Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Ekonomisk utsatthet bland barn
Innehåll 1. Barn i ekonomisk utsatthet... 3 2. Försörjning... 8 3. Skola och utbildning... 13 4. Fritid... 18 5. Hem och familj... 27 2
Indikatorbilaga I denna bilaga presenteras beskrivningar av de indikatorer som ingår i rapporten Indikatorer för Ekonomisk utsatthet bland barn och unga. En jämförelse av resultat för samtliga kommuner i Region Örebro län, Sigtuna kommun samt Borlänge kommun. t med bilagan är att redovisa hur indikatorerna är definierade, beskriva vilken data som ingår i diagrammen samt aktuella datakällor. 1. Barn i ekonomisk utsatthet 1. Barnfattigdomsindex Andel barn i familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Bakgrund Ett absolut mått vilket innebär att man kan identifiera en brytpunkt när en individ blir fattig. Utvecklat av Tapio Salonen på uppdrag av Rädda Barnen. Folkhälsomyndigheten (SCB, Inkomst och taxeringsregistret ). t med måttet är att få kännedom om andel barn som lever i ekonomisk utsatthet. Från kommunens sida ett mått med låg påverkansgrad men som utgör ett viktigt mått för att följa utvecklingen av andel barn som lever i ekonomisk utsatthet. Teknisk beskrivning Inkomststandard är ett mått på huruvida ett hushålls disponibla inkomster (efter skatt och eventuella bidrag) räcker till nödvändiga utgifter. Det hushåll som har inkomststandard 1,0 eller lägre har så kallad låg inkomststandard. Det andra delmåttet, försörjningsstöd består av två delar: en så kallad riksnorm och en ersättning för boendekostnader och andra skäliga utgifter. Med försörjningsstöd menas att sådant erhållits minst en gång under året. Nyckeltal Barn i skuldsatta familjer med löneutmätning går inte att identifiera i underlaget. Asylsökande och papperslösa omfattas inte. et innebär att alla människor antas ha samma behov och tar endast hänsyn till de grundläggande behoven. Data har en eftersläpning på två år. 3
2. Barn i ekonomiskt utsatta familjer Andel barn som lever i familjer med låg inkomst. Bakgrund Ett relativt mått som höginkomstländer använder för att mäta fattigdom. Innebär att en individ jämförs med den allmänna levnadsstandarden i befolkningen. Visar hur stor andel av barnen som lever i de hushåll som har de lägsta inkomsterna i samhället. Max 18 (Registret över totalbefolkningen samt inkomst och taxeringsregistret, SCB). t med måttet är att få kännedom om andel barn som lever i hushåll med låga inkomster och används som ett kompletterande mått och för jämförelse med utvecklingen av fattigdom enligt andra definitioner. Från kommunens sida ett mått med låg påverkansgrad men som utgör ett viktigt mått för att fånga inkomstskillander. Teknisk beskrivning De som är kategoriserade som ekonomiskt utsatta är familjer med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är under 60 procent av medianinkomsten i befolkningen totalt. Med inkomst menas sammanräknad inkomst som omfattar summan av sex inkomstslag; inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet samt rörelse. Nyckeltal Inkomster från utlandet är inte inräknade vilket innebär att i de kommuner längs Sveriges gräns där många arbetar i grannlandet är andelen ekonomiskt utsatta barn överskattad. et innefattar endast inkomster och säger därför inget om individens utgifter. Vid en god ekonomisk utveckling i den övre halvan ökar den relativa fattigdomen. 4
3. Familjer med låga inkomster Bakgrund Andel ensamstående med hemmavarande barn med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Familjens sammansättning har stor inverkan på familjens ekonomiska situation. Att vara ensamstående förälder är en faktor som ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Folkhälsomyndigheten (Registret över totalbefolkningen samt Inkomst och taxeringsregistret). et används som en bakgrundsvariabel och syftar till att få kännedom om andel barn till ensamståendeföräldrar som lever i ekonomisk utsatthet. Medianvärdet för sammanräknad förvärvsinkomst för personer 20 64. Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. I inkomst av tjänst ingår förutom löneinkomst även inkomst från pension, arbetsmarknadsstöd, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan. Teknisk beskrivning Familjetyper: ensamstående, utan respektive med, hemmavarande barn under 18 år, övriga familjer med hemmavarande barn, pensionärsfamiljer med minst en person över 64 år samt familjer där minst en person har sjuk eller aktivitetsersättning. För att jämföra disponibel inkomst mellan olika hushåll används ett viktsystem som är relaterad till hushållens sammansättning. Varje hushållsmedlem tilldelas en vikt. För vuxna hushållsmedlemmar tar systemet hänsyn till om man är ensamstående eller sammanboende och för barn är det åldern som är avgörande. Den disponibla inkomsten divideras med hushållets totala vikt. Nyckeltal 5
4. Svensk respektive utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Att ha utländsk bakgrund är en faktor som ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. De ekonomiska villkoren avgörs av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen. Folkhälsomyndigheten (Statistiska Centralbyrån). et används som en bakgrundsvariabel och för att få kännedom om andel barn med svensk respektive utländsk bakgrund i ekonomisk utsatta familjer. Andel barn 017 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Nyckeltal Barn i skuldsatta familjer med löneutmätning går inte att identifiera i underlaget. Asylsökande och papperslösa omfattas inte. 6
5. Långvarigt bistånd Andel barn som ingår i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel av totalt antal barn i kommunen/stadsdelen. Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets skyddsnät som träder in när individen inte längre kan försörja sig. Ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd kan innebära att utanförskap och att förankringen på arbetsmarknaden försämras vilket i sin tur kan innebära att individens hälsa försämras. Kommun och landstingsdatabasen (Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd samt Registret över totalbefolkningen). t med måttet är att få kännedom om andel barn som växer upp i familjer med långvariga försörjningsproblem vilket innebär en särskild ekonomisk utsatthet som kan vara svår för barnet. Långvarigt bistånd avser 1012 månader under året. Antal barn som ingår i hushåll som någon gång under året mottagit långvarigt ekonomiskt bistånd dividerat med antal barn i kommunen. Barn avser personer under 18 år. Nyckeltal I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bland annat bero på bortfall, fel i inrapporteringen samt på databearbetningen. 7
2. Försörjning 6. Barnomsorg Kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid (nattomsorg). Bakgrund Enligt Skollagen (2010:800) behöver kommunernas förskolor inte erbjuda barnomsorg under kvällar, nätter, veckoslut eller i samband med större helger. Kommunerna ska likväl sträva efter att erbjuda omsorg för barn under tid då förskolan eller fritidshem inte erbjuds i den omfattning som behövs. Egen undersökning i kommunen. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Teknisk beskrivning et består av en fråga som avser om kommunen bedriver förskola på obekväm arbetstid (nattomsorg) Med nattomsorg menas omsorg på helger och/eller kvällar. Frågorna avser kommunal omsorg. 1=Ja, 0=Nej Aktivitetsmått et belyser inte ålder på barnet för att ha rätt till omsorg på obekväm arbetstid, vilket kan variera bland kommunerna. 8
7. Barnomsorg Antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider, totalt. Att vistas på förskola har betydelse för barns lärande inom flera områden. Forskning har visat att barnen lär sig kommunikation och samspel, lär sig förstå begrepp och kan sätta ord på det de gör. Barn i förskola tränas också i matematik, språk och läsoch skrivkunnighet tidigare, vilket ger dem ett stort försprång jämfört med sina jämnåriga utanför förskolan. Skolverket (Jämförelsetal). t med måttet är att få kännedom om antal inskrivna barn i omsorg på obekväma tider och är ett kompletterande mått till om kommunen erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Omsorgen kan bestå av förskola, fritidshem, familjedaghem eller att personal kommer hem till barnet. Med obekväma tider avses helger och/eller kvällar/nätter/tidig morgon. Nyckeltal 9
8. Barnomsorg Väntetid i antal dagar för de barn som är i behov av omsorg på obekväm arbetstid (nattis). Enligt skollagen ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader från att vårdnadshavare anmält önskemål om förskola. Då kommuner ska sträva efter att erbjuda omsorg på obekväm arbetstid vid behov finns inga regler kring väntetid gällande omsorg på obekväm arbetstid. Egen undersökning i kommunen. t med måttet är att få kännedom om väntetid för barn i behov av omsorg på obekväm arbetstid och ger kunskap om kommunens förmåga att planera tillgång till platser i förhållande till behov. Genomsnittligt antal dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. Mäteperiod:1 jan 30 juni 2015. Aktivitetsmått 10
9. Heltidsarbete Andel anställda som erbjuds heltidsanställning. Att ha en inkomst är en förutsättning för att kunna försörja sig och sina barn. Oftast är det löner från föräldrarnas förvärvsarbeten som utgör grunden för familjens inkomster. Trots att den vanligaste orsaken till bristande inkomster är arbetslöshet räcker ibland inte inkomst från arbete till, vilket exempelvis kan bero på ofrivilligt deltidsarbete. Egen undersökning i kommunen. t med måttet är att få kännedom om kommunens förmåga att erbjuda heltid i förhållande till efterfrågan. et visar på resultat i förhållande till om kommunen har uttalad policy att erbjuda heltid till tillsvidareanställda. Mäts genom att samtliga anställda inom förvaltningen tillfrågas (enkät) om de önskar arbeta mer tid. et beräknas sedan genom andel av de anställda som önskar mer tid som erbjuds heltid under året. Heltid innefattar 100 %. Anställda innefattar medarbetare som har en tillsvidareanställning. Heltiden som erbjuds ska vara tillsvidare. Mätning sker under 2015. Resultatmått Resultatet utifrån måttet kan variera kraftigt på grund av variation i hur stor andel som önskar heltid. 11
10. Feriepraktik Antal feriepraktikanter inom kommunen år 2015. En feriepraktikplats ger praktisk arbetslivserfarenhet, kontakter och referenser för framtida. Studier gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting visar att ungdomar som har arbetat någon gång under studietiden har större chans att etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade gymnasiestudier. Kommun och landstingsdatabasen. t med måttet är att ge kunskap om kommunens förmåga att tillhandahålla feriepraktikplatser vilket är en viktig förebyggande insats för framtida etablering på arbetsmarknaden. Fråga till kommunens ansvarig kring feriepraktik Hur många fick en feriepraktikplats år 2015? Aktivitetsmått et redovisar antal och ej andel vilket kan ge en missvisande bild. 12
3. Skola och utbildning 11. Kostnader i skola Kommunalt antaget styrdokument som begränsar uttag av kostnader i skolan. Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Ibland får dock en grund eller gymnasieskola ta ut enstaka avgifter, men de får bara medföra obetydliga kostnader för eleverna. Gymnasieelever kan också få betala enstaka egna hjälpmedel. Belopp som var för sig kan bedömas som obetydliga kan tillsammans strida mot bestämmelserna om en avgiftsfri skola. Egen undersökning, Rädda barnen Fakta om barnfattigdom i Sverige och i Örebro län. t med måttet är att få kännedom om kommunen, utöver vad som anges i Skolverkets rekommendation, antagit ett kommunalt styrdokument som begränsar uttag av kostnader i förskolan och skolan. Har er kommun någon policy beträffande avgifter i skolan, medhavd matsäck och frukt osv.? Frågan ställdes till samtliga kommuner i Region Örebro län via folkhälsostrategerna. Svarsalternativ: Ja/Nej Aktivitetsmått 13
12. Kostnader i skola Andel (%) barn som behövt avstå någon aktivitet i skolan under det senaste året på grund av att det kostat pengar. Barnkonventionen anger att den obligatoriska skolan ska vara gratis för alla (artikel 28). Rädda Barnen, Ung Röst. t med måttet är att få kunskap om barn i kommunen behövt avstå från aktivitet i skolan på grund av att det kostat pengar. et redovisar även resultat i förhållande till om kommunen antagit ett kommunalt styrdokument som begränsar uttag av kostnader i skolan. Andelen barn som svarat JA på följande fråga: Har du den här eller förra terminen inte kunnat vara med på någon aktivitet med skolan för att det kostade pengar? Resultatmått 14
13. Skolnärvaro Andel unga 1624 år som varken arbetar eller studerar. Utbildning och arbete är några av de viktigaste skyddsfaktorerna för bibehållandet av god hälsa. Ungdomar utan fullföljd utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan löper hög risk för framtida utanförskap både från arbetsmarknad och vidare utbildning. Temagruppen Unga i arbetslivet (SCB). t med måttet är att få kännedom andel unga som varken arbetar eller studerar inom kommunen. et är också viktigt att följa för att kunna vidta insatser och därmed förebygga framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. För att räknas till gruppen som varken arbetar eller studerar skall individen under ett helt kalenderår: ej haft inkomster över ett basbelopp ej haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar ej arbetspendlat till Norge eller Danmark Resultatmått Gruppen unga som varken arbetar eller studerar är mycket heterogen. Det finns exempelvis individer som har sabbatsår, resor eller studier utomlands och där föräldrar bidrar till försörjningen. Det saknas dessutom centrala register över individer som går i gymnasiesärskolan vilket medför att det är osäkert om dessa elever också ingår i gruppen som varken studerar eller arbetar eller ej. 15
14. Skolnärvaro Andel elever årkurs 79 med betydande skolfrånvaro. Utbildning skapar goda förutsättningar för goda livsvillkor genom hela livet och har också en stark koppling till hälsa. Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. skyldighet att delta i den utbildning som anordnas. Långvarig frånvaro innebär att rätten till utbildning inte blir tillgodosedd. En ofullständig grundskoleutbildning ger små möjligheter på arbetsmarknaden och kan innebära utanförskap och lidande. Egen undersökning. t med måttet är att få kännedom om omfattningen av skolfrånvaro och/ eller anmäld frånvaro som skapar oro. et är också viktigt att följa för att kunna vidta insatser och därmed förebygga framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. Andel elever årkurs 79 med betydande skolfrånvaro. Betydande skolfrånvaro innebär Oanmäld frånvaro Anmäld frånvaro som överskrider 10 % och som ger anledning till oro. Mätperiod 1 mars 31 mars 2015. Hämtas genom skolans lärplattform. Samtliga högstadieskolor i kommunen inkluderas i mätningen. Om resultaten är färre än 10 elever, dubbelprickas den (..) visas istället för utfall. Om uppgift saknas visas en prick (.) Istället för utfall. Resultatmått 16
15. Skolnärvaro Andel elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, totalt. Goda utbildningsprestationer har visat sig vara den allra viktigaste skyddsfaktorn mot att drabbas av psykosociala problem längre fram i livet. Omvänt utgör den också en viktig riskfaktor, då svaga utbildningsresultat ökar risken för bl. a arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet. Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram är den lägsta behörighetsnivån och är således viktig att uppnå för att öka chanserna till arbete och/eller vidare studier efter genomförd skolgång. Skolverket. t med måttet är att ge kunskap om kommunens resultat inom grundskolan. et är också viktigt att följa i relation till att ett lågt resultat är en riskfaktor för framtida arbetslöshet samt socialt och ekonomiskt utanförskap. Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Resultatmått 17
4. Fritid 16. Fritidsaktiviteter Kommunen erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov. Att växa upp i ett ekonomiskt utsatt hem påverkar i hög grad barns vardagsliv, där ibland möjligheten till fritidsaktiviteter på grund av den ekonomiska situationen. Då en betydande del av barnens liv består av fritid påverkar valet av fritidsaktiviteter också barnens hälsa. Många barn i familjer med tuff ekonomi har svårt att delta i fritidsaktiviteter. Sommarlovet är ofta en fantastisk tid för många barn med aktiviteter, men barnen som har ont om pengar har sällan möjlighet, utan tvingas oftast stanna hemma. Även enklare aktiviteter, som att bada, är problematiskt om man inte har råd med badkläder eller en bussbiljett. Egen undersökning. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov. Fråga: Erbjuder kommunen generellt riktade kostnadsfria fritidsaktiviteter för barn och unga under lov? Generellt riktade aktiviteter innebär aktiviteter från olika verksamheter men som riktar sig specifik mot barn och unga i kommunen. Aktivitetsmått 18
17. Fritidsaktiviteter Andel barn som avstått delta vid fritidsaktivitet på grund av pengar. Fysisk aktivitet är en viktig skyddsfaktor och kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. Andra skyddsfaktorer för psykisk hälsa är förmågan att fungera socialt med jämnåriga och vuxna samt gruppaktiviteter, vilket kan vara en värdefull insats mot att minska känsla av utanförskap. Rädda barnen (ung röst). t med måttet är att få kännedom om andel barn som behövt avstå från att delta vid fritidsaktivitet på grund av pengar. et visar också behovet av att stödja och anordna kostnadsfria fritidsaktiviteter inom kommunen. Andelen barn som svarat JA på följande fråga: Har det under den här eller förra terminen hänt att du inte kunnat hålla på med någon fritidsaktivitet för att du inte haft råd med till exempel medlemsavgifter, träningskläder, badkläder, skidor, skridskor eller något annat som behövts? Nyckeltal 19
18. Öppethållande fritidsgård Antal timmar per vecka som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid, medelvärde. Bakgrund Fritidsgårdar är mötesplatser för ungdomar och viktiga arenor för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Till skillnad från till exempel skola och socialtjänst är fritidsverksamhet inte någon lagstiftad skyldighet för kommunen. Den kommunala fritidsverksamheten är organiserad på många olika sätt och under olika förvaltningar vilket gör att inriktning, utbud och öppettider varierar i kommuner. Egen undersökning. Teknisk beskrivning t med måttet är att se hur tillgängligheten ser avseende fritidsverksamhet i kommunal regi. Antal timmar per vecka som fritidsgårdarna är öppna efter skoltid, medelvärde. Avser kommunala skolor. Mäts genom samtliga fritidsgårdars antal öppna timmar efter skoltid, under en vecka, delas sedan med antal fritidsgårdar. Resursmått 20
19. Bibliotek Huvudbibliotekets öppethållander utöver 817 på vardagar, timmar/vecka. På bibliotek finns tillgång till sakkunnig hjälp och ett stort utbud av olika tjänster. Bibliotek är också en plats för möten, gemenskap och en plats för samling kring olika intresseområden och kulturer oavsett förutsättningar, ålder och kön. Några av bibliotekens viktigaste användargrupper är barn, ungdomar och äldre. Dessa är beroende av närhet till biblioteksservice. Två viktiga tillgänglighetsfaktorer är därför närhet och öppettider. Det är alltså viktigt att biblioteken ligger på rätt platser och har öppet på tider som passar användarna. Kommun och landstingsdatabasen. t med måttet är få känndedom om kommuninvånarnas tillgänglighet till bibliotek. Antal timmar per vecka som kommunens huvudbibliotek har öppet utöver tiden 0817 på vardagar. Metoden innebär att kommunen gör en undersökning via en enkel genomgång av öppettider för biblioteket under en veckas tid vid normal period under året (dvs. semestermånader och storhelger undantas från undersökningen). Skiftar öppettiderna under normalperioden får ett genomsnitt av normaltid räknas ut på årsbasis. Resursmått Idag finns så många andra sätt att läsa böcker inkl. låna digitalt, köpa digitalt eller fysiskt. 21
20. Bibliotek Barnbokslån i kommunala bibiliotek, antal/barn 014 år. Läsningen har en viktig roll inom alla skolans ämnen och en viktig del genom livet för att kunna delta och fungera väl i ett samhälle. Kunskapsklyftorna i samhället växer och flera undersökningar visar att läsförståelsen bland unga minskar. En viktig anledning till varför bibliotek behövs i dag är att kraven på kunskap ökar i takt med att tillgången på information ökar. I takt med det ökande informationsflödet ökar också behovet av en utvecklad läsförståelse hos barn och unga. Kommun och landstingsdatabasen (Kungliga biblioteket och SCB). t med måttet är att få kännedom om antal barnbokslån inom kommunen. Antal barnbokslån under året dividerat med antal barn 014 år 31/12. Aktivitetsmått En ökning bland barnbokslån ses som en positiv utveckling men skulle också kunna bero på dålig ekonomi där fler föräldrar inte har råd att köpa böcker. 22
21. Bibliotek Aktiviteter kommunala bibliotek för barn och unga. Utöver att ta del av litteratur är det vanligaste skälet till biblioteksbesök att man vill ha sakkunnig hjälp. Biblioteken utgör också en viktig plats för studier och för att ge tillgång till internet. Biblioteket är även en arena för många olika konstnärliga uttrycksformer samt olika former av läsfrämjande aktiviteter. Kommun och landstingsdatabasen (Kungliga biblioteket och SCB). t med måttet är att få kännedom om antal aktiviteter för barn och unga det kommunala biblioteket genomför. Från kommunens sida ett mått med påverkansgrad och som kan verka främjande för barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Antal aktiviteter för barn och unga dividerat med antal invånare 020 år 31/12, dividerat med 1000. Aktivitetsmått 23
22. Musik och kulturskola Tillgång till generell musik och/eller kulturskola i kommunen. En långsiktlig trend i Sveriges kommuner är att gå från renodlade musikskolor till kulturskolor. I kulturskolorna finns ofta ämnen som musik, dans, drama/teater och bild. I regeringens proposition mål för folkhälsan nämns särskilt betydelsen av att ekonomiskt och socialt utsatta personer ges möjlighet till kulturell delaktighet. Vidare poängteras vikten av att barn och ungdomar kan delta i kulturlivet och få ett eget utrymme för kreativitet och eget skapande. Egen undersökning. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner erbjuder generell musik och/eller kulturskola i kommunen. et består av en fråga som avser om kommunen bedriver musik och/eller kulturskola i kommunen. 1=Ja, kan innefatta antingen musik och/eller kulturskola 0=Nej, varken musik och/eller kulturskola Aktivitetsmått 24
23. Musik och kulturskola Elever som deltar i musik eller kulturskola som andel av invånare 715 år. Strukturerad fritidssysselsättning tränar barn och unga i kamratrelationer och socialt samspel. Forskning har visat att deltagande i organiserad och strukturerad fritidssysselsättning ökar skolprestationerna samt påverkar relationer med kamrater och föräldrar. Att få utöva sina intressen kan också i sig ge en tillfredställelse, och en delaktighet i samhällslivet. Kommun och landstingsdatabasen (Sveriges musik och kulturskoleråd samt SCB). t med måttet är att få kännedom andel elever som deltar i musik eller kulturskola. Antal elever som under året deltagit i musik eller kulturskola dividerat med antal invånare 715 år. Nyckeltal 25
24. Musik och kulturskola Terminsavgift i musik och/eller kulturskola. För barn i ekonomiskt utsatta familjer kan musik och/eller kulturskolas avgifter vara en tröskel för att delta. Terminsavgifterna varierar kraftigt mellan kommunerna. Kulturskolerådet. t med måttet är att i jämförelse med andra kommuner få kännedom om hur avgifterna skiljer sig åt. Terminsavgift, genomsnittlig. Nyckeltal 26
5. Hem och familj 25. Rutin avhysning Aktuell rutin hos socialtjänsten för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Socialtjänst har ett tydligt ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket innebär att socialtjänsten ska utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser på kort och lång sikt. Tydliga och kända arbetsrutiner som anger ett aktivt arbetssätt från socialtjänstens sida kan medverka till att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Kommun och landstingsdatabasen (Socialstyrelsens öppna jämförelser inom ekonomiskt bistånd.) t med måttet är att få kännedom om kommunen har en skriftlig rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer och ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete. Kommunens eller stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en skriftlig rutin som anger att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och även följas upp i samband med en hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte. Rutinen är upprättad eller har följts upp och vid behov reviderad de senaste 12 månaderna. För JA krävs att båda kriterierna är uppfyllda. Om rutinen upprättats under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet Ny rutin Aktivitetsmått 27
26. Avhysning Barn berörda av verkställd avhysning. Att vräkas från sin bostad är en av de mest omvälvande händelser någon kan råka ut för. Konsekvenserna av att inte längre ha ett eget hem, en fast punkt i tillvaron blir på flera plan ofta svåra. I de fall det ingår barn i de vräkta hushållen kan konsekvenserna antas bli än värre. Orsaken till att personer vräks från sin bostad är i de allra flesta fall ekonomisk. Kronofogden. t med måttet är att få kännedom om antal barn berörda av avhysning inom kommunen. et redovisar även resultat om kommunen har aktuell rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer. Antal barn berörda av verkställd avhysning. Resultatmått När Kronofogden verkställer en avhysning är det inte ovanligt att man kommer till en övergiven lägenhet. Detta gäller även när barn är berörda. 28
27. Avhysning Barn i avhysningsärenden och där avhysning ej verkställts. Även om ett barn inte blir vräkt från sin bostad kan hela situationen att ha varit föremål för avhysning vara skrämmande. Kronofogden. t med måttet är att få kännedom om antal barn berörda av avhysning men där avhysning ej verkställts. Ett kompletterande mått till barn berörda av verkställd avhysning. Antal barn i avhysningsärenden som avslutats och där avhysning ej verkställts Nyckeltal 29
28. Barnperspektiv vid försörjningsstöd Systematisk användning av strukturerad utredningsmall (med barnperspektiv) för ekonomiskt bistånd. Det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten är försörjningsproblem. Socialtjänsten har i uppgift att ge stöd för självförsörjning. En grundlig utredning är en förutsättning för att en individ eller familj ska kunna få stöd som är anpassat efter individuella förutsättningar och behov. Att uppmärksamma och dokumentera barns förhållanden i ekonomiskt utsatta familjer är särskilt viktigt. Kommun och landstingsdatabasen (Socialstyrelsens Öppna Jämförelser av ekonomiskt bistånd). t med måttet är att få kännedom om kommunens socialtjänst använder en strukturerad utredningsmall för ekonomiskt bistånd vilket belyser förutsättningen för att erhålla en helhetsbild av den enskildes och eventuella barns situation i samband med utredningar om bistånd. Utredningsmallen är gemensam för alla handläggare och används för samtliga sökande av ekonomiskt bistånd där behovet inte endast är av engångskaraktär. Mallen omfattar området "Barns situation och sysselsättning" samt ytterligare minst sex av nio områden såsom arbetsliv och utbildning, bostadssituation, ekonomisk situation (utöver aktuell ansökan), familjesituation, hälsa, intressen och nätverk, klientens egna försök att lösa aktuell problematik, klientens mål och framtidsplaner och social situation (t.ex. beroendeproblematik, kriminalitet). (Ja=1, Nej=0) Aktivitetsmått 30
29. Väntetid försörjningsstöd Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd. När en person kontaktar socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd erbjuds denne vanligtvis en tid för ett personligt besök där syftet är att utreda behovet och rätten till bistånd. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetiden för ett första personligt besök (nybesök), i de fall behovet inte bedöms vara omedelbart, inte överstiga 14 dagar. Kommun och landstingsdatabasen (Egen undersökning i kommunen) t med måttet är att belysa den aspekt av tillgänglighet som innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. et är också en viktig kvalitetsaspekt. Genomsnittligt antal dagar från första kontakten för ansökan vid nybesök, med socialtjänsten till dess att beslut om försörjningsstöd har fattats. Med första kontakt avses muntlig eller skriftlig kontakt angående ansökan om försörjningsstöd. Allmänna förfrågningar exkluderas. Mätperiod är första halvåret. Resultatmått 31
30. Tillgång till teknik Bidrag till dator och internetabonnemang för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Att inte ha någon dator med internet hemma ger en påtaglig uppförsbacke både i skolan och på fritiden. Det är också en bakgrund till att vissa kommuner i dag stöttar familjer med långvarigt försörjningsstöd med bidrag till dator och eller internetabonnemang. Egen undersökning. t med måttet är se om kommunen i jämförelse med andra kommuner ger bidrag till dator och eller internetabonnemang för familjer med långvarigt försörjningsstöd. Fråga till kommunens socialtjänst: beviljas barnfamiljer med försörjningsstöd också bidrag till dator och internetabonnemang? För JA krävs bidrag för både dator och internet. 1=Ja, 0=Nej Def. långvarig: Bistånd 1012 månader under året. Resultatmått En fråga som är tolkningsbar då individuella prövningar alltid görs. 32
31. Skulder Antal barn 017 år med skulder. Att börja sitt vuxna liv med skulder är en verklighet för vissa barn. Flera lagändringar har gjorts för att minska antalet barn som blir skuldsatta och sedan 2009 krävs överförmyndarens samtycke för att barn ska kunna skuldsättas. Kronofogden. t med måttet är att få kännedom om antal barn i kommunen som växer upp med skuld. Barns skulder består främst av böter, ersättning till brottsoffermyndigheten, skadestånd och skatter. Det har under de senaste åren genomförts lagändringar för att föräldrar inte ska kunna skuldsätta sina barn i samma utsträckning som tidigare. Nyckeltal 33