Uppföljning betyg och ämnesprov årskurs 3,6 och 9 grundskolan Piteå kommun 2012 Anette Christoffersson Utvecklingsledare
Sid 1 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Nationella och lokala styrdokument... 4 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet... 4 Verksamhetsplan 2012-2014... 4 Barn- och utbildningsplan 2012-2014... 4 Syftet med nationella prov... 4 Ämnesprov i årskurs 3... 5 Ämnesprov i årskurs 6... 5 Ämnesprov i årskurs 9... 5 Ämnesprov årskurs 3... 6 Resultat... 6 Ämnesprov årskurs 3, jämförelse med riket 2010-2012... 7 Ämnesprov årskurs 6... 8 Resultat... 8 Ämnesprov årskurs 6, Jämförelse med riket... 9 Ämnesprov Årskurs 9... 10 Resultat... 10 Ämnesprov årskurs 9, Jämförelse med riket 2010-2012... 11 Relationen mellan nationella prov och slutbetyg... 12 Betyg grundskolan... 13 Meritvärde... 13 Genomsnittligt meritvärde Piteå, jämförelse pojkar och flickor... 13 Genomsnittligt meritvärde Piteå, jämförelse svensk och utländsk bakgrund... 14 Genomsnittligt meritvärde Piteå, jämförelse föräldrars utbildningsbakgrund... 14 Meritvärde årskurs 9, Jämförelse med riket 2003-2012... 15 Jämförelse utifrån beräknat Salsavärde... 15 Behörighet till gymnasieskolan... 16 Behörigheter till program gymnasieskolan... 16 Jämförelse utifrån beräknat Salsavärde... 17 Differens mellan skolenheter... 17 Betygsandelar i matematik... 18 Sammanfattning... 18 1
Sid 4 Systematiskt kvalitetsarbete Utifrån kraven i den nya skollagen och Skolinspektionens påpekanden har barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om ett kvalitetsarbete som ska bedrivas utifrån en årsvis planering. Årsplanen för 2012 fastställdes vid nämndens sammanträde januari 2012. På enhetsnivå är det rektor/förskolechef som ansvarar för kvalitetsarbetets genomförande och utveckling. Rektor/förskolechef är också ansvarig för att varje enhet utarbetar rutiner som svarar mot de lagstadgade bestämmelserna, de förvaltningsövergripande kraven samt enhetens egna förutsättningar och behov. Rektor/förskolechef ansvarar också för att upprätta rapporter till huvudmannen enligt fastställd plan. Barn- och utbildningsnämnden formulerade i Barn- och utbildningsplanen 2012-2014 ett uppdrag till förvaltningen; Nationella och lokala styrdokument Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2.2 KUNSKAPER Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Verksamhetsplan 2012-2014 Utbildning, arbete och näringsliv är grunden för all välfärd Mål: Alla elever uppnår minst kunskapsmålen för respektive verksamhet Barn- och utbildningsplan 2012-2014 Alla elever uppnår minst kunskapsmålen för respektive verksamhet. Syftet med nationella prov Skolverket utformar nationella prov för grundskolan, gymnasiala utbildningar och utbildning i svenska för invandrare (Sfi). 4
Sid 5 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå De nationella proven kan också bidra till: att konkretisera kursplanerna och ämnesplanerna en ökad måluppfyllelse för eleverna Ämnesprov i årskurs 3 I årskurs 3 genomförs ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Ämnesprov i årskurs 6 I årskurs 6 genomförs ämnesproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, ett av ämnena biologi, fysik eller kemi samt ett av ämnena geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap. Skolverket fördelar ämnesproven i de samhällsrespektive naturorienterande ämnena. Ämnesprov i årskurs 9 I årskurs 9 genomförs ämnesproven i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk, ett av ämnena biologi, fysik eller kemi samt ett av ämnena geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap. Skolverket fördelar ämnesproven i de samhällsrespektive naturorienterande ämnena. 5
Sid 6 Ämnesprov årskurs 3 Resultat Störst skillnad i svenska De största skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas resultat återfanns i ämnesprovet svenska. I svenska klarade 82 procent av flickorna och 78 procent av pojkarna samtliga delprov. Vid en jämförelse med riket så kan man se att flickornas resultat är i nivå med rikssnittet. Pojkarnas resultat ligger 11 procentenheter över rikssnittet. 98,6 procent av eleverna i årskurs 3 klarade det muntliga delprovet och 97,4 procent klarade delprovet att samtala kring en läst text i svenska. Svårast var delprovet beskrivande text där 86,8 procent av eleverna uppnådde kravnivån. Kommunikation och begrepp lättast i matematik I matematik gör eleverna 7 delprov. I matematik klarade 77 procent av flickorna och 82 procent av pojkarna samtliga delprov. Här skiljer sig Piteå från rikets resultat genom att det är fler pojkar än flickor som klarat samtliga delprov i matematik. Flest elever klarade delprovet kommunikation och begrepp i matematik. Här uppnådde 95,6 procent av eleverna kravnivån. Delprov D, E och F hade lägre resultat. Dessa delprov testar problemlösning, metod och kommunikation. Svårast var skriftliga räknemetoder, där 88,7 procent av eleverna uppnådde kravnivån Resultat per delprov, Piteås resultat röda staplar, riket svarta 6
Sid 7 Ämnesprov årskurs 3, jämförelse med riket 2010-2012 7
Sid 8 Ämnesprov årskurs 6 Resultat Störst skillnad mellan pojkar och flickor i ämnesprovet i svenska Våren 2012 skrev elever i årskurs 6 nationella prov för första gången. I ämnesprovet svenska var delproven att skriva berättande text och argumenterande text svårast, 10 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna nådde inte kravnivån i delprovet argumenterande text. Pojkarna nådde kravnivån i lägre utsträckning än flickorna. Svenska var också det ämnesprov där det var störst skillnad mellan pojkars och flickors resultat. I ämnesprovet för engelska var det något fler pojkar än flickor som uppnådde kravnivån. I matematik var det delproven B och D som var svårast. Dessa delprov testar problemlösning, begrepp, metod och kommunikation. Piteås resultat totalt, flickor, pojkar, uppdelat per delprov 8
Sid 9 Ämnesprov årskurs 6, Jämförelse med riket 9
Sid 10 Ämnesprov Årskurs 9 Resultat Små skillnader mellan pojkar och flickor i de sammanvägda provbetygen Nationellt ökar skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar i de nationella proven för årskurs 9. Nationellt nådde flickorna målen i högre utsträckning än pojkarna i de sammanvägda provbetygen för samtliga ämnesprov. För Piteås del har resultaten legat relativt oförändrade de tre senaste åren och det är också mycket små skillnader mellan pojkar och flickor i de sammanvägda provbetygen för samtliga ämnesprov. 95,2 procent av flickorna och 95,9 procent av pojkarna nådde målen i de sammanvägda provresultaten. Bäst förbättring i ämnesprovet matematik Både nationellt och för Piteås del så ses den största resultatförbättringen i ämnesprovet för matematik. Totalt når 92,6 procent av eleverna upp till målen. Jämfört med föregående år ses en resultatförbättring om cirka 8 procentenheter. I matematik når 94,5 procent av flickorna och 90,9 procent av pojkarna upp till målen. Ämnena svenska och engelska fortsätter att ha lägst andel elever som inte når målen i det sammanvägda provbetyget. I engelska når 99,6 procent av pojkarna och 98,5 procent av flickorna upp till målen. I svenska är det 99 procent av flickorna och 97,9 procent av pojkarna som når upp till målen. Piteås resultat totalt, flickor, pojkar, uppdelat per delprov 10
Sid 11 Ämnesprov årskurs 9, Jämförelse med riket 2010-2012 11
Sid 12 Relationen mellan nationella prov och slutbetyg I databasen SIRIS presenteras statistik för relationen mellan provbetyg och slutbetyg. Det ger en uppfattning om hur provbetyg och slutbetyg skiljer sig åt för enskilda elever. Statistiken visar hur vanligt det är att elever får samma, högre eller lägre slutbetyg jämfört med provbetyg 2005 2012. I ämnena svenska, engelska och matematik ökade andelen elever som fick lika provbetyg och slutbetyg vårterminen 2012 jämfört med året innan. I ämnet engelska var det 84,9 procent, i svenska 77,5 procent och i matematik var det 80,1 procent av eleverna i årskurs 9 som fick lika provbetyg och slutbetyg. Relationen slutbetyg och ämnesprov, Piteå 12
Sid 13 Betyg grundskolan Meritvärde Betygsgapet mellan flickor och pojkar förstoras Meritvärdet beräknas på de 16 bästa ämnesbetygen i elevens slutbetyg. De elever som gick ut årskurs 9 i våras har ett genomsnittligt meritvärde på 211,4 men skillnaden mellan flickors och pojkars betyg är stor. Flickornas genomsnittliga meritvärde är 223,8. Jämfört med året innan har det ökat med nästan två poäng. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde är 199,5, i stort sett samma nivå som förra året. Betygen har förbättrats för alla elever utom för pojkar med utländsk bakgrund och pojkar som har föräldrar med lägre utbildning. För de elevgrupperna har betygen tvärtom sjunkit. Samma skillnad ses i Piteå där flickornas meritvärde har ökat de tre senaste åren från 220 till 228. Pojkarnas meritvärde har de tre senaste åren varierat mellan 200 och 201. Genomsnittligt meritvärde Piteå, jämförelse pojkar och flickor 13
Sid 14 Genomsnittligt meritvärde Piteå, jämförelse svensk och utländsk bakgrund Genomsnittligt meritvärde Piteå, jämförelse föräldrars utbildningsbakgrund 14
Sid 15 Meritvärde årskurs 9, Jämförelse med riket 2003-2012 Jämförelse utifrån beräknat Salsavärde Salsa är beräknade betygsvärden på kommunnivå och skolnivå, för andel elever som uppnått målen samt för genomsnittligt meritvärde. Modellberäknade betygsvärden har tagits fram i en regressionsmodell där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Eleverna i Piteå har under de senaste tio åren legat under det beräknade Salsavärde när det gäller elevernas meritvärde. 15
Sid 16 Behörighet till gymnasieskolan På riksnivå har andelen elever som är behöriga att söka något av de nationella programmen minskat från 87,7 till 87,5 procent. Även här skiljer sig resultaten åt mellan pojkar och flickor. Andelen pojkar som är behöriga att söka något nationellt program har minskat med en halv procentenhet sedan förra året. Andelen flickor som är behöriga har tvärtom ökat något. För Piteås del har andelen pojkar som är behöriga till gymnasieskolan ökat de tre senaste åren. 2012 var 89 procent av pojkarna och 89,9 procent av flickorna behöriga till gymnasieskolan. Behörigheter till program gymnasieskolan 16
Sid 17 Jämförelse utifrån beräknat Salsavärde Eleverna i Piteå har under de senaste tio åren legat över det beräknade Salsavärdet när det gäller elever som uppnått alla målen. Differens mellan skolenheter Stor skillnad kan ses mellan enheterna när det gäller andelen elever som uppnår målen i alla ämnen. Den största skillnaden kan ses mellan flickorna vid Hortlax skola där 100 procent uppnår målen i alla ämnen och flickorna vid Solanderskolan där 76 procent av flickorna uppnår samtliga mål. Även mellan pojkarna ses den största skillnaden i en jämförelse mellan Hortlax skola och Solanderskolan. 17
Sid 18 Betygsandelar i matematik Piteås elever ligger över rikssnittet när det gäller att uppnå målen i samtliga 16 ämnen. Ett viktigt mål som ger behörighet till nationellt program på gymnasieskolan. När det gäller meritvärdet ligger eleverna över rikssnittet men uppnår inte riktigt det förväntade Salsavärdet. I stort sett samma förhållande som för matematik råder när det gäller samtliga ämnen, alltså fler elever än riket som när betyget godkänd och färre elever som når betyget mycket väl godkänd. Sammanfattning Eleverna i årskurs 3 och 6 uppvisar sammantaget goda resultat vid ämnesproven. Det är få elever som inte når upp till kravnivån. Svårast är de delprov i matematik som prövar förmågor som använda och analysera matematiska begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder, föra och följa matematiska resonemang och använda matematiska uttrycksformer för att kommunicera. Även eleverna i årskurs nio uppvisar goda resultat, framförallt när det gäller ämnesprovet i engelska. I en jämförelse med riket så har Piteå bättre resultat vid samtliga ämnesprov. Piteå har resultat över rikssnittet både när det gäller behörighet till gymnasieskolan, meritvärde och elever som uppnår målen i alla ämnen. Vid en jämförelse med det beräknade Salsavärdet ligger Piteås sammantagna resultat bättre än det förväntade när det gäller elever som uppnår målen i alla ämnen men sämre än det förväntade resultatet när det gäller meritvärdet. 18
Sid 19 Trots ett målmedvetet arbete med att stötta de elever som är i behov av extra stöd är det 4,4 % av eleverna som inte uppnår behörighet till något av de nationella programmen vid gymnasieskolan. Det kan också ses relativt stora skillnader mellan de olika skolenheterna när det gäller både meritvärde och behörighet till gymnasieskolan. 19