Mission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor.

Transkript

1 Predikotext: Jes 42:1-4 Mission är uppdrag. Mission är sändning. Att sträcka sig utanför sin egen trygghetssfär för att bära ett viktigt budskap till andra människor. Profeterna i GT hade den uppgiften på Guds uppdrag. Framförallt var deras budskap riktat till det egna folket för att påminna om förbundet de var delaktiga i. Förbundet som slöts mellan fäderna och Gud själv vars syfte var att för andra folk vara ett vittnesbörd om den levande Gud som skapat universum och som vill ha gemenskap med sina älskade barn. Profetens uppgift var ofta otacksam och missförstådd. Oftast ville man inte lyssna. Kanske för att man insåg att profeten faktiskt hade rätt men också att det var för jobbigt att erkänna. Därför angrep man hellre budbäraren i tron att kunna tysta tilltalet och utmaningarna från Herren. Guds svar på detta är löftet om den speciellt utvalde och utrustade tjänaren som framförallt Jesaja får förutsäga ankomsten av: Detta är min tjänare som jag ger kraft, min utvalde som jag har kär. Jag låter min ande komma över honom, han skall föra ut rätten till folken. (Jes 42:1) 1 / 8

2 När Jesus kommer känner vi igen beskrivningen. Han föds genom Anden. Han bekläds av Anden i dopet och han leds i allt han gör och säger av den helige Ande. I Nasarets synagoga läser han om sig själv: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. (Luk 4:18-19 ) Jesus är inte heller den som skränar och skriker ut sitt budskap utan lyfter och helar det svaga och trasiga. Livslågan som håller på att slockna skyddar han och skapar förutsättningar för att den ska brinna klart igen. På det viset går han fram genom människohavet och breder i trofasthet ut rätt och rättfärdighet. Ända till slutet av sitt liv gör han det som är Faderns vilja och Jesu uppdrag: att föra rätten till seger på jorden. (Jes 42:4) Det som återstår när Jesus vid himmelsfärden lämnar jorden som synlig person är folkens förväntan att få del av Guds rikes liv och rättvisa. Jesaja skrev ju: Fjärran länder väntar på hans undervisning. För det uppdraget har Jesus förberett sina apostlar och lärjungar. I samband med himmelfärden säger han till dem och till oss: Men ni skall få kraft när den helige Ande kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till 2 / 8

3 jordens yttersta gräns." (Apg 1:8) Efter pingsten och Andens ankomst delar man frimodigt vittnesbördet om Jesus liv, död och uppståndelse till alla som vill höra på. Många tar emot Jesus i sina liv, blir döpta och får del av Anden och för sedan i sin tur budskapet vidare. De som tog till sig hans ord lät döpa sig, och den dagen ökade de troendes antal med inemot tre tusen. Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem. (Apg 2:41-42,47) Till en början var det dock i princip endast judar som blev kristna och tog emot Jesus som sin Messias. Så mycket större visioner hade man inte även om Jesus vid något enstaka tillfälle även hjälpt hedningar. Det var till judarna som man uppfattade att evangeliet om Jesus skulle riktas. De andra folken var mer eller mindre att betrakta som förlorade redan på förhand! Det som får situationen att förändras och perspektiven att vidgas är tre viktiga händelser som beskrivs i Apg. Det ena är den förföljelse mot de Jesustroende som utbryter i samband med att diakonen Stefanos dödas. Den dagen började en svår förföljelse mot församlingen i Jerusalem, och alla utom apostlarna skingrades över hela Judeen och Samarien. (Apg 8:1) Det andra är Paulus omvändelse som får dramatiska följder. Inte bara för honom själv utan för hela kyrkans syn på vilka evangeliet om frälsning genom Jesus ska erbjudas. När Paulus på sina två första missionsresor genom mindre Asien uppsökt judarnas synagogor och till slut fått nog av deras kompakta motstånd, så vänder han sig med sin förkunnelse till hedningarna. I Apg 18:4-6 läser vi: Varje sabbat talade Paulus i synagogan och försökte övertyga både judar och greker. När Silas och Timotheos kom ner från Makedonien var han fullt upptagen av sin 3 / 8

4 förkunnelse och vittnade inför judarna att Jesus är Messias. Men när man då svarade med invändningar och smädelser skakade han sina kläder och sade: "Ert blod må komma över era egna huvuden. Jag är utan skuld. Från och med nu vänder jag mig till hedningarna." Den gudomliga kallelsen i detta beslut visas tydligast genom den vision Paulus hade en natt enligt Apg 16:9-10: På natten hade Paulus en syn; en makedonier stod där och bad honom: "Kom över till Makedonien och hjälp oss." När han hade haft denna syn försökte vi genast ta oss till Makedonien, ty vi förstod att Gud hade kallat oss att förkunna evangeliet där. Från den dagen inriktar sig Paulus arbete främst på att nå hedningar med det glada budskapet om Guds kärlek. Den tredje händelsen jag tänker på som blev avgörande för att evangeliet kom att med full kraft riktas till alla folkslag är Petrus kallelse till och besök hos den romerske officeren Cornelius. När Petrus hörsammat inbjudan och predikar om Jesus händer ju följande: Medan Petrus ännu talade föll den helige Ande över alla som hörde hans ord. De omvända judar som hade följt med Petrus häpnade över att den helige Andes gåva blev utgjuten också över hedningarna; de hörde hur dessa talade med tungor och prisade Gud. Då frågade Petrus: "Vem kan hindra att de blir döpta med vatten, när de har tagit emot den helige Ande alldeles som vi?" Och han sade till att de skulle döpas i Jesu Kristi namn. (Apg 10:44-48a) När sedan Petrus får kritik för vad han gjort säger han: Då kom jag ihåg att Herren hade sagt: 'Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas med helig ande.' Sedan de kommit till tro på herren Jesus Kristus har Gud alltså gett dem samma gåva som vi fick. Hur skulle då jag kunna hindra Gud?" När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: "Så har Gud gett också hedningarna möjlighet att omvända sig och få liv." (Apg 11:16-18) 4 / 8

5 Den här erfarenheten ligger också till grund för den sanktion apostlarådet ger Paulus och hans medarbetare att fortsätta sitt arbete med att nå alla icke-judar med budskapet om Jesus utan att de behövde gå vägen via judendomen. Att Jesus är enda och raka vägen till Gud och den som ger syndernas förlåtelse och evigt liv åt var och en som öppnar sitt hjärta för honom. Så började den unga kyrkan att utföra Jesu missionsuppdrag att gå ut i hela världen och göra alla folk till lärjungar. Sedan har Guds mission fortsatt genom historien. Olika metoder har använts för att övertyga människor om värdet och vikten av att lägga sina liv i Jesu händer. En del mycket konstiga i våra ögon och framförallt otroligt brutala metoder. Vi förskräcks med all rätt över IS och andra extrema islamisters framfart idag, men tittar vi bakåt i den kristna kyrkans historia kan vi hitta många liknande exempel på metoder för tvångskristnande: Låt döpa dig eller dö! Förunderligt nog, och trots alla fel begångna av makthungriga ledare i olika kyrkor och stater har den kristna tron fortsatt att spridas över världen. När den har fått verklig ingång och förvandlat enskildas och hela nationers liv har kännetecknen på budbärarna gått att känna igen från Apg och Jesus själv. När förkunnelsen har burits fram i en äkta kärlek och en verklig omsorg om människans andliga och fysiska situation, då har också stora väckelser dragit fram och miljontals människor har fått sina liv förvandlade. Apg 5:12-14 är en tydlig referens till vad som händer också idag när evangeliet förkunnas i sin helhet: Genom apostlarna skedde många tecken och under bland folket. Alla de troende höll samman och brukade mötas i Salomos pelarhall. Ingen annan vågade ansluta sig till dem, men folket satte dem högt, och mer än så: män och kvinnor i stort antal kom till tro på Herren. För det gör skillnad om hela budskapet förmedlas eller bara en liten del. Eftersom tron på Jesus omfattar hela livet är det nödvändigt att missionens arbete också omfattar hela den mänskliga livssituationen. Ande, själ och kropp måste räknas in och alla mänskliga behov 5 / 8

6 mötas med respekt och kärlek. Så gjorde Jesus och så ska vi som hans lärjungar idag också göra. Därför är det ett gudomligt uppdrag att borra brunnar, starta skolor och bygga sjukhus. Att hjälpa människor ur fattigdom och visa på möjligheter att leva på ett annat sätt än man kanske gjort tidigare. Detta parallellt med att berätta om Jesus och Guds kärlek till varje liten människa. Eftersom detta har gjorts och görs av enskilda kristna och församlingar runt hela jorden så växer också antalet kristna bekännare idag. Vi kanske inte tycker vi ser så mycket av det just nu i vårt land men blickar vi ut över världen så är bilden en annan. Genom kontakten med våra systerkyrkor i alla världsdelar förstår vi att stora under sker när människor kommer till tro på Jesus och kan börja leva ett nytt liv tillsammans med honom och hans församling. Vittnesbörden från våra systrar och bröder får inspirera oss att fortsätta vårt arbete. Både att målmedvetet på hemmaplan tända ljus i människors mörker och fortsätta att stödja våra systerkyrkor runt om i världen. Vi vet att de ber för oss och vi får be för dem. Oftast har vi också bättre ekonomiska resurser som vi kan dela med oss av. Det är ett sätt att visa att vi hör ihop som en kropp i Jesus och om möjligt fördela jordens tillgångar lite mer rättvist. Jag tror att det är den tanken som också speglas i den första församlingens egendomsgemenskap. Att alla har samma rätt att få sin del av Guds goda gåvor och i vår globaliserade värld kan vi relativt enkelt 6 / 8

7 fördela resurser mellan varandra, fast avstånden rent geografiskt är stora. Vi, liksom kristna i alla tider, har anförtrotts med ett stort och heligt uppdrag: Att berätta om Guds kärlek för jordens barn och leda så många som möjligt fram till Jesus. Vi får göra det med och i den helige Andes kraft och med våra liv och handlingar tända hoppets och trons ljus för människor som lever i mörker och rädsla för döden. Det kan ibland betyda att vi måste våga oss utanför den invanda trygghetszonen och kanske också möta motstånd. Men vi kan ändå frimodigt fortsätta att fullfölja den kallelse Herren gett oss. För han som är med oss är starkare än den som är i världen och Jesus själv har lovat: Jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:20) PS 89 Se jag vill bära ditt budskap Herre Missionsinfo några exempel på vad som görs genom våra samfund EFK och Eq-Kyrkan tillsammans med våra systerkyrkor ute i världen. 1. Exempel på arbetsmetod och projekt i EFK 7 / 8

8 2. Visa boken MISSION SOM FÖRVANDLAR VÄRLDEN om Equmeniakyrkans missionssamarbete. 3. infofilm Tänd ljus med hälsningar från Equador. 8 / 8