Planprogram för LICKERSHAMN Lickershamn är beläget utmed Gotlands nordvästra kust cirka 2,5 mil norr om Visby. Planområdet har ett strandnära läge med blandad bebyggelse, både fritids- och permanentboende. En utbyggnad av vatten- och avloppsnätet är planerat för Lickershamn. I och med denna utbyggnad kommer exploateringstrycket på Lickershamnsområdet att öka. För att ta ett samlat grepp över denna utveckling upprättas detta planprogram. PLANERINGSPROCESSEN Detta program är första steget i en detaljplaneprocess, som följer plan- och bygglagen. Syftet med ett planprogram är att kommunens beslutsunderlag i ett tidigt skede ska breddas med de berördas erfarenheter och synpunkter. De berörda ska ges möjlighet till insyn och påverkan innan kommunens ställningstaganden är låsta. En detaljplan ska därför grundas på ett planprogram som anger utgångspunkter och mål för planen. Programområdet kommer att delas i mindre delar och detaljplan upprättas för varje del. Du kommer även senare i processen ges möjlighet att lämna synpunkter. Byggnadsnämnden gav stadsarkitektkontoret i uppdrag 2006-09-27 202 att ta fram strategier för bostadsutbyggnaden i Lickershamn med anledning av kommunens planer på att bygga ut VA-nätet i området. Ett planprogram har tagits fram, daterat 2007-02-27 och samråd har skett med planprogrammet under tiden 2 april - 14 maj 2007. Inkomna synpunkter har sammantställts i en samrådsredogörelse och revideringar har skett med anledning av inkomna synpunkter. Fiskeläget i Lickershamn. Klinten löper genom hela planområdet. Planprogrammet har godkänts av byggnadsnämnden i Gotlands kommun 2008-10-29. Carin Johanson stadsarkitekt
HISTORIK Lickershamn har historiskt vuxit fram i en bukt med god odlingsmark på tidigare havsbotten, skyddad av klintens markanta branter i tre väderstreck. Det gynnsamma läget har lockat strandbönder som livnärde sig på jordbruk och fi ske. Genom åkermarken rinner en bäck, som mynnar i viken vid fi skeläget. Historiskt har ån utgjort gräns för jordbruksoch fi skesamhället. Marken öster om bäcken förblev i princip obebyggd fram till mitten av 1900-talet. Den ursprungliga tomt indelningen, byggnader och vägdragning är här i huvudsak intakt. Några byggnader har tillkommit eller ersatts under början av 1900-talet, hamnen har byggts ut och en gård har försvunnit. I övrigt känns strukturen igen från slutet av 1800-talet. Under mitten av 1900-talet expanderade Lickershamn betydligt. Cirka 100 fritidshustomter styckades av i skogsområdena öster och söder om den historiska byn och en camping anlades. Tomterna bebyggdes därefter och idag återstår endast enstaka obebyggda tomter. Många har valt att bosätta sig året runt i de tillbyggda fritidshusen. Från 1950-talet och framåt reglerar detaljplan större delar av Lickershamn. RIKSINTRESSEN M M Hela Gotland är, enligt 4 kap 2 Miljöbalken (MB), av riksintresse med hänsyn till de samlade naturoch kulturvärdena. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om de kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar naturoch kulturvärden. Turismen och friluftslivets intressen ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploaterings företag eller andra ingrepp i miljön. En 500 meter bred zon från strandlinjen omfattas av riksintresseområde för friluftsliv (3:6 MB). Inom riksintresse Gotlandskusten (4:4 MB) får fritidsbebyggelse endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Riksintresseområde för naturvård (Nordergravar - Ireviken, N22) gäller inom en bred kustzon utmed Gotlands västkust. Naturvårdens värden är i huvudsak knutna till klinten, välutvecklade strandvallar och våtmarker av olika slag med särskilt skyddsvärd fl ora. Stora delar av programområdet omfattas även av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap MB. Byggnad, som fanns 1890 och finns idag. Befintlig vägdragning, som fanns 1890. Byggnad, som tillkom 1890-1940. Gräns för historisk karta 1890. Troliga områden för vikingatida hamnar. Camping Gård fanns 1890. Tomter, som tillkommit sedan mitten av 1900-talet. Översiktlig historisk analys 2
Kust- och hamnmiljön har förhistorisk kontinuitet med talrika fornminnesmiljöer, bl a stenålders- och bronsålderboplatser, järnåldersgravfält samt tre fornborgar och bebyggelse med anknytning till fi s- ket. I området fi nns även kvarnmiljö från 1700-talet och bebyggelse som härstammar från 1800-talets första hälft. I nära anslutning till varandra fi nns även två förhistoriska vikingahamnar med tillhörande gravfält. STRANDSKYDD, NATURRESERVATM M De delar av området som ligger inom 100 meter från strandlinjen omfattas av strandskydd och naturreservat Gotlandskusten. Här fi nns även naturreservaten Jungfrun och Grausne källmyr. Ett antal fornlämningar fi nns i området, se karta. Tre områden är utpekade som nyckelbiotoper. VEGETATION/TOPOGRAFI De låglänta delarna av området består i huvudsak av åker och ängsmark med inslag av lövskog. Längre österut mot och över klinten är det typisk gotlandsterräng med barrskog och lågt växande busksnår. Vid stranden reser sig den berömda rauken Jungfrun som är Gotlands största och mest imponerande rauk. Kusten här är dramatisk och brant både öster och väster om viken och har imponerande geologiska värden där Jungfrun ingår some ett storslaget element. Raukar fi nns även längre från stranden. Ängs- och betesmarksinventeringen samt våtmarksinventeringen redovisar ett antal områden inom programområdet. Dessa är utmärkta på inventeringskartan. De fl esta redovisade våtmarkerna är av högsta naturvärde och ska skyddas mot all form av exploatering som kan påverka hydrologin. FRILUFTSLIV Öster om Lickershamn ligger Gardestugans friluftsgård omgiven av strövskog med fl era utmärkta vandringsstigar och elljusspår samt fotbollsplan. Skogen längt klintkanten både öster och väster om Lickershamn är ett omtyckt strövområde. I Lickershamn fi nns badplats och camping, med övernattningsstugor. Fiskeläget fungerar som gästhamn där toalett och dusch fi nns. BEBYGGELSE Kulturlandskapet är mycket speciellt just vid Lickershamn med de branta klintarna och de tre fornborgarna på klinten. Den befi ntliga bebyggelsen består främst av bostäder. Närmast havet ligger, förutom fi skebodarna, gårdar och enstaka bostadshus spritt i det relativt öppna landskapet. Längst den gamla vägen mellan Stenkyrka och hamnen ligger bostäderna tätare intill vägen och bildar, med hjälp av murar, ett tydligare gaturum. Tre fritidshusområden och stora skogsområden omger den äldre bebyggelsen vid hamnen. Här fi nns ett stort antal fritidshus som även bebos permanent. Sydost om skogen och väg 149 breder jordbrukslandskapet ut sig. Samhället Stenkyrka, vid väg 149, består av modernare villor och viss service. Längs landsvägen fi nns i övrigt ett antal gårdar i jordbrukslandskapet. Jungfrun Bostadshus och lada på fastigheten Sudergårds 1:22, Havsvägen Byggnaderna i det öppna landskapet vid havet är i huvudsak i ljus puts. I skogsområdena är bostäderna i huvudsak i trä i mörkare kulörer. Inga byggnader är högre än två våningar. De fl esta är lägre, envåningshus med eller utan inredd vind. Takkupor är ovanliga. 3
SERVICE Vid Lickershamns fi skeläge fi nns idag en restaurang, kiosk och minigolfbana. Bensinmack, livsmedelsaffär och busshållplats fi nns i Stenkyrka. I Stenkyrka fi nns även förskola och grundskola upp till årskurs 6. Exempel från gamla Lickershamn. ANALYS Det fi nns många förutsättningar att ta hänsyn till. De främsta är: - Lickershamns historiska läge och de fornhistoriska lämningarna. Hamnen, fi skeläget, gårdarna i den bördiga grytan mellan klinten och havet föreslås bevaras. Respektavstånd till klinten. - Bebyggelse- och vägstrukturen avses att bevaras i det välbevarade historiska Lickershamn (utbredningen ca 1940). Bebyggelse längst bygatan i gamla Lickershamn. - Landskapsbilden och utblickarna över havet och jordbruksmarken och när man färdas på de raka vägarna ner mot fi skeläget. Variationen mellan skog och öppen mark, bebyggt och obebyggt. Skogsbrynen ska inte brytas och landskapet behållas öppet. - De stora skogsområdena runt Lickershamn nyttjas för rekreation. Ett grönstråk / sammanhängande skogsområde ska lämnas, som binder ihop skogarna i öster och väster om Lickershamn. Exempel från småhusområde i skog. - Hänsyn till våtmarker och stigar för det rörliga friluftslivet. - De skilda bebyggelsekaraktärerna i väglandskapet, Stenkyrka och Lickershamn gör att de ska förbli egna samhällen och inte byggas ihop. Exempel på fritidshus i småhusområde. Exempel på villakvarter i Stenkyrka. 4
Områdesgräns Byggnad Bebyggelse Verksamheter Skog Jordbruksmark Ängs- / gräsmark Hav Vattendrag Lokal väg Huvudväg Stig Våtmarksinventeringen Ängs- och betesmarksinventeringen Nyckelbiotop Klint Respektavstånd klint Naturreservat Strandskydd / naturreservat Gotlandskusten Riksintresse för naturvård (3 kap MB) Riksintresse för friluftsliv (3 kap MB) Riksintresse för kulturmiljövård (3 kap MB) Riksintresse Gotlandskusten (4 kap MB) Fornlämning / utan säker begränsning Geologiskt naturminne (raukar) Trolig vikingahamn Landskapsrum Gamla Lickershamn, ungefärlig avgränsning INVENTERING / ANALYS N Jungfrun Lickershamn Hamn Bad Grausne källmyr Gardestugan Vale Stenkyrka väg 149 5
PROGRAMFÖRSLAG TECKENFÖRKLARING Områdesgräns Befintliga vägar Ny lokal väg Stig Fastighetsgräns Obebyggd strandzon Gamla Lickershamn Väglandskapet Nya bostadstomter Utvidgning, camping Grönstråk Våtmarksinventeringen Befintliga bostäder Befintlig verksamhet Befintlig byggnad Skog Jordbruksmark Ängs- / gräsmark Hav Vattendrag Klint med respektavstånd Naturreservat Fornlämning med / utan säker begränsning Geologiskt naturminne Trolig vikingahamn 6
FÖRSLAG Programområdet kan delas in i: A - Lickershamn B - Stenkyrka C - Väglandskapet utefter väg 149 A - LICKERSHAMN Lickershamn delas in i fyra karaktärsområden med olika inriktning på utvecklingen av bebyggelsen: Gamla Lickershamn Obebyggd strandzon Befi ntliga småhusområden i skog Nya bebyggelseområden i skog Nya bebyggelseområden Här redovisas förtätningsprinciper inom vart och ett av dessa områden. GAMLA LICKERSHAMN Bebyggelsen i den del av Lickershamn som här kallas gamla Lickershamn kan delas in i tre huvudtyper. Fiskeläget med små, traditionella fi skebodar klädda i träpanel (locklist) målade med falurödfärg. Taken är belagda med svartmålad plåt eller lertegel. Det fi nns enstaka små fönsteröppningar i fasaden. Bodarna är placerade i fl era rader längs stranden. Större eller mindre gårdar med historisk anknytning till fi ske- och jordbruk som är grupperad utefter den västra och den östra infartsvägen samt vägen längs havet. Fritidshus insprängda mellan den ursprungliga bebyggelsen häribland enstaka sommarvillor från tidigt 1900-tal. Bebyggelsen är oregelbundet grupperad längs Lickerhamnsvägen, Likkarsvägen och Havsvägen. Byggnaderna är placerade indragna från vägen i lummig grönska, till hälften dolda i det övrigt relativt öppna landskapet. Gårdarna har gemensamt att de är uppdelade i mindre byggnader med olika funktioner såsom huvudbyggnad, uthus, garage samt större eller mindre ladugårdar. Byggnaderna är fritt placerade på stora tomter, vilket ger intrycket av ett luftigt gårdsmiljömönster. De fritidshus som tillkommit sedan 1920-talet har i varierad utsträckning anpassats till den ursprungliga bebyggelsen. Husen har uteslutande sadeltak med få takutbyggnader i form av fönster eller kupor. De är belagda med plåt eller lertegel. Fasaderna är antingen putsade i ljusa kulörer eller täckta med träpanel i ljusa pastellfärger eller falurödfärg. Gamla Lickershamn är beläget i en bördig sänka mellan omgivande klintar och havet. Landskapet visar upp en kontinuitet av mänsklig aktivitet från vikingatid fram till idag och har präglats av fi ske och jordbruk. Bebyggelsen är utspridd i ett oregelbundet mönster längs infartsvägarna och småvägarna parallella med havet. Husen inkräktar inte på öppen åkermark utan är förlagda till lummiga områden och skogsbryn. Foto: Gunnar Britse 7
Värdering Hela det gamla Lickershamn är ett exempel på en välbevarad miljö med anknytning till den fi ske- och jordbrukskultur som varit typisk för de gotländska kustsamhällena. Det fi nns en kontinuitet av mänsklig aktivitet från vikingatiden fram till idag som kan avläsas i landskapet. Tyngdpunkten som förr låg på jordbruk och fi ske har idag fl yttats över till turistverksamhet samt permanent- och fritidsboende. Hela gamla Lickershamn representerar för Gotland viktiga samhälls- och socialhistoriska värden med hög autenticitet och området kan därför som sin helhet betraktas som särskilt värdefull. Miljön och bebyggelsen är särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt och får inte förvanskas (PBL 3:12). Förhållningssätt vid förändring För att bevara karaktären i gamla Lickershamn bör nyetableringar endast ske i undantagsfall. Nyetablering innebär att tomter antingen delas eller tillskapas i anslutningen till en befi ntlig tomt. Vid nyetablering blir placeringen av nya byggnader avgörande för om det kan vara lämpligt. Det öppna landskapet i den delen av gamla Lickershamn närmast havet har betydelsefulla siktlinjer och föreslås förbli oexploaterat. Det är också viktigt att fi skeläget upplevs som ett eget område som inte byggs ihop med ny bebyggelse. Nya byggnader ska placeras indragna från vägen och döljas i grönska. Det innebär att det är viktigt att behålla träd och buskar och inte anlägga stora öppna ytor vid uppförande av nya byggnader. Husen är traditionellt sett små (ca 70 kvm) på stora tomter och det är därför viktigt att nya byggnader underordnar sig den omkringliggande bebyggelsen och gärna delas upp i mindre enheter med olika funktioner. De ska anpassas till den befi ntliga bebyggelsen vad gäller storlek, takform, färg och materialval. I utformningen av tillbyggnader av befi ntlig bebyggelse ska man respektera både de traditionella byggnadsmaterialen och luftiga gårdsmiljömönstret. Nya takkupor och stora dominerande fönsterpartier ska undvikas. Småskalig bebyggelse med sadeltak utan takutbyggnader, små fönsteröppningar och traditionella material som lertegel, puts eller tränpanel. Öppet landskap. Stor del av bebyggelsen är dold i grönska och förlagd till skogsbryn. Det öppna landskapet framför gårdsbebyggelsen är viktigt att bevara. Det är viktigt att bevara ekonomibyggnader och om nödvändigt hitta en ändrad användning för dessa. Exteriöra förändringar bör undvikas och den ursprungliga karaktären respekteras. Ekonomibyggnader är viktiga för förståelsen av Lickershamns framväxt. En ändrad användning kan vara ett sätt att bevara dessa. 8
Modern tillbyggnad anpassad i skala och material till befi ntlig byggnad. OBEBYGGD STRANDZON Strandzonen är idag obebyggd nedanför den väg som löper parallellt med stranden med undantag av fi skestugorna. Däremot fi nns äldre hus söder om vägen inom strandskyddszonen. För strandzonen gäller strandskydd och nya byggnader ska därför inte tillkomma. BEFINTLIGA SMÅHUSOMRÅDEN I SKOG De stora småhusområdena runt Lickershamn, var-av de fl esta tillkom för fritidshus, rymmer ett hundratal tomter. Flertalet är bebyggda och många har valt att bosätta sig permanent i de ofta tillbyggda fritidshusen. Tomterna är stora och gränsar ofta till skogsmark. Nya tomter ska ha samma storlek som befi ntliga, dvs cirka 1700-2000 kvm. Någon enstaka ny tomt bedöms kunna tillkomma genom styckning i de befi ntliga bebyggelseområdena. För att bevara och utveckla områdets karaktär ska nya hus ansluta till befi ntliga både till storlek och utseende. Se utformning av nya bostäder nedan. NYA BEBYGGELSEOMRÅDEN Plats för drygt 160 nya tomter föreslås i skogsmarken väster och söder om Lickershamn samt utmed vägen mot Stenkyrka. Skogskänslan är en kvalitet, därför föreslås en kvartersstruktur med ett släpp mellan tomterna så att en skogsridå bevaras utmed åtminstone en gräns och därmed känslan av skog. Ny bebyggelse på skogstomterna kan utformas friare än i öppen mark. Skogsbrynen mot öppen mark är dock viktigt att bevara obrutna och nya huvudbyggnader tillåts inte i brynen. Öster om infarsvägen föreslås två nya mindre bebyggelseområden. Dessa ligger i ett öppet landskap och kan därmed påverka sin omgivning. Här behöver arkitekturen vara väl genomtänkt för att ta hänsyn till landskapsbild och omgivning. Dessa områden bedöms rymma ett tjugotal tomter. Utformning av nya bostäder Nya huvudbyggnader ska inte vara högre än 1,5 plan. Med hänsyn till både kulturmiljö, vägnätets utformning och landskapsbilden ska minsta tomtstorlek vid styckning inte understiga 1700 kvm. På många håll kan det även vara lämpligt med 2000 kvm. Genom att placera nya bostäder en bit in på tomten kan upplevelsen av hus i skog vidmakthållas. För att bevara skogskänslan ska inte heller mer än cirka 10 % av tomtytan bebyggas. Uthus och garage ska inte ha en alltför framskjuten placering och underordna sig huvudbyggnaden i storlek. Det är även eftersträvansvärt att bevara skogstomterna. Att anlägga gräsmattor eller i stor utsträckning hårdgöra tomterna förändrar skogskänslan avsevärt. Vägarna i området ska inte vara bredare än 5 meter, hela vägområdet bör dock vara minst 8 meter brett. B - STENKYRKA Vid väg 149 ligger samhället Stenkyrka med villabebyggelse/blandad bebyggelse liksom viss handel. Här föreslås en mindre förtätning. Bostäderna här kan vara upp till två våningar. Tomterna ska minst vara 1500 kvm och högst 200 kvm av tomten får bebyggas. Här är gatorna bredare. C - VÄGLANDSKAPET Lickershamns utveckling ska separeras från väglandskapet utmed väg 149. Här fi nns bostäder, verksamheter, större gårdar och byar intill vägen i ett relativt öppet jordbrukslandskap. Enstaka nya bostäder och verksamheter kan komplettera den befi ntliga bebyggelsen. Upplevelsen för trafi kanten är dock viktig och nyexploatering bör därför ske med hänsyn till väglandskapet i ett sammanhang för en längre sträcka utmed väg 149. CAMPING Campingen öster om Lickershamn har funnits sedan 1940-talet och kan utvecklas vidare i viss utsträckning åt sydost med samma småskaliga bebyggelse som idag. TRAFIK Angöringen till Lickershamn sker idag i huvudsak via en rak väg från väg 149. Därutöver kan Lickershamn angöras från Stenkyrka på den gamla skiftesvägen. Dessa vägar möts vid Lickershamns fi skeläge. Enklare vägar leder in till bebyggelsen. 9
KONSEKVENSER Gotlands kommun bedömer att utvecklingen enligt programmet inte innebär betydande miljöpåverkan. Vid kommande detaljplaner kommer en bedömning att göras av behovet av miljökonsekvensbeskrivning. De konsekvenser för miljö, hälsa och naturresurser som ska uppmärksammas i kommande detaljplanearbete är: Avloppshantering - förbättring vid VA-anslutning Påverkan på / bevarande av landskapsbild Påverkan på / bevarande av kulturmiljöer/fornlämningar. Påverkan på / bevarande av våtmarker. RIKSINTRESSEN Utvecklingen enligt programmet bedöms inte påtagligt skada något riksintresse. Riksintressen enligt 3 och 4 kap Miljöbalken beaktas. Turismen och friluftslivets intressen beaktas. Vägen till Lickershamn från väg 149 Vid utbyggnad kommer restaurering av den västra genomgående vägen och komplettering av vägnätet att behövas. Återvändsgator ska undvikas och mer integrerad vägstruktur åstadkommas. Befi ntliga större stigare i skogsmarken ska säkerställas vid placering av nya tomter. VA Planläggning för ny bebyggelse kommer att ske etappvis i takt med att det kommunala vattenoch avloppssystemet byggs ut i Lickershamn. All bebyggelse kommer att anslutas till vatten- och avloppssystemet. GRÖNSTRUKTUR/FRILUFTSLIV Grönstråk ska bevaras och utvecklas för att stärka sambanden mellan naturområdena runt Lickershamn, däribland hela strandzonen som är mycket värdefull för friluftslivet. Grönstråk ska även möjliggöras mellan bebyggelsen i de föreslagna utbyggnadsområdena. De avvägningar som främst gjorts för att beakta riksintressena är: att ny bebyggelse endast tillkommer i anslutning till den befi ntliga. att ett 200 meter brett respektavstånd utmed klinten säkerställs. att hänsyn tas till våtmarker. att fornlämningsområden lämnas orörda. att det kulturhistoriska värdena i Lickershamn beaktas. GENOMFÖRANDE De allmänna anläggningar etc, som krävs vid genomförandet är: utbyggnad av VA-nätet upprustning av befi ntliga vägar nybyggnad av vägar upprustning / skötsel / gallring av naturmark Kommunen kommer inte att vara huvudman för allmän plats i kommande detaljplaner. Detta planprogram är upprättat av Tema landskapsarkitekter i samråd med Stadsarkitektkontoret, Gotlands kommun, S:t Hansgatan 27, 621 81 VISBY, tfn 0498-269200 fax 0498-203520, www.gotland.se/sak Tema landskapsarkitekter Skeppsbron 14 621 57 Visby Tel: 0498-210 130 www.temagruppen.se
