NORDISK-KATOLSKA KYRKAN I SVERIGE GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION I STOCKHOLM



Relevanta dokument
PROGRAMFÖRKLARING OCH GRUNDLÄGGANDE VISION FÖR

Den kristna kyrkans inriktningar

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

- en kort introduktion i Kyrkans tro i fem punkter samt några viktiga texter och böner

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

Fasta för gott eller av ondo?

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

Föredrag om Ämbetet i Strandhyddan Om det apostoliska ämbetet

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Världens största religion

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

B. På årsdagen av dopet

en vägledning för föräldrar

Ordning för dopgudstjänst

Gud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Grunddokument för Kyrkan i Enebyberg

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

Bilaga II. Enkätfrågor

3 Upptagande i kyrkans gemenskap

Bilaga III. Enkätsvar

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro Bibeln Undervisning Bönen Gudtjänst 5 4.

KRISTI KROPPS OCH BLODS HÖGTID

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN

Vi reser tecken på Guds rike

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.

SANKT FRANSISCUS NYTT

DEN SISTA MÅLTIDEN OCH VÅR MÄSSA

Det som det kretsar kring

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Dopgudstjänst SAMLING

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

Kyrkliga förrättningar

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Gudstjänst i prästs frånvaro

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse. Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

Tio tumregler för god ekumenik

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

Vi firar. Den Gudomliga Barmhärtighetens Fest. Andra Påsksöndagen Vita Söndagen. Sankt Franciskus Katolska Församling - Gråbröderna Jönköping

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Fakta om kristendomen

Avskiljning av missionär

Konfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.

Kristendomen. Inför provet

KYRKOHERDEN HAR ORDET

Helgsmål lördag kväll Bön på söndagens morgon

Tro, Hopp och Kärlek. Katolska Kyrkan

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Sjunde Påsksöndagen - år A

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST

21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Herre, Ge oss större tro!

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Andra eukaristiska bönen 633

Välkomnande av nya medlemmar

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

Bön för vår kyrka och vår värld

Kardinal Müller: Vi ser en omvändelse till världen i stället för till Gud

Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

S:t Eskils Katolska församling

ANSGAR BOTVID 1/2011 FÖRSAMLINGSBREV FÖR SANKT ANSGARS KATOLSKA FÖRSAMLING

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Transkript:

NORDISK-KATOLSKA KYRKAN GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION STOCKHOLM NORDISK-KATOLSKA KYRKAN ORTODOXA KATOLIKER AV VÄSTLIG RIT OCH TRADITION - EN KORT PRESENTATION

NORDISK-KATOLSKA KYRKAN I SVERIGE GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION I STOCKHOLM www.nordiskkatolsk.se 2

NORDISK-KATOLSKA KYRKAN ÄR EN TRADITIONELL ORTODOX KATOLSK KYRKA MED SINA RÖTTER I DEN ODELADE KYRKANS TRO OCH SITT ANDLIGA LIV I NORDISK TRADITION Den Nordisk-katolska kyrkan (härefter benämnd NKK ) välkomnar alla troende människor 'av en god vilja' som vill verka för Kristi Kyrkas synliga enhet och be för och med hela Kyrkan, men också de många som ännu inte hittat fram till tron eller en kyrka där de kan växa och utvecklas och vi är dessutom övertygade om att såväl evangeliska, svenskkyrkliga och romersk-katolska som ortodoxa kristna kommer att känna sig hemma i våra gudstjänster. NKK vill vara en öppen och välkomnande, kristen kyrka för alla sant ekumeniskt inriktade kristna människor som vill leva och verka i en klassiskt, kristen miljö, för alla som har sina andliga, kristna rötter i apostlarnas och den odelade kyrkans tid, för alla som samtidigt också älskar och vill bevara (eller kanske lära sig mer om) sitt nordiska arv i sitt andliga och liturgiska liv, för alla som av kärlek till den ortodoxa, östliga kristenheten, också vill förena denna tro med ett västligt och genuint, katolskt uttryckssätt, för alla som vill stå i en utökad, andlig gemenskap både med den östliga och med den västliga kristenhetens rika fromhetstraditioner, för alla som vill lära sig mer om den samlade kristenhetens outtömliga trosarv - kort sagt, för alla som, med den salige Johannes Paulus II:s berömda ord, vill andas med kristenhetens båda lungor. NKK står i den klassiska, allmänkristna traditionen från fornkyrkans samtliga, ekumeniska koncilier och kyrkofädernas undervisning, men NKK lever också sitt omfattande andliga och liturgiska liv i en fullt ut nordisk kontext, med stor kärlek för de värdefulla bidrag som evangelisk kristendom givit Kristi Kyrka, såsom t ex dess betoning av Guds ords fullödiga predikande, den evangeliska själavårdstraditionen och den nordiska psalmskatten och tidegärdstraditionen. NKK är något så ovanligt i nordeuropeisk tradition som en fullt ut och genuint katolsk, d v s 'allmännelig', kyrka med en grundläggande, östlig teologi men med en västlig liturgi och tradition och med ett starkt, evangeliskt, nordiskt inslag. Man skulle alltså även kunna beskriva NKK som en nordisk, ortodox kyrka med västlig rit, kanske den enda representanten i Skandinavien för s k 'västlig ortodoxi', eller varför inte som en evangelisk-katolsk kyrka enligt nordisk tradition. I ekumeniska sammanhang, i informationsmaterial och till vardags brukar vi dock helt enkelt beteckna oss som ortodoxa katoliker. 3

NKK betraktar sig som en brobyggarkyrka mellan den östliga och den västliga kristenheten och därför upprätthåller vi mycket goda och nära kontakter såväl med den Romersk-katolska kyrkan (varifrån vår apostoliska succession, utgående från det ursprungliga, romersk-katolska Ütrecht-stiftet och via den Polska nationella katolska kyrkan (härefter benämnd PNCC ; se nedan) härstammar) som med alla de olika ortodoxa kyrkorna. Tillsammans med vår administratur för Tyskland, Christ-Katholische Kirche, och för Frankrike, La Communité Vieille-Catholique de France, är NKK en av medlemskyrkorna i den s k Scranton-unionen, en kyrkogemenskap av traditionella, gammalkatolska kyrkor i Nordamerika och Europa. I U.S.A., Canada, Italien och Polen, är vi representerade av vår moderkyrka Polish National Catholic Church (även om man i U.S.A. även använder beteckningen National Catholic Church ), som i de länder man är verksam i, dessutom har en unik ställning i förhållande till den Romersk-katolska kyrkan, med partiell och reciprok 'interkommunion', d v s nattvardsgemenskap (enl. den kanoniska rätten, Code of Canon Law, can. 844 3-4 och beslut om dess tillämpningar av nationella, romersk-katolska biskopskonferenser), samt ömsesidigt godkännande av varandras vigningar, ämbeten och sakramentsförvaltning (vad gäller dop, nattvard, bikt och de sjukas smörjelse). Via vår moderkyrka PNCC är vi också anslutna till Kyrkornas världsråd (World Council of Churches). Vi är aktiva i alla ekumeniska sammanhang och vår modermission i Stockholm är representerade i Östermalms Kristna Råd. NKK erkänner fullt ut fornkyrkans samtliga, sju, ekumeniska koncilier, samtliga av de fornkyrkliga s k 'symbola' (trosbekännelser) och all övrig läroutveckling under den odelade kyrkans tid som ömsesidigt godkänts både av den östliga och den västliga kristendomen. Med samtliga av de ortodoxa kyrkorna underkänner dock NKK alla de senare dogmer och tillägg som ensidigt deklarerats enbart av den Romersk-katolska kyrkan och som inte rönt godkännande i hela kristenheten, såsom 'filioque' (d v s den Helige Andes utgående även 'av Sonen') i den nicaenokonstantinopolitanska trosbekännelsen, det prästerliga celibatet som ett krav, påvens ofelbarhet vid uttalanden ex cathedra, påvens universella jurisdiktion och rätt att självständigt proklamera dogmer som är gällande för alla kristna, t ex den starka dogmatiseringen av Marias obefläckade avlelse och himmelsfärd (även om vi med de ortodoxa firar Gudsmoderns avsomnande och omfattar tron på hennes himmelska upptagande.) NKK vördar med samma självklarhet som den Romerskkatolska kyrkan och alla de ortodoxa kyrkorna Gudsmodern Maria, ständig jungfru, och alla de Guds helgon, kvinnor och män, som i alla tider och på alla platser givits av Gud till Kristi Kyrka som gåva, men man har naturligtvis en speciell vördnad och kärlek för dels den odelade kyrkans helgon, d v s de som betraktats som heliga, saliga och vördnadsvärda både i öst och i väst, samt alla de nordiska helgon som verkat i vår egen del av kristenheten. NKK godkänner som kyrkofäder alla de teologer som av både den Romersk-katolska kyrkan och av de ortodoxa kyrkorna i samförstånd betraktas som sådana och man godkänner och respekterar även alla de katolska och ortodoxa teologer som efter den odelade kyrkans tid stått i en sådan teologisk tradition att deras lära inte motsäger allmän, ortodox tro och tradition. 4

NKK följer västlig rit på så sätt, att vi i våra gudstjänster använder oss av den traditionella, västliga liturgi som, med vissa variationer, alltid varit en del av Kyrkans liv i västerlandet, den ursprungliga, liturgiska tradition som även av de ortodoxa kyrkorna ansetts som ett godkänt uttryck för ortodox tro och som föregick (och på många sätt utgjorde grunden) i den senare s k tridentinska (numera oftast benämnd som den förkonciliära eller extraordinarie ) riten i den Romersk-katolska kyrkan. Tillsammans med den Romersk-katolska kyrkan och vissa av de ortodoxa kyrkorna, följer NKK den gregorianska kalendern, tillsammans med den Romerskkatolska kyrkan, den Finsk-ortodoxa kyrkan och den Svenska lutherska kyrkan, firar vi Påsken på samma datum, och de flesta av de övriga, stora högtiderna firar vi på samma datum som den Romersk-katolska kyrkan (med vissa tillägg för sådana högtider som allmänt firas i de ortodoxa kyrkorna, såsom t ex 'Gudsmoderns Beskydd', som är vår modermission i Stockholms högtidsdag). NKK i Sverige delar i stort sett kyrkoår och kalender med den Romersk-katolska kyrkan i dess traditionella utgestaltning, men har också ett pågående arbete för att restaurera och återta det traditionella, västliga lektionariet och gradualet. Även de ortodoxa kyrkornas liturgiska tradition tillåts påverka kyrkoåret då så bedöms lämpligt av andliga, pastorala eller ekumeniska skäl. NKK använder sig i Sverige i tillämpliga delar även av det traditionella, romerska ritualet och missalet, i de delar där dessa formulär inte står i strid med allmän, ortodox tro och tradition. Vid vissa tillfällen under kyrkoåret kan dock även gudstjänstformulär inspirerade av de östliga, ortodoxa liturgierna användas. NKK i Sverige använder i tillämpliga delar både den Svenska kyrkans psalmbok och den Romersk-katolska kyrkans Cecilia, förutsatt att den därmed förknippade teologin i hymner och böner inte står i strid med allmän, ortodox tro och tradition. I sina tidegärdsgudstjänster följer NKK i Sverige till största delen den äldre, svenska, medeltida traditionen. NKK använder sig som regel av folkspråket i alla sina gudstjänster. NKK administrerar samtliga av Kyrkans sju huvudsakrament och de övriga heliga handlingar som är allmänt kända i den världsvida kristenheten och man godkänner alla de olika fromhetsövningar och de s k 'sakramentalier' som förekommer i den Romersk-katolska kyrkan, förutsatt att den därmed förknippade teologin inte står i strid med allmän, ortodox tro och tradition. Med de ortodoxa kyrkorna erkänner NKK den helige fadern, Petri efterträdare (f n påven Franciskus I), såsom biskop av Rom, Västerns patriark, och även såsom 'primus inter pares' (d v s 'den främste bland jämlikar'), med ett särskilt uppdrag att verka som hela den samlade kristenhetens språkrör och leda de övriga patriarkerna vid ekumeniska koncilier och fungera såsom yttersta besvärsinstans vid kyrkliga tvister, då hans bedömning så begärs. Historiskt och geografiskt befinner vi oss och verkar inom Roms patriarkat och betraktar därför med självklarhet biskopen av Rom även som vår patriark, även om vi alltså inte fullt ut erkänner alla de dogmer som vissa företrädare på Petri stol framfört sedan brottet med den östliga kristenheten på 1000-talet. 5

NKK erkänner likaså alla de reguljära och kanoniska överhuvudena för de övriga, fem ursprungliga patriarkaten, d v s de i Jerusalem, Antiokia, Alexandria och Konstantinopel, liksom de senare patriarkat som av den samlade, ortodoxa kristenheten upprättats, såsom t ex patriarkatet av Moskva. Vi lyder jurisdiktionellt under NKK:s egen primas och kanoniske biskop över Skandinavien (f n biskopen Roald Nikolai Flemestad), men vi erkänner och står i full gemenskap också med samtliga, andra kyrkor i Scranton-unionen och samtliga biskopar i ICBC (International Catholic Bishops Conference), d v s Scranton-unionens samlade biskopssynod, under ledning av PNCC:s kanoniske primas (f n ärkebiskopen Anthony Mikovsky). Förutom för döpta medlemmar i NKK, vår moderkyrka PNCC och övriga kyrkor i Scranton-unionen, brukar vi med självklarhet även öppet nattvardsbord för alla döpta, kristna, som tillhör endera den Romersk-katolska kyrkan eller någon av de kanoniska, ortodoxa kyrkorna under något av de erkända patriarkaten (se ovan), förutsatt att man själv begär Nattvarden, att man inte befinner sig under någon allvarlig synd som man ännu inte biktat och blivit avlöst från och att man, enligt eget samvete och förmåga, iakttagit den s k 'eukaristiska fastan' (se nedan). Som huvudregel gäller dock, att man alltid också bör respektera sin egen kyrkas disciplin i dessa frågor och att det kan vara olämpligt att regelbundet, under en längre tid, ta emot Nattvarden i olika kyrkosamfund. För medlemmar i Svenska kyrkan eller i någon av de traditionella s k 'frikyrkorna' i Sverige, gäller att församlingens ansvarige präst (normalt kyrkoherden) för dessa tillfälligt kan öppna nattvardsbordet för s k 'eukaristisk gästvänskap', d v s att även dessa kan komma fram och få del av Kristi kropp och blod. Detta är dock inte tänkt att brukas som kontinuerlig praxis, utan istället att sådant kan bestämmas för en viss period, s k 'förlängd dispens', främst för de som är på väg att upptas i NKK, och även i dessa fall gäller ovillkorligen att man uppfyller samtliga av följande kriterier. Man skall vara döpt i den Treeniges namn, man skall dela Kyrkans tro på Kristi reella och verkliga närvaro i Nattvardens element av bröd och vin, man skall inte befinna sig under någon allvarlig synd som man ännu inte biktat och blivit avlöst från, man skall, enligt samvete och förmåga, ha iakttagit den eukaristiska fastan (se nedan) och man skall, före gudstjänsten, ha erhållit tjänstgörande prästs 'admission' till nattvardsbordet, d v s att man tidigare skall ha haft ett kort samtal med präst eller diakon i NKK, för att presentera sig och förklara sin avsikt att begå Herrens Heliga Nattvard. Tag därför gärna kontakt med tjänstgörande präst eller diakon, om du önskar delta i kommunionen vid nästa mässa eller om du är osäker på din möjlighet till deltagande i kommunionen. Ovanstående kommunionsregler gäller i tillämpliga delar både för barn och vuxna. Minderåriga barn är självklart också välkomna fram för att dela Nattvarden, förutsatt att de är döpta, att de kan tänkas förstå att Nattvarden är en speciell måltid och att de, utan undantag, åtföljs fram av någon förälder, som markerar att deras barn önskar kommunicera. 6

Enligt vedertagen praxis bör man ha fastat, d v s avstått från fast föda och dryck (vatten och nödvändiga mediciner undantagna) under en tid före Nattvarden, helst fr o m midnatt dagen före (då mässan firas på morgonen/förmiddagen), och i varje fall minst två timmar innan mässans inledning. (Då mässan firas på eftermiddagen eller kvällen kan den eukaristiska fastan t ex ha iakttagits från frukosten respektive lunchen.) Minderåriga barn, gravida, äldre och sjuka är naturligtvis undantagna från Kyrkans fasteregler, men bör ändå, efter vars och ens förmåga, göra så goda försök man kan att hålla dessa regler. Observera, att Nattvarden i våra mässor alltid utdelas under båda 'gestalterna', d v s både i form av bröd och vin. Dock avgör man alltid själv om man önskar ta emot Nattvarden under båda gestalterna eller om man endast önskar ta emot bröd (eller endast vin). Observera också att vi, alltid och utan undantag, brukar alkoholhaltigt vin (rött eller vitt) och oblater bakade av mjöl från vetekornet. Om man av olika skäl är förhindrad att deltaga i kommunionen, kan man ändå alltid frimodigt komma fram för att i gemenskap med de övriga kommunikanterna få del av den sakramentala välsignelsen, genom att lägga sin högra arm över sin vänstra axel. Efter kommunionen iakttas en stunds tystnad, som man lämpligen ägnar åt egen bön och meditation som tacksägelse för det undfådda sakramentet. Tag gärna kontakt med någon av våra klerker (se nedan) eller representanter för ytterligare information om NKK och vår verksamhet eller gå in på vår hemsida www.nordiskkatolsk.se. Oavsett kristen bakgrund och tidigare erfarenheter eller kunskaper, är du alltid lika välkommen till våra olika gudstjänster och samtal om Kyrkans tro och det kristna livet. Frid, allt gott och vår Herres Jesu Kristi och Gudsmodern Marias beskydd! 7

Präst: Diakon: Diakon: GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION NORDISK-KATOLSKA KYRKAN STOCKHOLM www.nordiskkatolsk.se F. Matteus Maria Furemalm, Stockholm (missionsföreståndare) matteus.maria@nordiskkatolsk.se 0730-31 51 72 F. D:n Petrus Michael Catenacci, Stockholm (administrator för Sverige) petrus.michael@nordiskkatolsk.se 070-333 81 32 F. D:n Benedikt Joakim Clemens Widell, Västerås benedikt.joakim@nordiskkatolsk.se 070-266 80 36 Subdiakon: Br. Albertus Magnus Sterner, Stockholm Lektor: Br. Ansgar Mattias Holmqvist, Jakobsberg ansgar.mattias@nordiskkatolsk.se 070-266 80 36 Vi firar gudstjänst varje söndag kl. 15 i Trefaldighetskyrkan, Majorsgatan 5-7, Stockholm (T-bana Östermalmstorg). Välkommen! S:t NIKOLAUS KOINONÍA NORDISK-KATOLSKA KYRKAN KARLSKRONA Kontaktperson: Urban Sylvan, Karlskrona www.stnikolaus.se post@stnikolaus.se SMS: 0760-120 300 8