Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Riksdagsgruppen Landstingsfullmäktigegruppen Kommunullmäktigegruppen Stiftsfullmäktige

Omslagsbild: Stockholms största selfie 10 september 2014. Foto: Mattias Vepsä

INNEHÅLL VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPENS LÄNSBÄNK I STOCKHOLMS KOMMUN...4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING...9 VERKSAMHETSBERÄTTESLE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA FULLMÄKTIGEGRUPPEN I STOCKHOLMS KOMMUN...27 STIFTSFULLMÄKTIGE...40

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA RIKSDAGSGRUPPENS LÄNSBÄNK I STOCKHOLMS KOMMUN Inledning Den socialdemokratiska riksdagsgruppen länsbänk i Stockholms kommun vill härmed avge verksamhetsberättelse för år 2014, År 2014 var ett valår hela året upptogs av valrörelsen där ledamöterna var fördelade på valkampanjområdena. Så även kandidaterna ner till plats 14. Någon närmare redovisning av vårens aktiviteter i riksdagen i form av motioner, interpellationer, enkla frågor och anföranden avser vi inte att redovisa i denna verksamhetsberättelse. Gruppens sammansättning Fram till valet i september 2014 bestod riksdagsgruppen av följande ledamöter: Anders Ygeman, Veronica Palm, Ylva Johansson, Börje Vestlund, Arhe Hamednaca samt Teres Lindberg. 4 Vid valet i september 2014 valdes följande ledamöter in: Stefan Löven, Carin Jämtin, Anders Ygeman, Veronica Palm, Arhe Hamednaca, Ylva Johansson och Emanuel Öz. Riksdagen utsåg Stefan Löven att bilda regering. Till denna regering utsåg han Ylva Johansson till arbetsmarknadsminister och Anders Ygeman till inrikesminister. Statsrådsersättare för dessa regeringsledamöter är Lawen Redar, Börje Vestlund och Teres Lindberg. Veronica Palm Carin Jämtin Arhe Hamednaca Emanuel Öz Lawen Redar, statsrådsersättare för Stefan Löven Börje Vestlund, statsrådsersättare för Anders Ygeman Teres Lindberg, statsrådsersättare för Ylva Johansson Socialutskottet, vice ordförande Krigsdelegationen Partisekreterare Utrikesutskottet, suppleant Justitieutskottet, ledamot OSSE delegation, ledamot Socialutskottet, suppleant Konstitutionsutskottet, ledamot Justitieutskottet, suppleant EU-nämnden, suppleant Justitieutskottet, ledamot Konstitutionsutskottet, suppleant Skatteutskottet, suppleant EU-nämnden, ledamot Nordiska rådets svenska delegation, suppleant EU-nämnden, vice gruppledare Finansutskottet, suppleant Trafikutskottet, suppleant Interparlamentariska unionen, ledamot

Gruppens interna organisation Länsbänksansvarig Ekonomiansvarig Gruppstyrelsen Valberedningen Kommunsekreterare Valkretsombudsman Politisk sekreterare Börje Vestlund Arhe Hamednaca Veronica Palm och Carin Jämtin Anders Ygeman efter valet Yilmaz Kerimo Olle Burell senare Johan Sjölander Tina Rönngren senare Annie Säll Johan Rydstedt senare Maria Lönn Några politiska kommentarer Årets arbete i riksdagen har främst präglats av valet och budgetpropositionen för år 2015. Våren upptogs helt av valarbete det intensiva arbetet med interpellationer i riksdagen och övrigt internt riksdagsarbete fick ge vika för valarbete. Dels med arbetarekommunens egna kampanjer men också i kampanjer som initierats av riksdagsgruppen oftast i Stockholmsområdet. I riksdagsvalet ökade gruppen med en ledamot vilket var mycket glädjande. Smolken i glädjebägaren var att SD mer än fördubblade sitt antal platser i riksdagen. Efter riksdagens öppnande så vidtog ett mödosamt arbete med budgeten. Respektive utskott var inblandade i budgetprocessen på olika sätt. Den 3 december togs ramarna i budgeten. Vid voteringen valde SD att rösta med den borgerliga budgeten. Därmed uppstod en regeringskris och Stefan Löven meddelade samma dag att extra val skulle hållas i början av mars. Under december månad så närmade sig regeringen och den borgerliga oppositionen varandra i form av att fastställa spelregler för riksdagsarbetet. Bl a innebär detta att, även om det är en minoritetsregering men den är större än det andra blocket så ska den släppas fram av de andra partierna. På samma sätt ska också minoritetsregeringen budget också släppas fram. Därutöver gjordes även överenskommelse om tre politiska områden där man ska ha blocköverskridande överenskommelser. För bänkens ledamöter innebar därför hösten en väldig turbulens. I debatten har mest diskuterats det politiska spelet och mindre av politikens innehåll. Vi hoppas nu att riksdagsgruppen kan ägna sin tid åt politiska diskussioner och framför allt för att få ut så mycket som möjligt av regeringens politik. Motioner Inför den allmänna motionstiden beslutade bänken att lägga en bred urban motion som tog upp storstadsfrågor i allmänhet och Stockholmsfrågor i synnerhet den rymde såväl urban tillväxt, arbetsmarknadsfrågor, bostadsfrågor, migrationsfrågor, infrastruktur, utbildningsfrågor mm. Som vanligt översändes att antal motioner till riksdagsgruppen från arbetarekommunens årsmöte, på grund av hög arbetsbelastning fick inte riksdagsgruppen del dessa förrän vid årsskiftet förutom en. Riksdagsgruppen kommer att ta upp dessa för behandling vid 2015 års allmänna motionstid. Vi redovisar i en särskild bilaga om hur partiet har agerat i de frågor som tas upp i motionerna och återkopplar till respektive motionär. Den motion som vi fick var G 13 som krävde att nuvarande nämndemannaorganisation bibehålls, Riksdagsgruppen har lagt en motion om detta. 5

Redovisning av ledamöternas aktiviteter under hösten Ledamot Motioner Interpellationer Enkla frågor Anföranden Veronica Palm* 2 - - 2 Carin Jämtin* 1 - - - Arhe Hamednaca 12 - - - Emanuel Öz 6 - - 1 Lawen Redar 25 - - 6 Börje Vestlund 14 - - 10 Teres Lindberg 16 - - 8 *) Är utskottsgruppledare eller partisekreterare och ledamöter av gruppstyrelsen och har som uppgift att stå bakom partimotioner och bedriva politik inom sitt eget område. Detta är dock inte det viktigaste arbete som ledamöterna utför. Det stora arbetet är att vara en del av riksdagsgruppen kunna delta i partiets verksamhet både lokalt och centralt, men framförallt att träffa så många väljare och olika grupper i vårt samhälle. Förutom i de nätverk de olika ledamöterna har, så ska kontakter hållas med olika intressen som kan finnas vad gäller ledamöternas utskottsplacering. Gruppens möten och träffar Bänkgruppen träffas varje tisdag för att gå igenom dels veckans händelser, rapportera från gruppstyrelse, länsbänksansvariga träffen, partidistriktet samt nominera till de av riksdagen samt regeringen tillsatta organ (vakanta platser i utskott, statliga utredningen, s k insynsråd i olika myndigheter mm). Förutom bänkens sex ledamöter deltar Olle Burell, Tina Rönngren senare Annie Säll. Gruppen har dessutom haft en tvådagars överläggning för att ta fram en verksamhetsplan, vid denna deltog bänkgruppens medlemmar samt Olle Burell och Annie Säll. Hela riksdagsgruppen sammanträder en gång per vecka för att diskutera det politiska läget samt behandla motioner kring olika propositioner mm. Närvaron vid såväl bänkgruppens sammanträden samt riksdagsgruppens möten är goda, sedan lång tid är regeln att man ska anmäla frånvaro från dessa sammanträden. Slutord Riksdagsgruppen kan se tillbaka på ett år av stor turbulens där hopp och glädje mötts med dalar av tvivel och förtvivlan. Vi ser framemot ett 2015 som fylls av politiska diskussioner och att få vara ute och kampanja runt om i vår arbetarkommun Börje Vestlund Veronica Palm Arhe Hamednaca Länsbänksansvarig Teres Lindberg Carin Jämtin Emanuel Öz 6 Lawen Redar

BILAGA TILL RIKSDAGSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Motion G13 kräver i en motion att den nuvarande nämndemannaorganisationen bibehålls. Riksdagsgruppen har lämnat in en motion i vad motionen hävdat. De motioner som finns nedan inkom till riksdagsgruppen först i januari 2015. Dessvärre har därför inte dessa kunnat behandlas under året. Riksdagsgruppen lämnar i varje motion några kommentar vad partiets uppfattning är och om det eventuellt lagts andra motioner som stöder kraven i motionärens yrkanden helt eller delvis Motion B10 tar upp frågan om fungerande skydd mot trakasserier av arbetstagare. Riksdagsgruppens kommentar är: Frågan om att diskrimineringslagen ska utsträckas till att omfatta trakasserier oavsett orsak har inte behandlats av Riksdagen under året. Dock har en av ledamöterna på Stockholmsbänken motionerat om behovet av en nationell strategi för det fortsatta arbetet mot olika former av diskriminering samt att lagstiftningen mot diskriminering bör ta sin utgångspunkt i människors likheter snarare än olikheter. Motion B14 tar upp frågan om att utöka platser i Samhall Denna motion är besvarad av årsmötet och föranleder normalt ingen åtgärd från riksdagruppen. Riksdagsgruppens kommentar är: Samhall har under året inte behandlats explicit under riksdagsåret. Däremot har den nya regeringen tydligt prioriterat arbetet med förbättrad arbetsmiljö och möjligheter för alla människor att kunna jobba utifrån sina förutsättningar. Detta har stockholmsbänken understött och där också Samhall som verktyg bör bli föremål för översyn så att syftet nås. Motion B 15 tar upp frågan om att järnvägen står mitt i ett systemfel. Riksdagsgruppens kommentar är: I augusti 2014 så uttalade dåvarande partiordföranden Stefan Löfven att staten ska ta ett samlat ansvar för allt järnvägsunderhåll samt att det statliga aktiebolaget Infranord successivt bör omvandlas till en underhållsenhet inom Trafikverket. Det spelar väl i motionens linje. Dock finns bekymmer i statens budget då regeringen föll och i den högerbudget som alliansen och SD ställde sig bakom så saknas 1,2 miljarder till Järnvägsunderhåll. Vi får räkna med långsam leverans på detta område. Motion B16 tar upp frågan om att förbättra villkoren i sjukförsäkringen. Under den tidigare mandatperioden tillsattes den s.k. socialförsäkringsutredningen. Denna hade bland annat att se över ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen. Riksdagsgruppens kommentar är: Utredningen har nyligen lämnat sitt betänkande, där finns förslag om att de som har den lägsta ersättningen ska få en höjning i sjukförsäkringen samt att i alla statliga försäkringssystem ska en indexuppräkning ske av lägsta beloppen årligen. 7

Motion C 15 tar upp frågan om jämställdhet inom högre utbildning: Riksdagsgruppens kommentar är: Liksom framkommer av arbetarekommunens svar på motionen har redan landets högskolor jämställdheten högt upp på dagordningen. Det framgår bl a av regeringens budgetproposition. Motion C18 tar upp frågan om föreläggande om privatisering av Sveriges universitet och högskolor. Riksdagsgruppen lämnar följande kommentarer: Samarbetsregeringen har inte varit intresserade av att gå vidare med förslaget om stiftelser. Vi socialdemokrater är helt emot att omvandla universiteten till stiftelser, vill att de ska vara kvar i myndighetsformen. Det kan dock vara motiverat att diskutera hur vi stärker universitetens autonomi och förutsättningar att verka på den internationella arenan (men då främst genom ev. mindre förändringar i myndighetsformen inte genom privata stiftelser). Motion D12 tar upp frågan om skuldsättning i privata välfärdsföretag. Riksdagsgruppen kommentar är: Riksdagen har inte behandlat frågan om privata företag inom välfärdssektorn särskilt. Dock har regeringen aviserat att frågor om vinster i välfärden ska utredas och att det ska tas fram förslag på hur regleringen av användning av offentliga medel för drift av skattefinansierad välfärd bör utformas. Motion D20 tar upp frågor om ökade resurser till psykiatrin och forskning inom psykisk ohälsa. Riksdagsgruppens kommentar är: Psykisk ohälsa är prioriterat av den nya regeringen. Stockholmsbänken har på AK-repets uppdrag sedan länge drivit frågan om ett större grepp kring frågor om psykisk ohälsa och dess uppkomster. Detta har vi gjort bland annat genom krav på att det ska tillsättas en Folkhälsokommission. Till vår glädje så fanns en sådan också med i Stefan Löfvens regeringsförklaring och nu är arbetet med att tillsätta denna igång. 8

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 FÖR DEN SOCIALDEMOKRATISKA LANDSTINGSGRUPPEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Förslag till landstingsfullmäktigegruppens årsmöte den 12 mars 2015 (behandlas av gruppstyrelsen den 12 februari) Landstingsgruppens styrelse till och med 18 oktober 2014 Ordinarie Dag Larsson, ordförande Helene Hellmark Knutsson, v ordf Tove Sander Gizela Sladic Staffan Holmberg Rolf Lindell Adnan Can Lowisa Andersson Ersättare Anita Johansson Robert Johansson Thore Nyman Anna Kettner Adjungerade Erika Ullberg Nils Vikmång Malin Quick Oljelund Nanna Wikholm Anders Lönnberg Åsa Karlberg Lars Dahlberg Johan Sjölander Inger Ros Olle Burell Landstingsgruppens styrelse fr.o.m. 18 oktober 2014 Ordinarie Dag Larsson, ordförande Erika Ullberg, vice ordförande Elof Hansjons Petra Larsson Hanna Stymne Bratt Rolf Lindell Adriana Haxhimustafa Lowisa Andersson Ersättare Staffan Holmberg Robert Johansson Christina Enocson Susanne Lund Adjungerade Jens Sjöström Tove Sander Malin Quick Oljelund Nanna Wikholm Tara Twana Åsa Karlberg Anders Lönnberg Victor Harju Johan Sjölander Landstingsgruppens sammanträden Landstingsgruppen har haft 7 sammanträden och en heldagsöverläggning. Innehållet på gruppens sammanträden beskrivs under rubriken gruppens arbete. Landstingsgruppens styrelses sammanträden Gruppstyrelsen, har adjungerat landstingsstyrelsens S-grupp och har under året haft 7 möten. 9

Landstingsråd och arvoderade politiker Helene Hellmark Knutsson, Landstingsråd i opposition med ansvar för till oktober 2014 allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare Erika Ullberg, Landstingsråd i opposition med ansvar för från oktober 2014 allmänpolitiska och finansiella frågor, gruppledare Dag Larsson Landstingsråd i opposition med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor, vice gruppledare Erika Ullberg, Landstingsråd i opposition med ansvar för till oktober 2014 trafikfrågor Nanna Wikholm, Landstingsråd i opposition med ansvar för från oktober 2014 trafikfrågor Jens Sjöström, Arvoderad politiker Sjukvårdsfrågor och februari till oktober 2014 region och kulturfrågor Jens Sjöström, Landstingsråd i opposition med ansvar för tillväxt från oktober 2014 och regionplanering Nanna Wikholm, Arvoderad politiker Tillväxt-, regionplanerings-, till oktober 2014 miljö- och skärgårdsfrågor Johan Sjölander Arvoderad politiker Psykiatri, missbruksvård och folkhälsa Presidiet Conny Andersson, 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige till oktober 2014 Mikael Sundesten, 1:e vice ordförande i landstingsfullmäktige från oktober 2014 Gruppledare Catarina Agrell Färdtjänst- och tillgänglighetsberedning Majvi Andersson Valberedningen Hasan Dölek Locum AB Christina Enocson Programberedning 1: Äldre och multisjuka Reynoldh Furustrand Beredning för sjötrafik Helene Hellmark Knutsson Landstingsstyrelsen (tom september 2014) Landstingsstyrelsens allmänna utskott Anita Johansson Färdtjänstutskottet Håkan Jonsson Miljö- och skärgårdsberedning Dag Larsson Hälso- och sjukvårdsnämnden Programberedning 6: e-hälsa och öppna jämförelser Petra Larsson Sjukvårdsstyrelsen, City Anders Lönnberg Forskningsberedning Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje Janet Mackegård Programberedning 2: Akutsjukvård Inger Ros Patientnämnden Tove Sander Programberedning 4: Barn, unga och kvinnosjukvård Johan Sjölander Programberedning 3: Folkhälsa och psykiatri Jens Sjöström Sjukvårdsstyrelsen, Söder Landstingsstyrelsens produktionsutskott Gizela Sladic Kulturnämnden 10

Kenneth Strömberg Mikael Sundesten Kristina Söderlund Erika Ullberg (from oktober 2014) Nanna Wikholm Revisorskollegiet Sjukvårdsstyrelsen, Norr Programberedning 5: Tandvård Trafiknämnden, AB SL och WÅAB Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens tillväxt- och regionplaneringsutskott Personal på kansliet Malin Appelgren Niklas Domeij Fredrik Fällman (fr februari 2014) Kata Hansson (tom november 2014) Gunilla Hjalmarson (januari oktober 2014) Axel Ingvarsson Åsa Karlberg Malin Quick Oljelund Hanna Svensson Elin Tibell (tom oktober 2014) Eric Vänerlöv Kathrin Österlund (tom november 2014) Gardar Björnsson (projekt) Lisa Hedin (projekt) Mandatfördelning 2010-2014 S V MP C FP KD M 39 10 15 6 15 7 57 Mandatfördelning 2014-2018 S V MP C FP KD M SD 41 12 15 7 13 9 43 9 Gruppens sammanträden Gruppens möten har haft följande innehåll, utöver sedvanliga punkter som motioner, interpellationer och frågor samt fullmäktiges föredragningslista: 13 februari Per Båtelson, Karolinska universitetsjukhuset Framtidskontraktet 13 mars Landstingsgruppens årsmöte Lena Hallengren 29 april Håkan Linnarsson, Angereds närsjukhus 4 juni Landstingspolitiskt handlingsprogram Äntringsplanering 18 oktober Överläggning med den nya gruppen den nya mandatperioden, heldag 21 oktober Inför det första fullmäktigemötet den nya mandatperioden 6 november Åsa Westlund, valanalysarbetet Budget 2015 11

13 november Budget 2015 11 december Budget 2015 Val Landstingsfullmäktigegruppens arbetsformer Landstingspolitiken under året 2014 präglades av valet den 17 september. Tillsammans med partidistriktet i Stockholms län, Stockholms stads arbetarekommun och socialdemokraterna i Stockholms stadshus genomförde vi en gemensam valrörelse i regionen. I januari presenterades det Framtidskontrakt för Stockholmsregionen som vi gick till val på. Det innehöll fyra kontraktspunkter som visade att vi vill ta Stockholmsregionen i en ny riktning där vi satsar på jobben, skolan och vården, framför fler skattesänkningar och fortsatta privatiseringar. Kontraktspunkten om vården visade på en tydlig konfliktlinje mellan Alliansen och Socialdemokraterna. En fortsatt privatiseringslinje stod emot en ny vårdpolitik som sätter vårdpersonalens tid med sina patienter framför nya privatiseringar. För att uppnå detta krävs ordning och reda i vården och: långsiktig planering och ett tydligt politiskt ansvar för vården. Vårt mål är att Stockholms sjukvård ska ge alla länets medborgare en jämlik tillgänglighet till god vård. Målet nås i nära samarbete med experter från både privata och offentliga vårdgivare, professionen, patientföreningar och läkemedelsindustrin. För att särskilt lyfta de landstingspolitiska frågorna i valrörelsen antog gruppen ett landstingspolitiskt handlingsprogram i juni. Den utgick från Framtidskontraktet, men berörde förutom sjukvård även kollektivtrafik, regional utveckling, skärgård och kulturfrågorna. Den gemensamma valrörelsen innebar att vi skapade en gemensam valorganisation för kansliet och att allt kommunikations- och pressarbete skedde utifrån en gemensam utspelsplan. Den största kampanjen i valrörelsen rörde förlossningsvården. Den innehöll såväl direktbrev till kvinnor runt om i länet som reklam i tunnelbanan. Vi krävde en barnmorska per födande kvinna, mer personal ger bättre arbetsmiljö, jourtelefon för gravida kvinnor och för kvinnor som nyligen har fött barn, ny barnmorskeledd enhet på Huddinge sjukhus samt betald specialistutbildning för sjuksköterskor. I landstingsvalet gick vi fram med två mandat medan Moderaterna gick kraftigt tillbaka och tappade 14 mandat. Ändå blev Alliansen med knapp marginal största block i fullmäktige sedan Feministiskt initiativ hamnat strax under spärren till landstinget. Sverigedemokraterna är med nio mandat vågmästare. Vårt mål var att skapa ett blocköverskridande styre i SLL för att uppnå en stabil majoritet. De borgerliga partierna valde att styra i minoritet med passivt stöd av SD. Därmed kommer vi Socialdemokrater att tillsvidare vara ett oppositionsparti. Socialdemokraterna har högst förtroende i sjukvårdsfrågan av alla partier, och försprånget mot Moderaterna är betydande. Samtidigt är okunskapen om landstinget stor hos väljarna, skillnaden mellan oss och Moderaterna upplevs som liten i sjukvårdsfrågan, och moderaterna har högre förtroende i flera andra för väljarna viktiga frågor. En slutsats av detta är att väljarna i landstingsvalet värderar partierna bredare än de direkta ansvarsområden som landstinget har. Till bilden hör också att S traditionella väljarbas i Stockholmsregionen är liten. För att växa behöver vi därmed vinna väljare som inte har oss som ett naturligt förstahandsval utan som i regel röstar med andra partier. Allra viktigast för att skapa en blockmässig förskjutning är att vinna väljare som idag röstar på Alliansen. 12

Media och kommunikation Året präglades av valet i september och media- och kommunikationsarbetet intensifierades särskilt under perioden juni till och med september, då kansliet gick in i kampanjorganisation. En viktig del av kommunikationsarbetet i början av året var det fortsatta arbetet med var att ta fram en gemensam kommunikationsplattform tillsammans med Stockholms stads partidistrikt. Kommunikationsplattformen utgick från den för de båda partidistriktens gemensamma framtidsstrategi för att vinna valet. Plattformen blev Framtidskontraktet, som bestod av fyra konkreta vallöften. Det vallöfte som särskilt berörde landstingspolitiken var Ordning och reda i vård och omsorg går före nya privatiseringar. med förslag om ökade resurser till vården med 400 miljoner. Pressekreterarna flyttade i maj med övriga kansliet in till Stockholms läns och Stockholms stads partidistrikts lokaler på Sveavägen 68. Tillsammans med det övriga medarbetarna i partisdistriktets kommunikationsgrupp inrättades arbetsgrupper inom politikområden som särskilt arbetade med att ta fram och utveckla mediala utspel samt kommunikationsinsatser i sociala medier och i köpta kanaler. En sådan arbetsgrupp arbetade uteslutande med förlossningsvården som blev en symbolfråga för Socialdemokraterna i landstinget under valet. Sammanfattningsvis så följde de kommunikativa budskapen framtidsstrategin som antagits av de båda partidistrikten under 2013. Framtidsstrategin fastslog att S framtoning skulle vara framtidsinriktade, samarbetsvilliga samt att visa på hur Moderaterna trots ambitioner, inte klarat av att leverera sina löften till väljarna. Arbetssättet präglades av att proaktivt kontakta media om våra politiska nyheter, informera om händelseutvecklingen inom vården och kollektivtrafiken samt sälja in debattartiklar. Sociala medier och köpt medieutrymme Det traditionella pressarbetet gentemot tidningar, radio och TV, kompletterades med kampanjer I sociala medier och på köpta annonsplatser. På Facebook startades kampanjsidan Ingen ska behöva föda i en taxi där politiska nyheter om förlossningsvården lades upp. Arbetet med övriga facebooksidorna Kom igen SL hur svårt ska det vara, Bygg lila linjen fortsatte från 2013 med nyheter om främst enhetstaxan. Vi hade även en så kallad sign up-sida kallad Hej Filippa där besökare på sidan kunde skriva under för en bättre förlossningsvård. Helene Hellmark Knutsson kommunicerade även direkt på sin blogg fram till och med valet. Flera landstingsråd och anställd kanslipersonal förde även en aktiv debatt på Twitter. På grund av valrörelsen så köptes det även reklamplats vid två tillfällen under året för att ge utrymme åt Framtidskontraktet och Helene Hellmark Knutsson i kollektivtrafiken. Vidare så skickades det även i augusti 2014, ett direktbrev om förlossningsvården undertecknad Helene Helmmark Knutsson, till kvinnor i länet. Pressträffar Satsning på vården i SLL Helene Hellmark Knutsson och dåvarande ekonomisk-politiska talesperson för Socialdemokraterna, Magdalena Andersson presenterade den nationella vårdsatsningen på 2 miljarder, varav 400 miljoner var avsatta för SLL. Pressträffen hölls på Södersjukhuset i maj 2014. Förlossningslöftet ett gemensamt förslag för en tryggare förlossningsvård Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Stockholms läns landsting lanserade ett gemensamt vallöfte: Förlossningslöftet - för en tryggare förlossningsvård. Före- 13

trädare på pressträffen var Helene Hellmark Knutsson och Helene Öberg (MP). Pressträffen hölls på Karolinska sjukhuset i Solna i augusti 2014. 100 dagar av förändring 25 viktiga reformer Helene Hellmark Knutsson presenterade sin plan för sjukvården och kollektivtrafiken de första 100 dagarna efter valet. Pressträffen hölls i september 2014. Seminarier Pressmeddelanden 14 50 000 nya hyresrätter i Stockholmsregionen till år 2020 Tillsammans med dåvarande oppositionsborgarråd Karin Wanngård och Stockholm arbetarekommuns ordförande, Veronica Palm, presenterades en gemensam bostadsplan för Stockholmsregionen. Pressträffen hölls i Sundbyberg i juni 2014. Forum för tunnelbana Det sjunde seminariet i seminarieserien Forum för Tunnelbana med tema modeller för finansiering av tunnelbaneutbyggnader. En helt ny rapport i ämnet presenterades av Sten Olsson, f d. statssekreterare, och Clara von Otter på konsultbolaget Muneris. Panelsamtal ingick med Maria Börjesson, Hans Wallenstam och Caroline Arehult. Seminariet anordnades i april 2014. Almedalen Helene Hellmark Knutsson ledde ett samtal med fyra experter inom hälso- och sjukvård utifrån frågorna: Vad måste göras för att nå ökad patientcentrering, mer tid för patienten och större utrymme för utveckling och innovation? Utgångspunkten i samtalen är slutsatserna från den Expertgrupp som Helene Hellmark Knutsson ledde under hösten och vintern 2013/2014. Deltog i panelen gjorde Anne Carlsson, ordförande Reumatikerförbundet, Thomas Berglund, vd Capio, Heidi Stensmyren, ordförande Läkarförbundet och Hans Winberg, generalsekreterare Leading Healthcare. Seminariet anordnades i juli 2014. (S): Stockholms styrande Moderater måste agera kring tågurspårningarna, 10 januari 2014 BB-beslut idag: Mer personal avgörande för att trygga förlossningsvården, 13 januari 2014 MP och S: Arbetet med att stärka bemanningen måste börja nu!, 15 januari 2014 Socialdemokraterna i Stockholmsregionen lanserar Framtidskontrakt, 21 januari 2014 (S)tatligt ansvar för järnvägsunderhåll viktigt besked för Stockholmsregionen, 22 januari 2014 (S): Vi utmanar Filippa Reinfeldt att ta debatten om sjukvården, 23 januari 2014 Oacceptabelt av landstingsmoderaterna, 3 februari 2014 (S) vill starta specialistutbildning för sjuksköterskor, 4 februari 2014 Rekordstort ras i SL:s biljettintäkter, 6 februari 2014 (S) vill se både roslagsbana och tunnelbana i nordost, 11 februari 2014 (S) vill satsa på fler barnmorskor, 12 februari 2014 (S): Hög kvalitet i färdtjänsten måste gå före pressade priser, 16 feb 2014 (S) synar moderaternas tunnelbaneutspel, 18 februari 2014 (M) bluffar om tunnelbanan i nordost, 18 mars 2014 Helene Hellmark Knutsson och Stefan Löfven besöker idag Flemingsberg Science Foundation, 19 mars 2014

Köerna på akuten fortsätter öka äldre drabbas, 19 mars 2014 SL tappar 42 miljoner i biljettintäkter, 28 mars 2014 Pressinbjudan: Ny rapport, hur kan nya finansieringsmodeller ge mer tunnelbana i Stockholm?, 7 april 2014 Ny rapport: Modeller för finansiering av tunnelbaneutbyggnader, 9 april 2014 (S)atsningar för att stärka hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen, 14 april 2014 Brist på sjuksköterskor störst i Stockholm, 24 april 2014 Fortsatt ras i SL:s ekonomi, 30 april 2014 (S)läpp fram bussen, 22 maj 2014 (S): Öka tillgången till psykosocial kompetens för unga, 22 maj 2014 Helene Hellmark Knutsson kommenterar Vårdförbundets sommarrapport, 9 jun 2014 (S)läpp fram den moderna busstrafiken, 14 juni 2014 Socialdemokraterna ska bygga 50 000 nya bostäder, 14 juni 2014 (S): Inför sjukhus och vårdcentraler för mest sjuka äldre, 1 juli 2014 Välkommen på seminarium: Hur styrs sjukvården bäst mot kvalitet och patientfokus?, 2 juli 2014 (S): vi måste locka fler resenärer till kollektivtrafiken, 8 jul 2014 Förlossningslöftet ett gemensamt förslag för en tryggare förlossningsvård, 27 aug 2014 Nytt svek i sjötrafikupphandlingen, 28 aug 2014 (S) i Stockholms Läns Landsting: 100 dagar av förändring 25 viktiga reformer, 3 september 2014 Ska (M):s samarbetsprojekt i SLL haverera innan det ens börjat?, 17 okt 2014 Ullberg är ny gruppledare i landstinget för Socialdemokraterna, 20 okt 2014 Socialdemokraternas fyra nya oppositionslandstingsråd, 21 oktober 2014 Ullberg(S): Stockholmsvänlig budget med fokus på sjukvården, 23 okt 2014 (S) efter Riksrevisionens kritik: Tillsätt omedelbar utvärdering av vårdvalen, 11 november 2014 (S): En kortsiktig budget som hotar kvaliteten i vården och kollektivtrafiken, 12 nov 2014 Krisen inom barncancervården: Hur ska Landstingsalliansen uppfylla platsgarantin?, 24 nov 2014 S-budget: Satsning på den södra länssidan - fler närsjukhus och ny barnmorskeledd förlossningsklinik, 25 nov 2014 (S): Rosdahl(M) har tappat greppet om landstingets ekonomiska situation, 26 november 2014 Krisen på Karolinska: (M) har inte tagit ansvar för den ökade platsbristen, 15 dec 2014 Budgetdebatt landstinget: Alliansen måste svara på vilka besparingar som väntar kollektivtrafiken, 16 december 2014 Budgetdebatt i landstinget: S tar strid för vårdgaranti för cancerpatienter och fler BB-platser, 17 december 2014 S välkomnar möjlig kollektivtrafik på Förbifarten och mer T-bana, 21 dec 2014 15

Finans- och allmänpolitiska frågor Landstingets ekonomiska läge Stockholms läns landsting omsätter ungefär 80 miljarder kronor och prognostiseras 2014 göra ett positivt resultat på 136 miljoner kronor, vilket är något bättre än det budgeterade resultatet på 54 miljoner kronor. Bakom denna till synes positiva siffra döljer sig emellertid avvikelser i form av kraftigt ökade kostnader, inom framför allt sjukvården. Länets ökande befolkning och den tekniska utvecklingen innebär ett ökat investeringsbehov inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Stockholms läns landstings upparbetade investeringar för 2014 ser enligt preliminära siffror ut att hamna på drygt 90 procent av den budgeterade nivån på drygt 16 miljarder kronor. Det är en förbättring jämfört med närmast föregående års upparbetningsgrad, men innebär trots detta att ca 1 miljard kronor av avsatta investeringsmedel inte användas i tid. Den samlade kostnadsökningstakten för landstingets verksamheter uppgår till lite mindre än 7 procent, vilket är en takt som enligt såväl förvaltningen som den politiska ledningens bedömning behöver halveras för att det på lång sikt ska vara möjligt att klara verksamheternas kostnader, produktion och kvalitet. Den budget som den styrande alliansminoriteten med passivt stöd av Sverigedemokraterna röstat igenom i landstingsfullmäktige för 2015 förutsätter en samlad kostnadsökningstakt i linje med denna långsiktigt hållbara nivå, vilket kommer förutsätta kraftfulla effektiviseringsåtgärder. Sjukvårdens kostnadsutveckling utgör den allvarligaste utmaningen för Stockholms läns landstings ekonomi. Kostnadsökningstakten 2014 uppgick till nära sju procent i den egenproducerade verksamheten. Landstingets sex akutsjukhus uppvisar tillsammans ett underskott på - 780 mnkr, att jämföra med budgeterat resultatkrav på + 51 mnkr. Men även i den vård som inte drivs av landstinget finns kostnadsproblem. Kostnadsökningstakten för den köpta vården 2014 uppgår enligt tillgängliga siffror till över 7 procent. Så länge primärvården bygger på ett ersättningssystem som i sin utformning ersätter utförd åtgärd istället för kvalitet kommer den problematiskt höga kostnadsökningstakten med stor sannolikhet att bestå. Intäkterna för resenärsavgifter understeg budget med 152 miljoner kronor för 2014 för AB SL. Det beror på att resandet inte ökat i den takt som förväntats och att fler biljetter säljs till reducerat pris. Detta efter att intäkterna för 2013 blev rekordlåga och understeg budget med hela 450 miljoner kronor. Samtidigt ökade kostnaderna för trafiken med cirka 5% vilket leder till att den ekonomiska situationen är mycket svårhanterlig. Kostnaderna för större investeringar har också börjat synas i den löpande budgeten genom högre avskrivnings- och finanskostnader. Avskrivningskostnaderna motsvaras inte av ökade biljettintäkter. Att krånglet med SL:s biljettsystem har en klar negativ effekt på biljettintäkterna är nu mer än uppenbart. Med en enhetstaxa i enlighet med vårt förslag skulle systemet förenklas och locka fler resenärer, och med fler resenärer säkrar vi intäkterna. Enhetstaxa skulle därför vara en kostnadseffektiv reform. Skatteintäkterna ser ut att för 2014 hamna drygt 50 mnkr högre än budget för samma år. Men innevarande år talar prognosen istället om en nivå som är drygt 50 mnkr lägre än budgeten för 2015, vilket skulle innebära att hela det överskott som Alliansens budget innehöll därmed raderas ut. I kombination med den allar- 16

merande höga kostnadsökningstakten skulle Stockholms läns landsting därmed riskera att uppvisa växande underskott och inte kunna uppfylla kommunallagens balanskrav. Något som i sin tur vore mycket anmärkningsvärt mot bakgrund av att Stockholms län har landets högsta skattekraft och landets klart högsta landstingsskatt. Framtidens hälso- och sjukvård De kommande fem åren innebär många och stora utmaningar för Stockholms län. Vi ser att Framtidsplanen är behäftad flera strukturella brister. Tidsglappet mellan NKS färdigställandet och genomförandet av Framtidsplanen är av största betydelse för ett lyckosamt genomförande. När NKS står klart 2016-2018 är akutsjukhusen byggarbetsplatser som kommer att ha ytterst svårt att ta emot ökade antal akuta patienter. Det försvåras ytterligare då akutsjukhusen ska skifta vård med NKS och med varandra under samma tidsperiod. Vidare försvåras situationen av stora delar av specialistvården som idag bedrivs av akutsjukhusen samtidigt ska börja bedrivas av idag ännu icke kända aktörer. Försvårande omständighet är att det inte finns några mottagare av den specialistvård som ska flyttas ut från akutsjukhusen. Det finns inte heller några lokaler färdigställda för att bedriva denna vård i. Bristen på friställda sjukvårdslokaler gör att den rockad av sjukvård som Framtidsplanenen innebär är ytterst svår att genomföra då det saknas luft i systemet. Denna bristande planering av Moderaterna riskerar nu att försena genomförandet av Framtidsplanen med flera år. Situationen har framför allt stor inverkan på patienternas möjlighet att få vård och var de ska få vård, men den för också stor inverkan på personalens arbetsmiljö. För att sjukvården ska gå mot en mer patientcentreradvård med ökad integration mellan sjukvårdens aktörer krävs att den offentliga vården deltar i specialistsjukvården utanför sjukhusen. En ökad integration mellan aktörer och den offentliga vårdens deltagande är nödvändiga förutsättningar för övergången av slutenvården till öppenvård. Den nuvarande inriktningen för Framtidsplanen tillåter inte detta vilket innebär att den kommer att bidra till ökad fragmentering och sämre vård för patienterna och sämre förutsättningar för forskning och utbildning. Detta är brister i Framtidsplanen hänförliga till ideologisk övertygelse snarare än vad som nyttigt för patienterna och sjukvården. En vårdplats är bara en säng innan den bemannas. Det är personalen som gör sängen till en verklig vårdplats. Det är därför anmärkningsvärt att landstinget ännu inte har en kompetensförsörjningsplan för hur sjukvården ska bemannas både idag och för framtidens sjukvård. Stockholms läns landsting är sårbart. Det är det därför att den moderatledda majoriteten gjort avkall på ansvaret för personal och för bemanning av sjukvården. Socialdemokraterna anser att personalen är av strategisk betydelse. Vi behöver satsa på personalen i stort för att kunna bedriva sjukvård. Arbetsmiljön är också avgörande för att landstinget ska kunna behålla personal. Det är därför viktigt att arbeta med frågor som schemaläggningen, arbetstid och möjligheterna att som anställd inom sjukvården kunna göra lönekarriär. Det är också viktigt att minska det administrativa arbetet för vårdpersonal för att frigöra mer tid till patienterna. Detta görs genom ett ökat stöd till vårdpersonalen med exempelvis medicinska sekreterarare och tekniker som övertar arbete som inte behöver utföras av vårdpersonal, men det görs också genom att långsiktigt minska administrationen med färre antal IT-system. För att klara att hålla de befintliga vårdplatserna öppna och för att kunna bemanna sjukvården i framtiden krävs ett politiskt ansvar och ett landstingsövergripande 17

18 strategiskt arbete med bemanningen av sjukvården och för personalen. IT är en strategisk fråga för sjukvårdens utveckling. Inte minst genom att bidra till ett nytt omhändertagande av patienter där IT kan bidra till en ny kontaktyta mellan patient och vårdgivare, så att exempelvis kroniker som idag har många fysiska besök i sjukvården i större utsträckning ska kunna hantera dessa med hjälp av tekniska lösningar. Dagens IT-system inom sjukvården kan dock ha en betungande inverkan på personalens arbete. Det finns över 1 200 olika IT-system och applikationer för vårdpersonalen att arbeta i. Att arbeta parallellt i flera olika system tar tid och är ineffektivt. Detta är en av de viktigaste tidstjuvarna att komma till rätta med för att personalen ska ha mer tid med patienterna. Socialdemokraterna anser att det behövs ett strategiskt landstingsövergripande arbete för hur IT ska kunna användas för att utveckla kontakten mellan patient och sjukvården för hur IT ska kunna underlätta vårdpersonalens arbete. Att minska antalet IT-system och ge personalen bättre åtkomst skulle minska den administrativa bördan och ge mer tid till patienterna. Allt för sent insåg den moderatledda landstingsmajoriteten att det fanns ett behov av en omstrukturering av sjukvården i Stockholms län. Denna omstrukturering krävde också investeringar i akutsjukhusen och i vårdplatser på en ny vårdnivå utanför akutsjukhusen. Dessa slutsatser är dock inte nya utan presenterades under Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiets mandatperiod 2002-2006. Efter sitt maktövertagande valde majoriteten dock att inte fortsätta detta arbete med en nödvändig omstrukturering av Stockholms läns sjukvård utan valde att i stället fokusera på utredningar om hur offentlig sjukvård kunde övergå i privat regi. Resultatet av denna sjukvårdspolitik resulterade i avknoppningar av vårdcentraler och etableringsfrihet för privata vårdgivare. Arbetet med omstruktureringen och investeringar i akutsjukhusen avstannade. Som ett resultat av sitt tillkortakommande i planeringen utav framtidens sjukvård ser sig nu majoriteten tvungna att inskränka den demokratiska beslutsprocessen. Frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt ska beslutas av fullmäktige. Beslut om strategiska förändringar i sjukvården och investeringar i mångmiljardklassen måste nog ändå ses som beslut av just principiell natur eller åtminstone större vikt. Förslaget kan inte ses som något annat än ett utslag av panik och dålig planering från Moderaterna. Utbyggnad av tunnelbanan Socialdemokraterna har i flera år drivit frågan om utbyggd tunnelbana. Vi välkomnar därför att Moderaterna efter regeringens ingripande nu har tvingats överge sitt mångåriga motstånd mot satsningar på tunnelbanan och presenterat ett konkret förslag till utbyggnader. Vi ställer oss bakom samtliga av de utbyggnader som alliansregeringen föreslår. Detta är dragningar som diskuterats under många års tid. Socialdemokraterna kommer vid en valvinst 2014 ha som högsta prioritet att genomföra utbyggnaderna effektivt och i tid. Samtidigt är vi övertygade om att den snabba befolkningstillväxt som vi glädjande nog ser i vår region kommer att kräva fler utbyggnader än de föreslagna. Vi Socialdemokrater driver också frågan om en helt ny lila linje som bland annat innebär en tvärförbindelse över Mälaren mellan Liljeholmen och Fridhemsplan. Vi förordar även en förlängning till Älvsjö och tunnelbana till Täby i närtid. Stockholm väst kommer att bli en regionens viktigaste knutpunkter och Barkarbystaden kan med tunnelbana trafikförsörja långt fler bostäder än vad en spårvagn kan. Socialdemokraterna som i flera år drivit frågan om utbyggd tun-

nelbana till området ser därför positivt på den politiska omsvängning som skett och hoppas att kommunen klarar av att ytterligare vässa sitt bostadsåtagande och sätta ett större fokus på flera hyresrätter. Tunnelbanan är ett sammanhållet trafiksystem och när olika delar utreds var för sig riskerar nämnden att inte kunna fatta långsiktigt hållbara och kostnadseffektiva beslut om tunnelbanans framtid. Som tidigare påpekats beklagar vi därför att det saknas en strategisk tunnelbaneutredning som skulle kunnat ta helhetsgrepp på såväl nya utbyggnader som nödvändiga förbättringar i befintlig bana. Utöver det uppdrag om utredning som Alliansen gett förvaltningen där spårväg utgjorde huvudalternativ har 2013 års Stockholmsförhandling bidragit till en parallell idéstudie om utbyggd tunnelbana. Dagens ärende redovisar båda men frågan är i realiteten redan avgjord då beslut om inriktning redan fattats vid föregående trafiknämndsmöte. Tydligare än så här kan inte bristen på såväl politisk tydlighet som helhetsgrepp bli.. Många frågor kvarstår dock fortfarande att lösa och Socialdemokraterna ser därför fram emot att ta del av den fortsatta planeringen. Slutgiltigt beslut om dragning bör möjliggöra en framtida sammankoppling med tunnelbanan även i Hjulsta. Tillväxt, miljö och regionplanering Liksom under hela den senaste mandatperioden så har frågorna om regional planering och tillväxt under 2014 inte prioriterats av landstingsalliansen. Detta trots att flera aktörer efterfrågar en starkare regional samverkan. Medan övriga regioner kraftsamlar och ständigt skapar en allt starkare regional sammanshållning så har Stockholms läns landsting hamnat på efterkälken. Efter valet skedde dock en viss förbättring då de mindre borgerliga partierna i förhandlingarna med Moderaterna fick igenom en permanent tillväxt- och regionplanenämnd. Något som vi krävt ända sedan samma majoritet lade ner nämnden efter valet 2002. Det är framförallt samordningen av kommunernas bostadsförsörjningsuppdrag som inte lever upp till regionens behov. Kombinationen av majoritetens bristande intresse och de nedskärningar som de genomfört på förvaltningen medför att långt i från tillräckligt görs för att vända den negativa utvecklingen med en ständigt ökande bostadbrist. Den Socialdemokratiska gruppen har genomgående stöttat en syn där utbyggd kollektivtrafik och bostadsplanering vävs starkare samman och där tydligare krav ställs på alla länets kommuner att bidra. Under året har den Socialdemokratiska gruppen även drivit frågan om ge den regionala handlingsplanen för de kulturella och kreativa näringarna officiell status som ett handlingsprogram under RUFS 2010 samt behovet av en ordentlig konsekvensanalys av miljöredovisningen, inte minst av orsakerna till varför inte andelen kollektivtrafik av de motoriserade resorna ökar. Vi har också drivit på att sätta igång med arbetet med den nya regionala utvecklingsplanen, efter RUFS 2010. Detta förhalades tyvärr av den moderatledda alliansen. Kulturfrågor Kulturnämnden är framförallt ansvarig av fördelning av bidrag och verksamhetsstöd till olika kulturverksamheter i Stockholms län. I dessa frågor har vi traditionellt en samsyn med de styrande partierna. Samarbetet med Stockholms idrottsförbund har fungerat mycket bra. Under 2014 har vi lyft frågan om stödet till folkbildning. Folkbildningen i Stockholms län idag underfinansierad. SLL är ett av bara tre län vars ersättning, som inte höjts sedan 2006, ligger under SKL:s rekommenderade ersättningsbelopp. 19

Det finns idag ett stort behov av fler utbildningsplatser på folkhögskolor och övrig folkbildning i länet. En sådan satsning är angelägen då det skulle ge fler möjlighet till utbildning, stärka folkbildningens ställning och göra den tillgänglig för alla invånare i Stockholmsregionen. För att få en bättre bild av det behov som finns och vilka folkbildningsverksamhet som finns idag och dess profilering har vi begärt en inventering av folkbildningen i Stockholms län. Den socialdemokratiska gruppen har också drivit frågan om ökat stöd till Stockholmsidrotten med 2 mkr i grundanslag och 2 mkr i folkhälsosatsning på spontanidrott, kulturell allemansrätt samt att satsa på regionala kulturkluster i samverkan med kringliggande kommuner. Hälso- och sjukvård Vårdkris och överbeläggningskaos Även 2014 har varit ett tufft år för hälso- och sjukvården i landstinget. Stängda vårdplatser med överbeläggningar och långa väntetider på akutmottagningarna som följd, till största delen beror detta på den sjuksköterskebrist som råder. Sjukhusen lyckas helt enkelt inte rekrytera personal för att bemanna och hålla samtliga vårdplatser öppna. Inget av länets stora akutsjukhus klarar att uppfylla målet gällande väntetider på akutmottagningarna, det är framförallt äldre patienter över 80 år som drabbas. Socialdemokraterna har krävt att geriatriken ska kunna ta emot fler patienter direkt från hemmet genom ett utvidgat uppdrag, med bland annat fler vårdplatser. Vi har även fortsatt framhålla behovet av välutrustade närakuter som kan vara reella alternativ för den som är i behov av ett akut omhändertagande men inte nödvändigtvis akutsjukhusets resurser. Detta ser ut att bli verklighet i den plan för Framtidens hälso- och sjukvård som nu finns. Vi har även uppmärksammat bristerna i användandet av de jourläkarbilar som landstinget betalar dyrt för men i mycket begränsad utsträckning nyttjar. Med ett maximerat användande av dessa skulle trycket på akutmottagningarna lätta och många barnfamiljer och äldre skulle slippa långa väntetider på akutmottagningarna. Förlossningskris Diskussionen om det extremt pressade läget på länets förlossningar fortsatte från 2013 och genom ett extrainkallat sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämnden togs ett snabbt beslut om att öppna upp det mycket omtalade (och av vissa efterlängtade) BB Sophia. Socialdemokraterna ställde sig positiva till öppnandet av en ny förlossning, då behovet i länet var mycket stort. Men samtidigt var vi mycket oroade för att ytterligare en klinik bara var ett nollsummespel när det gäller personalen. Samma personal utspridd på fler enheter innebar inte den avlastning som Alliansen hoppades. Inför öppnandet av BB Sophia fanns en stor oro både hos de redan existerande klinikerna, som tappade mycket personal till dem. Men också hos föräldrar som förväntades föda precis i månadsskiftet februari mars då förlossningskapaciteten tillfälligt gick ner eftersom personal slutade på de gamla klinikerna innan BB Sophia öppnade upp dörrarna. Vi har varit djupt kritiska till att det inte genomfördes någon reell konsekvensanalys då exempelvis bristen på barnmorskor i länet varit väl känd sedan länge. Nu planeras för ytterligare en ny klinik på St Göran, där landstinget bygger fastigheter med plats för en förlossning. Men det finns än så länge ingen lösning på vem och hur driften av verksamheten ska ordnas. 20

Vi har i budgeten fortsatt krävt en utredning kring etableringen av en ny barnmorskedriven förlossningsenhet vid Huddinge sjukhus. Även Kristdemokraternas nya landstingsråd Ella Bohlin har i media ställt sig positiv till ytterligare barnmorskedrivna enheter. Än så länge har dock inget konkret förslag presenterats. Under 2014 fortsatte hänvisningarna mellan länets olika förlossningar att öka, mer än 2000 kvinnor tvingades åka till en annan klinik än de själva valt. Det är dubbelt så många som för 10 år sedan. Socialdemokraterna har fortsatt kräva en översyn av vårdval förlossning och införandet av ett listningstak för att skapa en mer förutsebar situation i länet. Glädjande nog har barnmorskornas och Socialdemokraternas krav på ett barnmorskeråd inom förvaltningen förverkligats. De har i början av 2015 precis inlett sitt arbete och kommer att vara en garant för att barnmorskorna får möjlighet att tycka till och påverka beslut som rör förlossningsvården i framtiden. Vårdval Stockholm specialistvård Under året har enbart ett nytt vårdval inom specialistvården införts. I flera vårdval har man gjort mindre justeringar och förändringar, i några fall i rätt riktning. Men vi menar att det nu är hög tid för en ordentlig genomgång och utvärdering av samtliga införda vårdval. Dels för att stärka sambanden mellan arbetet med framtidens hälso- och sjukvård och dels för att säkerställa länets långsiktiga komptetensförsörjning och sammanhållna vårdkedjor. Det är också nödvändigt att genomföra en utvärdering utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Vi ser med oro på dagens kostnadsökningstakt som är ohållbar på sikt för att den framtida finansieringen för hälso- och sjukvård i Stockholms län ska gå ihop. Trafikfrågor Arbetet med trafikfrågorna präglades valrörelsen av de frågor där skiljelinjerna varit som störst mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. I den gemensamma valorganisationen mellan partidistrikten i Stockholmsregionen organiserades trafikfrågor som en del av den prioriterade frågan bostäder. Utbyggnad av kollektivtrafiken är nära sammanlänkad med möjligheten att bygga fler bostäder. I Stockholms läns landsting arbetade kansliet därför med att använda vår historiska starka trovärdighet i frågan om utbyggnad av tunnelbanan för att understödja våra satsningar på bostäder. Då Moderaterna under 2013 svängt i avseende utbyggnad av tunnelbana och vi i praktiken redan vunnit frågan vad gäller utbyggnad till Nacka, Barkarby och Hagastaden var vårt egna förslag om Lila linjen en viktig fråga under valrörelsen. Enklare resande i kollektivtrafiken är en annan huvudfråga för Socialdemokraterna i landstinget. Enhetstaxan är den viktgaste åtgärden och vi arbetade målmedvetet och kontinuerligt genom debattartiklar, insälj till medier och lyfte frågan i debatter under valkampanjen. Frågan var högintressant i länskommunerna och vi framträdde i flera lyckade artiklar i lokaltidningar med vårt förslag om enhetstaxa. Statistiken visar att enhetstaxa i längden är en kostnadseffektiv reform och kansliet har därför arbetat med att ta fram och dela statistiskt underlag i den offentliga debatten. Den tredje stora frågan i valrörelsen var Moderaternas hantering av SL:s ekonomi. Avgörande för oss var att slå hål på myten att Moderaterna fört en ekonomiskt ansvarsfull politik. SL förlorade både 2013 och 2014 100-tals miljoner kronor i biljettintäkter samtidigt som kostnaderna för trafiken ökat betydligt mer än resandet. Bland annat tog kansliet fram två stycken rapporter. En rapport 21