Lokalstationen, Malmö C

Utredning Lokalstationen, Malmö C Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 Carola Lund och Olga Schlyter

Utredning Lokalstationen, Malmö C Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 i Malmö stad Skåne län

Malmö Kulturmiljö Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 44 75 Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24 www.malmo.se/kulturmiljo Utredning Lokalstationen, Malmö C Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 i Malmö stad, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 Författare: Carola Lund och Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter Grafisk form: Anders Gutehall Sättning: Olga Schlyter Omslagsbild: Lokalstationen sedd från Centralplan ISSN: 1653-493X Malmö Kulturmiljö 2006

Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Läge, skydd och avgränsningar 5 Historik 6 Tillkomsten av Malmö Centralstation 6 Ombyggnaden på 1920-talet 6 Lokalstationen 6 Lokalstationens ursprungliga utformning 7 Lokaltågtrafiken under 1900-talet 8 Lokalstationen idag 9 Före detta pergolan 9 Spårområdet och perrongerna 10 Bedömning av bevarandegraden 12 Konsekvensbeskrivning 13 Före detta pergolan 13 Spårområdet och perrongerna 14 Kajkanten och Petribron 14 Referenser 16 Årets rapporter 17 Bilagor Bilaga 1 Plan över lokalstationen ca 1924 Bilaga 2 Foton

Tekniska och administrativa uppgifter Län:... Skåne Kommun:...Malmö Ort:...Malmö Fastighet:...Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 Ägare:... Jernhusen och Banverket 4 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016

Inledning Malmö stad planerar i samverkan med Jernhusen, Banverket och Skånetrafiken en ombyggnad av lokalstationen på Malmö Centralstation i samband med omläggning av buss-, gång- och cykeltrafiken. Då Malmö Centralstation är förklarad som byggnadsminne har Länsstyrelsen föreslagit att en antikvarisk konsekvensutredning ska göras, som underlag för kommande diskussioner och ställningstaganden. Malmö Kulturmiljö har gjort föreliggande antikvariska konsekvensutredning på uppdrag av Gatukontoret, Malmö stad. Konsekvensutredningen är sammanställd under fyra dagar under perioden 6 juni till 6 juli 2006 av byggnadsantikvarierna Carola Lund och Olga Schlyter vid Malmö Kulturmiljö. Läge, skydd och avgränsningar Malmö Centralstation som är belägen i Inre hamnen direkt norr om den gamla staden. Marken består av utfyllnadsmark som påbörjades under 1700-talets slut i syfte att skapa en fungerande hamn. Kontinuerliga utfyllnader har gjorts sedan dess av Malmö hamnområde och området kring centralstationen är, och har under lång tid varit, stadens viktigaste plats för kommunikationer och transporter till och från Malmö. Lokalstationen är belägen i det sydöstra hörnet av Malmö centralstation och utgörs av tre taköverbyggda perronger med sammanlagt 5 spår. Lokalstationen tillkom i samband med en stor ombyggnad av Malmö centralstation vid mitten av 1920-talet. Stationen och spårområdet ligger idag inom fastigheterna Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 och ägs av Jernhusen och Banverket. Malmö Centralstation, klassades 1986 som statligt byggnadsminne. I samband med bolagiseringen av Statens järnvägar övergick byggnaden till enskilt byggnadsminne och skyddas idag enligt 3 kap 1 Lagen om kulturminnen (KML 1988:950). Detta innebär att byggnaden bedömts som synnerligen märklig genom sitt kulturhistoriska värde. Endast länsstyrelsen får lämna tillstånd till förändringar som strider mot skyddsföreskrifterna om särskilda skäl föreligger. Föreliggande utredning har inte tagit hänsyn till ägoförhållanden, fastighetseller byggnadsminnesgränser utan fokuserat på att beskriva de kulturhistoriska värdena som finns i området samt vilka konsekvenser den tänkta ombyggnaden kan få ur antikvarisk synpunkt. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 5

Historik Tillkomsten av Malmö Centralstation År 1856 anlade Statsbanorna, sedermera Statens Järnvägar, Skånes första järnväg. Sträckan utgjorde södra stambanans sydligaste del, den mellan Malmö och Lund. En stationsbyggnad uppfördes i renässansstil inspirerad av stationsbyggnaderna på kontinenten. Endast tio år efter uppförandet brandhärjades byggnaden så kraftigt att en ny uppfördes, ritad av Statens Järnvägars chefsarkitekt Adolf Wilhelm Edelsvärd. Redan i slutet av 1880-talet uppfördes ytterligare en stationsbyggnad till följd av den ökade tågtrafiken, även denna ritades av Edelsvärd. Då Malmö utgjorde sista anhalten på stambanan, kom detta att markeras genom att den nya stationsbyggnaden lades vinkelrätt mot spåren. Byggnaden uppfördes i rött maskinslaget tegel med romanska former. Ombyggnaden på 1920-talet Tillkomsten av nya järnvägslinjer och ökning av såväl persontrafiken som godstransporterna under 1800-talets slut och 1900-talets början krävde förändringar vad gällde Malmö stationsområde. I början av 1920-talet inleddes därför en omfattande ombyggnad av centralstationen efter ritningar av arkitekt Folke Zettervall. Bland annat kom den gamla enskeppiga banhallen ersättas av en ny fyrskeppig, de två stationsbyggnaderna kom att byggas samman på ett sätt så att fasaden mot Centralplan blev mer enhetlig och fick en tydlig entré. Samtidigt byggdes den yngre stationsbyggnaden på med en våning och fick en delvis ändrad exteriör vad gällde fönstersättning och entréparti. Interiört skedde en total ombyggnad för att skapa en modern, väl fungerande station med alla tänkbara faciliteter för den resande. Den fyrskeppiga banhallen sedd från öster. Till vänster syns lokalstationens perrongtak. Foto från sent 20-tal eller tidigt 30-tal. Lokalstationen Den äldre stationsbyggnaden kom i samband med ombyggnad att fungera som lokalstation med expeditionslokaler för privatbanorna samt personalutrymme, medan den yngre stationsbyggnaden kom att inrymma vänthall, biljettexpedition och restaurang för resande med statsbanorna. I direkt anslutning, i öster, till den äldre stationsbyggnaden placerades de spår som nyttjades av lokaltågtrafiken till 6 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016

närliggande orter så som Lund och Lomma samt av de enskilda banorna Malmö- Simrishamns järnväg (MSJ) samt Malmö-Genarps järnväg (MGJ). Den förstnämnda järnvägslinjen, den så kallade Simrishamnsbanan, startade 1892 genom att järnvägen Malmö-Tomelilla byggdes. Tre år senare inkorporerades sträckan Tomelilla-Simrishamn, och Simrishamnsbanan var ett faktum. Linjen användes för såväl persontrafik som godstrafik. De viktigaste godsvarorna på banan var jordbruksprodukter, men också sten från stenbrottet i Dalby fraktades på linjen. Simrishamnsbanan blev statlig 1943. Banan fanns kvar fram till 1990, men nyttjades under de sista årtiondena endast för godstrafik. Malmö-Genarps järnväg, den så kallade Genarpsbanan, anlades av privata aktörer 1894 då det fanns en stark önskan att kunna transportera lera från Kongsmarken till cementindustrin i Klagshamn. Banan trafikerades även av persontrafik, särskilt på somrarna då man genom ett stickspår från Bara station kunde åka till bokskogen i Torup. År 1948 lades trafiken ned på Genarpsbanan. Lokalstationens ursprungliga utformning Lokalstationen inrymde ursprungligen såväl vestibul som biljettexpedition och resgodsavdelning. Direkt öster om själva stationsbyggnaden fanns en L-formad, öppen pergolaliknande vänthall som avgränsades mot Centralplan av en brösthög mur med grindförsedda entréer. Pergolans norra avslutning utgjordes av banhallens södra vägg. Genom dörrar i stationsbyggnadens östra gavel stod den öppna pergolan i direkt anslutning till lokalstationens väntsal. Även faciliteter som toaletter kunde nås från pergolan. I det öppna väntutrymmets östra del fanns en mindre tidningskiosk. För att komma till tågperrongerna var man tvungen att passera en av de två spärrar som var placerade på ömse sidor av tidningskiosken i pergolans västra del. Perrongområdet utgjordes av två plattformar, benämnda E och F, med vardera två spår. De tre sydligaste spåren löpte i stort sett hela vägen fram till biljettspärrarna medan den fjärde och det nordligaste placerade spåret hade sin avslutning i linje med banhallens östra avslutning. Plattform E var försett med ett skärmtak av sadeltakstyp vilade på dubbla rader av stolpar medan plattform F som var smalare hade ett tak av samma typ men som bars upp av en enkel stolprad. Från plattform E kunde banhallen nås. Söder om pergolan och lokaltågspåren fanns ytterligare ett spår som var ett stickspår för spårvagnstrafiken till och från Centralplan. Plan över lokalstationen i dess ursprungliga uformning. Se även Bilaga 1. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 7

Lokalstationen sedd från Centralplan. Biljettluckorna på Lokalstationen. Lokaltågtrafiken under 1900-talet I början av 1930-talet påbörjades en övergång från dieseldrivna motorvagnar till eldrivna tåg. I och med eldriften påbörjades en utbyggnad av lokaltågtrafiken kring Malmö, då de snabbare eltågen möjliggjorde fler hållplatser. I samband med detta förstatligades även lokaltågtrafiken. Vid 1900-talets mitt kom såväl persontrafiken som godstrafiken via tåg att minska till följd av den ökade bilismen och SJ började minska antalet hållplatser för att så småningom avveckla hela tåglinjer som ansågs olönsamma. Planer fanns under slutet av 1970-talet att helt avveckla lokaltågtrafiken. Protesterna från lokalbefolkningen var dock så kraftiga att flera kommuner i Malmöhus län kom att engagera sig ekonomiskt i tågtrafiken. Påtryckningarna ledde till att SJ även fortsättningsvis gick med på att sköta trafiken med ekonomiskt stöd från regionen. På så sätt kom pågatågtrafiken att starta 1983. I samband med detta höjdes perrongerna på lokaltågsstationen med 40 cm och de ursprungliga stenhuggna kanterna ersattes med betong. Idag är det Skånetrafiken som har huvudansvaret för pågatågtrafiken som genom sex tåglinjer trafikerar 46 skånska städer och orter med de lilamålade elmotorvagnarna av typen X11. Planer på att utvidga lokaltågtrafiken ytterligare finns i samband med att Citytunneln färdigställs. 8 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016

Lokalstationen idag Lokalstationen är belägen i den sydöstra delen av Malmö Centralstation och tågen anländer från öster. Lokalstationsområdet avgränsas mot norr av den södra banhallsväggen, mot väster av den äldsta stationsbyggnadens östra gavel och i söder utgör kanalen områdets avslutning. Lokalstationen kan nås såväl från Centralplan som från banhallen och består av ett spårområde med tre taköverbyggda perronger med tillhörande fem spår, en öppen entrédel mot Centralplan samt två lokaler som rymmer Skånetrafikens kundcentrum och Pressbyrån. Hela lokalstationen är belägen tre trappsteg högre än intilliggande Centralplan. Lokalstationen idag, sedd från Centralplan. Före detta pergolan Pressbyrån och Skånetrafiken Pressbyråns butiksentré vetter mot Centralplan och nås via en bred naturstenstrappa med tre steg som är försedd med ett svartmålat järnräcke i dess västra avslutning samt en centralt placerad handledare i svartmålad järn. Fasaden är i tegel med en låg sockel i natursten och stora fönster- och entrépartier i glas och aluminium. Fasaden är försedd med en blå korgmarkis som löper över båda fönsterpartierna samt en ljusskylt med texten Pressbyrån. Mot Centralplan, direkt öster om den äldsta stationsbyggnaden finns en passage till banhallen. Direkt öster om Pressbyrån finns ytterligare en butikslokal som inrymmer Skånetrafikens kundcentrum. Denna lokal har entré från såväl den taköverbyggda entrédelen i söder som spårområdet i öster och banhallen i norr. Även här utgörs fasaderna av pelare av tegel med en låg sockel av natursten och stora fönster- och entrépartier i glas och aluminium. Ovanför de glasade partierna består fasaderna av ett vitt skivmaterial. Entrédelen Spårområdet nås genom den öppna, taköverbyggda entrédelen som ligger i vinkel mot Pressbyråns lokaler. Även denna är försedd med en bred naturstenstrappa med tre steg. På ömse sidor av trappan finns magnoliaträd planterade. Två stora portar har skapats mot Centralplan genom avdelande tegelpelare som bär upp taket. Portarna är försedda med grindar i gjutjärn som står uppställda. Markbeläggningen i entrén utgörs av huggna rektangulära naturstensblock lagda såväl horisontellt som vertikalt i förhållande till portarna. Fasaden mot söder utgörs av en bröstmur som är belagd med enkupigt taktegel. En öppning försedd med en järngrind finns i denna fasad. Såväl butikslokalerna som entrén täcks av flacka sadeltak belagda med grön, bandtäckt plåt och Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 9

försedda med ett antal ventilationshuvar. På taket finns en skylt med texten Skånetrafiken. I entrédelen är det öppet upp i nock och den vitmålade läkten är synlig. Entrédelen och Skånetrafikens kundcentrum. I vinkel mot den mur som avgränsar entrédelen i söder finns ytterligare en tegelmur krönt med enkupigt rött taktegel som avgränsar lokalstationens spårområde från Centralplan. I muren finns en järngrindförsedd öppning som nås via en svagt sluttande ramp. Rampen flankeras på ömse sidor av järnstaket. I vinkeln som bildas mellan entrédelens södra mur och ovannämnda mur finns ett mindre förråd med fasader i brunmålad träpanel och pulpettak. Grind mellan spårområdet och Centralplan. I bakgrunden det södra perrongtaket. Spårområdet och perrongerna Spårområdets södra perrong är försedd med ett perrongtak som bärs upp av stolpar och takstolar av limträbalkar av samma typ som bär upp banhallens tak. Träet är brunmålad medan den synliga takläkten är vitmålad. Taket är belagt med papp?. De två övriga perrongerna har perrongtak som bärs upp av nätta, grönmålade järnkonstruktioner. Den södra av de två perrongerna har ett enkelt perrongtak medan den norra perrongen har ett tak som bärs upp av dubbla stolprader. Takmaterialet idag är trapetskorrugerad plåt med en liten takfot av rödmålad spontad träpanel. Samtliga perronger är försedda med sentida stuprör och hängrännor, moderna klockor, armaturer, papperskorgar, askkoppar, skyltar m.m. och de är belagda med asfalt. 10 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016

I norr avgränsas spårområdet av den stora banhallens sydvägg i rött tegel. Längst i väster finns en öppning som förbinder lokalstationen med banhallen. Mot kanalen i söder avgränsas spårområdet av ett enklare staket av järnstolpar och trådstängsel. Kanalens kajkant utgörs av en slänt som är skodd med huggna stenblock. Viss växtlighet i form av buskar, mindre träd och gräs förekommer i övergången mellan den stenskodda slänten och perrongavslutningen. Inget av detta bedöms dock som anlagd grönska. Cirka 150 meter öster om Petribron finns en lägre, i kanalen utstickande, gräsbeklädd avsats som troligen utgör resterna efter en äldre lastbrygga. I anslutning till denna finns ett antal större träd, bland annat ett par almar och en pil. Det mittersta perrongtaket. Det nordligaste perrongtaket samt den stenskodda slänten och lastkajen. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 11

Bedömning av bevarandegraden Lokalstationen är till stora delar bevarad sedan tillkomsten på 1920-talet. Vissa förändringar har dock skett, och här följer en genomgång av dessa. Den södra perrongen med tillhörande spår och perrongtak har tillkommit senare, på den plats där det ursprungligen fanns ett stickspår för spårvagnarna. Perrongtaket har en annan utformning än de två andra perrongtaken, men limträbalkskonstruktionen är besläktad med den stora banhallens arkitektur, där limträbalkar bär upp taket. Den tidigare öppna vänthallen, den så kallade pergolan, har byggts igen och inrymmer idag Pressbyrån samt Skånetrafikens kundcentrum. Moderna material som glaspartier i aluminium och skivmaterial har använts och förtar en del av lokalstationens ursprungliga arkitektoniska uttryck. Flera fläkthuvar på pergolans tak har dessutom tillkommit. En passage mellan Centralplan och banhallen har skapats genom att öppningar tagits upp i pergolans mur och banhallsväggen direkt öster om den äldsta stationsbyggnaden, väster om Pressbyrån. Även öppningen mellan banhallen och spårområdet har förstorats vilket inneburit att öppenheten mellan spårområdet för lokal- respektive regionaltåg har ökat. Detsamma gäller förbindelsen mellan Centralplan och spårområdet som inte längre är försedd med spärrar. Lokalstationen utgör därmed idag en integrerad del av Malmö centralstation. Detaljer som smidesgrindar finns dock bevarade. Bortsett från en del nya håltagningar mot banhallen är allt murverk intakt. Lokalstationens arkitektur präglas av teglet, vilket är kännetecknande för ombyggnaden av centralstationen på 1920-talet. Moderna beläggningar på perronger samt perrongtak och detaljer i moderna material så som skyltar, armaturer och fönster förtar dock intrycket en del och försvårar förståelsen för områdets ursprungliga utseende och användning. Den lilla kuren för tågklarerare som ursprungligen fanns belägen inom spårområdet mot banhallsväggen finns inte kvar. Spår efter kuren finns dock såväl i asfalten som på murverket, vilket borde betyda att kuren, eller en efterföljare till denna, funnits på platsen tills för inte så länge sedan. Dessutom har ett mindre förråd tillkommit längs den södra muren där spårvagnsspåren tidigare löpte. Den ursprungliga grönska i form av murgröna som klättrade på pergolans väggar är borta ersatt med två magnolior som fint inramar entrén till lokalstationen. Trots flera sentida ändringar och tillägg är lokalstationen på Malmö Centralstation välbevarad sedan tillkomsten på 1920-talet. Ett väsentlig faktor är att funktionen är bevarad. 12 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016

Konsekvensbeskrivning I samband med byggandet av Citytunneln behöver förändringar göras i anslutning till Malmö centralstation för att möjliggöra buss-, cykel- och gångtrafikens framkomlighet. Ombyggnad av Kalendegatan till gång- och cykelgata pågår och busstrafiken är flyttad österut till sträckan Djäknegatan- Prostgatan. I Prostgatans förlängning avses en ny bro byggas över kanalen för att underlätta framkomligheten. Bron ska vara tillgänglig för såväl busstrafik som gång- och cykeltrafik med destination stationsområdet och Centralplan. För att detta ska vara möjligt behövs kajkanten mellan den nya bron och Petribron flyttas ut. Arbetet med att ta fram en detaljplan gällande dessa förändringar pågår. När Citytunneln är färdig avses den gamla lokalstationen permanent att byggas om för buss-, gång- och cykeltrafik samt cykelparkering. Under Citytunnelns färdigställande kommer lokalstationsområdet fortfarande nyttjas för tågtrafik men även för gång- och cykeltrafik samt cykelparkering. (se bilaga 060126 Sektion Malmö Lokal skede) Denna konsekvensbeskrivning är baserad på information som delgivits Malmö Kulturmiljö dels vid möte på Gatukontoret 24 maj 2006, dels genom underlagsmaterial erhållet från Ragnar Jonson. Före detta pergolan Vad gäller pergolan är de enda förändringar som diskuterats borttagning av murarna söder om entrédelen, för att möjliggöra trafik mellan lokalstationen och Centralplan. Antikvarisk bedömning Allt ursprungligt murverk som finns kvar är värdefullt att bevara. Detta gäller även murarna söder om entrédelen, där spårvagnens stickspår förr gick. Samtidigt är spårvagnsspåren borta, vilket i viss mån försvårar förståelsen för utformningen. Markbeläggning och trappor av natursten bibehålls. Smidesgrindarna bibehålls. Magnoliorna bibehålls. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 13

Ett återuppöppnande av pergolan skulle vara positivt, det vill säga att Pressbyrån och Skånetrafikens lokaler tas bort och man återskapar den öppna vänthallen. Eventuella nya glaspartier skall i utformning och material anpassas till den historiska miljön. Spårområdet och perrongerna Ombyggnaden och funktionsförändringen innebär att spåren inom lokalstationsdelen tas bort och att marknivån anpassas till busstrafiken och cykelparkeringen. Perrongerna bibehålls för att fungera som angöringsplattformar för bussar samt cykelparkering. De två norra perrongtaken och eventuellt även det södra bibehålls som skydd för busstrafikanter och cyklar. Antikvarisk bedömning De befintliga spårens placering och längd bör inarbetas i markbeläggningen som historiska spår. En anpassning av marknivån är acceptabel. De två norra perrongtaken bibehålls i sin fulla utsträckning och placering. Det södra perrongtaket är inte ursprungligt och dess bevarandevärde är inte lika självklart. Om det behöver flyttas eller liknande kan det vara acceptabelt. Samtidigt ingår det sedan länge som en del av lokalstationen, och det vore önskvärt att det gick att bevara och integrera i lokalstationens nya utformning. Perrongerna bör förses med ny beläggning som anpassas till det ursprungliga materialet som utgjordes av kvadratiska klinkerplattor. De två norra perrongtaken bör återställas genom att den korrugerade plåten byts ut till pappbelagt trätak som förses med ny avvattning. Detaljer i anslutning till perrongerna och perrongtaken så som armaturer, papperskorgar, klockor, högtalare, bänkar, räcken mm bör ges en omsorgsfull och genomtänkt utformning för att anpassas till miljön. Äldre spår- och tåganknutna detaljer såsom ledningsstolpar, signalstolpar och stoppblock ska bevaras i den utsträckning detta är möjligt för att även i framtiden skapa förståelse för platsens historia. Kajkanten och Petribron Den befintliga kajkanten föreslås flyttas minst nio meter söderut för att ge plats åt passerande bussar samt cykel- och gångtrafik. Den i öster befintliga lägre lastbryggans bredd är den planerade bredden för den nya kajkanten. Cykelflotten som är förankrad öster om Petribron nedanför lokalstationen ska flyttas för att sedan helt försvinna och ersättas med annan permanent cykelparkering inom lokalstationsområdet. För att möjliggöra framkomlighet föreslås att Petribrons östra balustrad antingen kortas av något, eller vinklas ut i likhet med den västra balustraden. Antikvarisk bedömning Utflyttning av kajkanten kan vara acceptabel. Kajkanten bör då få en utformning antingen lik befintlig med stenskodd slänt, eller lik den på västra sidan Petribron, rak och stenskodd. Att kraga ut gångbanan över kajkanten kan också vara acceptabelt, för att på så sätt bevara en större vattenspegel. Den nya gång- och cykelbanan bör ges en omsorgsfull och genomtänkt utformning som i materialval och gestaltning är anpassad till miljön. Lastbryggans höjd, läge och utbredning ska bibehållas då den utgör en historisk rest från hamnens äldsta tid. Den utflyttade kajkanten kan ansluta direkt till lastbryggan i dess västra ände. De höga träden vid lastbryggan är planerade och ska bibehållas. 14 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016

En ändring av Petribrons östra balustrad är möjlig, under förutsättning att den utförs på samma sätt som den västra balustraden. Att korta av balustraden är inte lämpligt. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 15

Referenser Emmelin, Inga. 1980. Järnvägsbyggnader i Malmöhus län. Rapport från inventering 1978. Länstyrelsen i Malmö/Skånes hembygdsförbund. Malmö Centralstation, dess historiska utveckling och ombyggnad under åren 1913-33. Stockholm 1934. Werdenfels, Åke. (red.) 1990. Skånsk järnväg. Skånes hembygdsförbunds årsbok 1989/90. Malmö, Stenvall. 16 Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016

Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös rapportserie Enheten för Kulturmiljövård Rapport. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:001 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Universitetshuset. Ny hiss samt invändiga renoverings- och konserveringsåtgärder. Fastigheten Universitetet 1. Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002 Pia Gunnarsson Wallin Antikvarisk slutrapport. Kommendathuset. Interiöra arbeten. Del av Fastigheten Innerstaden 10:14. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:003 Mats Riddersporre, Pia Gunnarsson Wallin och Jan Lannér Enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm. (Utgiven i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län). Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:004 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Flensburgska huset. Igensättning av glasblock på innergården samt interiör renovering. Fastigheten Oscar 25 & 26. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005 Kerstin Börjesson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk dokumentation. Katrinetorp. Dokumentation av tapeter och väggmålning. Del av fastigheten Lockarp 44:1. Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:006 Pia Gunnarsson Wallin och Carola Lund Kulturhistorisk konsekvensutredning. Universitetshuset. Tillförandet av audiovisuell utrustning samt bättre ljud- och ljusfunktioner i aula och atrium. Fastigheten Universitetet 1:1, Lunds kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:011 Barbro Sundnér och Joakim Thomasson Byggnadsarkeologisk utredning, förundersökning och undersökning. Läckö slott. Murverksdokumentation inför planerade omputsningsarbeten. RAÄ 69, Otterstads socken i Lidköpings kommun, Västra Götalands län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:012 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning och dokumentation. Kryddfabriken. Utredning inför ombyggnad till bostäder. Fastigheten Sågen 3 i Malmö stad. Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013 Kerstin Börjesson Byggnadsantikvarisk dokumentation. Bagerska kontoret Dokumentation inför och under ombyggnaden. Fastigheten Sankt Gertrud 18, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:014 Kerstin Börjesson Antikvarisk slutrapport. Hedmanska Gården Målning av fasadtext. Fastigheten Gyllenstjerna 7, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:015 Mats Riddersporre Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1. Flinta, kalk och bly.utredning inför etablering av DUX huvudkontor vid Lernacken. Fastigheterna Bunkeflostrand 155:3 och 155:4 i Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 Carola Lund och Olga Schlyter Utredning. Lokalstationen, Malmö C Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad. Innerstaden 31:10 och Järnvägen 1:1 i Malmö stad, Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:007 Jörgen Kling Antikvarisk rapport. Inre restaurering av Hyby nya kyrka. Hyby socken Väby församling, Svedala kommun, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:008 Olga Schlyter Dokumentation. Davidshallstorg Torgets utformning, februari 2006. Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:009 Carola Lund Antikvarisk slutrapport. Malmö Centralposthus Fasadrenovering. Fastigheten Aegir 1, Malmö stad, Skåne län. Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:010 Olga Schlyter Kulturhistorisk utredning. Simrishamnsbanans järnvägsverkstäder. Fastigheterna Kirseberg 2:1 och 2:2, Malmö stad, Skåne län. Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016 17