u n d er årets lopp. D en o v än tat djupa recessionen m edförde dels m inskade skatteinkom ster, dels ökade utgifter p å grund av arbetslöshetsersätt ningar och stödet till bankerna. Staten tvingades täcka en tredjedel av sina utgifter m ed u p p lå ning. T illväxttrenden för statens skuldsättning föreföll o h ållbar m ed tanke på kom m ande år.

9 I sam band med krisen på penning- och valutam arknaden på våren fattade regeringen den 5 april ett principbeslut om ekonom iska åtgärder. Avsikten var att skära ned statens utgifter med 10 m iljarder m ark eller 2 procent av bruttonationalprodukten under 1993; flera av nedskärningarna skulle m inska statens utgifter också under senare år. F ör att öka trovärdigheten i den ekonom iska politiken fattade regeringen beslut om budgetpropositionen för 1993 redan i juni. Propositionen skulle bidra till att återställa jäm vikten i ekonom in och stärka statens och den övriga offentliga ekonom ins finansiella jäm vikt genom att upplösa de offentliga utgifternas tillväxtautom atik. Budgeten innehöll utöver de redan Utvecklingen i Finland 1982 1991 i genomsnitt tidigare fattade besluten utgiftsnedskärningar på 7.5 m iljarder m ark under 1993. De totala utgifterna beräknades sjunka realt med 2 p ro cent, om bankstödet inte beaktades. Statens nettofinansieringsbehov skulle enligt beräkningarna m inska under 1993. U nder som m aren visade det sig att arbetslösheten, och därm ed också statens finansieringsbehov, blev större än beräknat. F ör att lugna finansm arknaden offentliggjorde regeringen den 6 augusti ett program i 8 punkter och försäkrade att den ekonom iska politiken var baserad på en fast valutakurs och inriktad på att m inska underskottet i den offentliga ekonom in. Regeringen m eddelade sam tidigt a tt den säkerställer bank systemets funktion i alla förhållanden. 1989 1990 volymförändring, % E x p o rt... 1.9 1.6 1.6 6.7 9.1 Privata investeringar... 2.7 16.3 7.1 22.6 16.0 Privat k o n su m tio n... 3.4 4.2 0.2 3.7 5.3 Inhem sk total efterfråg an... 3.8 7.4 0.3 8.1 5.7 därav o ffen tlig... 3.4 1.8 5.6 2.1 1.3 Im p o rt... 4.6 8.8 0.9 12.1 0.4 B N P... 3.0 5.4 0.3 6.4 3.5 förändring, % Inkom stnivå... 8.5 8.9 9.2 6.3 1.9 Exportens enhetsvärdeindex... 3.2 7.5 1.2 0.3 6.3 Im portens enhetsvärdeindex... 0.8 3.5 1.7 2.3 10.5 B ytesförhållande... 2.3 3.9 2.8 1.9 3.8 K onsum en tp riser... 5.6 6.6 6.1 4.1 2.6 december decem ber... 6.5 4.9 3.9 2.1 Arbetslöshet, %... 5.1 3.5 3.5 7.6 13.1 1991 i % av bruttonationalprodukten B ruttoinvesteringar... 25.3 30.3 28.4 21.6 18.3 B ruttosparande... 22.7 25.3 23.4 16.3 13.7 Bytesbalans = finansiellt n e tto... 2.7 5.0 5.0 5.3 4.6 fö retag ssek to rn... 5.2 8.3 9.3 7.2 4.9 fin an sin stitu t... 4.3 4.9 6.1 6.3 4.9 h u s h å ll... 1.7-4.7 3.1 1.2 4.1 offentlig sek to r... 0.0 3.1 1.3 5.5 8.8 1992 M arknadens m isstro m ot den offentliga ekonom in fram kallade beslutet att låta m arken flyta. V alutam arknadens förtroende för den ekonom iska politiken återställdes emellertid inte heller efter beslutet, och i m itten av oktober kom regeringen med ytterligare åtgärder för att förbättra jäm vikten i den offentliga ekonom in. Regeringen m eddelade att den genom utgiftsnedskärningar och extra inkom ster avsåg att m inska det strukturella underskottet i statsekonomin under åren 1993 1995. Regeringen lade fram ändringar i den redan klart restriktiva budgeten för 1993, som den överläm nat till riksdagen i september; ändringarna beräknades minska underskottet i statsekonom in med allt som allt 8.5 m iljarder m ark. Av detta bestod 5.3 m iljarder m ark av extra utgiftsnedskärningar och 3.2 m iljarder m ark av extra inkom ster. Statens utgifter uppskattades sjunka realt med 5 procent, om bankstödet inte beaktades. U tgiftsm inskningen beräknades bli 16 m iljarder m ark 1994 och 20 m iljarder m ark 1995. Statens beslut innehöll också om fattande pensionspolitiska förslag, som om de genom fördes, skulle ha långsiktiga utgiftsbesparande effekter. I sam band med de inkom stpolitiska förhandlingarna i slutet av novem ber och inför hotet om en generalstrejk tvingades regeringen avstå från en del av de planerade inbesparingarna för 1993, men dessa ersattes med olika förhöjningar av arbetstagarnas sociala avgifter så att den eftersträvade reduceringen av underskottet i statsekonom in inte ändrades. Å r 1992 växte inkom stunderskottet i statsekonom in till 42 m iljarder m ark eller 8.5 procent av brutton ationalprodukten. N ettofinansieringsbehovet, som också om fattar statens långivning och övriga finansiella investeringar (inkl. kapitalstödet till bankerna), utgjorde drygt 73 m iljarder m ark. Vid slutet av 1992 uppgick statens bruttoskuld till 175 m iljarder m ark eller 36 procent av bruttonationalprodukten. Y tterst viktig med tanke på finanspolitiken var en ändring av statsförfattningen som m öjliggjorde att lagarna om nedskärning av statens utgifter i riksdagen kan stiftas med enkel m ajoritet. A ndra åtgärder för att fö rb ättra ekonom ins effektivitet och den offentliga ekonom in 1992 var genom förandet av den nya konkurrenslagstiftningen och den genom gripande reform en av systemet med statsstöd till kom m unerna. K apitalbeskattningen reviderades och begränsningarna av utlänningars rätt a tt äga finländska aktier upphävdes vid början av 1993. 2 330089V Centralbankspolitiken Penning- och valutakurspolitiken Läget på valuta- och penningm arknaden var under 1992 oroligt och präglat av en stark press på m arkens externa värde. Efter devalveringen i novem ber 1991 var Finlands Banks viktigaste mål att skapa förutsättningar för en räntenedgång. A tt återställa förtroendet visade sig dock vara en svår uppgift i synnerhet som ekonom in fortsatte att försvagas. M arknaden förblev nervös, fastän priskonkurrenskraften förstärktes betydligt, statsrådet fattade om fattande sparbeslut och Finlands Bank och andra europeiska centralbanker slöt avtal om ömsesidiga stödkrediter. Från sensommaren tilltog osäkerheten till följd av störningarna på de europeiska v alutam arknaderna. Då tilltron till den ekonom iska politiken och m arkens externa värde trots åtgärderna inte ökade, övergavs m arkens fasta koppling till EGländernas räkneenhet, ecun, i början av septem ber och m arken fick flyta fritt tills vidare. A tt låta m arken flyta ansågs vara det bästa altern a tivet, eftersom det i det uppkom na läget skulle ha varit mycket svårt och för sam hällsekonom in dyrt att försvara den fasta växelkursen. Den flytande m arken innebar dock inte att Finlands Bank övergav målet att hålla penningvärdet så stabilt som möjligt. Regeringens långsiktiga program för sanering av statsekonom in, som offentliggjordes i m itten av oktober, hade en lugnande effekt på m arknaden och valuta började ström m a in i landet igen. M arkens externa värde var under resten av året relativt stabilt. R äntorna föll tack vare m arknadens ökade förtroende, men också på grund av nedgången i den utländska räntenivån. E tt oroligt år på valuta- och penningmarknaden R äntorna sjönk i början av året endast tillfälligt E fter devalveringen i novem ber 1991 hade F inlands Bank alltjäm t som sitt centrala mål att hålla valutakursen stabil. Sam tidigt förberedde m an sig för att räntorna och valutareserven skulle kunna u tsättas för tryck. I början av 1992 hade m arkens kurs m ot ecun stabiliserats kring variationsintervallets mitt. K apitalflödet hade vänt tillbaka till Finland,

11 10 vilket m öjliggjorde en ränten ed g ån g. U n d e r första hälften av februari b örjade Finlands a n sökan om m edlem skap i E uropeiska gem enska perna te sig allt m er sannolik, och regeringen fattade ett principbeslut om a tt begränsa till växten i de offentliga utgifterna. M a rk n a d srä n to rn a gick ned ytterligare. Finlands Bank lät rän to rn a sjunka och räntedifferensen gentem ot utlandet m inska. I slutet av februari började valuta dock flöda ut u r landet igen, och rä n to rn a vände uppåt. N y våg av oro p å m ark n ad en i slutet av m ars I m ars offentliggjorde regeringen och Finlands B ank ett om fattan d e förslag till åtg ärd er för a tt stödja ban k ern a. Förslaget v ar avsett a tt förhindra att ban k ern as ökad e kreditförluster skulle begränsa utlåningen. I stödpaketet ingick också ett beslut a tt höja g ru n d rän tan m ed en procentenhet till 9.5 p rocent räk n at från början av maj (om b an k stö d et och räntebesluten se s. 15). Sam tidigt höjdes rä n ta n på bankernas kassareservdepositioner i Finlands Bank m ed en procentenhet. O ffentliggörandet av b an k stö d et fram kallade positiva reak tio n er p å m ark n ad en, m en dessa blev kortvariga. O ron tilltog n ä r statsm inister Esko A ho och F inlands Banks ch efdirektör R o lf K ullberg råkade i öppen konflikt med varandra. E fter diskussioner m ed republikens president m eddelade Finlands Banks chefdirektör a tt han går i pension på som m aren. M eddelandet ökade o säkerheten och stö r ningarna på v alu tam ark n ad en. F inlands Bank stödde m arkens värde genom a tt sälja v aluta och låta rä n to rn a stiga. En m ån ad s helibo rrän tan steg till närm are 17 p ro cen t och tre m ånaders heliborrän tan från 12.8 till 13.4 procent. T ro ts interventionerna och ränteuppgången försvaga des m arkens värde m ot ecun dock klart. D en 5 april lade regeringen fram ett ekonom isk-politiskt pro g ram m ed nedskärn in g ar av statens utgifter. Å tg ärd ern a fick ö kad tro v ärd ig het genom a tt regeringen efter ändringen av statsförfattningen skulle få så g o tt som alla föreslagna åtg ä rd e r g o d k än d a u ta n o p positio nens stöd i riksdagen. D en 5 april m eddelade vidare chefdirektör R o lf K ullberg a tt h an på grund av det förvärrade ekonom isk-politiska läget hade bett republikens president om om edelbart avsked från sin tjänst. Sam tidigt tillkännagavs a tt republikens presi dent hade u tn äm n t m edlem m en i bankens direk tion, ekonom ie d o k to r Sirkka H äm äläinen till ny chefdirektör för Finlands Bank. Finlands Bank slöt i detta sam m anhang också s.k. sw apavtal med centralbankerna i Sverige, N orge, D anm ark och Tyskland. I avtalen för band sig centralbankerna a tt ge Finlands Bank tidsbundna krediter i sin egen valuta fö r a tt finansiera valutaflöden som utlösts av ak u ta valutakriser. B ankfullm äktige utvidgade räntefullm akterna för Finlands Banks direktion på obestäm d tid. R äntan på dagslån till bankerna kunde vid behov höjas till 40 procent, vilket innebar en straffränta på 80 procent. M ark n ad en lugn, m en valutareserven ö k ad e inte Regeringens åtgärder återställde lugnet, men förm ådde inte vända valutaflödet. Vid slutet av m ars uppgick Finlands B anks netto v alu tap o si tion (Finlands Banks valutareserv inkl. term ins position) till 31.2 m iljarder m ark. U n d er den första balansräkningsveckan i april sjönk den till 17.9 m iljarder m ark. A tt det rådde osäkerhet på m arknaden hela våren och som m aren visas av a tt valutareserven vid slutet av den tredje balans räkningsveckan i augusti fo rtfaran d e var m indre än före orosperioden i april. V alutareserven hölls uppe så gott som en b art m ed hjälp av statens k apitalim port. Inhem ska företag och b anker och utländska investerare m inskade sina fo rdringar i m ark. Efter krisen i april föll rä n to rn a endast obe tydligt. F ö r a tt m inska osäkerheten beslöt rege ringen a tt tidigarelägga behandlingen av budget propositionen fö r 1993. På m ark n ad en förekom oro bland an n at för a tt höstens löneförhandling a r skulle bli svåra. K om m unalvalen i o k to b er väntades fö r sin del öka de politiska spänningar na. O säkerheten i fö rväntningarna kom till synes fram för allt i sex m ånaders rä n to rn a, som nådde sin högsta nivå i juni-juli. E konom in tvivlade tydligt på valutakursens hållbarhet. O ron ökade också av a tt Finlands Banks valutareserv fort sättningsvis v ar relativt liten. F ö r a tt m inska osäkerheten om en tillräcklig valutareserv förhandlade F inlands B ank i b ö ijan av som m aren fram o m fattande avtal om stö d krediter med europeiska centralbanker. A vtalen offentliggjordes den 15 juli. D e tidsbundna avta len med T yskland och D an m ark ersattes nu med perm anenta, m era o m fattande, bilaterala avtal med cen tralb an k ern a i sam tliga E G -länder. Stödavtalen med N orges och Sveriges central b anker var alltjäm t i kraft. O ckså m ed central ban k ern a i Ö sterrike och Schweiz hade F inlands B ank avtalat om m otsvarande faciliteter. S töd n ätet om fattade således cen tralbankerna i sam t liga EG - och E ftaländer frånsett Island. M edde landet om avtalet lugnade m arknaden, och näs tan alla rän to r föll med om kring en procentenhet eller till 13.3 13.6 procent. N ågra dagar efter beskedet om stödkrediterna debatterades den ekonom isk-politiska linjen och stödet till bankerna i offentligheten. D etta fick om edelbara återverkningar på penning- och va lutam arknaden: rän to rn a steg på nytt och valu tautflödet tog fart. På de internationella m ark n ad ern a var läget också nervöst. D anm arks nej till M aastrichtfördraget vid folkom röstningen i ju n i och osäkerhe ten inför den franska folkom röstningen i septem ber gjorde läget på penning- och v alu tam ark n a derna instabilt under resten av som m aren. D en tyska centralbankens diskontohöjning i m itten av juli pressade upp rä n to rn a också i an d ra europeiska länder. Bakom svårigheterna i det europeiska valutasystem et (EM S) låg ett sedan m ånga år u p pdäm t tryck. F lera av de länder som d eltar i valutasam arbetet hade redan länge bedri vit en ekonom isk politik som inte var förenlig m ed valutakursm ålet. M arken tilläts flyta V alutautflödet tog åter fart m o t slutet av som m aren, trots a tt Finlands Bank lät a n b u d srä n tan stiga och också själv höjde den två gånger genom volym auktionsförfarande (om likviditetssystem et se s. 19). O säkerheten återspeglades också i m ark n ad srän to rn as utveckling: skillnaden m el lan tre m ånaders h elib orräntan och m otsvarande ecu ränta ökade i b ö ija n av augusti till fyra procentenheter. Till följd av valutaförsäljningen för a tt stödja m arkens värde försvagades F inlands B anks net tovalutaposition så a tt den vid slutet av augusti låg under 20 m iljarder m ark. Finlands Bank lyfte första gången stödkrediter av an d ra ce n tralb an ker, sam m anlagt 1.9 m iljarder m ark. På det sättet försökte Finlands IJank säkra penning politikens handlingsutrym m e och förh in d ra att tvivel om en tillräcklig valutalikviditet skulle fram kalla reaktioner p å m arknaden. M arkens kurs m ot ecun hölls stabil hela första veckan i septem ber. Fredagen den 4 septem ber v ar penningm arknaden nervös: rän to rn a fluk tuerade och skillnaderna m ellan köp- och sälj- k urserna ökade. En m ånads h elib o rrä n tan låg k var på över 18 procent och tre m ånaders h elib orräntan i närheten av 17 procent. O rsaker till oron var regeringens b u d g etp roposition som skulle offentliggöras på efterm iddagen, rän te uppgången i Sverige och stö rn in g ar p å an d ra internationella valu tam ark n ad er. F in lan d s B ank stödde m arken genom a tt sälja valuta. Finlands Bank beslöt lyfta ytterligare stö d k re diter, men avhöll sig från a n d ra å tg ä rd er i väntan på m arknadens reaktion p å bud g etp ro p o sitio nen och på kom m unikén från E G -ländernas m inisterm öte u n der veckoslutet. E G -län d ern a beslöt hålla fast vid de råd an d e v alu takurserna och stödja E M S -valutorna med alla till buds stående medel. B udgeten och nyheterna om E G -m ö tet fö r m ådde inte lugna m ark n ad en i F inland. R ä n to r na steg b ra n t p å m åndagen den 7 septem ber. F inlands B ank tillförde pen n in g m ark n ad en m era likviditet och stödde m arken genom a tt sälja valuta fö r n ära p å 5 m iljarder m ark, m en valutautflödet fortsatte. E n m ån a d srän tan steg till över 20 procent då den v ar som högst och trem ån ad ersrän tan nådde 17.3 procent. Inom de närm aste d ag arn a eller veckorna fanns det inga utsikter till en stabilisering av situationen. O ron väntades tv ärto m hålla i sig än d a fram till den fran sk a folkom röstningen. En ytterligare räntehöjning ansågs i d etta läge v ar ken kunna lugna m ark n ad en eller vän d a v alu ta flödet tillbaka till Finland. U n d er de råd ande förhållandena hade det varit osäkert och ku n n at stå sam hällsekonom in dy rt a tt fö rsvara m arkens externa värde med hjälp av utlän d sk a stödkredi ter. Finlands B ank beslöt i d etta läge a tt låta m arken flyta. Beslutet offentliggjordes på tisda gen den 8 septem ber k o rt innan m ark n ad en öppnade. F rån början av septem ber fram till beslutet att låta m arken flyta sålde F inlands B ank valuta för sam m anlagt 22 m iljarder m ark; av d etta 12 m iljarder m ark genom term in sk o n trak t. S töd krediter lyftes till ett belopp av to ta lt 10.6 m iljar der m ark. Finlands Banks valutaposition visade ett negativt netto på ca 8 m iljarder m ark. Den flytande m arken in n eb ar a tt penningpo litiken inte längre hade n åg o t u tta la t s.k. inter m ediärt mål; den fasta valutakursen hade gett klara ram ar fö r utform ningen av penningpoliti ken. Penningpolitikens slutliga m ål, en långsam och stabil prisutveckling, v ar dock o fö rän d rat. Finlands B ank m eddelade a tt det slutliga m ålet kvarstod, men offentliggjorde inte n åg o t nytt

12 interm ediärt mål. H ur det slutliga m ålet förverkligas följs i praktiken med hjälp av flera olika indikatorer, t.ex. penningm ängden, den m onetära basen och ränte- och valutakursutvecklingen. D e penningpolitiska medlen förblev oförändrade. Sparprogram m et i oktober lugnade m arknaden Efter att m arken började flyta försvagades dess värde med 11 13 procent och förblev rätt stabilt ända fram till årets slut. De inhemska företagen tog hem sina valutafordringar; d ä r em ot fortsatte de utländska investerarna att m inska sina m arkplaceringar. Valutareserven ökade dock långsam t när bankernas och företagens skulder och Finlands Banks stödkrediter betalades tillbaka. R äntorna vände nedåt i september, vilket till en del kunde tillskrivas räntenedgången i en del andra europeiska länder. I m itten av oktober, inför kom m unalvalet, presenterade regeringen sitt principbeslut om åtgärder under åren 1993 1995 för att förbättra jäm vikten i den offentliga ekonom in. Regeringens sparprogram lugnade m arknaden och skapade förutsättningar för en räntesänkning. Efter att sparprogam m et offentliggjorts sjönk de korta m arknadsräntorna om edelbart med ca 1V2 procentenheter och de långa med V2 procentenhet. Före årets slut hade de korta räntornas differens gentem ot ecuräntorna helt försvunnit. De långa räntorna föll dock i långsam m are takt och differensen m ot de utländska räntorna var fortfarande om kring 2 V2 procentenheter. D etta återspeglade ihållande inflationsförväntningar och således osäkerhet om m arkens fram tida värde. I slutet av novem ber ökade turbulensen på de internationella penning- och valutam arknaderna till följd av de störningar som hade orsakat Sveriges beslut att låta kronan flyta och som riktat sig även m ot en del andra m indre europeiska länders valutor. De inverkade dock inte näm nvärt på den finländska räntenivån eller på m arkens värde. Sedan hotet om generalstrejk i sam band med inkom stförhandlingarna hade avvärjts och avtalet var klart sjönk särskilt de långa räntorna ytterligare och m arken var stabil under resten av året. N edgången i de långa räntorna gjorde det möjligt att sänka också grundräntan. Finlands Banks grundränta sänktes med en procentenhet till 872 procent räknat från den 1 jan u ari 1993. Efter beslutet att låta m arken flyta köpte Finlands Bank valuta för att stärka valutareserven och för att betala tillbaka stödkrediter. Förstärkningen av valutareserven ansågs viktig dels med tanke på plötsliga valutakursrörelser, dels för att en tillräcklig valutareserv är en nödvändig, om än inte den enda förutsättningen för en återgång till fasta valutakurser. N ä r räntorna sjönk och valutareserven steg, band Finlands Bank rikligt med likviditet genom transaktioner med bankcertifikat. Finlands Banks bankcertifikatsskuld växte därför med ca 8 m iljarder m ark eller till 15 m iljarder m ark från början av septem ber till slutet av november. En del av likviditeten bands under årets sista m ånader i kassareservdepositioner. Kassareservskyldigheten höjdes stegvis under perioden oktoberdecember från 3.7 till 5.5 procent. R äntan på kassareservdepositionem a sänktes vid början av 1993 med en procentenhet. Kassareservdepositionerna uppgick vid årets slut till 13.1 m iljarder mark. Bankernas utlåning minskade Den allt djupare recessionen och det höga ränteläget däm pade allm änhetens skuldsättningsvilja under 1992. D essutom fick de tilltagande kreditförlusterna och de sjunkande förm ögenhetsvärdena bankerna att skärpa sina krav på säkerheter, vilket begränsade kredittillgången. Trots stödet till bankerna var kreditefterfrågan så låg att kreditstocken, som hade slutat växa redan året innan, klart började m inska under 1992. Bankernas utlåning i m ark sjönk med nästan 5 procent och krediterna i utländsk valuta med ca 10 procent. Försvagningen av m arken efter att kursen börjat flyta höjde valutakrediternas m arkbelopp så att det vid årets utgång uppgick till om kring 100 m iljarder m ark. A llm änhetens m arkdepositioner i bankerna m inskade med knappt en procent, m edan valutadepositionerna ökade. Skuldsättningen i m ark förändrades även till sin struktur. Endast den offentliga sektorn ökade sina dragningar av nya krediter 1992. Företagen, hushållen och finansinstituten lyfte nya krediter i betydligt mindre om fattning än året innan. Recessionen kom tydligt till synes i beloppet av företagens nya m arkkrediter; det m inskade med drygt 15 procent. Hushållens nya krediter gick ned med ca 20 procent. Såväl bostads- som konsum tionskrediter upptogs i m indre utsträckning än 1991. Parallellt med m arknadsräntorna steg m edelräntan på bankernas nyutlåning i m ark under årets lopp, om än räntorna också på nya krediter vände nedåt m ot slutet av året. I början av året gick m edelräntan på nya bostadskrediter upp betydligt långsam m are än räntorna på konsum tionskrediter. Företagens lönsam hetsproblem och skuldom struktureringar fick genomslag också på räntorna. M edelräntan på nya företagskrediter var under början av året i det närm aste oförändrad och om kring en procentenhet lägre än m edelräntan på hushållskrediter. Bankernas egna referensräntor, av vilka de viktigaste var Postbankens sam t A ndelsbankernas C entralbanks och andelsbanksgruppens prim räntor, följde m arknadsräntornas utveckling. M edelräntan på de krediter som var bundna till bankernas referensräntor steg under året med knappt 2 procentenheter. Kapitalmarknaden präglades av osäkerhet På aktiem arknaden rådde 1992 i det närm aste likadan stiltje som året innan, även om andrahandsm arknaden blev något livligare under årets sista kvartal. A ktiekurserna varierade kraftigt under året. De sjönk ända fram till hösten, men Bytesbalansens finansiering, M m k 1991 H an d elsb alan s... 4 974 A. B Y T E SB A L A N S... 26 696 B. K A P IT A L IM P O R T... 20 292 Lån (icke-om sättningsbara på andrahandsm arknaden)... 12 107 D irektinvesteringar... 5 300 Portföljinvesteringar (aktier och masskuldebrev), n e t t o... 38 375 Övriga k apitaltransaktio n er... 24 890 A.+B. V A LU TA R ESERVEN S F Ö R Ä N D R IN G... 6 404 Tilläggsuppgift: Statens kapitaltransaktioner, netto 22 839 vände uppåt sedan m arken börjat flyta. På aktiem arknaden arrangerades 1992 inte en enda emission fö r allm änheten. D en totala börsom sättningen steg beroende på att en del bank irfirm or började anm äla sina m asskuldebrevsaffärer på börsen. Som helhet betraktad var börsom sättningen betydligt större än 1991. A ktiviteten på kapitalm arknaden v ar fokuserad på m asskuldebrevsm arknaden. Lånebehovet drev upp statens och kom m unernas emissioner av m asskuldebrevslån i m ark. Staten lyfte m arklån för 13 m iljarder m ark och kom m unerna för knappt 3 m iljarder m ark. M asskuldebrevslånens likviditet förbättrades betydligt. Det nya prim a- ry dealer-systemet för statens s.k. referenslån (benchm arklån) bidrog till att fö rb ättra an d ra handsm arknaden och likviditeten för referenslånen (om prim ary dealer-system et se s. 19). Den höga räntan och den svaga investeringsverksam heten begränsade em issionerna av företagslån. Företagen gav u t nya m asskuldebrevslån för endast drygt 7 m iljarder m ark eller lika mycket som 1991. Bankernas och de övriga finansinstitutens em issioner av m asskuldebrevslån sjönk med om kring 40 procent och uppgick till ca 15 m iljarder m ark. Bankernas svårigheter ledde till att investerarnas intresse för deras långfristiga m asskuldebrevslån m inskade. 1992 1 11 III IV I IV 2 059 2 258 4 142 4 169 12 628 8 133 6 736 3 528 4 381 22 777 6 491 5 687 2 638 3 987 13 528 1 281 1 149 3 737 5 184 754 121 11 774 6 720 238 1 067 6 333 7 666 3 034 1 225 14 921 12 743 13 2 269 3 562 36 765 21 945 1 641 1 049 6 165 394 9 249 8 004 15 673 8 613 18 335 50 625

14 Den utländska skuldens struktur förändrades Finlands privata utländ sk a skuld steg 1991 till en i internationell jäm förelse m ycket hög nivå. S ta tens utlandsskuld var därem o t alltjäm t relativt liten. N ä r tillväxten i statsekonom ins finansie ringsbehov, som tog sin b ö rjan 1991, var fo rtsatt snabb und er 1992, steg nettofinansieringsbeho vet till över 70 m iljarder m ark. Av d etta finansie rades om kring tre fjärdedelar m ed utlän d sk a krediter. D å bankerna sam tidigt betalade tillba ka u tlän d sk a skulder, förän d rad es den utländska skuldens stru k tu r m ärk b art. Statens andel av den utländska nettoskulden växte från 29 till 48 procent. B ankernas utlän d sk a skuld m inskade med ca 25 m iljarder m ark. En delorsak till d etta v ar a tt tillgången till utländska krediter försvårades för ban k er och företag. D etta berodde i sin tu r på bankern as sänkta kreditvärdighet och på statens om fattan d e u tlän d sk a upplåning sam t på de övriga nordiska ländernas stora skuldsättning. B ankerna am o rterad e valutakrediter som de förm edlat till företagen fö r ca 12 m iljarder m ark, vilket m otsvarade beloppet av de fem års bulletlån, dvs. lån m ed en enda am ortering, som hade lyfts 1987. Beloppet av de v alu tak red iter som företagen lyfte direkt från u tlan d et blev därem o t i det närm aste o fö rän d rat. D e kortfristiga kredi terna i anslutning till utrikeshandeln ökade, m edan investeringarna i u tlan d et v ar lika stora som 1991. En an n an fö rän d rin g av den u tlän d sk a skul dens stru k tu r v ar a tt valutaskuldens andel ö k a de, m edan m arkskuldens andel m inskade. Störs ta delen av kapitalim p o rten skedde i form av portföljinvesteringar, dvs. värdepappersförsäljningar. D essa bestod till övervägande del av fö r säljningar till u tlan d et av statens skuldebrevs lån i u tlän d sk valuta. Statens m asskuldebrev i utländsk valuta såldes 1992 till u tlan d et för ett nettobelopp av ca 49 m iljarder m ark. Staten sålde m asslån i m ark till u tlan d et för endast 0.8 m iljarder m ark netto. Vid slutet av året uppgick utlännin g ars innehav av m asslån i m ark till allt som allt 15.7 m iljarder m ark, vilket v ar 4.4 m iljarder m ark m indre än vid föregående års skifte. U nd er 1992 exporterades betydande m ängder kapital n ä r b an k ern a säkrade sina valutaterm insförsäljningar. F öretagen köpte v alu ta av bankerna genom term in sk o n trak t fram fö r allt i början av april och från slutet av ju li till dess m arken började flyta. F rå n b ö rjan av augusti till 15 den 8 septem ber köpte inhem ska företag valuta av bankerna genom term inskontrakt till ett net tobelopp av 17.8 m iljarder m ark. Sam tidigt sål des m ark från utlandet genom term in sk o n trak t för nästan 9 m iljarder m ark. N ä r m arken flöt avvecklade företagen sina term ineringar u n der årets sista kvartal. De extrem t kraftiga kapitalrörelserna o rsak a de stora svängningar i Finlands B anks valu tare serv under året. F rå n den 9 septem ber till årets slut växte valutareserven med 3.9 m iljarder m ark. Vid årets slut fanns det fo rtfaran d e stöd krediter till ett belopp av 2.3 m iljarder m ark. V alutareserven var em ellertid 9.2 m iljarder m ark m indre än vid föregående årsskifte. K ap ita l im porten förslog således inte till a tt finansiera underskottet i bytesbalansen. en fortsättning på det långvariga valutapolitiska sam arbetet m ellan de nordiska centralbankerna. D et nya avtalet trädde i kraft den 1 ja n u a ri 1993 och gäller tills vidare. D et innebär en väsentlig utvidgning av det tidigare avtalet, som träd d e i kraft vid början av 1984. Enligt avtalet har cen tralbankerna i D anm ark, F inland, N orge och Sverige möjlighet a tt erhålla valutastöd på 2 000 m iljoner ecu och Islands centralbank på 200 m iljoner ecu. D e h a r skyldighet a tt ställa upp m ed stöd för 1 000 m iljoner ecu, dock för Islands centralbanks del 100 m iljoner ecu. Enligt avtalet skall de deltagande cen tralb an kerna ställa sig positiva till en eventuell begäran om valutastöd utöver dessa belopp. E tt villkor fö r valutastödet ä r a tt lån tag arlan d et före u t nyttjandet av kredit h a r vidtagit egna valuta- och penningpolitiska åtg ärd er för a tt stabilisera sin valutas värde. fö r a tt u p p rätth å lla SCAB:s likviditet och åter ställa förtroendet fö r dess verksam het. F inlands Bank var tvungen a tt åta sig uppgiften, eftersom Statens säkerhetsfond då än n u inte hade in rä t tats. Finlands B ank tecknade nya ak tier i SCAB fö r 2 m iljarder m ark och blev ägare till 52.91 procent av SCAB:s aktiekapital och överförde sam tidigt 12 m iljarder m ark p ro b lem fordringar från SCAB:s balansräkning till sina separata egendom sförvaltningsbolag. D essutom tecknade Scopulus Oy i april 1992 SCAB:s kapitalbevis till ett belopp av 1.5 m iljarder m ark. I m ars 1992 beslöt regeringen bevilja ban k ern a ett k ap ital stöd på sam m anlagt 8 m iljarder m ark. Staten in rä ttad e också en säkerhetsfond för a tt bistå de banker som råkat i svårigheter. Sedan m aj 1992 h a r Statens säkerhetsfond ansvarat för stödet till bankerna. M yn t lagen ändrades Bankerna fic k stöd Beslutet att låta m arken flyta väckte diskussion om tolkningen av m yntlagens a n d ra paragraf. Enligt m yntlagen hade F inlands B ank rä tt a tt tillfälligt avvika från gränserna fö r variationsintervallet, om en allvarlig störning inträffade på valutam arknaden. F ö r a tt precisera d etta ä n d ra des m yntlagen den 13 novem ber så a tt statsråd et på fram ställning av Finlands Bank kan bibehålla denna rä tt såsom gällande tills vidare. S tatsrådet kan också återkalla Finlands B ank rätt a tt avvi ka från gränserna för variationsintervallet, om läget på penning- och valu tam ark n ad en det m edger. In nan beslut fattas skall statsråd et dock begära utlåtande av F inlands Bank i saken. Finlands Bank skall göra fram ställning till stats rådet om nya gränser fö r variationsintervallet eller börja iak tta de gränser som senast fast ställts. D et var under höstens lopp inte m öjligt a tt på nytt fixera m arkens värde. F ö r d etta hade det krävts att några orostecken inte fanns i sikte och a tt valutareserven hade n å tt en sådan nivå a tt det var möjligt a tt försvara en fast valutakurs. Fixe ringen av m arken försvårades också av den fo rtsa tta osäkerheten i E uropa. D e nordiska centralbankerna förnyade sitt avtal om valutastöd De nordiska centralbankerna beslöt före årsskif tet a tt revidera sitt inbördes avtal om kortsiktigt valutastöd. U ppdateringen av avtalet utgjorde F in an sm ark n ad en Bankernas lönsamhet försvagades A llm änhetens tilltagande skuldskötselproblem återspeglades i b ankernas verksam het på m ånga sätt un d er 1992. Beloppet oreglerade fo rdringar och andra n o llräntefordringar sam t b an kgarantifordringar, som vid slutet av 1991 hade u p p g ått till ca 40 m iljarder m ark, nära nog fördubblades 1992 utan b o k förda kreditförluster. Dessa p roblem fordringar belastade b ankernas rä n teb i drag. A tt antalet företagskonkurser ökade syntes direkt i en uppgång i bankernas kreditförluster. B ankerna bokförde 1992 kreditförluster till ett sam m anlagt belopp av drygt 21 m iljarder m ark. D en b ran ta nedgången i säkerheternas värde förvärrade läget ytterligare. Tillväxten i de oreglerade fordringarna och de höga k o stnaderna fö r m edelsanskaffningen led de till a tt bankernas n etto rän tein k o m ster m ins kade med närm are en tredjedel jä m fö rt med året innan. D en lam a värdepappershandeln reduce rade dessutom b an kernas övriga inkom ster. In kom stbortfallet h ar inte k u n n at kom penseras genom nedskärning av bankernas verksam hets kostnader. U n d er de två senaste åren h a r F inlands B ank och regeringen på flera sätt försökt säkerställa banksystem ets stabilitet och b ankernas utlåningsm öjligheter. D en första åtgärden i detta syfte var F inlands Banks övertagande av S p ar bankernas C entral-a ktie-b ank i septem ber 1991 R edan i början av 1992 stod det klart a tt ban kernas förluster skulle växa k ä n n b a rt under året och a tt deras soliditet skulle försvagas be tydligt. Om en banks soliditet sjunker till en nivå n ära m inim igränsen enligt depositionsbankslagen, försäm ras bankens kreditvärdighet och k ostn ad ern a för m edelsanskaffningen stiger. F ö r a tt uppfylla soliditetskravet m åste banken a n tingen m inska nettobeloppet av sina fo rdringar eller av sina förbindelser u ta n fö r b alansräkning en eller skaffa nytt eget kapital på m arknaden. En nedgång i b ankernas kreditgivning skulle åter däm pa den ekonom iska aktiviteten ytterligare. F ö r a tt avvärja en sådan s.k. kreditkris tillsat te statsrådet i jan u ari en arbetsgrupp, som fick till uppgift a tt kom m a m ed förslag fö r a tt trygga och fö rb ä ttra fö ru tsättn in g arn a fö r ban k v erk sam heten. Till ordfö ran d e i arbetsgruppen kalla des b a n k d irek tö r Sirkka H äm äläinen från F in lands Bank. A rbetsgruppen offentliggjorde i m ars ett åtg ärdspaket med syfte a tt fö rb ä ttra bankernas verksam hetsförutsättningar. N y tt k apital till n ästan alla b an k er F ö r a tt stärka bankernas soliditet erbjöd sig staten att göra en kapitalinvestering i b a n k ern a p å to ta lt 8 m iljarder m ark. Sam tliga b an k er hade oberoende av soliditet lika rä tt a tt få en andel av kapitalinvesteringen. A ndelen bestäm des i rela tion till bankens riskvägda fordringar.

16 17 B ankerna skulle före två alternativa tid p u n k ter m eddela om de accepterade stödet. Innan den första tidsfristen gick ut i m itten av augusti hade 4 affärsb an k er och 53 sp arb an k er ansökt om stöd för sam m anlagt 4.6 m iljarder m ark. Före utgången av den an d ra tidsfristen i decem ber hade 2 affärsbanker, 14 sp arb an k er och 57 andelsbanker ansökt om sam m anlagt 3.3 m iljar der m ark av kapitalinvesteringen. Statens kapitalinvestering hänförs till b a n kens prim ära egna kapital. O m banken h ar utdelningsbara vinstm edel, skall den betala av kastning på kapitalinvesteringen. A vkastningen m o tsv arar till en b örjan statens egna refinansieringskostnader, m en ök ar senare stegvis. Staten h ar m öjlighet a tt konvertera kapitalinvestering en till rö stberättigade aktier i banken, om b a n ken inte b etalar rän ta u n d er tre å r eller om bankens soliditet sjunker u n d er m inim ikravet i lagen. B anken kan an vända statens kapitalinveste ring till a tt täck a förluster tillsam m ans med aktiekapitalet först efter a tt det fria egna k a p ita let och reservfonden använts. Vid k o nkurs h ar statens kapitalinvestering säm re fö reträd esrätt än bankens övriga skulder, men b ättre fö re trä desrätt än bankens aktier. B anken får dela ut dividend endast om den h ar tillräckliga tillgång a r till detta efter a tt den betalt full rä n ta på statens investering. D e g ru n d rän teb u n d n a låne- och depositionsrä n to m a änd rad es osym m etriskt I stödpaketet till b an k ern a ingick också en höj ning av Finlands Banks g ru n d rän ta m ed en procentenhet till 9.5 procent räk n at från början av maj. F inlands Bank förutsatte dock a tt b a n kerna höjde rä n to rn a endast på g ru n d rä n te bundna lågräntekrediter. I sam band med g ru n d räntehöjningen förutsattes uttryckligen a tt höj ningen inte gällde lån som redan hade en rän ta på 12 procent eller m era. L ån erän to r som låg mellan 11 och 12 procent fick höjas till högst 12 procent. A vsikten var a tt m inska räntedifferensen m el lan m arknads- och g ru n d rän teb u n d n a lån. T ro ts att m a rk n a d srä n to rn a stigit väsentligt h a r g ru n d rän tan varit så gott som o fö rän d rad i flera år. D etta h a r lett till a lt de flesta g ru n d rä n te bundna krediter h a r en m ycket låg rä n ta jä m fört med krediter som beviljats u nder de senaste åren. Till de lån som blev dyrare till följd av grundräntehöjningen hörde en sto r del av räntestödslånen. Staten åtog sig a tt svara för 50 procent av tilläggsräntan på de viktigaste räntestödslånen. Staten beslöt också bevilja en statsgaranti på 50 procent för de existerande räntestöds- och tak rän tek red iter som inte tidigare hade statsgaranti. På det sättet frigjordes kapital i bankerna för annan utlåning. G rundräntehöjningen var avsedd a tt vidga bankernas krym pande räntem arginaler. Den ökade kanaliseringen av depositioner till h ö g rän tekonton hade gjort bankernas m edelsanskaff ning i m ark dyrare. N ä r g ru n d rän tan höjdes ansågs det ytterst angeläget a tt k o stn ad ern a för b an kernas m edelsanskaffning inte sam tidigt steg. R ä n to rn a på skattefria depositioner bi behölls därfö r oförändrade genom än d rin g av lagen om sk attelättn ad er för depositioner och obligationer och lagen om skatt på inkom st och förm ögenhet. Den högsta skattefria rän ta n på dagligkonton blev enligt lagen 4.5 procent och oberoende av g rundräntan. M axim iräntan på skattefria 24 m ånaders de positioner sänktes till två procentenheter u n der grundräntan, då den tidigare legat en p ro cen t enhet under gru n d rän tan. D e övre gränserna för skattefria d ep o sitio n srän to r ändrades således inte trots att g ru n d rä n tan steg. Sam tidigt fö r längdes giltighetstiden för lagen om sk a ttelättn a der för depositioner och obligationer m ed ett år till slutet av 1993. Lagen om sk attelättn ad er för depositioner och obligationer ändrades på nytt i o k to b e r så att bankerna fick m öjlighet att erbjuda 36 m å n a ders skattefria depositioner fram till slutet av 1993 till en rän ta som var högst g ru n d rän ta n m inus en procentenhet. Sam tidigt förlängdes m öjligheten att göra skattefria 24 m ånaders depositioner fram till slutet av 1994. R än ta n p å k assareservdepositionerna än d rad es F ö r a tt stärk a bankernas lönsam het beslöt riks dagens bankfullm äktige höja rän tan på b a n k er nas kassareservdepositioner med en procenten het räk n at från början av april. E fter höjningen uppgick rän tan till ire m ånaders h elib orräntan m inus två procentenheter, dock m inst till 8 procent. I decem ber fattades beslut om en sän k ning av rä n tan på kassareservdepositionerna. F rån b ö ijan av 1993 är rän ta n tre procentenheter lägre än tre m ånaders h eliborräntan, dock m inst 8 procent. S tatens säkerhetsfond in rättad es D en arbetsgrupp som undersökt m öjligheter na a tt fö rb ättra bankernas verksam hetsförutsättn in g ar rekom m enderade att statens säker hetsfond, som var un d er planering, skulle in rät tas om edelbart. Lagen om statens säkerhetsfond trädde i kraft i april, och fonden inledde sin verksam het i början av m aj. Sam tidigt höjdes m inim ibeloppet av bankernas egna säkerhets fonders garantiavgift m ärkbart. I Statens säkerhetsfonds direktion ingår re presentanter från finansm inisteriet, bankinspek tionen, Finlands Bank och de b anker som h ö r till fonden. Beslut om fondens stö d åtg ä rd er fattas av en inom direktionen tillsatt sektion, till vilken h ö r representanter för finansm inisteriet, b an k in spektionen och Finlands Bank. D e praktiska uppgifterna sköts av en om budsm an som bisyss la. Statens säkerhetsfond kan anlita anställda vid b ankinspektionen och Finlands B ank för sina uppgifter. Säkerhetsfonden har till uppgift a tt trygga stabiliteten i depositionsbankernas verksam het och deponenternas tillgodohavanden. R egering en bekräftade i sitt ställningstagande den 6 augusti 1992 a tt statsm akten säkerställer stabili teten i banksystem et uttryckligen via säkerhets fonden. Säkerhetsfonden h ar rätt a tt bevilja b an k er nas egna säkerhetsfonder stödlån och borgen. D en kan också stödja en ban k direkt genom att teckna aktier och andelar i banken. D en kan vidare ställa borgen för bankens lån och bevilja banken an n at finansiellt stöd. Beloppet av de lån som fonden beviljar får tillsam m ans med fon dens övriga finansieringsstöd och borgensförbin delser uppgå till högst 20 m iljarder m ark. S äkerhetsfonden kan bevilja stöd endast om det ä r nödvändigt fö r a tt trygga stabiliteten i banksystem et eller tillgodohavandena för en en skild banks deponenter. Stödet kan vara förenat med mycket stränga villkor. Villkoren för b an k stödet avgörs från fall till fall, men besluten får inte stå i strid med de centrala principer för stö d åtgärderna som Statens säkerhetsfonds fö r valtningsråd godkände i oktober. En redogörelse för principerna ingår i Statens säkerhetsfonds verksam hetsberättelse. De centrala principerna skall utgöra riktlinjer för sektionen inom direktionen och de ä r därfö r inte nödvändigtvis helt täckande eller m otsägel sefria. D e skall ockå bidra till att göra stö d p ro gram m en enhetliga och neutrala. 3 330089V Lagen om statens säkerhetsfond föreslogs bli ändrad Behovet a tt u tö k a Statens säkerhetsfonds lånefullm akter och vissa problem i sam band med fondens prak tisk a beslutsfattande ledde till a tt en proposition m ed förslag till ändring av lagen om statens säkerhetsfond överläm nades till riks dagen i början av jan u ari 1993. I propositionen föreslogs vissa adm inistrativa och tekniska fö rän d rin g ar i Statens säkerhets fonds ställning och medel. B land a n n a t skulle bankinspektionens och Finlands Banks repre sen tanter inte längre vara i lag föreskrivna repre sen tanter i fondens direktion. F ondens fullm ak ter a tt bevilja stöd föreslogs bli höjda från 20 m iljarder m ark till 50 m iljarder m ark. R iksdagen godkände dock inte a tt lagen, som skall stiftas i grundlagsordning, stiftades i b råd sk an d e ordning. Regeringen föreslog d ärfö r a tt finansieringen av ban k stö d et skulle ske via en tilläggsbudget. Sam tidigt bereddes en separat proposition om om organisering av Statens sä kerhetsfonds förvaltning. Statens säkerhetsfonds stödåtgärder SCA B överfördes från F inlands Bank till S tatens säkerhetsfond F inlands B anks åtg ä rd e r för a tt sanera SCAB efter övertagandet den 19 septem ber 1991 skulle ha hö rt till Statens säkerhetsfonds ansv arso m rå de, om säkerhetsfonden då hade funnits. R iksda gens bankfullm äktige godkände i juni 1992 en tran sak tio n, genom vilken Finlands Banks helägda bolag Scopulus Oy sålde sitt aktieinnehav i SCAB m ed det nom inella v ärdet 2 m iljarder m ark och SCAB.s kapitalbevis med det nom inel la värdet 1.5 m iljarder m ark för sam m anlagt 1.5 m iljarder m ark till Statens säkerhetsfond. I slutet av året beviljade Statens säkerhetsfond SCAB ett kapitalstöd på 1.5 m iljarder m ark. Ö verföringen av SCAB från Finlands B ank till säkerhetsfon den m arkerade den nya ansvarsfördelningen i och med in rättan d et av säkerhetsfonden. O p erationerna för a tt klara SCAB u r krisen h ar orsak at F inlands Bank kapitalförluster på sam m anlagt 4.3 m iljarder m ark. Av detta b o k fördes 2.6 m iljarder m ark som förlust 1991 och 1.7 m iljarder m ark aktiverades i b alansräkning en fö r 1992 för a tt avskrivas senare. D et b eräk nade beloppet hittills uteblivna rän tein täk ter