Vida NYTT B Sverige Porto Betalt #2 2012 vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n Allting måste vara på topp Sid 3 Malin Baryard Johnsson ett liv med hästar Den perfekta älgsteken Sid 10 Mörhult Bäcks Jaktlag Sid 8 Bygg ett jakttorn Sid 13
Små ljusglimtar på fortsatt tuff marknad Med tacksamhet konstaterar jag att VDA gör ett knappt men dock positivt resultat för de första sex månaderna 2012. För mig är det stor skillnad på ett plusresultat jämfört med att förlora pengar. Svensk ekonomi är väldigt stark i förhållande till omvärlden med låg skuldsättning, balans i statsfinanserna och stora överskott i bytesbalansen. Sverige tillsammans med bara sju länder i världen är AAA-ratade. Kanske inte så svårt att vara på den nivån i jämförelse med framförallt Sydeuropa och USA, men även viktiga konsumentländer av svenska trävaror såsom England, Holland och Danmark har stora svårigheter. Man undrar ibland hur så många kloka politiker och beslutsfattare kan ställa till världens ekonomi på det sätt vi nu ser. Som en följd av detta vänder sig många av världens investerare mot Sverige. Schweiz centralbank köper som ett exempel svenska kronor. Sverige har också, trots den senaste räntesänkningen, högre basränta än övriga Europa. Svenska sågverk och i förlängningen svenska skogsägare är oerhört beroende av en stor export av trävaror. Vi har en stor del av våra intäkter i Euro, Pund och Dollar. Sedan / har den svenska kronan stärkts mot dessa valutor med 15 20% (se graf). Detta motsvarar 3 400 kr/sågad m 3 levererat på export. Omräknat motsvarar detta 150-200 kr/m 3 fub i lägre betalningsförmåga. kombination med detta har sågverken fått kraftigt sänkta priser på cellulosaflis, sågspån och hyvelspån som en följd av sänkta massavedspriser och en mycket svag pelletsmarknad där spån utgör råvaran. Med kraftiga valutafördelar jämfört med våra konkurrentländer, höga priser på c-flis såväl som spån var det inte konstigt att timmerpriserna under / och in i 2011 var på en extrem och historisk rekordnivå. Trots historiskt svag byggkonjunktur, stark svensk krona och väsentligt sämre intäkter för våra biprodukter är timmerpriserna idag högre än våren och högre än före Gudrunstormen i januari 2005. En större storm nu, lik Gudrun eller Per, skulle vara förödande i denna byggkonjunktur. Det skulle vara näst intill omöjligt för sågverken att finansiera stora timmerlager med nuvarande återhållsamhet från bankernas sida. Bortsett från ett antal värden såsom naturupplevelser, jakt med mera, måste avkastningen från skogen vara väsentlig. Att avverka mogen skog för att minimera risken för stormar och barkborreskador, att röja och gallra är viktiga komponenter för ökad tillväxt och ett ökat värde på fastigheten. Jag kan inte se annat än att den ekonomiska krisen kommer att bli långvarig i Europa. Vi kommer under ett antal år att ha ett lågt byggande och därmed konsumtion av trävaror. Vi ser positiva tendenser i USA. Priserna är inte på Europanivå ännu men vi avser att leverera och sälja större volymer på USA framöver. Detta för att minska utbudet i Europa. Vi ser också att nya marknader kommer till sakta men säkert. Vår målsättning är att producera i oförändrad takt och på så sätt behålla våra kunder, etablera oss på nya marknader samt bibehålla sysselsättningen på de 20-talet små orter där vi finns. Timmerpriset är fortfarande på en historiskt hög nivå och vi behöver ett ständigt flöde av timmer. På så sätt skapar vi tillsammans långsiktiga värden i alla våra verksamheter. alvesta 2012-09-28 Santhe Dahl SEK 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 Q1 Valutakurser januari augusti 2012 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 2011 Q2 2011 Q3 2011 Q4 2011 Q1 2012 Q2 2012 Q3 2012 EUR/SEK GBP/SEK USD/SEK Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se Tryckeri: www.kstab.se Papper: VDA Paper, Scandia 2000 smooth natural 115 gr. Text: Karin Malm om inget annat anges. Foto: Karin Malm och Lotta Fonsell om inget annat anges. Adress: VDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01 Alla hästar vi tar in ska bli världsstjärnor. malin baryard johnsson År och kvartal Sid 3
Allting måste vara på topp 1975 föddes en svensk världsstjärna i Söderköping. Malin Baryard Johnsson, vår svenska hoppryttare som nått stora framgångar inom hästhoppning. Hon började rida när hon var sex år efter att ha blivit inspirerad av mellansystern. Allt sedan dess har hon tillbringat sitt liv med hästar. Föreställ dig World Cup på hemmaplan. Fullsatta läktare i Scandinavium. europafinal. Eller tänk tillbaka till den plats där de olympiska spelen en gång började, i Grekland och Aten. Där brons blev silver. Båda två oförglömliga upplevelser för Malin. Ja, meritlistan är gedigen. Ett olympiskt silver, ett silver i VM, sju EM-medaljer, rankad etta på FE:s lista över världens bästa ekipage, brons i Världscupfinalen och åtta Grand Prix-segrar. Men så i somras raserades OS-drömmen. Malin hade just kommit hem från en mycket lyckad Falsterbo Hourse show. En tävling under stor press. Mentalt i samma klass som en OS-final. Telefonen ringer. Tornesch har ett svullet ben. Det kommer som en chock för Malin. Fanns VDA Stallströ VDA Stallströ är gjord av kutterspån endast svensk skogsråvara av bästa kvalité, främst från gran. Helt fritt från kemiska tillsatser och impregnerat virke. Det är också dammrensat, en fördel för hela stallmiljön, hästarna och de som arbetar där. Vårt strö är mycket uppskattat bland hästägare men används också med fördel inom annan djurhållning. Som leverantör till VDA har du förmånliga priser på VDA Stallströ. Välkommen att kontakta din lokala inköpare för mer information. VDA Stallströ en produkt från förnyelsebar råvara. inte i hennes sinnesvärld att det skulle inträffa. Det blev en ordentlig smäll mentalt. Jag var så otroligt inställd och fokuserad på OS och så inträffade detta. OS-drömmen raserades. Total kursändring. Jag tillät mig vara deppig och omotiverad. Att helt enkelt låta mig strunta i att rida och få mer tid för familjen. Det finns nog en mening med allt... Nu är det nya tag. Tournesch är frisk och Världscupen i Göteborg stundar. Målet är att komma till final i april 2013. Strävan efter det perfekta samspelet Varje häst är en individ med en stark vilja och personlighet som successivt växer fram. Hästar går att forma till en viss grad, men det avgörande är att få till ett bra samspel, att sträva åt samma håll. Att lyckas med det perfekta samspelet och på så sätt nå högt uppsatta mål, är det bästa man kan uppleva. En häst är som ett barn, fast lite enklare... visst kan de trotsa, ifrågasätta och testa gränser men de ger upp lite fortare. Att sätta ramar och regler, att vara konsekvent och visa ömsesidig respekt är viktigt. Och visst känner vi igen knepen lura, locka, uppmuntra, pressa och belöna. När Malin var 10 år flyttade familjen till Jonstorps gård utanför Norrköping. Där lever hon numer sitt liv tillsammans med sin man Henrik, sina två söner Alvar 7 år och Ed 3 år. Malins föräldrar bor också på gården. Tidigare även hennes morföräldrar. Hon beskriver det som ett drömliv. Särskilt för barnen. Att bo på landet med mormor och morfar som grannar. Ett liv fullt med vardagliga äventyr. Traktortur med morfar, ponnyridning, bärplockning, bus med hundar och så bollar förstås. det prydliga stallet står tio otroligt vackra hästar. Alla olika individer. Frida som rider och tränar de yngre hästarna, kommer förbi med en av hästarna. Den visade sig vara lite karlgalen. En annan visade sin tjuriga sida. Hon är lite av en "pissmärr", säger Malin med ett leende. Hingstarna var nöjda. Ganska nyligen hemkomna från sommarens liggaläger. Alla hästar vi tar in ska bli världsstjärnor. Allt måste vara på topp. Det är inte bara samarbetet med hästen som är viktigt. Hela omgivningen måste hålla absolut högsta kvalitet. Det präglar allt. Från kollegor i teamet, lastbilarna, boxmiljön, utrustningen, fodret med mera. Under de år som Malin tränade och arbetade för den engelska hoppryttaren John Whitaker, lärde hon sig vikten av att vara noggrann. Att städa och hålla ordning för att upprätthålla en säker miljö. Varje gång hästarna går ut städas boxarna. Bra luft genom dammfritt, absorberande stallströ och bra ventilation. Vi håller ordning och reda. Allt tillsammans skapar en säker miljö för såväl hästarna som för oss som arbetar i stallet. Att hålla rent, bra luft, ordning och reda, hög säkerhet det är kvalitet för mig! Vi springer på Sara. Hon är Malins högra hand. Det är hon som kommer först och åker hem sist från alla tävlingar. Hon sköter allt. Sara har det fulla ansvaret för transporterna, ridning och skötsel tills Malin kommer på plats. De träffades under en tävling under VM-året 2006. Malins tidigare partner hade slutat. Med VM i fokus var det otroligt viktigt att snabbt hitta en ny partner. En partner som man känner stort förtroende för. Sara blev tillfrågad. Hon tackade ja till att jobba ett halvår under VM:et 2006, men som tur är hon är kvar än. Två barn med skola och dagis. En man som ofta arbetar i Stockholm. Själv på elitnivå, ridning veckans alla dagar och med en elitkvinnas ångest kan inte låta bli att jobba. Hur får man det att funka? Väckarklockan ringer klockan sju. En morgontrött Malin kör barnen till skola och dagis. Hon är tillbaka i stallet och rider mellan halv nio och ett. Då är det gemensam lunch med alla som jobbar på gården. Oftast hemlagat av hennes föräldrar. Ridning till klockan fyra då hon hämtar barnen. Målet är att vara klar i stallet vid klockan fyra. Därefter är det kvalitetstid med familjen. Vi är bra på att ha roligt och att göra roliga saker tillsammans. Detta måste vara världens bästa lekplats med jättesandlådor, traktorer och hästar. alla fall om ni frågar mig. Många resdagar blir det. Cirka ett hundra per år. Även om det har minskat något. Numer tar Malin alltid flyget till och från tävlingar för att snabbt komma hem till familjen igen. Men visst har även barnen haft ett antal resdagar. Alvar hade varit i 14 olika länder innan han var 1,5 år. Hur har det då blivit med barnens intresse av hästar och ridning? Än så länge är det varierat. Det går i perioder. Jag pressar absolut inte dom. Tvärtom tycker jag det är ganska skönt att få en paus, att slippa vara i stallet ibland. Att bara göra något annat en stund. Malin om 20 år Jag gillar att jobba, jag är proffs på hästar, jag är en otroligt dålig förlorare inte minst när det spelades Yatzi med familjen under uppväxten. Ofta fick hela familjen lägga sig för att jag skulle vinna. Malin har en hög prestationsångest vilket hon ser som en tillgång. Den skapar drivkraft. Hmm... om 20 år... hur gammal är jag då... 57... Jag har svårt att släppa taget men tror jag själv har slutat tävla. Jag hoppas jag hittar en duktig kille eller tjej som jag kan coacha. Undrar vad det är för OS som hägrar 2032? l Sid 4 vida och växande värden S i d 5
klöver över nr8 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. Artikelserien Klöver Över belyser hur du med val av olika skötselåtgärder kan öka värdet på din skogsfastighet. denna artikel studerar vi effekterna på den ekonomiska avkastningen av aktiva föryngringsåtgärder. text: Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökspark Aktiv föryngring ökar lönsamheten Sverige finns en lång tradition av att anlägga ny skog på kal mark efter avverkning. Många av de äldre skogar som vi idag avverkar har tillkommit genom aktiva föryngringsåtgärder utförda av tidigare generationers skogsbrukare. Den svenska skogsföryngringstraditionen finns grundlagd i skogsvårdslagstiftningen sedan mer än 100 år tillbaka i tiden. Den har också vuxit fram genom tidiga pionjärinsatser då hedmarker och glesa lågproducerande marker beskogades under senare delen av 1800-talet och inledningen av 1900-talet. Efterhand har föryngringsmetoderna utvecklats och förbättrats samt anpassats till nya krav och ekonomiska förutsättningar. Vid skogsföryngring i södra Sverige dominerar idag metoder med markberedning och plantering, men lokalt tillämpas även föryngringsprogram med sådd och naturlig föryngring. Från tid till annan ifrågasätts emellertid intensiteten i metoderna för anläggning av ny skog. Det hävdas ibland att kostnaderna för föryngringsåtgärderna idag är så höga att det inte ger ett långsiktig lönsamt skogbruk. Låt oss därför granska ett exempel på utfallet av olika föryngringsintensitet. Produktion, skötsel och ekonomisk kalkyl Vi jämförde två föryngringar med olika intensitet i ett långtidsförsök som anlades 1987 på en bördig skogsmark strax utanför Lönsboda i trakterna mellan Blekinge och Småland. Efter avverkning av den gamla skogen markbereddes och planterades ett område (normal intensitet) med 2 200 barrotsplantor av gran per ha. Ett annat område (extensiv) lämnades till spontan föryngring utan några aktiva föryngringsåtgärder. Bestånden mättes in 2011 vid 27 års ålder (Faktaruta 1). Beståndsdata från mätningen 2011 användes för en kalkyl över de ekonomiska utfallet under en hel omloppstid. Beståndsutveckling och produktion under den återstående delen av omloppstiden beräknades med hjälp av en prognosmodell (prognosmodell DT, SLU, nst för sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp). För det normala alternativet beräknade ett skötselprogram med två gallringar och slutavverkning vid 60 års ålder. För det extensiva alternativet gjordes ingen röjning eller gallring och beståndet avvecklades vid 60 års ålder. Vi jämförde det ekonomiska utfallet av de båda programmen med olika föryngringsintensitet genom att beräkna ett nuvärde vid ett antagande om 2,5 % kalkylränta. Vid beräkningarna använde vi aktuella marknadsvärden för virkespriser och kostnader. Kalkylen visade att nuvärdet av beståndet med normala föryngringsåtgärder (markberedning och plantering) var ca 28 000 kr/ha medan det extensiva programmet utan några aktiva föryngringsåtgärder gav ca 11 000 kr/ha. Lönsamheten var således ungefär 2,5 gånger högre av att utföra aktiva föryngringsåtgärder jämfört med att inte göra något alls (Faktaruta 2). Analys Kalkylexemplet ovan visade att aktiva föryngringsåtgärder ökade lönsamheten i skogsbruket jämfört med ett exploaterande alternativ med låg intensitet i föryngringen. Volymproduktionen för ett bestånd som anläggs i normalt föryngringsprogram blev betydligt högre än om inga föryngringsåtgärder vidtogs. Vid 25 30 års ålder var volymproduktion i det extensiva programmet endast drygt 10 % jämfört med det normala föryngringsprogrammet med markberedning och plantering. Under hela omloppstiden (60 år) blev medelvolymproduktionen i det extensiva alternativet ca 30 % av det normala alternativet. Huvudanledningen till den lägre volymproduktionen var att det naturliga plantuppslaget (totalt ca 600 pl/ha) i det extensiva alternativet var för lågt för att ge ett tillfredsställande produktionsutnyttjande på en bördig mark. Till detta kommer att lövandelen var mycket högre (ca 60 %) samt att beståndet blev mera luckigt och heterogent jämfört med det planterade beståndet. Ett föryngringsresultat som i det extensiva alternativet ovan är inte godkänt enligt skogsvårdslagen. Det naturliga plantuppslaget som kommer om man inte planterar kan variera avsevärt mellan olika marker. Liknande försök som det ovan beskrivna men på andra marker och platser i landet visar tydligt på detta. På lättföryngrade marker kan därför det naturliga plantuppslaget bli högre och därmed minskar skillnaderna i produktion och ekonomi jämfört med ett aktivt föryngringsprogram. Volymproduktionen ökar med stigande plantantal. Ökningen blir störst vid låga plantantal. Det finns även andra effekter än produktion och ekonomi som bör beaktas när föryngringsintensiteten skall utvärderas. Till exempel kan ett extensivare föryngringsprogram med lägre stamantal och luckigare bestånd ge öppnare och ljusare skogar vilket kan vara positivt för känslig flora eller fauna samt gynna framkomligheten för friluftsliv och rekreation. Sammanfattningsvis illustrerar kalkylexemplet ovan att investeringar i god skogsvård oftast är långsiktigt lönsamma. För lönsamt skogbruk är det på lång sikt ofta viktigare med investeringar i god skogsvård vid rätt tid än med kortsiktig intäktsmaximering. l Planteringstraditionerna har sedan lång tid varit goda i det sydsvenska skogsbruket, kommenterar Ulf Johansson på Tönnersjöhedens försökspark. Ulf Johansson Aktiva föryngringsåtgärder har långsiktigt betydelse för produktion och ekonomi på en skogsfastighet men även för skogsindustri och sysselsättning. Liten ordlista Gagnvirke. Virke som har sådan dimension och kvalitet att det kan förädlas ekonomiskt. Nuvärde. Det samlade nettovärdet av alla åtgärder som utförs i ett bestånd under en hel eller del av en omloppstid. För varje åtgärd som utförs beräknas det ekonomiska nettot (intäkter minus kostnader). Dessa netton summeras till samma tidpunkt genom diskontering vid en vald kalkylränta. Kalkylränta. Den räntefaktor som används vid beräkning av ett nuvärde. kalkyler på skog används ofta räntenivåer på 2 3 %. Markberedning. Markberedning är en åtgärd som utförs för att förbättra föryngringsresultatet. Principen är att man vid markberedning tar bort humuslagret så att mineraljorden blottläggs. Markberedning ökar marktemperaturen, tar bort konkurrens från omgivande vegetation och minskar risken för angrepp av snytbagge. För markberedning används olika metoder på olika ståndorter, såsom t ex fläckmarkberedning, harvning, högläggning och inversmarkberedning. Vi anser att det är vikigt för dig som skogsägare att satsa på bra föryngringar så snart som möjligt efter avverkning, framhåller Tony Axelsson på Tony Axelsson Vida Skog. För detta krävs rätt markberedning, bra plantor och väl utförd plantering. På Vida Skog är vi väl utrustade för att hjälpa dig med det viktiga föryngringsarbetet och har resurserna för markberedning, plantor och plantering, avslutar Tony. Faktaruta 1. Beståndsutveckling vid 27 års ålder för olika föryngringsintensitet på bördig mark i södra Sverige. Faktaruta 2. Produktion och ekonomi vid olika föryngringsintensitet på en bördig mark i södra Sverige, kalkylränta 2,5 % nr 9 Normal Extensiv Normal Markberedning Harvning Nej Plantering 2200 pl/ha (barrot) Nej Beståndsdata 2011, Extensiv 27 års ålder: gran löv gran löv - stamantal, st/ha 1900 250 250 350 - medeldiameter, cm 11 9 11 10 - volym, m 3 sk/ha 115 10 5 10 Normal Föryngringsåtgärder Markberedning nga och plantering Föryngringskostnad, kr/ha 15000 0 Antal gallringar 2 0 Extensiv Omloppstid 60 år 60 år Slutavverkningsvol. m 3 sk/ha 489 180 Medelvolymprod. m 3 sk/ha, år 10,2 3,0 Nuvärde, kr/ha 28400 11100 nästa nummer av VDA Nytt kommer vi att titta vidare på konkreta åtgärder för ett aktivt brukande av din skog. Sid 6 Sid 7 vida och växande värden
från Vilda Västern till hög moral och säkerhet Vi passerar Vaggeryd och kör mot Hok. Vi ser välbyggda älgtorn utmed vägen och jägare bakom ratten i de bilar vi möter. Vi närmar oss Tengsjön och Mörhultsmåla. Ser en VDA-snitslad bana som leder oss in till en jakstuga. En idyllisk plats med underbar utsikt över Tengsjön inramad av rödklätt lingonris. Där blir vi välkomnade av styrelsen i Mörhult Bäcks Jaktlag. De sju styrelsemedlemmarna har samlats för att planera och ta beslut inför den stundande älgjakten. Festa är vi dåliga på och historier är det ont om. Annat var det förr. Det var lite Vilda Västern med kulor som ven över huvudet... skrattar Åke. Alla var ute i dagarna tre och sköt allt. Man ville komma åt köttet. Och visst var det en del festande. Det berättas om en man som under 50-talet var lite rund under fötterna och gick vilse. Det var långa avstånd på den tiden. Till slut kom han fram till en stuga där han knackade på. Stugan arrenderades av danskar. De tog hand om honom och körde honom tillbaka till de övriga i jaktlaget. När de frågade var han hade varit så svarande han: Ja inte vet jag. Men långt bort var jag för de pratade ett annat tungomål. Det var den tiden. Nu har tiderna har förändrats. Tack och lov. Från Vilda Västern till nolltolerans, höga krav på säkerhet och biologiskt ansvar. Numer görs inventeringar för att kunna beräkna antalet älgar som får skjutas på respektive område. Under våren samlas jaktlaget för spillningsinventering. Man räknar helt enkelt antalet spillningshögar från vintersäsongen. Området man inventerar är 1 km i kvadrat. nventering görs i ytterkant var 100:e meter. På detta sätt kan man räkna ut antalet älgar som vistats där under den gångna vintern och slå ut siffran per 1000 hektar. Många menar att denna manuella spillningsinventering är mer tillförlitlig än helikopterinventering. Härligt att det i dagens högteknologiska samhälle fortfarande finns tillfällen då den mänskliga faktorn segrar över tekniken. Har lite svårt att låta bli att småle vid tanken på en skog full av jägare som går runt och räknar älgbajs. Undrar om någon erbjuder denna aktivitet för alla älgtokiga turister... Stundande 75-årsjubileum Jaktlaget med dess 32 markägare från Mörhult, Nöthult och Bäck startade 1938. Jaktområdet omfattar 2 100 ha. nom området finns cirka 150 torn. Älgskyddsområdet de ingår i omfattar totalt 15 000 ha. 50-årsjubelieét firades med fest på Vrigstad Värdshus 1988. Nu närmar sig 75-årsjubelium. stora drag är det samma gäng sedan starten 1938, dock några utbytta. samband med premiären på älgjakten samlas omkring tjugofem jägare. Kvinnliga jägare lyser idag med sin frånvaro. Vi hade en kvinnlig jägare för några år sedan. Hon sköt en kalv och sedan dess har hon inte varit med. Den preliminära tilldelningen i år består av 5 stora, varav 2 tjurar över 8 taggar, samt 8 kalvar plus ett antal pottkalvar. Förra året blev full utdelning. Allt som tilldelats sköts, plus 1 pottkalv. Under en lördagsjakt sköt man hela 7 älgar på samma dag. Många kvistar gick åt för att med stolthet pryda kepsarna. Vi går en hel vecka och ändå går man upp 3 kg... Varje morgon under jakten samlas lagen vid en gemensam grillplats klockan sju. Den som kommer först ansvarar för att tända elden. Första drevet pågår ett par timmar. Därefter kommer maten fram. Mackor byts mot korv och rökt fläsk på grillen. Nytt drev under ett Åke Andersson, Mikael Tofter, Thomas Andersson, Peter Götesson, Mikael Lindblad, Ulf Pettersson och Tommy Götesson. par timmar, mat igen. Fyra drev om dagen är lika med fyra måltider per dag. nte nog med det, det blir allt lite smått och gott däremellan. Kanske finns det en naturlig förklaring till extrakilona trots allt. Frågan är om det stannar på tre extrakilon när jaktlyckan infinner sig och det börjar dofta älgstek i skogarna runtom Mörhult, Nöthult och Bäck. l Sid 8 vida och växande värden Sid 9 vida och växande värden
Jakten på den perfekta älgsteken Tänk dig en rödvinsmarinerad, perfekt stekt och mör älgbiff. Lägg därtill en väldoftande potatisgratäng och nyplockade smörstekta kantareller. Ljuvligt! Men nog krävs det en del arbete innan detta ligger på talriken. Hur gör man då för att skapa de bästa förutsättningarna för att denna ljuvliga hösträtt ska bli just så välsmakande som man önskar. Mardrömmen för sävål gäst som värd är ju att man sitter där med en seg skosuleliknande köttbit som man inte riktigt vet vad man ska göra med... Kent Karlsson, Grimslöv, var 15 år när han stod med laddad hagelbössa på sitt första pass. Han har alltid älskat naturen och det skogen har att erbjuda. Sedan 20 år tillbaka är han jaktledare i Gottåsa och har minst 150 jakttillfällen per år. Han har jobbat med kött och styckning sedan han var 16 år, då han började som lärling på Gomans i Växjö. Kent fortsatte som styckmästare i ett antal butiker, viltslaktare på Viltcentralen och är numer köttansvarig på MAX i Växjö. Vad är då de bästa knepen för att lyckas? Kents grundregler: 1. Passa (ta ur) djuret inom 3 4 h för att undvika värmejäsning och försämrad hållbarhet 2. Få bort skjuten älg från skogen och häng upp den ju snabbare desto bättre! 3. Om det drar ut på tiden att få bort djuret från skogen öppna upp så att det blir luftcirkulation. 4. Hygienen mycket viktigt särskilt när man flår djuret. Undvik direkt kontakt med köttet. Använd gärna handskar för att undvika bakteriebildning. 5. Ta hellre bort lite för mycket av kött som har blivit smutsigt. Det största misstaget är att man skär bort för lite och att man skär på fel ställe. Hantering efter grovjobbet 1. Förvaring i en kyltemperatur mellan 4 6 grader. 2. Hängningstid minst 40 dygnsgrader, dvs 4 grader i 10 dygn och max 60 dygnsgrader. Ju äldre djur desto längre hängningstid krävs för att bindväven ska brytas ner. En kalv behöver således inte lika lång hängningstid. 3. Bra cirkulation i rummet för att undvika mögelangrepp 4. Vid malning av kött ha bra maskiner. Viktigt att det mals fort och inte står och tuggar. Då höjs köttemperaturen och bakterier bildas. 5. Paketera i påsar av god kvalité som håller för infrysning. Ska vara lufttätt. Och sedan... Dags för utdelning. Och visst ser vi vissa trender även här. Mormors recept på härlig söndagsstek är på stark tillbakagång. En verklig kontrast till nutidens snabbt tillagade vardagsmat. Även att tillverka egna korvar har blivit populärt. Framförallt med viltsvin som huvudingrediens. Avnjuts ofta i goda vänners lag vid sommargrillen. Generellt har efterfrågan på allt viltkött ökat de senare åren. Om Kent själv får välja Återigen Tänk dig en rödvinsmarinerad, perfekt stekt och mör älgbiff. Lägg därtill en väldoftande potatisgratäng och nyplockade smörstekta kantareller. Rödvinsmarinad (till 1 kg kött) 3 dl rött vin 3 4 charlottenlökar Svartpeppar Efterfrågan på viltkött har ökat de senare åren. Lägg köttet med marinad i en tätt omsluten påse. Låt dra 3 dygn. Skär köttet i skivor. Stek snabbt på hög värme, låt efterdra 3 5 minuter före servering. För lätt rosa kött ska temperaturen ligga på 54 60 grader. Smörstekta kantareller toppade med en skvätt grädde Nyplockade kantareller, steks med smör och kryddas med salt och peppar. Avsluta med en skvätt grädde och koka upp en kort stund. Potatisgratäng finns mängder av varianter. Välj ut ditt eget favoritrecept. Samla dina bästa vänner välj ut din favoritdryck NJUT! l Sid 10 Sid 11 vida och växande värden
golv höjd 1250. Kolla på min skiss bifogar den igen. v i d a krysset MAT DEL AV ATOMKÄRNA SKOGSMARKS BÖRDGHET 1:a pris: Mysig höstpläd 2:a 3:e pris: Svampplockarset från Sagaform 4:e 5:e pris: Jaktkeps NLEDANDE GENKLANGERS LADES N ORUBBLGA KLOT PTCHRÖRELERNS MOTSER STÅNDARE KRÅKLJUD BEDREV BLEV DANEL 500 TRVS OCKSÅ SKOGEN PREFX ÄR OFTA UTVECKLANDE KUNSKAPER VNVÄXT HALLANDSVATTEN EN JOHN HOLLAND REKLAM SKAPLGT VARA SNÖHYDDA KÅRE TLLT SNÖMAN FÖRBUND BLAND MED GVANDE DAM FLOTT ÅK PRONOMEN LGGER HÖGT KLMATPÅVERKAR KAN VÄXA SOM KRANS RUNT SJÖ SKA GLASKLNGANDE HÅLLA PNGS HAVSDJUPENS GUDNNA SCKSACKAD AVSAKNAD AV KAN VARA AV TRATTYP DÄR VNDEN BLÅSER S KASTAT MER STORFLM JULEN VÄDER- VÅNNG PÅ KUVERT BTNA FÅNGAR FÖR KVARTSSEKEL SEDAN T A R Å T T BLAND FÖRE OCH GJORT FRÖKEN R MNDRE LASTFARTYG S GAMLA LÄNGDMÅTT MJUK MANEGEN ATESM SNLLE SOLGUD GGANT F EDERA SADE REGNAR PÅ TURLG K KRYSSA MED STYRANORDNNGEN UNDERSTÖD A P A N A G FBERVÄXT ÄR HÖKARTAD L LJUSGAS FRÄSCHT M O R Ä N R E DLLAR STAR TREK HJÄLPER FÖR F.D. DRNKARE A A PÖSGT MJUK KLARA OCH GLADA TONER GEN FXAR SÅ DU ÄR ONLNE S T A HYPOTES MAJ SKUR RÄNNOR SEN MYSDAG? TEAM SOM HALAR UPP BÅT T BUSKAR STRÅ R Ö N R MANGAN MEDDETSAMMA M N TORTYR SKRFTSAMLNG P N A GODKÄND SKOLAN R S T Ö R T R E G N PLATT SMMARE DJONS SPECALTET A N G VÄNTAR PÅ GYMNASET PART DOKUMENT A K PROFT S P Ä T T A F Ö R Y N G R ÄR ÅL GOD FRMASAMLNG R Ö K T N O R M A L VANLG TAR BUDFRMAN R A K MÅHÄNDA FÖRE SFFROR ARTSTAMOS E N A R E U R O P E E R OXUDDE 116-12 F R E D A G KAN VARA NATURLG VSSET SKOLBETYG T E O R T R E O R T Å L A A D D E FRANSOSER SÅ-VÄL SOM FNNAR SÖNDER BADDA OCH SPOLA L L V Ä X T N E O N G L A D A N MALMBERG Å R O R K U L T E N OCKSÅ PÅ PALLEN U P P G A V V O L Y M T FYLLER V SKAPADE SOLSTCKEGOSSEN A R E N A N O T A L S A G T R E S E BOMMA GEN 3,14 A G E N L Ä R A R Y R K E N F Ö R E T A G S G R U P P Sid 12 LEDNNG HAR KVSTFR NEDRE HALVA EVAKOSTYM KÖLD EN RNG MED OCH EN PRCKFR Ö PANORAMA EFTER OGT A YTTRUM V Y O R N A VULKAN @ LEEDS E T N A F R O S T v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n Skogsägarnas favoritrecept TUKTA TOTOBOLAG YTA AVSER OKÄND TEXT ROJA NEON SKARPSNNG K A N T A R E L L E R L O V A R T M ELLPTSKT PÅ BL BERUT ASKA TJUT N g n i n s! y l r! e t f E PUR KUNG PJÄS JAMES CAMERONFLM PÅVEKRONAN STCKVERKTYG OXUDDE 181-12 M 400 FRÄSCH MORFNDERVAT SLÅR SKÅDSGUNLLA 1800 Lämpligt material är VDA-sågat timmer 45x70 och 28x120 TRÄDET OCH FSKEN MARGARN GRAFFDJUR DANSKÖ SES TYDLGT FRÅN SJÖN BREVSLUT METROPOL TUSEN ROM LARS VON DANSKÖ JORDART KOMMER FÖRST 1350 ANDALUSSK STAD RRTERAT K MODERN ANSKTE SMÅVÄXT KLON VLL V ATT EMBRYO SKOGSTLL BEDROG STÅNDET SKA HA STRÄCKA WEBBENS JOBBAR MED SYMBOLER SÖNDER EKAN MÅNNE ÄR FLOSSADE MED LÄNGRE NOCK DEPARTEMENT FRANSK STAD 1250 Bygg ditt eget jakttorn YRKA SGNATUR SES VÅRDA OCH SKÖTA REFLEK- KAN JORD- UTRÖNS VETENBRUK TON 2800 PERNODKRYDDA ALL lösning Skicka in korsordet med ifylld kupong senast den 5 november till: 1: a pr is : nez Linström Brålanda Namn:... Vinnare nr 1 12 2: a 3 : e pr is : Vaine Einarsson, Simlångsdalen Bo Kjellén, Floby 4: e 5 : e p r is : Barbro Bjärkby, Dalskog Gunilla Johansson, Rävlanda VDA AB, Att: Josefine Helgesson, Box 100, 342 21 Alvesta Adress:... Postnr:... Vi tror på framtiden! Ett aktivt skogsbruk lönar sig i längden! Avverka i jämn takt. Sätt in rätt åtgärder i rätt tid. VDA hjälper dig! Har du någon favoriträtt som du gärna lagar under en speciell tid på året? Skicka in receptet till oss, så kan det bli månadens rätt i 2014 års VDA-almanacka. Kontakta Karin.Malm@vida.se Tel: 0472-439 00 www.vida.se Postadress:... Sid 13 v i d a o c h vä x a n d e vä r d e n
Rapport från marknaden Hård press på sågverken, Tuffare än någonsin, Det blir ett stålbad i höst, Sågverk i rävsax är några av många rubriker som har cirkulerat i media den senaste tiden. Ni har även i tidigare nummer av VDA Nytt kunnat läsa om det marknadsklimat som vi just nu befinner oss i. Sommarens allt starkare krona, framförallt gentemot Euron, har gjort det ännu tuffare. För VDA innebär detta att vi får mindre kronor för varje kubikmeter trä vi säljer i europeisk valuta. text: Måns Johansson, försäljningschef Vida Wood ab Nyanställda Mattias Sjöström har anställts som produktionsledare inom VDA Packaging Hestra där han kommer att arbeta med produktionsplanering. Mattias kommer närmast från en anställning på K-Bemanning där arbetat med rekrytering och bemanning. Mattias har tidigare även arbetat som arbetsledare på VDA Packaging. Stefan Kesak har anställts som ekonom på VDA AB. Stefan har precis avslutat sina studier vid Linnéuniversitet där han har läst civilekonomprogrammet. Han kommer att vara stationerad på huvudkontoret i Alvesta. Ulrika Nilsson har anställts som ekonom inom VDA AB. Ulrika kommer närmast från en tjänst som redovisningskonsult hos PWC i Växjö. Hon är stationerad på huvudkontoret i Alvesta. Mats Olsson har börjat som trävarusäljare i VDA Wood AB. Han kommer senast från en tjänst som trävarusäljare och produktionsledare på Viking Timber och Möckelns sågverk. Mats är placerad i Alvesta och Hästveda. Per-Ola Malm har börjat som trävarusäljare i VDA Wood AB. Han kommer närmast från Södra nteriör, där han arbetade med försäljning på exportmarknaderna. Per-Ola är stationerad i Alvesta och i Urshult. Ett naturligt steg i en sådan här utveckling är att höja priserna i Euro för att på så sätt kompensera denna cirka 8 procentiga förändring. Det som försvårar det hela är att vi befinner oss i en tid med fortsatt extremt lågt byggande i Europa. På vår huvudmarknad Storbritannien, är byggandet -20% jämfört med 2011. Danmarks byggnation är -39% jämfört med 2011. Kinas import har gått ner efter en stadig uppgång under flera år. Vi får nu även signaler från bil och verkstadsindustrin om att deras orderingång minskar. Detta leder i sin tur till mindre efterfrågan på emballage i form av t ex Nyöppnat inköpskontor i oskarshamn pallar och pallkragar. Båda oerhört viktiga produkter för våra sågverk. Rubrikerna i inledningen är befogade. Vi står in för en stenhård höst. En räntesänkning med försvagad krona som följd hoppas många på. detta mörker skymtas några ljusglimtar. Vi tror på en långsam men stadig förbättring i USA med bättre byggande och stigande huspriser. Efter ett längre uppehåll av leveranser till USA har vi nu bestämt att starta igen. Just nu planerar vi för en första båt med trävaror från Sverige under oktober. l början av juni slog Mathias Joelsson och Johan Svensson upp portarna till det nya inköpskontoret. Mattias och Johan anställdes på VDA i maj 2012 och båda är utbildade skogsmästare. Deras upptagningsområde är Oskarshamn, Högsby och Hultsfredsområdet. Vi erbjuder våra skogsägare rådgivning och hjälp med allt från plantering av skog till avverkning, säger Mathias Joelsson. l Ny hyvellinje i alvesta nvesteringen kommer att innebära att den totala hyvelkapaciteten kommer att kunna öka till ca 170 000 m 3, vilket är det dubbla mot dagens kapacitet. Hyvellinjen beräknas vara igång i början av 2013. nvesteringen kräver en tillbyggnad av befintlig lokal på ca 400 m 2. Väggelementen är prefabricerade av Villa VDA. Totalt består den av 36 väggblock i tre nivåer. Stående panel och lockläkt utvändigt, liggande panel invändigt. Totalt omfattar investeringen ca 30 miljoner kronor. l Uppgradering av ströläggare vida bruza ab hjältevad Uppgraderingen omfattar ny styrning och till stora delar ny mekanik. nvesteringen på ca 9 miljoner kronor kommer att innebära att den nya ströläggaren får en betydligt högre kapacitet (över 200 bitar/min) än tidigare. Detta möjliggör en högre takt genom hela såglinjen. l nya virkestorkar Bättre torkresultat och mindre mellanlager Bättre torkresultat och mindre mellanlager. VDA har investerat i fyra nya virkestorkar i Hästveda, Alvesta, Hestra och Vislanda. nvesteringen på ca 60 miljoner kronor har resulterat i ett bättre torkresultat samt en kraftig reducering av mellanlager och ett jämnare flöde i våra leveranser. l Martin Zetterberg har anställts på Tavdelningen i Alvesta, där han arbetar med vår helpdesk. Han har nyligen avslutat yrkesutbildningen System- och nätverksadministratör vid Växjö Yrkeshögskola. Marie Hjortstam började som miljöchef på VDA AB den 3 september. Hon är kemist och har arbetat med miljöfrågor under hela sin karriär. Hon kommer närmast från en tjänst som konsult på Askengren & Co. Marie arbetar med alla bolag inom koncernen och utgår från huvudkontoret i Alvesta. da Lubera har börjat som konstruktör inom VDA Borgstena AB. Hon är utbildad byggnadsingenjör på högskolan i Borås. Hon kommer att vara stationerad på kontoret i Borgstena. Magnus Wängvik har anställts som controller i VDA Borgstena AB. Han är utbildad civilekonom och kommer närmast från en anställning som controller på AB Tingstad Papper i Göteborg där han var ekonomiansvarig för ett dotterbolag i Norge. Magnus finns på VDAs ansläggning i Borgstena. Robin Nilsson har anställts om inköpare i VDA Skog AB. juni avslutade han sina studier till jägmästare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Robin börjar sin anställning den 1 oktober och kommer att vara placerad i Vrigstad där han också är uppvuxen. Han kommer ersätta Per Carlsson som under våren 2013 slutar sin anställning på VDA. Per har valt att satsa helhjärtat på sitt eget jord- och skogsbruk. nya roller Peter Skog arbetar från den 1 september som virkesadministratör på VDA Skog, område Syd. Den huvudsakliga arbetsuppgiften blir att administrera virkesinköpen på kontoren i Emmaboda, Urshult och Hästveda. Peter lämnar tjänsten som logistiker på VDA Skog. Fredrik Karlsson har tillträtt en ny tjänst som arbetsledare för VDA Urshult AB. Fredrik arbetar med planeringen i justerverk och hyvleri. Mantas Ramanauskas arbetar numer med produktionsplanering och utlastning vid VDA HN AB. Tidigare var han truckförare på utlastningen. Andreas Sjögren har gått in i en ny roll som produktionsledare i VDA HN AB där han har hand om vidareförädlingen. Andreas arbetade tidigare som truckförare på vidareförädlingen. Sid 14 Sid 15 vida och växande värden
Kontakta din lokala inköpare Anders Gunnarsson Mark Johansson Torpön Mariannelund 070-699 47 56 076-136 15 72 Per Carlsson Vrigstad 076-146 63 35 Kristian Hultgren Svinhult 076-136 15 73 Erik Stråhle Eksjö/ Vetlanda 070-570 15 90 Johan Larsson Skillingaryd 070-310 00 54 Jonas Claesson Vetlanda 072-717 85 00 Magnus Edmark Västervik 070-552 23 50 Johan Svensson Högsby, Hultsfred 070-619 15 00 Fredrik Nilsson Eksjö, Hultsfred 073-354 22 65 Mathias Joelsson Oskarshamn 073-354 22 66 Robin Nilsson Vrigstad 073-800 92 20 Torbjörn Eckerby Områdeschef 070-319 42 67 Bo Hallin Ullricehamn 076-815 38 95 Peter Rosén Borgstena 070-306 97 69 Christer Hult Karlsborg 070-335 26 05 Jonas Andersson Sollebrunn 070-209 20 28 Pär Johansson Borgstena 070-359 78 89 Håkan gelström Sollebrunn 070-299 33 38 Andreas Eriksson Hestra 070-510 66 23 John Knapasjö Hestra 070-519 38 52 Robert Lindström Vänersborg/ Uddevalla 070-263 50 56 Ronny Svensson Mariestad 070-322 79 07 Tobias Lind Mullsjö/Habo/ Jönköping 070-263 49 81 Thomas Henricson Områdeschef 070-514 06 06 Martin Dahl, Alvesta, 070-272 49 36 Ulf Sivberg, Växjö, Lessebo, Uppvidinge, 070-364 13 80 Pelle Ström, S.ö. Småland, Emmaboda, Kalmar, 070-254 83 74 Göte Carlsson, Unnaryd 070-296 50 14 Jaen-Peter Gustavsson, S.ö. Blekinge, Håkan Johansson, Sydvästra Södra Kalmar län, 070-267 23 34 Blekinge, 070-312 63 47 Thomas Dunsjö, Unnaryd 070-231 62 64 Magnus Axelsson, Halmstad, Laholm, 070-223 31 05 Sven Andersson, Vislanda, 070-399 08 29 JanErik Gustafsson, Tingsryd, 070-232 74 10 Bo Gustavsson, Ljungby, 070-598 23 17 Patrik Wilhelmsson, Unnaryd, 070-514 06 80 Bengt Davidsson, Unnaryd, 070-697 10 65 Anders ngvarsson, Örkelljunga, 070-812 38 12 ngvar Jonsson, Vittsjö, 070-999 49 98 Stefan Nyqvist, Områdeschef, 070-263 49 39 VDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1150 anställda i södra Sverige. VDA köper drygt 2,4 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VDA omsätter ca 4 miljarder SEK och producerar ca 1,3 miljoner m 3, varav 65 % exporteras till fem världsdelar. koncernen ingår även VDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton dissolvingmassa, VDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden med bl.a. pelletsproduktion på 45 000 ton pellets per år, Villa VDA tillverkar ca 40 villor och flerbostadshus per år. VDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01