Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft Utvecklingen av pensionärernas plånbok 2016 och i ett tiosperspektiv
Innehåll gentemot löntagarna... 3 Pensionärernas beskattning... 8 Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... 10 Utvecklingen av en genomsnittlig sinkomst efter skatt.... 11 Utvecklingen av en hög s inkomst efter skatt...13 Utvecklingen av en låg sinkomst efter skatt...15 Den uteblivna skattesänkningen 2015...17 Skattebetalarna anser... 18
Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna Nästa väntas pensionen för en medelinkomstpensionär öka med 3 procent och lönerna med 2,5 procent i löpande priser. Pensio närens nettoinkomst ökar med 2,7 procent och med 2,5 procent för löntagaren. Sedan valet hösten 2014 ökar pensionerna med 3,8 procent och lönerna med 4,7 procent. De senaste 10 en har pensionerna tappat nära en femtedel i värde i förhållande till lönerna. I löpande priser har lönerna ökat med 34 procent och pensionerna med 12 procent. Sett till dagens penningvärde har dock pensionerna legat still, en knapp ökning med 0,1 procent, samtidigt som lönerna ökat med 20 procent. Räknat utifrån en pensionär som är medelinkomsttagare 1 (15 800 kr/ 2006). De förhöjda grundavdragen, från och med 2009, i fem steg för pensionärerna har resulterat i sänkta skatter sedan 2006. Detta bidrar till att pensionärerna i va exempel f en ökning av sin nettoinkomst (pension efter skatt) med 20 procent sedan 2006, i löpande priser. Och med 8 procent inflationsjusterat. Motsvarande för en löntagare är att nettoinkomsten ökat med 46 procent i löpande priser och med hänsyn till inflationen har den ökat med 30 procent för löntagaren. En snabbare inkomstutveckling har tillsammans med jobbskatteavdrag bidragit till att löntagarnas nettoinkomst utvecklats mer fördelaktigt än pensionärernas. Den så kallade bromsen i pensionssystemet har dessutom hållit tillbaka pensionerna under perioden samtidigt som förhöjda grundavdrag (sänkt skatt) verkat i positiv riktning. 2016 blir emellertid ett mer gynnsamt för de flesta pensionärer. Att pensionerna utvecklas långsammare än lönerna beror till stor del på den så kallade tillväxtnormen 2 i pensionssystemet som innebär att pensionerna räknas upp med inkomstindex minus 1,6 procentenheter under goda. Men det beror också på att balanseringen i systemet, bromsen, slagit till och sänkt pensionerna tre gånger (2010, 2011 och 2014). Pensionssystemets grundtanke är att det ska vara hållbart över tid och generationer. En form av balansering av systemet är dock viktig för systemets hållbarhet och för att långsiktigt kunna finansiera pensionsutbetalningar. Höjd inkomstpension 2016 Pensionerna har stärkts sedan 2014 då bromsen slog till och sänkte inkomst- och tilläggspensionen med 2,7 procent. 2015 ökade den med 0,9 procent och 2016 väntas en ökning med 4,2 procent. Den stora höjningen 2016 sker mycket tack vare en högre sysselsättning 2014 jämfört med 2013. Detta då inkomstpensionernas utveckling framförallt beror på hur många som jobbar och deras inkomster. Höjningen 2016 bidrar till att pensionernas reala utveckling 2016 hamnar på en oförändrad nivå jämfört med 2006, vilket är en förbättring jämfört med 2014 då de minskade med 3 procent jämfört med 2006. 1) Medelinkomsttagaren befinner sig i mitten av inkomstfördelningen (p50-p50) för åldersgruppen (SCB:s inkomstfördelning). Därefter ser vi till medelinkomsten i detta inkomstintervall. 15 800 kronor i vt exempel överensstämmer väl med snittet för perioden med hänsyn till följsamhetsindexeringen baserat på snittinkomsten 15 000 kronor 2006. Vt exempel: 75% inkomstpension och 25% tjänstepension vilket medför att ökningstakten är beroende av de olika pensionslagens andelar. 2) Avdraget på 1,6 procent från inkomstindex görs på grund av att man vid beräkningen av en individs första pensionsutbetalning tar hänsyn till en tänkt framtida tillväxt på 1,6 procent. 3
men något minskade garanti- och tjänstepensioner Garantipensionen, som bestäms av prisbasbeloppet (liksom de flesta tjänstepensioner), ökade med 0,2 procent 2015 och sänks 2016 med 0,4 procent. Det gör att regeringens avskaffande av skatteskillnaden för dem med de allra lägsta pensionsinkomsterna blir extra viktig. Den bidrar också till att pensionären med låg pension i vt exempel (som inte har garantipension) f en större ökning av nettoinkomsten än genomsnittspensionären nästa. Detta då pensionären i va exempel med låg pension har en lägre andel tjänstepension än dem med medel och hög pension. Sammanfattning, tre inkomstexempel: 2016 f genomsnittspensionären en något bättre inkomstutveckling än löntagaren i förhållande till 2015. Det gäller både utvecklingen av pensionen och nettoinkomsten. Det beror helt på en stark utveckling av pensionen 2016 då denna pensionsinkomst enbart f sänkt skatt med nära en hundralapp. Löntagaren uppvisar dock en något starkare utveckling än pensionärerna sedan 2014 när 2015 läggs till. Under de senaste tio en har inkomstutvecklingen för dem med arbete varit väldigt bra. Lönerna har ökat med cirka 20 procent i reala termer medan pensionerna legat relativt stilla. Rensar vi även nettoinkomsten från inflation ser vi en ökning av köpkraften med 8 procent för genomsnittspensionären och med 30 procent för löntagaren sedan 2006. Genomsnittlig pensionsinkomst (tab. 1) 2016 väntas medelinkomstpensionärerna få en lite bättre inkomstutveckling än löntagarna jämfört med 2015. Det beror framförallt på att inkomstpensionen väntas öka med 4,2 procent under 2016 vilket är en högre ökningstakt än lönerna, 2,5 procent. Samtidigt har pensionären i vt exempel en fjärdedel av pensionen i form av tjänstepension, vilken i sin tur väntas minska med 0,4 procent. Det ger sammantaget en något lägre ökningstakt än inkomstpensionen. 2016 sänks skatten för pensioner upp till 20 000 kronor för denna storlek på pension handlar det om en knapp hundralapp på sbasis. I förhållande till 2014 innebär utvecklingen 2015 2016 att löntagarna sammantaget f en såväl starkare inkomstutveckling som bättre ökning av nettoinkomsten än pensionären. Under perioden 2007 2016 har löntagaren fått totalt 242 600 kronor mer efter skatt att röra sig med (i löpande priser) än pensionären. Pensionärens inkomst har ökat med cirka 12 procent i löpande priser jämfört med 34 procent för löntagaren. Motsvarande för nettoinkomsten är 20 procent för pensionären och 46 procent för löntagaren. Rensat för inflation ligger pensionen i stort sett på en oförändrad nivå sedan 2006 och ökar med 20 procent för löntagaren. Nettoinkomsten har samtidigt ökat med cirka 8 procent för pensionären och med 30 procent för löntagaren. Regeringens vallöfte att avskaffa skillnaden i skatt mellan pension och arbetsinkomst var tänkt att ske i tre steg med start 2015 (se vidare sid 8). 2016 sänks nu skatten för pensionärer enligt det första steget. Hur hade pensionären i vt exempel påverkats om steg 1 och steg 2 genomförts som planerat? För pensionären i detta exempel hade det inneburit cirka 350 kronor mer i plånboken 2015 samt cirka 100 kronor mer 2016 (steg 2 hade påverkat 2016 på samma vis som det första steget nu gör). Totalt har denna pensionärs plånbok gått miste om drygt 300 kronor på grund av förseningen. Hög pensionsinkomst (tab. 2) 2016 väntas löntagarna få en lite bättre inkomstutveckling än pensionärerna jämfört med 2015. Detta då pensionären i vt exempel har 50 procent inkomstpension som väntas öka med 4,2 procent och 50 procent tjänstepension som samtidigt väntas minska med 0,4 procent. Pensionärerna i detta inkomstintervall f inte sänkt skatt under 2016. Sedan 2014 uppvisar dock löntagarna nästan den dubbla ökningstakten av sin inkomst och 4
netto inkomst, 2015 2016, jämfört med pensionären. Under perioden 2007 2016 har löntagaren fått totalt 409 300 kronor mer efter skatt att röra sig med (i löpande priser). Pensionen har ökat med cirka 12 procent i löpande priser jämfört med 34 procent för löntagaren. Motsvarande för nettoinkomsten är 19 procent för pensionären och 46 procent för löntagaren. Rensat för inflation ligger pensionen kvar på en i stort oförändrad nivå sedan 2006 jämfört med en ökning med 20 procent för löntagaren. Nettoinkomsten har samtidigt ökat med cirka 7 procent för pensionären och med cirka 31 procent för löntagaren. Regeringens vallöfte att avskaffa skillnaden i skatt mellan pension och arbetsinkomst var tänkt att ske i tre steg med start 2015 (se vidare sid 8). 2016 sänks nu skatten för pensionärer enligt det första steget. Hur hade pensionären i vt exempel påverkats om steg 1 och steg 2 genomförts som planerat? Oförändrat utfall i plånboken. Pensionärerna med pension över 20 000 kronor påverkas inte av regeringens skattesänkningar för pensionärer i de två första stegen. Låg pensionsinkomst (tab. 3) 2016 väntas pensionerna utvecklas starkare än lönerna även i detta inkomstintervall. Det gäller särskilt pensionärens nettoinkomst som gynnas av både en starkare pensionsutveckling och att pensionären f en betydande skattesänkning Tabell 1. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och en löntagare vid en inkomst på 15 800 kronor 2006. (Löpande priser, kronor) År Pension, Lön, Skillnad i nettoinkomst: för pensionären, 2006 15 800 136 608 15 800 136 608 2014 17 004 158 331 20 211 190 053 31 722 2015 17 126 159 472 20 639 193 852 34 380 2016* 17 642 163 836 21 159 198 707 34 871 2007 2016 1 524 537 1 767 162 242 625 2015 2016 Förändring löp. priser 3,0% 2,7% 2,5% 2,5% Förändring fasta priser 2,0% 1,7% 1,5% 1,5% 2014 2016 Förändring löp. priser 3,8% 3,5% 4,7% 4,6% Förändring fasta priser 2,6% 2,4% 3,6% 3,4% 2006 2016 Förändring löp. priser 11,7% 19,9% 33,9% 45,5% Förändring fasta priser 0,1% 7,5% 20,1% 30,4% * 2016 baseras på såväl fastlagda index som påverkar pensionen och löneutvecklingen. Därtill utg vi från 2015 s skattetabell 32 i kombination med regeringens budgetproposition 2016 över föreslagna skattesänkningar för pensionärerna. Den reala utvecklingen 2015 2016 baseras på Konjunkturinstitutets prognos (aug) om en inflation på 0,1 procent 2015 och 1 procent 2016. 5
med 3 100 kronor vilket leder till drygt 200 kronor lägre skatt på sbasis jämfört med en yrkesaktiv med samma inkomst. Den lägre andelen tjänstepension (15 procent) som minskar något gör att det positiva inslaget från inkomstpensionen blir starkare än för de andra pensionsexemplen. Hade pensionären i vt exempel med låg pensionsinkomst i stället haft full garantipension hade pensionsinkomsten i löpande priser minskat med 0,4 procent vilket visar på betydelsen av skattesänkningen för dem med lägst pensioner. Tittar vi enbart på utvecklingen sedan 2014 utvecklas lönen något snabbare än pensionerna medan pensionärernas nettoinkomst utvecklas starkare till följd av skattesänkningen 2016. Den förbättrade utvecklingen 2016 för pensionären gör att denne knappar in på löntagaren. Under perioden 2007 2016 har löntagaren fått totalt 149 000 kronor mer efter skatt att röra sig med (i löpande priser). Pensionärens inkomst har ökat med cirka 12 procent i löpande priser jämfört med 34 procent för löntagaren. Motsvarande för nettoinkomsten är 24 procent för pensionären och 45 procent för löntagaren. Rensat från inflation ligger pensionen på en i stort oförändrad nivå sedan 2006 jämfört med en ökning på 20 procent för löntagaren. Nettoinkomsten har samtidigt ökat med cirka 11 procent för pensionären och med cirka 30 procent för löntagaren. Regeringens vallöfte att avskaffa skillnaden i skatt mellan pension och arbetsinkomst var tänkt att ske i tre steg med start 2015 (se vidare sid 8). 2016 sänks nu skatten för pensionärer enligt det första steget. Hur hade pensionären i vt exempel påverkats om steg 1 och steg 2 genomförts som planerat? Då hade hela skatteskillnaden gentemot löntagaren med samma inkomst försvunnit 2015 och 2016. Totalt hade skatten för denna pensionär sänkts med cirka 6 200 kronor 2015 Tabell 2. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och en löntagare vid en inkomst på 29 150 kronor 2006. (Löpande priser, kronor) År Pension, Lön, Skillnad i nettoinkomst: för pensionären, 2006 29 150 234 876 29 150 234 876 2014 31 782 274 344 37 288 330 487 56 143 2015 31 953 275 628 38 078 336 928 61 300 2016* 32 544 280 226 39 037 342 192 61 966 2007 2016 2 641 214 3 050 531 409 317 2015 2016 Förändring löp. priser 1,8% 1,7% 2,5% 1,6% Förändring fasta priser 0,8% 0,7% 1,5% 0,6% 2014 2016 Förändring löp. priser 2,4% 2,1% 4,7% 3,5% Förändring fasta priser 1,3% 1,0% 3,6% 2,4% 2006 2016 Förändring löp. priser 11,6% 19,3% 33,9% 45,7% Förändring fasta priser 0,1% 7,0% 20,1% 30,6% * Se under tabell 1. 6
2016. Pensionären hade dessutom fått betala totalt 650 kronor lägre skatt än en yrkesaktiv med samma inkomst. Totalt har denna pensionär gått miste om cirka 3 100 kronor i plånboken på grund av förseningen. Skillnader mellan inkomstgrupperna Skillnaderna när det gäller förändringarna mellan de tre inkomstgrupperna i va exempel är i tiosperspektivet relativt liten, särskilt mellan medel- och höginkomstexemplen. Dock bidrar den betydande skattesänkningen 2016 för pensionären med låg pension till att nettoinkomsten f en större procentuell ökning än i de övriga exemplen. I ett kortare perspektiv, 2016 i jämförelse med 2015, blir skillnaderna mellan grupperna dock spretigare eftersom exemplen har olika andelar av inkomstpension och tjänstepension som utvecklas olika 2016. Genomslaget blir därmed större när förändringen enbart belyses mellan två enskilda. I tiosperspektivet jämnas dessa svängningar ut. Eftersom inkomstpensionen 2016 väntas öka med 4,2 procent och tjänstepensionen (och garantipensionen) minska med 0,4 procent gynnas pensionären med låg inkomst. Detta då den i va exempel har 85 procent inkomstpension och resterande del tjänstepension vilket kan jämföras med 75 25 procent för medelpensionären och 50 50 procent för pensionären med hör pension i va exempel. Därtill f pensionären med låg pension en betydande skattesänkning i relation till sin totala pension nästa som påverkar nettoinkomsten positivt. Skillnaderna i nettoinkomst för löntagarna i de tre exemplen varierar lite trots samma löneutveckling. Det förklaras av att skatten på den nya sinkomsten procentuellt ökat något mer än slönens ökning. Tabell 3. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och en löntagare vid en inkomst på 9 200 kronor 2006. (Löpande priser, kronor) År Pension, Lön, Skillnad i nettoinkomst: för pensionären, 2006 9 200 84 864 9 200 84 864 0 2014 9 849 98 454 11 768 118 359 19 905 2015 9 927 99 100 12 018 120 358 21 258 2016* 10 273 105 331 12 320 122 956 17 625 2007 2016 949 273 1 098 311 149 038 2015 2016 Förändring löp. priser 3,5% 6,3% 2,5% 2,2% Förändring fasta priser 2,5% 5,2% 1,5% 1,1% 2014 2016 Förändring löp. priser 4,3% 7,0% 4,7% 3,9% Förändring fasta priser 3,2% 5,8% 3,6% 2,8% 2006 2016 Förändring löp. priser 11,7% 24,1% 33,9% 44,9% Förändring fasta priser 0,1% 11,3% 20,1% 29,9% * Se under tabell 1. 7
Pensionärernas beskattning Före 2007 beskattades inkomst av pension och inkomst av förvärvsarbete lika. Denna likformighet var rimlig då pensionens olika delar bör betraktas som uppskjuten lön, det gäller särskilt tjänstepensionen. Införandet av det första jobbskatteavdraget 2007 som syftade till att göra det mer lönsamt att arbeta skapade dock en situation där likformigheten i skatteuttaget upphörde. Totalt har fem jobbskatteavdrag införts. Även skatten för pensionärer har reducerats i flera steg, genom förhöjda grundavdrag (16,5 miljarder kronor). Löntagaren har, förutom en lägre beskattning genom jobbskatteavdraget, en snabbare löneutveckling. Pensionärerna har generellt en långsammare pensionsutveckling och den så kallade bromsen i pensionssystemet har slagit till 2010, 2011 och 2014 och hållit tillbaka pensionerna. Pensionerna har sålunda halkat efter under en lång tid och därför har de senaste ens skattesänkningar, genom förhöjda grundavdrag för pensionärerna, varit viktiga. För att belysa pensionärernas ekonomiska situation inför 2016 och hur den högre skatten på pension påverkar tittar vi på hur pensionärernas köpkraft utvecklas jämfört med löntagarna när hänsyn tas både till skillnaden i inkomstutveckling och skatt. Det gör vi genom att visa förändringen av nettoinkomsten (inkomst efter skatt), givet samma storlek på pension och lön 2006 jämfört med 2016 men också utvecklingen sedan regeringsskiftet 2014 och mellan 2015 2016. Vi belyser även kort hur utfallet skulle ha varit om regeringen påbörjat avskaffandet av skatteskillnaden med steg 1 2015 och steg 2 2016. Samtliga beräkningar sker utifrån olika inkomstlägen låg pension, genomsnittlig pension och hög pension. Socialdemokraternas vallöfte att avskaffa skillnaden i skatt mellan pension och lön Socialdemokraternas vallöfte att avskaffa skatteskillnaden mellan pension- och arbetsinkomst, var tänkt att ske i tre steg från och med 2015. Det första steget skulle omfatta alla med full garantipension och sänka skatten med totalt 1,8 miljarder kronor med start 2015. Steg 2 skulle ske 2016 och omfatta pension upp till 12 000 kronor i en och sänka skatten med 2,2 miljarder kronor. Det sista, och tredje steget, att avskaffa hela skatteskillnaden för alla pensionärer, skulle tas när regeringens ambitiösa mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 nås, kosta cirka 11 miljarder ytterligare 3. Regeringen beräknar att ett avskaffande av skatte skillnaden, som ofta kallas för pensionärsskatten, totalt kostar 15 miljarder kronor att genomföra. Oviss tidsplan för ett avskaffande av skatteskillnaden Efter valet 2014 misslyckades regeringen att säkra en riksdagsmajoritet och Alliansens budget för 2015 fick majoritet. Det innebar bland annat att steg 1 senarelagts till 2016. Skatteskillnaden på lön och pension ska nästa avskaffas helt för inkomster upp till 120 000 kronor per (10 000 kronor i en) genom förstärkt grundavdrag. Grundavdraget förstärks även, men med annan beräkningsgrund, 4 för pensioner upp till 240 000 kronor per (20 000 kronor i en). Pensioner över 240 000 kronor per f ingen skattelättnad alls, utan hela skatteskillnaden mellan pension och lön kvarst. 3) http://www.socialdemokraterna.se/pressrum/nyheter/avskaffa-pensionarsskatten/ 4) En kraftigare upptrappning av grundavdraget till 2,72 prisbasbelopp sedan lika stort inom ett inkomstintervall för att sedan trappas av. 8
Hur det nu blir med steg 2, som enligt ursprungsplanen skulle ha genomförts 2016 har det varit relativt tyst om. Men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har uttryckt att regeringens plan alltjämt är att sänka den så kallade pensionärsskatten i den takt som de offentliga finanserna tillåter det. För dem med låga pensionsinkomster innebär steg 1 en skattesänkning under 2016 med som mest 260 kronor i en. Regeringen lyfter gärna fram att 285 000 pensionärer även f höjt bostadstillägg 2016 med i genomsnitt 90 kronor i en. Dessa förstärkningar i plånboken, sänkt skatt för vissa grupper och höjt bostadstillägg, riskerar dock att ätas upp av såväl avgiftshöjningar inom hemtjänsten 5 som höjd kommunalskatt i många kommuner och skattehöjningar på bensin, sparande i Investeringssparkonto (ISK) och försämrat ROT-avdrag. Kommentar: Skattebetalarna är positiva till arbetslinjen som den tidigare Alliansregeringen förde och införandet av jobbskatteavdraget (som resulterade i att skatteskillnaden uppstod). Det är starkare ekonomi med högre reallöner och fler i arbete som skapar förutsättningar för en positiv utveckling av pensionerna. Men det finns starka principiella och privatekonomiska skäl för att avskaffa den extra skatt som belastar landets pensionärer. Det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Skattebetalarna anser att det är principiellt fel att beskatta inkomster olika beroende på när i tid de plockas ut. Framförallt är tjänstepension uppskjuten löneutbetalning och ur likformighetsperspektiv är det viktigt med samma beskattning. Ett avskaffande av skatteskillnaden mellan pension och lön skulle totalt kosta cirka 15 miljarder kronor (inkl. alla steg) men stimulerar samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre skatt för pensionärerna skulle dessutom stärka deras ofta ansträngda privatekonomi och på så sätt bidra till att bygga upp en buffert och en egen trygghet. Och därmed även dämpa behovet av olika bidrag som bostadstillägg. Att pensionärer betalar högre skatt än de som fortfarande arbetar är sett ur ett internationellt perspektiv ovanligt. Mer brukligt är att belasta pensionen med en lägre skattesats för att på så sätt kompensera för det inkomstbortfall som oftast uppst när den enskilde g i pension. Normalt brukar det i Sverige handla om att pensionären f cirka 60 75 procent av sin lön i pension. Med åldern brukar den avta då t ex olika tjänstepensioner klingar ut. I Sverige är pensionssystemet dessutom konstruerat så att inkomstbortfallet förstärks av en sämre real utveckling. Sedan 2006 har pensionerna i reala termer (hänsyn till prisutvecklingen) legat i stort sett på en oförändrad nivå samtidigt som reallönerna har ökat med 20 procent. Det medför att högre skatt på pension sl ännu hdare mot pensionärskollektivet. Regeringens skattesänkning för dem med de lägsta inkomsterna är välkommen. Särskilt för dem med enbart garantipension, då den minskar med 0,4 procent 2016. Vi anser dock att regeringen sänder fel signaler när pensionärer i vissa inkomstintervall f lägre skatt än de som jobbar. Skattesänkningarna och dess ovissa fortsättning är samtidigt ett svek mot landets övriga pensionärer. Nära hälften f endast en marginell sänkning och var tredje g helt miste om sänkningen eller till och med f högre skatt på sin pension. Med den politik som nu förs med höjda skatter på arbetsinkomster och höjda arbetsgivaravgifter för unga och äldre är vi ytterst tveksamma till att regeringen kommer lyckas med sin ambitiösa målsättning att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet 2020. En målsättning som ett avskaffande av skatteskillnaden mellan pension och lön är villkorad till. 5) Avgiften för hemtjänst och särskilt boende höjs med 211 kr/en. 9
Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel Inkomstutveckling och beskattning, 2006 2016, metod Ett vanligt ekonomiskt mått att belysa hur mycket pengar hushåll har att röra sig med är disponibel inkomst. Det är summan av hushållets skattepliktiga inkomster (löner och bidrag) och skattefria bidrag, minus skatt och avgifter. I v analys förenklar vi något och räknar inte med olika transfereringar därför använder vi oss istället termen nettoinkomst. Detta gör vi utifrån tre typfall av en lika stor spension och lön (15 800, 29 150 och 9 200 kronor) efter skatt sedan 2006 till och med 2016. Sedan 2006 har både pensions- och löneinkomsterna utvecklats i olika takt och beskattningen varierat mellan grupperna. Vi vill därför belysa hur en lika stor pension och lön 2006 utvecklats efter den allmänna pensions- och löneutvecklingen efter skatt 2016. Men också hur den utvecklats sedan 2014 och 2015. Vi förenklar också beräkningarna genom att ta hänsyn till hur pensionerna utvecklats utifrån inkomstpensionens och tjänstepensionens utveckling. Detta då dessa utgör större delen av pensionen, runt 95 procent. Vi tar därför inte hänsyn till eventuell privat pension eller bostadstillägg. Vid en pension på 15 800 kronor i en 2006 har typfallet cirka 75 procent från inkomstpension och 25 procent från tjänstepension. Tjänstepensionens andel tenderar att vara större vid högre inkomster och mindre vid lägre inkomster (i va andra pensionsexempel räknar vi med en tjänstepension med 50 procent respektive 15 procent och att resterande del best av inkomstpension). Beräkningarna visar de liga justeringarna av pensionerna (inkomstpension: följer följsamhetsindex och balansindex, tjänstepensionen: prisbasbeloppet) och löneutvecklingen i ekonomin (baserat på inkomstindex 6 ). Beräkningarna tar också hänsyn till de jobbskatteavdrag och förhöjda grundavdrag som trätt i kraft (utifrån skattetabell 32). Pensionärernas skatt 2016 baseras på uträkningar utifrån regeringens budgetproposition för 2016. För den reala utvecklingen 2015 2016 har vi utgått från Konjunkturinstitutets senaste prognos (augusti) om en inflation på 0,1 procent 2015 och 1 procent 2016. 6) Inkomstindex = den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige utifrån ett genomsnitt av samtliga pensionsgrundande inkomster för personer 16 64. 10
Utvecklingen av en genomsnittlig sinkomst efter skatt En pensionär som betraktas som medelinkomsttagare 7 hade 2006 en inkomst på ungefär 15 800 kronor per (sinkomst 189 600 kronor). Inkomstutveckling och beskattning, nettoinkomst Sedan 2006 har både pensions- och arbetsinkomsterna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en pensions- och arbetsinkomst på 15 800 kronor i en 2006 motsvarar den i dag en s inkomst för pensionären på 17 642 kronor och 21 159 kronor för löntagaren. 2016 har löntagaren efter skatt cirka 35 000 kronor mer att röra sig med än en pensionär. Jämfört med 2015 ökar pensionen med 516 kronor i löpande priser 2016 medan löntagarens lön ökar med 520 kronor. Procentuellt motsvarar det en ökning med 3 procent respektive 2,5 procent och i reala termer 2 procent respektive 1,5 procent. Pensionären 2015 2016: 2016 väntas pensionärerna få en lite bättre utveckling än löntagarna i förhållande till 2015. Det beror framförallt på att inkomstpensionen väntas öka med 4,2 procent under 2016, vilket är en högre ökningstakt än lönerna. Samtidigt har pensionären i vt exempel 25 procent av Tabell 4. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 15 800 kronor 2006. (Löpande priser, kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst för pensionären, 2006 15 800 136 608 15 800 136 608 2007 16 049 138 544 16 309 147 626 9 082 2008 16 456 141 985 17 038 156 093 14 108 2009 17 192 149 317 18 087 167 822 18 505 2010 16 764 148 215 18 150 170 299 22 084 2011 16 265 149 960 18 487 173 451 23 491 2012 16 804 154 611 19 394 181 630 27 019 2013 17 363 160 266 20 111 187 629 27 363 2014 17 004 158 331 20 211 190 053 31 722 2015 17 126 159 472 20 639 193 852 34 380 2016* 17 642 163 836 21 159 198 707 34 871 2007 2016 1 524 537 1 767 162 242 625 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till 2015 och antagandet att skatten ligger kvar på 2015 s nivå 2016. Vi utg också ifrån en genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent, löpande priser och uppskattar att 75 procent av pensionen är inkomstpension och 25 procent är tjänstepension. * Pensionärernas skatt 2016 baseras på beräkningar utifrån regeringens budgetproposition för nästa. 7) Medelinkomsttagaren befinner sig i mitten av inkomstfördelningen (p50-p50) för åldersgruppen (SCB:s inkomstfördelning). Därefter ser vi till medelinkomsten i detta inkomstintervall. 15 800 kronor i vt exempel överensstämmer väl med snittet för perioden med hänsyn till följsamhetsindexeringen baserat på snittinkomsten 15 000 kronor 2006. 11
pensionen som tjänstepension som väntas backa med 0,4 procent. Därtill f pensionären med en pension på 17 642 kronor endast en marginell skattesänkning med cirka 100 kronor på sbasis. 2016 ökar pensionen med 516 kronor i löpande priser jämfört med 2015, det är en ökning med 3 procent och med 2 procent inflationsjusterat. Nettoinkomsten ökar med cirka 4 400 kronor, vilket är en ökning med 2,7 procent i löpande priser och 1,7 procent i reala termer. 2014 2016: 2016 har pensionen ökat med 638 kronor i löpande priser jämfört med 2014. Det är en ökning med 3,8 procent och med 2,6 procent inflationsjusterat. Nettoinkomsten ökar samtidigt med 5 505 kronor, vilket är en ökning med 3,5 procent i löpande priser och 2,4 procent i reala termer. 2006 2016: Sedan 2006 har pensionen ökat med 12 procent i löpande priser och ligger på en relativt oförändrad nivå i reala termer. Den totala nettoinkomsten (pension efter skatt) har på sbasis ökat med 27 200 kronor 2016 jämfört med 2006. Det är en ökning med 20 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med cirka 8 procent. Nettoinkomsten ökar samtidigt med 4 855 kronor vilket är en ökning med 2,5 procent i löpande priser och 1,5 procent i reala termer. 2014 2016: Lönen har ökat med 948 kronor 2016 jämfört med 2014. Procentuellt motsvarar det en ökning med 4,7 procent jämfört med 2014 och i reala termer 3,6 procent. Nettoinkomsten ökar med 8 654 kronor 2016 vilket är en ökning med 4,6 procent i löpande priser och 3,4 procent i reala termer. 2006 2016: Sedan 2006 har lönen ökat med 34 procent i löpande priser och med 20 procent i reala termer. Den totala nettoinkomsten (lön efter skatt) på sbasis har 2016 ökat med 62 100 kronor jämfört med 2006. Det är en ökning med cirka 46 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 30 procent. Netto, efter skatt, har löntagaren fått totalt 242 600 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med, under perioden 2007 2016. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaderna i beskattning. Löntagaren 2015 2016: Lönen ökar med 520 kronor 2016. Procentuellt motsvarar det en ökning med 2,5 procent jämfört med 2015 och i reala termer 1,5 procent. Diagram 1. Utvecklingen av en sinkomst på 15 800 kronor 2006, för en pensionär respektive löntagare, 2006 2016. (Löpande priser, kronor) 22 000 21 000 20 000 19 000 18 000 17 000 16 000 15 000 14 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Löntagare Pensionär Prisutveckling 12
Utvecklingen av en hög sinkomst efter skatt En pensionär som betraktas som höginkomsttagare 8 hade 2006 en inkomst på ungefär 29 150 kronor per (sinkomst 349 800 kronor). Det är en inkomst under brytpunkten för statlig inkomstskatt (39 100 kr/ mån). Inkomstutveckling och beskattning Sedan 2006 har både pensions- och arbetsinkomsterna utvecklats i olika takt. Räknar vi på en pensions- och arbetsinkomst på 29 150 kronor i en 2006, utifrån angivna förutsättningar på sidan 10, motsvarar den i dag en s inkomst för pensionären på 32 500 kronor och 39 000 kronor för löntagaren. 2016 har löntagaren 62 000 kronor mer att röra sig med än pensionären. 2016 ökar pensionen med 591 kronor i löpande priser jämfört med 2015 medan löntagarens lön ökar med 959 kronor. Procentuellt motsvarar det en ökning med 1,8 procent respektive 2,5 procent och i reala termer 0,8 procent respektive 1,5 procent. Pensionären 2015 2016: 2016 väntas löntagarna få en lite bättre inkomstutveckling än pensionärerna jämfört med 2015. Detta då pensionären i vt exempel har 50 procent inkomstpension som väntas öka med 4,2 procent och 50 procent tjänstepension som samtidigt väntas minska med 0,4 procent. Pensionären med denna pension f inte någon skattelättnad. Jämfört med 2015 ökar pensionen nästa med 591 kronor i löpande priser. Det är en ökning med 1,8 procent och med 0,8 procent inflationsjusterat. Nettoinkomsten ökar samtidigt med 4 598 kronor, vilket är en ökning med 1,7 procent i löpande priser och 0,7 i reala termer. 2014 2016: 2016 har pensionen ökat med 762 kronor i löpande priser jämfört med 2014. Det är en ökning med 2,4 procent och med 1,3 procent inflationsjusterat. Nettoinkomsten ökar samtidigt med 5 882 kronor, vilket är en ökning med 2,1 procent i löpande priser och 1,0 procent i reala termer. 2006 2016: Pensionen har ökat med 12 procent i löpande priser och ligger på en i stort oförändrad nivå sedan 2006 i fasta priser. Den totala nettoinkomsten (pension efter skatt) har på sbasis ökat med 45 400 kronor 2016 jämfört med 2006. Det är en ökning med 19 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 7 procent. Löntagaren 2015 2016: Lönen ökar med 959 kronor 2016. Procentuellt motsvarar det en ökning med 2,5 procent jämfört med 2015 och i reala termer 1,5 procent. Nettoinkomsten ökar samtidigt med 5 264 kronor vilket är en ökning med 1,6 procent i löpande priser och 0,6 procent i reala termer. 2014 2016: Jämfört med 2014 ökar lönen med 1 749 kronor 2016. Procentuellt motsvarar det en ökning med 4,7 procent jämfört med 2014 och i reala termer 3,6 procent. Nettoinkomsten ökar med 11 705 kronor 2016 vilket är en ökning med 3,5 procent i löpande priser och 2,4 procent i reala termer. 2006 2016: Sedan 2006 har löntagarens inkomst ökat med 34 procent i löpande priser och med 20 procent inflationsjusterat. Den totala nettoinkomsten (lön efter skatt) har på s basis ökat med 107 300 kronor 2016 jämfört med 2006. Det är en ökning med 46 procent. Med hänsyn 8) Med höginkomsttagare avser vi de personer över 65 vars inkomster uppskattas vara högre än cirka 90 procent och lägre än 10 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 90. SCB:s inkomstfördelning. 13
till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 31 procent. Efter skatt har löntagaren fått totalt 409 300 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2007 2016. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaderna i beskattning. Diagram 2. Utvecklingen av en sinkomst på 29 150 kronor 2006, för en pensionär respektive löntagare, 2006 2016. (Löpande priser, kronor) 41 000 39 000 37 000 35 000 33 000 31 000 29 000 27 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Löntagare Pensionär Prisutveckling Tabell 5. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 29 150 kronor 2006. (Löpande priser, kronor) År Pension, Lön, Skillnad, i nettoinkomst för pensionären, 2006 29 150 234 876 29 150 234 876 2007 29 603 238 812 30 089 253 084 14 272 2008 30 275 245 664 31 434 266 196 20 532 2009 31 621 261 096 33 370 289 857 28 761 2010 30 997 259 332 33 485 293 625 34 293 2011 30 480 261 000 34 108 299 781 38 781 2012 31 438 268 944 35 780 314 248 45 304 2013 32 248 276 168 37 103 324 133 47 965 2014 31 782 274 344 37 288 330 487 56 143 2015 31 953 275 628 38 078 336 928 61 300 2016* 32 544 280 226 39 037 342 192 61 966 2007 2016 2 641 214 3 050 531 409 317 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till 2015 och antagandet att skatten 2016 ligger kvar på 2015 s nivå. Vi utg också ifrån en genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent, löpande priser och uppskattar att 50 procent av pensionen är inkomstpension och 50 procent är tjänstepension. * Pensionärernas med denna pension f inte någon sänkt skatt 2016 enligt regeringens budgetproposition för nästa. 14
Utvecklingen av en låg sinkomst efter skatt En pensionär som är låginkomsttagare 9 hade 2006 en inkomst på ungefär 9 200 kronor per (sinkomst 110 400 kronor). Inkomstutveckling och beskattning En pensions- och arbetsinkomst på 9 200 kronor i en 2006, utifrån angivna förutsättningar på sidan 10, motsvarar 2016 en sinkomst för pensionären på 10 300 kronor och 12 300 kronor för löntagaren. 2016 har löntagaren 17 600 kronor mer att röra sig med än pensionären. Jämfört med 2015 ökar pensionen med 346 kronor i löpande priser nästa samtidigt som löntagarens lön ökar med 302 kronor. Procentuellt motsvarar det en ökning med 3,5 procent respektive 2,5 procent och i reala termer 2,5 procent respektive 1,5 procent. Pensionären 2015 2016: 2016 väntas pensionärerna få en starkare inkomstutveckling än löntagarna jämfört med 2015. Detta då pensionären i vt exempel har 85 procent inkomstpension som väntas öka med 4,2 procent och 15 procent tjänste pension som samtidigt väntas minska med 0,4 procent. Pensionären med denna pension f dessutom en betydande skattesänkning med 3100 kronor vilket medför att pensionären till och med f drygt 200 kronor lägre skatt än en löntagare med samma inkomst. Jämfört med 2015 ökar pensionen nästa med 346 kronor i löpande priser, det är en ökning med 3,5 procent och med 2,5 procent inflationsjusterat. Nettoinkomsten ökar med 6 231 kronor, vilket är en ökning med 6,3 procent i löpande priser och 5,2 procent i reala termer. Hade pensionären i vt exempel med låg pensionsinkomst i stället haft full garantipension hade pensionsinkomsten i löpande priser minskat med 0,4 procent vilket visar på betydelsen av skattesänkningen för dem med lägst pensioner. 2014 2016: 2016 har pensionen ökat med 424 kronor i löpande priser sedan 2014. Det är en ökning med 4,3 procent och med 3,2 procent inflationsjusterat. Nettoinkomsten ökar samtidigt med 6 877 kronor, vilket är en ökning med 7,0 procent i löpande priser och 5,8 procent i reala termer. 2006 2016: Sedan 2006 har pensionen ökat med 12 procent i löpande priser och är i stort oförändrad i reala termer. Den totala nettoinkomsten (pension efter skatt) har på sbasis ökat med 20 467 kronor 2016 jämfört med 2006. Det är en ökning med 24,1 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 11,3 procent. Löntagaren 2015 2016: Lönen ökar med 302 kronor 2016. Procentuellt motsvarar det en ökning med 2,5 procent jämfört med 2015 och i reala termer 1,5 procent. Nettoinkomsten ökar samtidigt med 2 598 kronor vilket är en ökning med 2,2 procent i löpande priser och 1,1 procent i reala termer. 2014 2016: Jämfört med 2014 ökar lönen med 552 kronor 2016. Procentuellt motsvarar det en ökning med 4,7 procent jämfört med 2014 och i reala termer 3,6 procent. Nettoinkomsten ökar med 4597 kronor 2016 vilket är en ökning med 3,9 procent i löpande priser och 2,8 procent i reala termer. 9) Med låginkomsttagare avser vi de personer över 65 vars inkomster uppskattas vara högre än cirka 10 procent och lägre än 90 procent av sin åldersgrupp. Därefter ser vi till medelinkomsten i inkomstintervallet närmast percentil 10 (SCB:s inkomstfördelning). (Full garantipension, statligt finansierat grundskydd inom den allmänna pensionen, 2014 för en ogift uppg till 7 881 kronor i en och till 7 030 kronor för en gift person. Det finns ett gediget regelverk kring storleken på garantipensionen och hur man är berättigad till den). 15
2006 2016: Sedan 2006 har lönen ökat med 34 procent i löpande priser och med 20 procent i reala termer. Den totala nettoinkomsten (lön efter skatt) har på sbasis ökat med 38 092 kronor 2016 jämfört med 2006. Det är en ökning med 45 procent. Med hänsyn till dagens penningvärde motsvarar det en ökning av köpkraften med 30 procent. Efter skatt har löntagaren fått totalt 149 000 kronor (i löpande priser) mer än pensionären att röra sig med efter skatt, under perioden 2007 2016. Då har vi tagit hänsyn till både inkomstutveckling och skillnaden i beskattning. Diagram 3. Utvecklingen av en sinkomst på 9 200 kronor 2006, för en pensionär respektive löntagare, 2006 2016. (Löpande priser, kronor) 13 000 12 500 12 000 11 500 11 000 10 500 10 000 9 500 9 000 8 500 8 000 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Löntagare Pensionär Prisutveckling Tabell 6. Utvecklingen av nettoinkomsten för en pensionär och löntagare utifrån en sinkomst på 9 200 kronor 2006. (Löpande priser, kronor) År Pension, Lön, Skillnad i nettoinkomst för pensionären, 2006 9 200 84 864 9 200 84 864 2007 9 346 86 016 9 496 92 453 6 437 2008 9 593 88 365 9 921 97 185 8 820 2009 10 023 93 107 10 532 104 265 11 158 2010 9 753 92 075 10 568 105 937 13 862 2011 9 411 92 194 10 765 107 757 15 563 2012 9 730 95 326 11 293 112 795 17 469 2013 10 083 99 305 11 710 116 245 16 940 2014 9 849 98 454 11 768 118 359 19 905 2015 9 927 99 100 12 018 120 358 21 258 2016* 10 273 105 331 12 320 122 956 17 625 2007 2016 949 273 1 098 310 149 038 Källa: Egna beräkningar utifrån Skatteverkets skattetabeller för 2006 fram till 2015 och antagandet att skatten ligger kvar på 2015 s nivå 2016. Vi utg också ifrån en genomsnittlig kommunalskatt på 32 procent, löpande priser och uppskattar att 85 procent av pensionen är inkomstpension och 15 procent är tjänstepension. * Pensionärernas skatt 2016 baseras på beräkningar utifrån regeringens budgetproposition för nästa. 16
Den uteblivna skattesänkningen 2015 Regeringens vallöfte att avskaffa skillnaden i skatt mellan pension och arbetsinkomst var tänkt att ske i tre steg med start 2015. 2016 sänks nu skatten för pensionärer enligt det första steget. Hur hade pensionären i vt exempel påverkats om steg 1 och steg 2 genomförts som planerat? Genomsnittlig pensionsinkonst För pensionären i detta exempel hade det inneburit cirka 350 kronor mer i plånboken 2015 samt cirka 100 kronor mer 2016 (steg 2 hade påverkat 2016 på samma vis som det första steget nu gör). Sammantaget har denna pensionär gått miste om cirka 350 kronor i plånboken på grund av förseningen. Hög pensionsinkonst Oförändrat utfall i plånboken. Pensionärerna med pension över 20 000 kronor påverkas inte av regeringens skattesänkningar för pensio närer i de två första stegen. Låg pensionsinkonst Då hade hela skatteskillnaden gentemot lön tagaren med samma inkomst raderats 2015 och 2016. Totalt hade skatten för denna pensionär sänkts med cirka 6 200 kronor 2015 2016. Pensionären hade dessutom 2015 2016 fått betala totalt 650 kronor lägre skatt än en yrkesaktiv med samma inkomst. 17
Skattebetalarna anser Skattebetalarna anser att den så kallade pensionärsskatten den högre skatt som belastar en pensionär i jämförelse med en förvärvsarbetare med motsvarande inkomst bör avskaffas. Detta av flera skäl. För det första är det principiellt felaktigt att beskatta inkomster olika beroende på när i tid de plockas ut. Det strider mot den likformighetsprincip som i övrigt kännetecknar skattesystemet. Att pension ska betraktas som uppskjuten lön är rimligt, även om pensionsinkomster best av olika delar. Den inkomstpension som vi har rätt till som äldre finansieras av de då yrkesverksamma, men best av inkomstgrundande pensionsrätter, en sorts skuldebrev från staten till oss, som vi f del av som pensionärer. Premiepension och tjänstepension är mer uppenbart uppskjuten lön vi avst från en lön men tvingas genom politiska beslut eller kollektivavtal att spara denna lönedel inom ramen för dessa system. För det andra kompliceras vt skattesystem ytterligare av skilda skattesatser. Samma skattesats på pensionsinkomst och löneinkomst vore ett viktigt steg mot ett enklare skattesystem. För det tredje har pensionärerna haft en betydligt sämre utveckling av sina pensionsinkomster än arbetstagarnas löner. Det förklaras bland annat av balanseringen inom pensionssystemet. Den liga kostnaden för att likställa beskattningen kan grovt beräknas till omkring 15 miljarder kronor (inklusive regeringens första steg 2016). Detta med hänsyn tagen till det förhöjda grundavdraget för pensionsinkomster. Skattebetalarna arbetar mot skatter som är skadliga för drivkrafter för företagande och arbete i vt samhälle. Men vi anser att det är lika viktigt att människor f möjlighet att ha pengar kvar när alla räkningar är betalda. Alla ska kunna ha möjlighet att bygga upp en buffert och en egen trygghet. Lägre skatt på pensionsinkomster stärker pensionärernas ofta ansträngda privatekonomi samtidigt som den inhemska efterfrågan stimuleras. Det finns utrymme inom offentlig sektor att få mer valuta av va skattepengar. Endast en tredjedel av den offentliga sektorns skatteintäkter används till vd, skola och omsorg. Vi menar att det är möjligt att både förbättra välfärdens kärna och sänka skatter. Syvende och sist en stark arbetsmarknad är viktig för landets pensionärer. Detta då inkomst pen sionens utveckling framförallt beror på hur många som jobbar och deras inkomster. En stark ekonomi är central för en positiv utveckling av pensionerna. Det medför att pensionärsskatten blir en ännu större pålaga för gruppen och att de ekonomiska skillnaderna mellan löntagare och pensionärer ökar ytterligare. 18
Ålderspensionen Ålderspensionen best av tre delar; allmän pension, tjänstepension och eventuell privat pension. Allmän pension Allmän pension är den del man f från staten, Pensionsmyndigheten, och som tjänas in när man jobbar, studerar eller är hemma med små barn. Den best av inkomstpension och premiepension och är inkomstgrundad. Det är livsinkomsten som räknas och hur hög pensionen blir påverkas av hur länge man arbetar, hur mycket man tjänar, hur det g för ens premiepensionsfonder och för Sveriges ekonomi. Även garantipension är en del av den allmänna pensionen och är statligt finansierad. De som fyllt 65 och har låg eller ingen inkomstpension kan erhålla garantipension. Födda 1954 eller senare f allmän pension fullt ut. Födda 1953 eller tidigare har pension delvis efter regler i det gamla pensionssystemet med ATP och folkpension. Inkomstpensionen är grunden i pensionssystemet. De pengar som individen betalar in via skatten g till de som är pensionärer i dag. I stället f man så kallade pensionsrätter, som visar att systemet är skyldigt individen pengar. Premiepensionen är en liten men viktig del av den allmänna pensionen. 2,5 procent av lönen sätts av till premiepensionen. Pengarna placeras i fonder som individen själv väljer. Tjänstepension Vid sidan av den allmänna pensionen har i dag cirka 90 procent av Sveriges anställda rätt till tjänstepension genom sin arbetsgivare. Tjänstepensioner är ett resultat av avtal mellan arbetsgivarna och fackförbunden. Arbetsgivaren betalar regelbundet in pengar till ett pensionssparande för de anställda. De flesta f idag själva välja sparform antingen för hela eller för delar av sin tjänstepension. Det finns huvudsakligen fyra olika avtalsområden för tjänstepensioner: Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare, ITP för privatanställda tjänstemän, KAP-KL för anställda i kommun och landsting och PA 03 för statligt anställda. Hur stor tjänstepensionen blir beror på avtalsområdet. Det finns olika regler beträffande storleken på pensionen, hur stor del av pensionen som man kan påverka själv, med mera. Om man under sitt arbetsliv har haft arbeten som hört till olika avtalsområden kan man ha mer än en tjänstepension. Privat pension Den privata pensionen utgör en liten del av den totala pensionen. Det privata pensionssparandet är frivilligt som komplement till de övriga delarna. Det handlar ofta om ett sparande hos en bank eller ett försäkringsbolag. Referenser: Pensionsmyndigheten. Regeringen, Budgetpropositionen 2016. SCB:s databas på Internet. Skattebetalarna, Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärshushåll (mars 2014). Skattebetalarna, Pensionärernas köpkraft halkar efter (2014) Skatteverket, skattetabeller m.m. 19
Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Skattebetalarnas Förening Box 3319 103 66 Stockholm Tel: 08-613 17 00 www.skattebetalarna.se info@skattebetalarna.se