Ekonomi biogas. Håkan Rosenqvist 2014-06-03



Relevanta dokument
Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kalkyler för energigrödor fastbränsle, biogas, spannmål och raps

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

Kalkyler för: energigrödor. rörflen vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Kalkyler för. energigrödor. salix vall höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Kostnader och lönsamhet för odling av energigräs på marginell jordbruksmark

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Räkna med vallen i växtföljden

46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

FÄRSKA OCH ENSILERADE GRÖDOR

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning

Om statistiken. Ägoslag samt åkerareal efter storleksgrupp. Åkerarealens användning. 3 Åkerarealens användning

3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 53 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om a

Energieffektivisering i växtodling

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

Biogasproduktion från vall på marginalmark

11 Ekologisk produktion

Energiodlare och användare tillsammans

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

Miljöersättningar Minskat kväveläckage

Energigrödornas ekonomi!

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

8 Råg 9 Majs 10 Bovete 11 Spannmålsförsök Råg Råg, helsäd biogas Råg, hybrid Råg, utsäde Majs, CCM Majs, ensilage Majs, ensilage biogas Majs, mogen sk

4 Skördar. Sammanfattning. Allmänt. Hektarskördar

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

De skånska odlingssystemförsöken

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling

11 Ekologisk produktion

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2013

186 Ekologisk djurhållning Ekologisk djurhållning bedrivs av samma skäl som ekologisk odling. Ekologisk djurhållning kräver ekologisk växtodling för a

Bioenergi från jordbruket en växande resurs

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

186 grupperna var i fallande ordning Slåtter- och betesvall, grönfoder, majs och frövall, Betesmark och slåtteräng samt Spannmål. Ekologisk djurhållni

för svensk och nordisk marknad

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

SAM Gröda - Näsgård Mark gröda 2018

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifierats

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Energihushållning i växtodling

Läglighetskostnader vid skörd av vall

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Ekologisk produktion ling jämfört med Ökningstakten skulle dock behöva vara ännu högre om det ovan nämnda målet ska kunna nås. Ekologisk

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Gynna mångfalden hur och varför? Exemplet Hidinge

72 hämtats in. Majs odlas framförallt i Skåne och där har avkastningen av tröskad majs beräknats till cirka kg per hektar. Skördeutfallet per he

Innehåll

Träda, slåttervall, vårkorn, havre, höstspannmål samt användning av halm och blast

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

Åkerarealens användning i juni 2001

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Gårdsbaserad biogasproduktion

176 odlare vars gårdar inte var helt omlagda, dvs. någon del av gården var inte KRAV-godkänd eller i karens. Det är en minskning av antalet växtodling

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer

72 Majs, ärter och åkerbönor (tabell 4.3) Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2009 till 16

64 stiken i fyra år. Avkastningen var under 2007 i nivå med föregående års avkastning. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska

176 eller i karens. Det är en minskning av antalet växtodlingsproducenter med 4 % jämfört med föregående år. I tabellen redovisas även den KRAV-kontro

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

4 Skördar. Sammanfattning. Allmänt. Hektarskördar

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2009

Normskördar för skördeområden, län och riket Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2013

Transkript:

Ekonomi biogas Håkan Rosenqvist 2014-06-03

Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden är ekonomi, lantbruk och bioenergi Lantmästare, agronom, doktor och docent Har lantbruksföretag Salixodlare Landsbygdsprogamet har beviljat projekt stöd för att jag håller presentationer om energigrödornas ekonomi.

Olika grödors konkurrenskraft Grödor med hög omsättning och hög arealrelaterad kostnad odlas oftast på de bördigare markerna. Grödor med lägre omsättning och hög skörderelaterad kostnad odlas på mindre bördiga marker. Ex. på grödor på bördiga marker: sockerbetor och raps Ex. på grödor på mindre bördiga marker: vall

Andel av kostnader i procent som är skörderelaterade, d.v.s. ej arealrelaterade Prod. område Höstvete Vårkorn Havre Höstraps Socker -betor Vall Salix Rörflen Gss 42 39 32 23 20 47 62 Gmb 38 34 28 22 19 54 56 Gns 35 34 27 22 48 60 Ss 32 31 25 20 42 57 Gsb 32 27 22 21 47 MSs 31 26 22 21 43 NN 20 15 41 54 ÖN 18 16 44 54 Hela riket 36 37 25 22 20 46

Jämförelser av olika grödor enligt beräkningar utförda av Håkan Rosenqvist som publiceras av Jordbruksverket

Grödor med olika användning Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / ton MWh Höstvete, Foderkvalitet, med plöjning 9,0 1600 3322 1231 318 Höstvete, Foderkvalitet, reducerad jordbearbetning 9,0 1600 4361 1115 288 Korn 6,9 1350 427 1288 333 Havre 6,9 1180-534 1257 302 Höstraps, med plöjning 4,0 3250 3553 2362 363 Höstraps, reducerad jordbearbetning 4,0 3250 4529 2118 326 Träda, 5 årig -872

Biogasgrödor Skörd Pris Res 4 Kostnad / Kostnad / ton MWh Sockerbetor Färska, Biogas 55 426 5543 325 382 Sockerbetor, Lagrade i stuka, Biogas 55 405 3246 346 406 Sockerbetor, Samensilerade med t ex majs, Biogas 55 405 1303 381 447 Betblast färsk Biogas 3,0 1375 1466 886 322 Betblast lagrad Biogas 3,0 1306 288 1210 440 Klöver-gräsvall 3 årig, färsk, biogas 9,0 1250 755 1166 466 Klöver-gräsvall 3 årig, lagrad, biogas 9,0 1188-3817 1612 645 Helsädesensilage, Rågvete, Färsk, Biogas 9,0 1775 7749 914 257 Helsädesensilage, Rågvete, Ensilerad, Biogas 9,0 1686 3112 1340 378 Majs, Färsk, Biogas 12,0 1600 5452 1146 358 Majs, Ensilerad, Biogas 12,0 1520 434 1484 464 Hampa, Färsk, Biogas 11,0 1200 2627 961 400 Hampa, ensilerad, Biogas 11,0 1140-2807 1395 581 Rörflen, Färsk, Biogas 8,2 938 500 876 467 Rörflen, ensilerad, Biogas 8,2 891-3508 1318 703

Kommentarer till resultat Biogaspris påverkar substratval p.g.a. olika hög biogasproduktion. Högt alternativvärde på mark styr mot grödor med hög biogasproduktion samt stallgödsel och betblast. Investeringsbidrag styr mot stallgödsel vilket i sin tur kan leda till låg biogasproduktion

Kommentarer till resultat Växtföljdsaspekter blir intressanta att beakta Maskinutnyttjande och sysselsättning Färska grödor billigare än ensilerade

Vall eller spannmål Ökad vallareal kan innebära ökade spannmålsskördar, minskad bekämpning och lägre N givor per ton spannmål. Genomsnittlig spannmålskörd per ha kan ökas Vall har högre skörderelaterad kostnad jmf med spannmål vall på den minst bördiga marken Läglighetskostnader i spannmål och skalekonomi behöver beaktas Finns det torkningskapacitet för all spannmål?

Konstaterande Det är viktigare att minska kostnader med 10% eller öka priset med 10%, än att öka skörden med 10%.

Resultat från pågående SLF projekt om gräs på marginalmark Daniel Nilsson, Sven Bernesson, Håkan Rosenqvist

Svalöv

Normalförhållanden, 5 ha Normalförhållanden Skörd Pris Res 4 Vingåker Kostnad / Kostnad / Energipr. ton MWh MWh / ha Rörflen 5,4 906-1954 1346 306 21 Vall biogas rundbal 7,5 1150-3596 1629 652 19 Vall biogas hackvagn, lagrad 7,5 1150-3942 1676 670 19 Vall biogas hackvagn, färsk 7,5 1150-673 1240 496 19 Höstvete 7,3 1900 3009 1488 384 28 Korn 5,2 1650-182 1685 435 20 Träda -929

Vändtegar Vändteg Skörd Pris Res 4 Vingåker Kostnad Kostnad / / Energipr. ton MWh MWh / ha Rörflen 2,6 906-1887 1773 403 10 Vall biogas rundbal 3,7 1150-4379 2342 937 9 Vall biogas hackvagn, lagrad 3,7 1150-4606 2403 961 9 Vall biogas hackvagn, färsk 3,7 1150-3005 1968 787 9 Höstvete 5,1 1900 770 1749 452 20 Korn 3,6 1650-1588 2086 539 14 Träda -1119

Skyddszoner Skyddszon er Skörd Pris Res 4 Vingåker Kostnad / ton Kostnad Energipr /. MWh MWh / ha Rörflen 3,2 906-1930 1636 372 13 Vall biogas rundbal 4,5 1150-4573 2175 870 11 Vall biogas hackvagn, lagrad 4,5 1150-5212 2318 927 11 Vall biogas hackvagn, färsk 4,5 1150-3267 1882 753 11 Höstvete 6,2 1900 2132 1556 402 24 Korn 4,4 1650-658 1799 465 17 Träda -1100

Låg bördighet Låg bördighet Skörd Pris Res 4 Vingåker Kostnad / Kostnad / Energipr. ton MWh MWh / ha Rörflen med N 4,1 906-1979 1500 341 16 Rörflen utan N 2,8 906-1463 1533 348 11 Vall biogas med N, rundbal 5,6 1150-3403 1755 702 14 Vall biogas utan N, rundbal 3,9 1150-2705 1837 735 10 Vall biogas med N, hackvagn, lagrad 5,6 1150-3532 1778 711 14 Vall biogas utan N, hackvagn, lagrad 3,9 1150-2715 1839 736 10 Vall biogas med N, hackvagn, färsk 5,6 1150-1080 1342 537 14 Vall biogas utan N, hackvagn, färsk 3,9 1150-1080 1404 561 10 Höstvete 5,1 1900 285 1844 477 20 Korn 3,6 1650-2043 2211 571 14 Träda -929

Små oregelbundna fält Små oregelbundna fält Skörd Pris Res 4 Vingåker Kostnad / Kostnad / Energipr. ton MWh MWh / ha Rörflen med N 4,9 906-2788 1603 364 19 Rörflen utan N 3,4 906-1952 1604 364 13 Vall biogas med N, rundbal 7,5 1150-5519 1886 754 19 Vall biogas utan N, rundbal 5,3 1150-4138 1938 775 13 Vall biogas med N, hackvagn, lagrad 7,5 1150-7142 2102 841 19 Vall biogas utan N, hackvagn, lagrad 5,3 1150-5258 2152 861 13 Vall biogas med N, hackvagn, färsk 7,5 1150-3874 1667 667 19 Vall biogas utan N, hackvagn, färsk 5,3 1150-1986 1528 611 13 Höstvete 7,3 1900 304 1858 480 28 Korn 5,2 1650-2661 2162 559 20 Träda -1275

Stora fält 15 ha Stora fält 15 ha Skörd Pris Res 4 Kostna d / Kostna d / Energipr. Vingåker ton MWh MWh / ha Rörflen 5,4 906-1858 1324 301 21 Vall biogas rundbal 7,5 1150-2858 1531 612 19 Vall biogas hackvagn, lagrad 7,5 1150-3047 1556 622 19 Vall biogas hackvagn, färsk 7,5 1150 222 1120 448 19 Höstvete 7,3 1900 3494 1421 367 28 Korn 5,2 1650 273 1598 413 20 Träda -881

Slutsatser gräs på marginalmarker (1) På marker med svag bördighet försämras vallens lönsamhet mindre än vad den gör för spannmål. Detsamma gäller på marker med dålig arrondering, men inte lika mycket som för marker med svag bördighet.

Slutsatser gräs på marginalmarker (2) Rundbalspressad vall och vall för biogasändamål som skördas med hackvagn var de alternativ som uppvisade sämst lönsamhet för samtliga fälttyper. Rörflen är konkurrenskraftigare än vall på fält med svaga odlingsförutsättningar och ensilagevall på fält med bättre odlingsförutsättningar

Slutsatser gräs på marginalmarker (3) När det planeras arealunderlag för en biogasanläggning bör man inte räkna in fält med alltför svaga odlingsförutsättning som t ex alltför små fält.

Tack