Föredrag om Ämbetet i Strandhyddan Om det apostoliska ämbetet
|
|
- Tobias Bengtsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föredrag om Ämbetet i Strandhyddan Text: Luk 5:1-11 Om det apostoliska ämbetet Inledning Vi har senaste söndag firat Apostladagen. Jag vill i mitt tal utgå från evangeliet för den dagen, och säga något om det apostoliska ämbetet. Frågan om ämbetet är ju ständigt aktuell i vår kyrka. Men låt oss börja med att läsa texten. [--] I evangeliet får vi se hur det gick till när aposteln Petrus blev kallad. Texten är viktig inte minst med tanke på den positition som Petrus har bland apostlarna. Överallt i evangelierna framställs han som apostlarnas ledare, som den främste bland likar. Men det är på sin plats att också lyfta fram Paulus, som inte drog sig för att tillrättavisa Petrus när så behövdes. Även om Petrus var den ledande aposteln arbetade han tillsammans med de andra och var beroende av dem. Apostlakollegiet var en förebild för senare tiders koncilier, där Kyrkans biskopar samlades för att under bön och förhandlingar söka Guds ledning i teologiska och praktiska frågor. Själva ordet apostel betyder utsänd. En apostolisk ämbetsinnehavare är utsänd av Herren. Jesus kallade apostlar för att göra dem till människofiskare. Idag kallar Kyrkan människor till apostoliska uppdrag, också med syftet att vinna människor för Guds rike. Kyrkan finns inte till för sin egen skull, utan för världen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son... Kyrkan finns inte heller till för en liten del av världen, utan för hela världen. Därför bekänner vi oss till en helig, allmännelig Kyrka i trosbekännelsen. Det betyder att Kyrkan är världsvid, universell, att hon är utsänd i hela världen för att nå ut med evangeliet till alla folk. Kyrkan finns till för att leda folken till Kristus. 1
2 När vi talar om ämbetet i vår kyrka tänker vi oftast på prästämbetet. Vi kallar det gärna för evangelieförkunnelsens och sakramentsförvaltningens ämbete. Idag sägs det ibland, att frågan om ämbetet är enbart en ordningsfråga, och att de kristna från tid till annan ganska fritt kan avgöra hur denna ordning ska se ut. Inte minst i debatter av olika slag möter vi sådana uppfattningar. Bibeltroende kristna, såväl högkyrkliga som lågkyrkliga, såväl protestanter som ortodoxa och katoliker, hävdar att ämbetsfrågan är en trosfråga. 2
3 1. Kristi instiftelse av apostlaämbetet Ämbetet i Kyrkan har sitt ursprung i Kristi beslut att kalla och utrusta tolv män till apostlar. De fick fullmakt att predika hans ord, att vara herdar för hans församling, och att binda och lösa med hans auktoritet. Kristi kyrka börjar med apostlarna. Därför skriver Paulus i sitt brev till efesierna, att Kyrkan är byggd på apostlarnas och profeternas grund, och att Jesus Kristus är hörnstenen i denna byggnad. Kyrkan föds när han utgjuter sin helige Ande över apostlarna. Händelserna på pingstdagen visar att centrum och grund för den kristna Kyrkan är apostlarnas omvändelsepredikan, döpande och undervisning av dem som kommit till tro, likaså apostlarnas ledning av de troendes gemenskap i bönerna och brödsbrytelsen. Eftersom denna ordning inte är mänsklig, utan instiftad av Kristus själv, kan vi ställa frågan: Är ordinationen till ämbetet ett sakrament? Vår kyrka har inte definitivt begränsat antalet sakrament. Vi vet att Luther räknade dopet, nattvarden och bikten (eller egentligen avlösningen) som sakrament. Ett sakrament är ju ett av Kristus instiftat nådemedel genom vilket vi blir delaktiga av frälsningen. Om då ämbetet är instiftat av Kristus och vi genom detta ämbetes förmedling får ta emot det livgivande Ordet, är det då inte rätt och tillbörligt att betrakta vigningen till ämbetet som ett sakrament? Den frågan verkar Filip Melanchton, Luthers medarbetare, ha funderat över. Därför skriver han: Men om man vill fatta prästvigningen som gällande predikoämbetet, så hava vi intet emot att kalla prästvigningen ett sakrament. Ty predikoämbetet är förordnat av Gud och har härliga löften. (Apol. XIII) 3
4 Våra bekännelseskrifter ger oss alltså en fingervisning, och riktningen är mot en sakramental uppfattning om ämbetet. Vad innebär det? Jo, det betyder att ämbetet är en ordning som Gud själv inrättat, och att den ordningen inte blir satt ur spel om en eller annan ämbetsinnehavare skulle förirra sig bort från trons friska källflöden. Redan i Nya testamentet ser vi ett exempel på detta. Judas Iskariot blev av Herren själv insatt i apostelns ämbete. Men vi vet att han var en förrädare, som angav sin egen Mästare. En sämre ämbetsbärare kan man svårligen tänka sig! Ändå fanns ämbetet kvar. Efter hans död valde de elva återstående apostlarna en ny apostel som fick Judas plats. Lotten föll på en man vid namn Mattias. Innan lotten kastades förklarade Petrus vilka kriterier kandidaterna måste uppfylla. Han sade: Därför måste en av de män som var med oss under hela den tid Herren Jesus gick in och ut ibland oss, från det att han döptes av Johannes till den dag då han blev upptagen från oss, en av dem måste tillsammans med oss vara ett vittne om hans uppståndelse. (Apg 1:21-22) Aposteln måste alltså vara en man som kunde vittna om Kristi uppståndelse. Om ämbetet inte dog ut med den felande aposteln, så kan det knappast ha omintetgjorts genom de goda ämbetsinnehavarna. Och ifall Kyrkan är byggd på det apostoliska ämbetets grund med Jesus själv som hörnsten, såsom Paulus skriver i Efesierbrevet, så måste det ha en fortsättning så länge Kyrkan består. 4
5 2. Biskop, präst och diakon När vi lutheraner talar om ämbetet, så tänker vi oss oftast att detta är det som ges ordinanden i prästvigningen. Vår kyrka har ett treledat ämbete, bestående av biskop, präst och diakon. Ordet biskop kommer från det grekiska ordet episkopos. Det översätts ofta med församlingsföreståndare. En mera ordagrann översättning skulle vara tillsyningsman. Biskopen är någon som har ett tillsynsansvar över Guds församling. Ordet präst kommer från grekiskans presbyteros. I svenska översättningar förekommer vanligen ordet äldste på dess plats. Men presbyteros betyder inte bara äldste, utan också äldre. I det fallet är ordets grundform presbys, och det antas vara ett ord som urpsrungligen betytt ungefär någon som går före boskapen, eller kort uttryckt, en herde. Vi har alltså en viss grund när vi antar att det svenska ordet präst kan användas för att beteckna någon som innehar herdens ämbete. Att presbytererna innehade herdeämbetet ser vi t.ex. i Apostlagärningarnas 20 kapitel. Där kallar Paulus till sig de äldste, dvs presbytererna, i Miletos, och säger: Ge akt på er själva och på hela den hjord som den helige Ande satt er att ha uppsikt över, för att ni skall vara herdar för Guds församling som han har vunnit åt sig med sin sons blod. (Apg 20:28) 5
6 Sådana herdar tillsattes alltså av apostlarna i de första kristna församlingarna. Men också betydelsen äldre, och mera precist, äldre man, har sin tillämpning på prästämbetet. De ortodoxa brukar rekommendera att man inte prästviger en man innan han uppnått Herrens ålder, dvs 30 år. Bland dessa presbyterer, eller präster, utsågs en till biskop. Till en början hade alltså varje församling en biskop och flera präster. Vi ska då ha i minne att församlingarna vanligen fanns i större städer. När de kristna blev flera, blev det småningom så att biskoparna skickade ut sina präster till landsbygdsförsamlingar, som sina representanter. I ett senare skede utvecklades biskopsstift, som tillsammans lydde under en biskop i en storstad, en metropol. Biskopen i dessa större biskopsstift kallades då metropolit. Biskopar som hade ansvar över hela provinser blev ärkebiskopar, och på den högsta nivån fanns slutligen patriarken. Till de fem ursprungliga patriarkaten räknar man Rom, Konstantinopel, Jerusalem, Antiokia i Syrien och Alexandria i Egypten. Förutom biskopar och präster utsåg man också diakoner. Ordet diakon på svenska är mycket likt sitt grekiska ursprung, diakonos. Det betyder helt enkelt tjänare. Diakonerna bistod biskoparna i deras ämbetsutövning, både i gudstjänsten och i det administrativa arbetet. Det var också diakonerna som ägnade sig åt arbete bland fattiga och sjuka. Denna tredelning av ämbetet är mycket gammal. Det första utombibliska materialet som tyder på det är skrifter efterlämnade av Ignatios av Antiokia. Han blev biskop år 69, i samma församling som sände ut Paulus och Barnabas. 6
7 3. Den apostoliska successionen Ämbetet inte upphörde med apostlarna, utan fick sin fortsättning. Aposteln Paulus skriver till Titus, att han i varje stad skulle insätta presbyterer efter hans anvisningar. Samma mönster ser vi också i Apostlagärningarna. Här ser vi att ämbetet förs vidare, från aposteln, till biskopen, till prästerna. I praktiken gick det till så att presbytererna, ledda av sin biskop, genom handpåläggning förmedlade nådegåvan att inneha ämbetet, såsom Paulus beskriver det i sitt första brev till Timotheos. Ordets förkunnelse är något som man blir smord till, det är något som den helige Ande ger kraft att utföra. Likaledes är det med sakramentsförvaltningen, utdelandet av det som reformatorerna kallade det synliga Ordet, verbum visibile. Och i Skriften läser vi att Anden förmedlas genom handpåläggning (Apg 8:17 par). Därför har prästvigningen alltid inneburit att en biskop, assisterad av präster, genom handpåläggning förmedlar det apostoliska ämbetet. Det bildas en kedja, där länkarna är ämbetsinnehavare. Denna kedja går tillbaka till den första pingsten, ja, ända till Kristus själv. Det var ju han som utvalde de första ämbetsinnehavarna, och det var och är han som sänder Anden. Denna kontinuitet från apostlarna och framåt brukar vi kalla för den apostoliska successionen. Intressant nog har tanken på en sådan funnits under hela Kyrkans historia. Det första exemplet, bortsett från Nya testamentet, är biskop Klemens av Rom. Han skrev år 95 att apostlarna utsett och insatt sina efterföljare. Och så har det fortsatt genom Kyrkans historia. Vår egen kyrka var ju tidigare en del av Svenska kyrkan. Och Svenska kyrkan var i sin tur innan reformationen en del av det romerska patriarkatet, alltså den romersk-katolska kyrkan. Genom alla stormar och konflikter, har genom 7
8 Guds nåd det apostoliska ämbetet bevarats inom vår kyrka, ända till den stund som är. Även om det på vägen funnits ämbetsinnehavare som likt Judas Iskariot farit vilse, så har Kyrkans Herre bevarat det ämbete han själv instiftade. Avslutning Men det finns frestelser på vår väg. Och här är inte Herrens tjänare något undantag. Kyrkohistorien är full av exempel på tjänare som trott sig vara herrar och inte tjänare. Hur kan man undvika den fallgropen? När Petrus, som i en mening skulle bli den högste bland apostlarna, ställdes inför Herren Jesus, då var all hans höghet som bortblåst. Han sade: Lämna mig, Herre, jag är en syndare. Det är den insikten som är förutsättningen för varje sann tjänst i Guds rike. I alla kristna traditioner märker vi samma sak: Inför Gud erfar Herrens tjänare sin egen synd och oförmåga med smärta och bävan. De är fullständigt beroende av försoningen på Korset. De är förlåtna syndare som sänds ut i försoningens ämbete. De ger vad de själva har fått. Men det gäller naturligtvis inte bara dem som kallats till Kyrkans ämbete. Det gäller oss alla som har blivit döpta till ett liv i gemenskap med den Högste. Det gäller oss alla som lever i den apostoliska Kyrkan, den utsända och utsändande Kyrkan. Alla har vi en kallelse. Vi lever ut den där vi är ställda, i vårt vanliga vardagliga liv och i vår söndagliga gudsjänstgemenskap. Var vi än är, och vad vi än gör, så gör vi det som en lem i Kristi kropp, som en med-lem i hans Kyrka. Vi är utsända i världen, utsända som vittnen om ett annat liv, det liv som människan längtar efter. Inte ett lätt liv, men ett evigt liv tillsammans med Jesus Kristus. 8
BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)
BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, 18-25 JANUARI (Anders Arborelius) Ut unum sint det är Jesu bön att alla som tror på honom skall vara ett i honom. Genom dopet är vi redan ett i honom och med varandra.
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merDen kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merHar en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden
Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merAnden. Studiehäfte av Henrik Steen
Anden Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 1. Den helige Ande Samling 1 Den helige Ande som person 6-8 Fördjupningsruta treenigheten 9 Samling 2 Andens frukt 10-11 Samling 3 Andens gåvor
Läs merDopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande
Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad
Läs merAvskiljning av missionär
Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och
Läs merEva Andreas Tunadalskyrkan Köping i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan Köping 190407 5 i fastan II Apg 4:1-12 Försonaren Påsken ligger ju väldigt sent i år, och det innebär att det får konsekvenser också i kyrkoårets texter. Idag är det femte
Läs merSjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön
691 Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte
Läs merDärför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):
TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna
Läs merDet enda sanna evangeliet. En introduktion till Galaterbrevet kapitel 1
Från Paulus, apostel, utsänd inte av människor eller genom någon människa utan av Jesus Kristus och Gud fadern som uppväckt honom från de döda. 2Jag och alla bröderna här hälsar församlingarna i Galatien.
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merFörsamlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)
Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit
Läs merFöredrag vid bibelhelgen i Lepplax och Vasa oktober Øyvind Edvardsen. Lekmanna-ansvaret
1 (5) Föredrag vid bibelhelgen i Lepplax och Vasa 17-18 oktober 2015. Øyvind Edvardsen. Lekmanna-ansvaret Definition Om letar vi upp en definition på ordet lekman i något lexikon så står det att ordet
Läs merSjunde Påsksöndagen - år A
685 Sjunde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte". Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag. Dölj inte
Läs merKristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp
673 Kristi Himmelsfärdsdag - år B Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning
Läs merTEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN
TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds
Läs merFakta om kristendomen
Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.
Läs merAlla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015
Alla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015 Rom 1:1 Från Paulus, Kristi Jesu tjänare, kallad till apostel och avskild för Guds evangelium, Rom 1:2 som han har utlovat genom sina profeter
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, reformationen 6: De
Läs merAndra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag
571 Andra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag Ingångsantifon (1 Pet 2:2) Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade.
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merKristi närvaro i prästämbetet Hållet vid kyrkodagar Fellingsbro, 2013 av pastor Jakob Fjellander, Lutherska Konkordiekyrkan
Kristi närvaro i prästämbetet Hållet vid kyrkodagar Fellingsbro, 2013 av pastor Jakob Fjellander, Lutherska Konkordiekyrkan Jag ska idag hålla ett föredrag som fått titeln Kristi närvaro i prästämbetet.
Läs merPredikan 1 söndagen efter påsk
1 Predikan 1 söndagen efter påsk 2018-04-08 i Stockholm av kyrkoherde Sten Rydh I Guds, Faderns, + Sonens och den helige Andes, namn. Amen. Bön: Jag vill tacka Herren av hela mitt hjärta, jag vill förkunna
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs merHeliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.
1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och
Läs merFemte Påsksöndagen - år A
627 Femte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 98:1-2) Sjung till Herrens ära den nya sången, ty Herren har gjort under. Han har låtit folken få se hans rättfärdighet, halleluja. Inledning Jesus
Läs merKRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN
KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN DEN NÄST ÄLDSTA MONOTEISTISKA RELIGIONEN! Vid år 0 var Kanaans land/israel/palestina under romerskt styre. Romerska lagar Judarna förtrycktes Höga skatter MARIA OCH JOSEF Maria
Läs merNattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när
Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett
Läs merSjätte Påsksöndagen - år B
651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna
Läs merGudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet
Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar
Läs merBibeltexter till predikan
Bibeltexter till predikan 2016 03 13 Apg 2:38 Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva. Rom 6:6 Vi vet
Läs merFjärde Påsksöndagen - år B
615 Fjärde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Vi är kyrkan, Kristi fårahus. Jesus, den gode Herden,
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merVälkomnande av nya medlemmar
Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan
Läs merAnde och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen
Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller
Läs merNi är kallade +ll frihet! Del 2: Den fria församlingen
Ni är kallade +ll frihet! Del 2: Den fria församlingen Främsta källorna Den kristna friförsamlingen genom 1derna, 1954 Gunnar Wes0n, 1890-1967, professor i kyrkohistoria Kyrkohistoria 1. Gamla 1den och
Läs merKRISTENDOMEN. Grundare: Jesus
KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än
Läs merPREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius
PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid
Läs merSjätte Påsksöndagen - år A
645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte
Läs merSjätte Påsksöndagen - år C
659 Sjätte Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Till Jesus, som
Läs merKristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön
765 Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon (jfr Ps 81:17) Herren bespisar sitt folk med bästa vete, ja, med honung ur klippan mättar han dem. Inledning I dag är det Eukaristins dag. Kyrkan,
Läs merVärldens största religion
Kristendomen Film Världens största religion Kristendomen är världens största religion med omkring två miljarder anhängare. Kristendomen uppstod i det lilla landet Palestina (dagens Israel) för cirka två
Läs merFemte Påsksöndagen - år C
639 Femte Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 98:1-2) Sjung till Herrens ära den nya sången, ty Herren har gjort under. Han har låtit folken få se hans rättfärdighet, halleluja. Inledning I egenskap
Läs merGalaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith
Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara
Läs mera. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).
1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.
Läs merJesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i
Mikael C. Svensson Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängeln Gabriel visar sig och säger att Maria ska föda guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs mer1. Skapad till Guds avbild
Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av
Läs merS:t Eskils Katolska församling
S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs mer24 söndagen 'under året' - år A
1253 24 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Syr 36:18) Herre, skänk din frid åt dem som hoppas på dig, bekräfta profeternas ord. Hör vår bön, ty vi är dina tjänare, ditt eget folk. Inledning
Läs mer1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22
1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,
Läs merHur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk
Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade
Läs merhälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA
hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till Apostlagärningarna 2:38 Petrus svarade dem: Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande
Läs merFörsamlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,
Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.
Läs mer21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön
1195 21 söndagen under året år A Ingångsantifon (jfr Ps 86:1-3) Herre, böj ditt öra till mig och svara mig, ty jag är betryckt och fattig. Du min Gud, fräls din tjänare, som förtröstar på dig. Var mig
Läs merGud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen
Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom
Läs merTecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare
Högmässa i fastan Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare I Inledning Inledande musik (preludium
Läs merE. Dop i församlingens gudstjänst
E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående
Läs merHur blir man kristen? Christian Mölk
Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro
Läs merReligion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.
Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började
Läs merFörsamlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15
Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.
Läs merTro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ
Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska
Läs merKristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas
Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor
Läs merETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING
ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning
Läs merEnligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Läs merFÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version
1 Teologisk grund för Equmeniakyrkan är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution. Församlingsordning, antagna av Enebykyrkans församling 2015-02-14. Församlingsstadgar, antagna av Enebykyrkans
Läs merKristi Himmelsfärdsdag - år A
667 Kristi Himmelsfärdsdag - år A Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning
Läs merPåskdagen - Kristi Uppståndelse - år B
547 Påskdagen - Kristi Uppståndelse - år B Ingångsantifon (jfr Ps 139:18, 5-6) Jag är uppstånden, jag är ännu hos dig, du håller din hand över mig. Underbart har din kunskap blivit uppenbarad, halleluja.
Läs merFYREN. En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara
FYREN En beskrivning av vad Pingstkyrkan i Västervik vill vara JESUS Ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd, Jesus Kristus. (1 Kor 3:11) Kom till honom, den levande stenen, förkastad av människor
Läs merKol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till
Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. 1Ko 14:26 Hur ska det
Läs merKol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till
Kol 3:16 Låt Kristi ord rikligt bo hos er med all sin vishet. Undervisa och förmana varandra med psalmer, hymner och andliga sånger och sjung till Gud med tacksamhet i era hjärtan. Kol 3:17 Och allt vad
Läs mer1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.
Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6
Läs mer4 texter om Dopet. Gudstjänster 27 maj-17 juni. Equmeniakyrkan Fiskebäck
4 texter om Dopet Gudstjänster 27 maj-17 juni Equmeniakyrkan Fiskebäck Söndag 27 maj Vattnet som skiljer och förenar Predikan: Peter Baric Text: Mark 16:15-16 Apg 16:25-34 Han sade till dem: Gå ut överallt
Läs merAndra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag
563 Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag Ingångsantifon (1 Pet 2:2) Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade.
Läs merLeif Boström
Predikan Grindtorpskyrkan 206-06-26 Att hålla Jesu bud Joh :5-2:0 Joh :5-7 5 Detta är det budskap som vi [apostlarna] har hört från honom [Jesus] och förkunnar för er: att Gud är ljus och att inget mörker
Läs mer12 söndagen 'under året' - år A
1013 12 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 28:8-9) Herren är sitt folks starkhet, och ett frälsningens värn är han för sin Smorde. Herre, fräls ditt folk och välsigna din arvedel, och var
Läs merRÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO
RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan
Läs mer8 söndagen under året år A
933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga
Läs merOrdination av diakon och pastor
Ordination av diakon och pastor Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar ordineras kvinnor och män till diakoner och pastorer. En diakon eller pastor som ordinerats i Equmeniakyrkan
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen
Läs merFörsamlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016
Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016 Inledning Vi är lite olika som människor och i samband med ett årsmöte har en del av oss lättast att blicka tillbaka och
Läs merhälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA
hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA Matteusevangeliet 16:18 19 18 Jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa [=Kristus] skall jag bygga min församling, och helvetets portar
Läs mer14 Kaplansinstallation
14 Kaplansinstallation KAPANSINSTAATION 321 Installation av kaplan förrättas av stiftets biskop eller av en av biskopen förordnad präst (KO 18:1). Detta formulär kan användas i tillämpliga delar vid installation
Läs merMottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund
Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund Anvisningar Diakoner och pastorer som ordinerats eller vigts i annat kyrkosamfund, och som nu önskar inträda i Equmeniakyrkans medarbetarkår,
Läs merMission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor.
Predikotext: Jes 42:1-4 Mission är uppdrag. Mission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor. Profeterna i GT hade den uppgiften
Läs merKollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...
1381 30 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 105:3-4) Gläd er av hjärtat, ni som söker Herren. Fråga efter Herren och hans makt, sök hans ansikte ständigt. Inledning Liksom tullindrivaren
Läs merAtt vara herde för Guds församling.
Att vara herde för Guds församling. 1 Petrusbrevet 5:1-4: Jag uppmanar nu de äldste bland er, jag som själv är en av de äldste och vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som
Läs merTre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia
Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska
Läs merKristendomen. Mikael C. Svensson
Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merTredje Påsksöndagen - år B
595 Tredje Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Ps 66:1-2) Höj jubel till Herren, alla länder. Lovsjung hans namn, ge honom ära och pris. Halleluja. Inledning Vi har församlats här idag till firandet
Läs merKors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen
Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu
Läs merUPPSTÅNDELSEN & LIVET
UPPSTÅNDELSEN & LIVET JESUS SADE: JAG ÄR UPPSTÅNDELSEN OCH LIVET. DEN SOM TROR PÅ MIG SKALL LEVA OM HAN ÄN DÖR, OCH VAR OCH EN SOM LEVER OCH TROR PÅ MIG SKALL ALDRIG NÅGONSIN DÖ. TROR DU DETTA? JOH. 11:25-26
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen
Läs merVår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år B. Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15)
733 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år B Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.
Läs merFörsamlingsordning för Uppsala Missionsförsamling
Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och
Läs mer