Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Relevanta dokument
Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Förnybara energikällor:

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Kraft och rörelse åk 6

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Klimat, vad är det egentligen?

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Planering mekanikavsnitt i fysik åk 9, VT03. och. kompletterande teorimateriel. Nikodemus Karlsson, Abrahamsbergsskolan

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Helsingfors universitet, Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshushållning

Ma C - Tek Exponentialekvationer, potensekvationer, logaritmlagar. Uppgift nr 10 Skriv lg4 + lg8 som en logaritm

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Energisituation idag. Produktion och användning

Spara energi - en utmaning i Göteborgs stadsdelar

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Ylioppilastutkintolautakunta S t u d e n t e x a m e n s n ä m n d e n

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Vi och naturen i Öresund

Min bok om hållbar utveckling

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Bioenergi i kraftvärmeverk

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Läxa till torsdag v. 48

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Min bok om hållbar utveckling

= + = ,82 = 3,05 s

hållbar affärsmodell för framtiden

PROV 3, A-DELEN Agroteknologi Vid inträdesprovet till agroteknologi får man använda en formelsamling.

Algebra, exponentialekvationer och logaritmer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

Repetitionsuppgifter i Fysik 1

10. Relativitetsteori Tid och Längd

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Matematik. Namn: Datum:

FEL I TEXT X Femte upplagan, Första tryckningen

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Utvidgad aritmetik. AU

9-2 Grafer och kurvor Namn:.

Brandsäker rökkanal. Skorstensfolkets guide till en trygg stålskorsten

Pellets i kraftvärmeverk

Biobränslehandel. Mton) betydligt mindre. [Titel] [Föredragshållare], [Datum]

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

A8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)

Sårbara platser. Sårbara platser

Svar: Extra många frågor Energi

EFTERNAMN: FÖRNAMN: PERSONBETECKNING:

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Jordens inre krafter

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Avrinning. Avrinning

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

MATEMATIKPROV, KORT LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Tentamen Relativitetsteori

Problemlösning i ett kalkbrott

Utslagsfrågan: Hur många fladdermuspluttar finns i burken? Rätta svaret är 347 st

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Prov Fysik 1 Värme, kraft och rörelse

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet?

Känguru Student (gymnasiet åk 2 och 3) sida 1 / 6

PROBLEMLÖSNINGSUPPGIFTER

Produktion. i samarbete med. MAO Design 2013 Jonas Waxlax, Per-Oskar Joenpelto

Värme, kyla och väder. Åk

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Vindenergi. Holger & Samuel

SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar

PASS 2. POTENSRÄKNING. 2.1 Definition av en potens

Meteorologi. Läran om vädret

Sammanfattningar Matematikboken Z

Transkript:

Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi är förnybar energi (i motsats till stenkol och mineralolja). (1 p.) Biobränslena kan indelas i 1. fasta (0,5 p.), 2. flytande (0,5 p.) ja 3. gasformiga (0,5 p.) bränslen. 1. Fasta biobränslen är t.ex. åker- och träbiomassor, som halm, gödsel, skogs- och träflis samt träkol. (0,25 p., då ett biobränsle nämns; 0,5 p., då minst två biobränslen nämns) 2. Flytande biobränslen är t.ex. bioetanol och biodiesel, som kan framställas ur både åker- och träbiomassor. (0,25 p., då ett biobränsle nämns; 0,5 p., då minst två biobränslen nämns) 3. Biogas kan framställas t.ex. ur olika jordbruksavfall och hushållsavfall och trä (trägas). (0,25 p., då ett biobränsle nämns; 0,5 p. då minst två biobränslen nämns)

Uppgift 2: Poäng /5 poäng 2. Beskriv de olika skedena i befolkningsförändringen. Ge exempel! (5 p.) Med befolkningsförändring menar man åldersstrukturen hos en viss stats befolkning och förändringar i denna med tiden. Man särskiljer mellan följande skeden i befolkningsförändringen: 1. Den långsamma tillväxtens skede - både nativiteten och dödligheten är stor - dödligheten fluktuerar beroende på skördeåren och sjukligheten - låg förväntad livstid, ålderspyramiden är bred i basen och smalnar snabbt - nästan alla stater i världen har passerat detta stadium 2. Perioden med accelererande tillväxt - nativiteten är stor, dödligheten börjar sjunka när tillgången och kvaliteten på livsmedlen samt hygienen förbättras - barnens andel av befolkningen växer - ålderspyramiden påminner om den föregående, men den smalnar inte genast efter den yngsta åldersklassen - exempel är de fattigaste utvecklingsländerna och vissa islamska stater 3. Perioden med långsammare tillväxt - nativiteten sjunker snabbare än dödligheten - barnens andel minskar, varför ålderspyramiden först breddas uppåt och smalnar sedan mot de äldre åldersklasserna - exempel på stater Brasilien, Indien, Kina och Kuba 4. Perioden med avstannande tillväxt - både nativiteten och dödligheten är små och befolkningstillväxten har nästan avstannat - nativiteten varierar en aning, dödligheten hålls i det närmaste konstant - ålderspyramiden är typiskt i det närmaste jämntjock ända upp till åldringsåldersklasserna - alla industriländer har uppnått detta stadium 5. Perioden med minskande befolkning - de stora åldersklasserna bildar en åldringsgrupp som är större än tidigare, varvid dödligheten ökar - samtidigt är nativiteten låg varvid befolkningsmängden minskar (om immigrationen inte är tillräcklig) - Ålderspyramiden smalnar klart neråt - exempelstater är vissa industriländer, såsom Italien Beskrivningen av varje skede ger poäng enligt följande: - 0,75 p., då skedet namn nämns och dess centrala karaktärsdrag beskrivs - ytterligare 0,25 p., då ett exempel på en typisk stat nämns (totalt 5 p.)

Uppgift 3: Poäng /5 poäng 3. Definiera följande begrepp. Ge också exempel! a) Konvektionregn (1 p.) Konvektionsregn är regn som orsakas varma uppstigande luftströmmar (0,25 p.), som uppträder i synnerhet i tropikerna. (0,25 p.) Konvektionsregnet bildas då den uppstigande luften avkyls och fuktigheten kondenseras, först som stackmoln (cumulusmoln) och så småningom bildas åskmoln. (0,25 p.) Konvektionsregnet är vanligen en kortvarig regnskur. (0,25 p.) b) El Ninõ -fenomenet (1 p.) El Ninõ (även Enso-fenomenet) är en klimatstörning som upprepas över Stilla havet med några års intervall, som förändrar havsströmmarnas och vindarnas riktning. (0,5 p.) Normalt driver passadvindarna havsvattnet västerut mot Indonesien och Australien och ger där upphov till regn. Det råder torka på Sydamerikas kust och havsvattnet är svalt. (0,25 p.) El Ninõ ger upphov till ett motsatt fenomen, dvs. det varma havsvattnet och regnen förflyttas från Asien mot Sydamerika och man lider av torka i Australien och Indonesien. (0,25 p.) El Ninõ påverkar även fiskfångsterna i dessa områden. Orsaken till El Ninõ -fenomenet är inte helt känd.

Uppgift 3: Poäng /5 poäng c) Eksogena processer (1 p.) Eksogena processer, dvs. processer orsakade av yttre orsaker, är påverkan av solenergin och tyngdkraften på jordens yta. (0,5 p.) Dessa är t.ex. förvittring, erosion orsakad av vattnet, vinden och isen och transporten av marksubstans från en plats till en annan. (0,25 p., då man nämner en process; 0,5 p., då man nämner åtminstone två processer) d) Tromb (1 p.) En tromb är en kortvarig virvelstorm med en liten diameter, 10 50 m, (0,25 p.), som påminner om en tornado (0,25 p.) Tromber bildas även i Finland (0,25 p.) och de kan orsaka en stor lokal förödelse, t.ex. skogsskador (0,25 p.). e) Småskalig karta (1 p.) Med en småskalig karta (skalan i allmänhet under 1:150 000) menar man en karta som avbildar ett så stort område som möjligt. (0,5 p.) Småskaliga kartor är t.ex. vägkartorna, jord- och bergsmånskartor samt kartor över stater, världsdelar eller jordklotet. (0,25 p., då en slags karta nämns; 0,5 p., då minst två slags kartor nämns)

Uppgift 4: Poäng /5 poäng Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrymme! 4. Hastigheten (H) med vilken ett träd avdunstar vatten är proportionell mot trädets massa (m) upphöjt i H m potensen ¾, dvs.. Om träd med massan 10 kg avdunstar vatten med hastigheten 100 g/h, med vilken hastighet avdunstar ett träd med massan 1000 kg vatten? (5 p.) SVAR: Vi skriver ekvationerna för sambandet mellan de två trädens massa (m) och vattenavdunstningshastighet (H): H am 1 1 och H am, (1 p.) 2 2 där a är en konstant som är gemensam för de två träden. Division av de två ekvationerna ger 2 2 2 2 H 2 H1 1 1 1 1 H am m m H am m m Insättning av värdena ger. (3 p.) H 1000 2 100 g/h 3162 g/h 3,2 kg/h. (5 p.) 10

Uppgift 5: Poäng /5 poäng Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrymme! 5. En oljekälla innehåller 1000 tunnor olja. Källans ägare väljer en produktionskapacitet som avgör hur mycket olja som produceras det första året. Årsproduktionen minskar med 10 procent per år efter det första året på grund av att källans tryck sjunker. Hur många tunnor olja måste man utvinna för att källan skall vara tom efter 20 år? (5 p.) SVAR: Antag att det första årets produktion är a. Denna produktionsmängd minskar med 10 procent under ett år, så den totala produktionen under tjugo år är 2 19 a a a a S (2 p.) Vi kan enkelt beräkna summan av denna geometriska talföljds termer genom att multiplicera summan med och subtrahera: 2 19 2 20 S a a a a a a a a 1 20 20 S S S 1 a a a 1 S. 1 Eftersom källan skall vara tom efter 20 år skall summan vara 1000 tunnor. Detta ger oss ett villkor för a: vilket ger a 113,8 tunnor. (5 p.) a 1 1 20 1000 (4 p.) 20

Uppgift 6: Poäng /5 poäng Redovisa alla steg i din uträkning. Vänligen överskrid inte givet svarsutrymme! 6. Ett barn kastar två sexsidiga tärningar, vilkas sidor är antingen svarta eller vita. Sannolikheten att båda tärningarna visar en svart sida är en fjärdedel. Hur många vita sidor har tärningarna tillsammans om de är identiska? (5 p.) SVAR: Antag att antalet svarta sidor per tärning är x. Eftersom tärningen är sexsidig ger sannolikhetskalkylens produktregel ekvationen xx 1. (2 p.) 6 6 4 Ekvationens positiva lösning är x 3.(4 p.) Antalet vita sidor är därför sex. (5 p.)