Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan



Relevanta dokument
Examensarbete HGU-08

Vilka effekter har djupluftning på våren?

Innehållsförteckning. Sammanfattning 4: Målet med Fill and drill 5: Försöket 6: Resultatet av försöket 7: Maskinen 8: Slutsatser 9: Källförteckning

För mycket thatch i greener

Högre Greenkeeper Utbildning SLITSDRÄNERING. - Med lecakulor och vibratorplog från Shelton. Författare: Anders Askmo

HGU 2002 Singelklippning kontra trippelklippning greener

Boel Sandström Bankonsulent i Norrland SGF sedan 2004

Spelbarhet för alla. Gustav Larsson HGU Ett arbete om hur man kan göra för att öka spelbarheten. Innehåll

HGU Arbete - Zeoliter

REDUCERING AV MASK PÅ FAIRWAY

Renovering och skötsel av fairways. Sammanställd av Peter Jonsson

MCP nytta eller ingen nytta? Green 6 slutet av augusti 2016.

Erfarenheter av vätmedel och ett mindre försök på Fairway

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Rapport från SGFs Bankonsulents besök 19/

HGU Driftekonomi. Rörliga kostnader. Författare: Hans Karlsson

Rapport från SGFs Bankonsulent

Modern Banskötsel - Miljöoptimerad banskötsel IPM i praktiken

Resan mot rödsvingelgreener

Hur kan vi, och med vilka metoder kan vi bäst och mest effektivt minska frystorkeproblemen?

Måndagen den 28:e juli kommer vi lufta och lättdressa greenerna... igen. Alla förutsättningar är dom samma som förra gången (läs inlägg nedan).

Lasermätning som hjälpmedel?

Överskötsel kontra Spelbarhet Examens arbete HGU 2008 av Niklas Espelund HISTORIA

Konstgräs på golfbanans övningsområden, kostnader och anläggningsteknik

Vad gör en bankonsulent?

Varför ska man använda matriser?

HGU ARBETE 2008/2010 Mikael Hermansson BBGK Effektiva Mikroorganismer (EM)

Examensarbete HGU -03

Lägesrapport från Distriktet Småland, Gotland, Värmland o Örebro maj 2015.

Myndigheters miljökrav vid renovering av golfbana

Hur påverkar träd och skugga våra greener?

Kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent

Banbesök: Fjällbacka GK

SILVERMOSSA (Bryum argenteum) AV FREDRIK DEGENT.

Ger vertikaldränering en bra effekt på gamla PUSH-UP greener? Ett examensarbete HGU, 2006

Höstmöte Henrik Norén Svenska Golfförbundet. Bankonsulent Stockholm Uppland - Gästrikland

Jag känner mig trygg på min skola

Ulricehamns Golfklubb - förslag till banförbättringar. Bankommittén

Bunkerrenovering Upsala Gk HGU Andreas Westin

Installationsanvisning CoverLawn NRT 2500

ProCore 648 pc_648_s.indd 1 5/30/06 7:54:33 AM

Rapport från SGF:s Bankonsulent

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

SGA-mästerskapen SGA-mästerskapet 2008: Här står slaget i höst 28

Förstudie. Nerikes Brandkår. Diarieföring av allmänna handlingar Ref Roger Wallin

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

VG Golf Academy Newsletter

När skall man stödså?

Fortsatt kamp mot mossan, försök med algomin mossa

Examensarbete HGU

Kärrgröe i Norrland?

Rapport från SGFs Bankonsulent

MULTIFUNKTIONALITET PÅ URBANA GOLFBANOR

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Spetssjalen Lataa. (Version 1 19 mars 2014)

1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls Stämmer helt 11 6

Zeoliter i grönyteskötsel

Vårvinterstäda. Checklista för sköna trädgårdssysslor i februari mars

Historia Vad är kompost te och hur fungerar det

Skötsel av naturgräsplaner. Sammanställd av Peter Jonsson

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt.

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

FEGB51 Fastighetsförvaltning ht-14

Fogarna skall utföras i enlighet med gällande normer och föreskrifter. Fogritning skall därvid utfärdas av projektören.

Hjälp oss tömma lagret!

Energi hantering av daglig klippning på greener

Snart kandidat eller nyligen inlett magisterstudierna? Studieplanering för magisterexamen

jenny svensson Svedjestråket12 lgh 517, Uddevalla

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

Golfbanemanagement hp

Golfbaneskötsel Hjo AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

HGU 2008 Examensarbete

Golfvagnar på greener. Fördärv eller fördel?

KOMPOSITTRALL KÄRNSUND WOOD LINK KOMPOSITTRALL NATURLIGARE - BÄTTRE - SNYGGARE 2:A GENERATIONENS KOMPOSITTRALL PROFILER OCH DIMENSIONER KOMPOSITTRALL

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Nyhetsbrev 7. Team-Handigolf. Glädje-Gemenskap-Engagemang Nyhetsbrev nr7. Årets sista nyhetsbrev är också vårt julnummer 2012

PÅ SPANING EFTER DEN ANDRE. - en studie av Malmös offentliga rum och stråk som mötesplats

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Nu har klippning och finish högst prioritet på banan


Mycket att tänka på innan banan ska gå in i vintervila

ÅhusTurf AB Hybridgräs för naturgräset. Skötselinstruktion. CoverLawn CL 2802 Sport, fotboll, rugby R1A 1

Verksamhetsplan banor och o vningsomra den Lyckorna GK

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Benchmarking. Produktutveckling med formgivning, KN3060 VT 2006 Patrik Käll, INPRE4

Projektledare och kontaktperson

BLACK LAYER OCH ALGER PÅ KRYPVENSGREENER

Hur vet du när det är dags att byta filter?

GRÄSFÖRSÖK GREENGRÄS PROJEKTARBETE HGU

Pris: 1295kr betalas senast 23 maj till Tee View, Top View AB BGNR: (ange namn och grupp)

Examensarbete HGU 2011

Minican Brytning av försök 3

Visa vägen genom bedömning

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

9. SKÖTSEL 9:1 GREENER

Kursprogram Golfträning 2014

KLIPPA gräs. Vad kostar det att klippa? Jag har svaret! Tommy Franzon

Reymersholms IK F03 Träningsupplägg

Greensmaster TriFlex-serien

Transkript:

Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan Av Roger Hillborg Carlskrona GK som ett examensarbete vid HGU 2006 I kursen HGU 2006 som är den högsta utbildningen för golfbanearbetare i Sverige, ingår som en del i utbildningen att deltagarna skall fördjupa sig och presentera ett ämne de själva valt. Jag har själv under de år jag varit i branschen saknat undersökningar på ämnet Olika luftningsmetoders verkan i växtbädd och påverkan på greenytan. Det var därför naturligt för mig att göra fallstudier av luftning och spelbarhet av greener. I mitt examensarbete vid HGU 2006 har jag studerat vilken effekt olika luftningsmetoder har dels på dekompaktering i rotzonen och dels på spelbarheten på puttytan. Mina hjälpmedel har varit Penetrometer och digitalkamera. Mätningar och iakttagelser har gjorts direkt före, direkt efter och därefter med en veckas mellanrum. Syftet har varit att kunna jämföra olika luftningsmetoders påverkan på spelbarhet och med vilken frekvens greenerna behöver luftas för att behålla effekterna av olika luftningar. Det visade sig att den metod som har längst verkan, hålpipluftning, också var den som hade störst åverkan på puttytan. Carlskrona GK 18:de green

Hur har då studien gått till? Knivluftare Två av de luftningsredskap vi har att tillgå på Carlskrona GK är en ytstickluftare och en djupstickluftare modell SISIS som är traktorburna. Dessa redskap är enkla att använda och det tar ca: 3 timmar att bearbeta våra greener vilket är en fördel. Ingen åverkan på puttytan görs heller och slitsarna är bara synliga i ett par dagar. Nackdelen är att det inte blir någon längre luftningseffekt av dessa åtgärder. Ytstickluftaren gör små slitsar som är 5 cm långa och 5 cm djupa. Detta är ett bra sätt att bearbeta thatchlagret. Denna åtgärd kan med fördel göras varje vecka om möjligheten och behovet finns. Djupstickluftaren gör lika långa slitsar men går betydligt djupare, ca 30 cm, ner i greenbädden. Det gör att den öppnar upp så att vatten tränger längre ner och mer luft görs tillgängligt i greenbädden. Har man möjlighet kan denna metod utföras varannan vecka. Ytstickluftare Djupstickluftare

Djupluftare Jag har två olika redskap för djupluftning till mitt förfogande, dels en Toro Pro Core som är av Walk behind typ men också en Verti- Drain 7212 som är en av de mindre modellerna i den serien. Toron används till största delen med hålpipor, medan Verti- Drainen används med hålpipor, crosstines och solida pinnar av olika dimension. Av de tre sorters verktyg som jag använt till Verti- Drainen är crosstines de absolut skonsammaste för puttytan. Crosstines luftar bäst på ca 10 cm djup. Ingen åverkan görs och det är spelbart direkt efter en utförd åtgärd. Kan med fördel användas varje månad. Ska jag ranka så kommer de solida pinnarna närmast i tur och hålpiporna är de som gör mest åverkan på puttytan. Med hålpiporna kan man lufta mellan 4 och 10 cm djup beroende på vilken typ av green man har och hur mycket matriel som behövs plockas bort ur greenen. Det kan ta upp till tio dagar för greenytan att återhämta sig efter en hålpipluftning. Fördelen med Verti- Drainen är att det går att ställa in på olika djup och variationer av brytning i rotzonen för att ytterligare luckra upp denna för rötterna viktiga del. Nackdelen är att det tar lång tid ca: 8 timmar att lufta alla greenerna med den. Verti Drain 7212 Toro Pro Core

Penetrometer Jag gjorde så att jag mätte kompaktionen i greenen med en Penetrometer. Penetrometern är ett spjut med en fjädrande spets som visar på en klocka hur kompakterad växtbädden är på det aktuella djupet. När det visar rött på penetrometern, 350 psi, är kompaktionen så kraftig att det inte finns tillräckligt med luft för att rötterna ska må bra. På så vis kunde jag direkt se hur de olika åtgärderna haft påverkan på olika djup i rotzonen. Jag har mätt med penetrometern precis före de olika luftningsåtgärderna, direkt efter och sedan med en veckas mellanrum. På så vis kunde jag direkt se hur de olika åtgärderna haft påverkan på olika djup i rotzonen. Med min digitalkamera tog jag bilder på hur det såg ut innan och efter luftningarna och bedömde spelbarheten på green. Tabell från studie Åtgärd Syfte: Mäta kompaktion Ytstickluftare 5 cm kniv Djupstickluftare 30 cm kniv Crosstines 20 mm pinne Solida pinnar 18mm Hålpipor 12 mm Före 10 cm 10 cm 9 cm 10 cm 11 cm Direkt efter Ingen Ingen 11 cm 18 cm 18 cm förändring förändring Bra puttyta efter 0-2 dagar 0-2 dagar 0 dagar 14-21 dagar Höst 10 dagar Djup 5 cm 30 cm 9 cm 22 cm 10 cm Varaktighet 7-10 dagar 10-20 dagar 30 dagar 20-60 dagar 20-30 dagar

Slutsats Att lufta greener och andra ytor på golfbanan är helt nödvändigt om målet är att skapa ett fungerande underlag för golf. Rätt mängd syre i växtbädden är en förutsättning för att näringsämnen som tillförs skall kunna tas upp på bästa sätt. Olika luftningsåtgärder gör också att vatten har en möjlighet att förflytta sig nedåt och inte blir stående på ytan och i rotzonen så att den blir vattenmättad. Det visade sig att de åtgärder som hade längst effekt att bevara luckerheten i växtbädden också var de som gjorde störst åverkan på puttytan.