ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK

ERNEMARS AVLOPPSRENINGSVERK Samrådsunderlag Treatcon AB Kalmar den 14e september 2012 Rev. 3e oktober 2012

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND sida 4 2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER sida 5 2.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren/sökanden sida 5 2.2 Uppgifter om berörd anläggning sida 5 3. VAD AVSER ANSÖKAN sida 6 4. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN sida 7 4.1 Lokalisering sida 7 4.2 Planerade förändringar sida 8 4.3 Nuvarande och dimensionerande belastning sida 9 4.4 Framtida belastning sida 10 4.5 Nuvarande och framtida utsläppsvillkor sida 11 4.6 Avloppsvatten- och slambehandling sida 11 5. UTREDDA ALTERNATIV sida 14 5.1 Alternativa platser för lokalisering sida 14 5.2 Utredda alternativ sida 14 5.3 Bräddvattenrening sida 14 5.4 Mekanisk rening sida 15 5.5 Biologisk rening - Krausprocessen sida 15 5.5.1 Allmänt sida 15 5.5.2 Seriedrift av gamla och nya verket sida 16 5.5.3 Parallelldrift av gamla och nya verket sida 17 5.6 Biologisk rening - Biofilmprocessen sida 19 5.6.1 Allmänt sida 19 5.6.2 Seriedrift av gamla och nya verket sida 20 5.6.3 Parallelldrift av gamla och nya verket sida 20 5.7 Kemisk rening sida 21 5.8 Slamproduktion och slamhantering sida 22 5.8.1 Framtida slamproduktion sida 22 5.8.2 Framtida slambehandling sida 23 5.8.3 Kvittblivning av behandlat slam sida 23 6. RECIPIENTEN sida 24 2(30)

7. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER sida 25 7.1 Inverkan på vattenmiljön - Nuvarande situation sida 25 7.2 Inverkan på vattenmiljön Framtida utbyggnad sida 26 7.3 Inverkan på luftmiljön sida 27 7.4 Buller sida 27 7.5 Transporter sida 28 7.6 Användning av kemiska produkter sida 28 7.7 Avfallshantering sida 28 7.8 Hushållning med växnäringsämnen sida 28 7.9 Energihushållning sida 29 8. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING sida 30 3(30)

1. BAKGRUND Ernemar avloppsreningsverk i Oskarshamns uppfördes i början på 70-talet. Reningsverket, som är dimensionerat för 25 000 pe, byggdes om och till under 1987-88 för reduktion av kväve. Tillståndet för utsläpp till vatten är daterat 1993-08-30. Nuvarande belastning uppgår till ca 19 500 pe. har som målsättning att kommunens invånareantal ska öka med 15% till 2030. Därför förväntas belastningen till Ernemars reningsverk uppgå till ca 22 500 pe år 2030. Nuvarande tillstånd är knappt 20 år gammalt och dessutom föreligger ett stort behov av upprustning, varför kommunen står i begrepp att ansöka om nytt tillstånd för Ernemar avloppsreningsverk. Denna rapport har upprättats som ett underlag för framtida samråd med Länsstyrelsen och Samhällsbyggnadsförvaltningen, enligt bestämmelserna i 6 kap. 4 i Miljöbalken. Vid en miljöprövning skall olika utformningar av verksamheten redovisas. Ansökan och MKB:n föreslås omfatta följande alternativ, varav alternativ 1 avses vara s huvudalternativ. - 0. Nollalternativet innebär att Ernemars reningsverk ej byggs om utan drivs vidare enligt nuvarande utformning. - 1. Ernemars reningsverk byggs ut för klara en ökad BOD-, fosfor- och kvävebelastning. Reningen kommer att ske i tre steg, mekanisk-, biologisk- och kemisk rening. Nuvarande bräddvattenrening, sedimentering, kompletteras med kemfällning. Två olika utformningar av det biologiska reningssteget presenteras i denna rapport. - 2. Ernemars reningsverk kompletteras med en separat rejektvattenbehandling, och befintliga bräddvattenrening kompletteras med kemfällning. I övrigt behålls nuvarande utformning. Vid skärpta krav och samtidigt en belastningsökning enligt vad som angetts ovan är detta alternativ inte realistiskt, då detta ej kommer att klaras i nuvarande anläggning. 4(30)

2. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 2.1 Uppgifter om verksamhetsutövaren/sökanden Huvudman: Organisationsnummer: 212000-0761 Utdelningsadress: Box 712 572 28 Oskarshamn Telefonnr.: 0491 76 40 70 Fax: 0491 192 18 Kontaktperson i miljöfrågor: Jan Sandberg, Avdelningschef VA & Renhållning 2.2 Uppgifter om berörd anläggning Anläggningsnummer: 0882-001 SNI-kod enl. SFS 1998:899: 90.10 B Fastighetsbeteckning: Reningsverket 1 Besöksadress: Gröndalsgatan 32 Ansvarig för reningsverkets skötsel: Tillsynsmyndighet: Stefan Kalmsjö Samhällsbyggnadsnämnden, 5(30)

3. VAD AVSER ANSÖKAN Ansökan avser tillstånd, enligt 9 kap. i miljöbalken, till fortsatt verksamhet vid Ernemars avloppsreningsverk i. Belastningen till reningsverket förväntas öka under kommande år, varför yrkanden i framtida ansökan kommer att anpassas till nuvarande och framtida förväntade förhållanden. 6(30)

4. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN 4.1 Lokalisering Ernemars reningsverk är beläget på fastigheten Reningsverket 1, ca 2 km sydost om centrala Oskarshamn. Reningsverkets nuvarande placering framgår av figur 4.1.1 nedan. Enligt Boverkets Allmänna råd 1995:5 skall avståndet mellan bostäder och avloppsreningsverk dimensionerade för en belastning > 20 000 pe vara minst 1 000 meter. Skälet till detta skyddsavstånd är framför allt att undvika olägenheter p g a luktspridning. Avståndet mellan Ernemar avloppsreningsverk och närmsta bostad är drygt 200 meter, d v s mindre än ovan angivna 1 000 meter. Avloppsreningsverket har bedrivit sin verksamhet på fastigheten sedan början på 1970-talet, i enlighet med gällande miljökrav och tillståndsvillkor. Samtliga bassängytor vid Ernemar är inbyggda och ventilationsluften renas med kompostfilter. Inga klagomål på lukt eller buller har förekommit de senaste åren. Figur 4.1.1: Nuvarande placering av 7(30)

4.2 Planerade förändringar Utgående renat avloppsvatten avleds idag, via en kombinerad dag- och spillvattenledning till Månskensviken ca 40 meter från strandkanten, vilket framgår av figuren 4.2.1 nedan. Destination Gotland, som bedriver färjetrafik från Oskarshamn till Gotland, har efterfrågat mer utrymme för uppställning av fordon och gods. Därför planerar Oskarshamns hamn för en omlokalisering av färjeterminalen, från inre hamnen vid södra kajen till yttre hamnen i anslutning till Liljeholmskajen. Då befintlig utloppsledning från Ernemar avloppsreningsverk mynnar i det område där den nya terminalen ska uppföras måste en ny utloppsledning anläggas. Utloppsledningen förläggs i västlig riktning jämfört med den befintliga och en total ny sträcka om ca 170 meter. Behandlat avloppsvatten kommer att släppas 12 meter ut från kajkant, vilket framgår av figur 4.2.1 nedan. Figur 4.2.1: Nya utloppsledningens sträckning, 8(30)

4.3 Nuvarande och dimensionerande belastning Befintlig anläggning har dimensionerats enligt nedanstående flödes- och föroreningsbelastning. Av tabellen framgår också medelbelastningen till reningsverket under perioden 2007-2011. Redovisade data nedan är hämtade från miljörapporterna för. Parameter Enhet Dimensionerande belastning Medelbelastning 2007-2011 Antal anslutna pe 25 000 19 300 - Q dim m 3 /h 750 413 (*) - Q max m 3 /h 1 500 1 651 (**) - BOD 7 kg/d 3 000 1 349 - Ntot kg/d - 288 - Ptot kg/d - 40 - Susp kg/d - - Slammängder - Råslammängd till rötkammare kg TS/d - 1 930 - Rötslammängd från rötkammare kg TS/d - 1 653 - Slamflöde efter avvattning m 3 /d - 9 - TS-halt efter avvattning % - 19 (*) Medeltimflödet (**) Maxtimflödet Tabell 4.3.1: Dimensionerande belastning, 9(30)

4.4 Framtida belastning Framtida anläggning har dimensionerats för år 2030. Förväntad belastningsökning nedan grundar sig på kommunens uttalade målsättning, att antalet invånare i kommunen ska öka med ca 15% fram till 2030. I tabellen nedan redovisas beräknad flödes- och föroreningsbelastning till år 2030. Parameter Enhet Framtida belastning Anmärkning Antal anslutna pe 22 500 Antagen tillväxt på 15% till år 2030 Flödesbelastning - Specifikt flöde l/pe, d 500 Antagen utifrån spec. flöde 2007-2011 - Medeldygnsflöde m 3 /d 11 250 Beräknat - Tillrinningstid h/d 18 Enl. Kommunförbundet - Medeltimflöde m 3 /h 625 Beräknat - Maxdygnsflöde m 3 /d 34 281 Beräknat - Tillrinningstid h/d 24 - Maxtimflöde m 3 /h 1 428 Beräknat Föroreningsbelastning - Specifik BOD-belastning g/pe, d 75 Antagen utifrån spec. BOD-bel. 2007-2011 - BOD 7, medeldygn kg/d 1 688 Beräknat mg/l 150 (*) Beräknat - Specifik Ntot-belastning g/pe, d 15 Antagen utifrån spec. kvävebel. 2007-2011 - Ntot, medeldygn kg/d 338 Beräknat mg/l 30 (*) Beräknat - NH 4 -N, medeldygn kg/d 304 Antagen (90% av Ntot) mg/l 27 Antagen (90% av Ntot) - Specifik Ptot-belastning g/pe, d 2,5 Antagen utifrån spec. fosforbel. 2007-2011 - Ptot, medeldygn kg/d 56 Beräknat mg/l 5,0 (*) Beräknat - Specifik Susp-belastning g/pe, d 90 Antagen då data saknas - Susp, medeldygn kg/d 2 025 Beräknat mg/l 180 Beräknat (*) Har beräknats utifrån angiven mängd och medeldygnsflöde Tabell 4.4.1: Framtida belastning, 10(30)

4.5 Nuvarande och framtida utsläppsvillkor Nuvarande och förväntade framtida utsläppsvillkor framgår av tabell 4.5.1 och 4.5.2 nedan. Parameter Enhet Nuvarande villkor BOD 7 mg/l < 15 mg/l < 15 Ptot mg/l < 0,5 mg/l < 0,5 Ntot % > 50 mg/l < 15 Anmärkning Kvartalsmedelvärde Gränsvärde Månadsmedelvärde - Riktvärde Kvartalsmedelvärde Gränsvärde Månadsmedelvärde - Riktvärde Årsmedelvärde Riktvärde Årsmedelvärde Riktvärde Tabell 4.5.1: Nuvarande utsläppsvillkor, Parameter Enhet Framtida villkor BOD 7 mg/l < 10 mg/l < 10 Ptot mg/l < 0,3 mg/l < 0,3 Ntot % > 70 mg/l < 10 Anmärkning Kvartalsmedelvärde Gränsvärde Månadsmedelvärde - Riktvärde Kvartalsmedelvärde Gränsvärde Månadsmedelvärde - Riktvärde Årsmedelvärde Riktvärde Årsmedelvärde Riktvärde Tabell 4.5.2: Förväntade framtida utsläppsvillkor, 4.6 Avloppsvatten- och slambehandling Reningsverket uppfördes 1972. I samband med utbyggnad för skärpta villkor, bl a gällande kvävereduktion, uppfördes ett nytt reningsverk 1987/88 i anslutning till det gamla reningsverket. I dag sker denitrifikationen samt bräddvattenreningen i det gamla reningsverket, medan mekanisk rening, kemisk rening, nitrifikation och slambehandling sker i det nya reningsverket. Reningsverket innefattar följande anläggningsdelar och/eller reningssteg: - Inloppspumpstation - Grovrening i två parallella galler samt sandfång - Försedimentering - Biologiskt reningssteg, typ aktiv slam utformat som en fördenitrifikationsanläggning, med tillhörande mellansedimentering - Flockning och efterföljande flotation - Slambehandling innefattande slamförtjockare, rötkammare, centrifug och torrslamsilo - Bräddvattenrening (galler + sedimentering) 11(30)

Avloppsvattnet renas i tre steg, mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Dessutom finns möjlighet att behandla eventuellt bräddat vatten i ett grovgaller följt av en sedimenteringsbassäng. Anläggningens utformning framgår av skissen nedan. Behandlat vatten släpps ut, via kombinerad dag- och spillvattenledning som mynnar i Månskensviken i Östersjön, ca 40 meter från strandkanten. Till recipient Grov galler Bräddrening Ink. Galler Rejekt från slambehandling Sandfång Försedimentering Dispersions kärl Anox Tryckluft Ox Till recipient Till inloppspumpstation Mellansedimentering Slamtank 3 Ekoflock Polymer Rejekt till inloppspumpstation Rötkammare Centrifug Slasken Torrslamsilo Polymer Slamtank 1 Slamtank 2 Figur 4.6.1: Nuvarande utformning, Under 2011 har rens transporterats till Norrköping där det eldats. Sand som avskiljts i sandfånget har använts som täckmaterial på Storskogens deponi. Reningsverket tar emot externslam, d v s slam från andra reningsverk och enskilda anläggningar. Allt uttaget överskottsslam, d v s primärslam, biologiskt överskottsslam, kemslam samt tillfört externslam, har stabiliserats anaerobt i en rötkammare, som är belägen vid reningsverket. Det rötade slammet har sedan avvattnats genom centrifugering. Under 2011 producerades knappt 4 200 ton slam som avvattnades till en TS-halt på ca 20% (818 ton). Det avvattnade slammet har använts för täckning av deponi under 2011. 12(30)

Enligt tillståndsbeslut från Länsstyrelsen, daterat 1993-08-30, gäller följande villkor för utsläpp till vatten: BOD 7 15 mg/l BOD 7 15 mg/l P tot 0,5 mg/l P tot 0,5 mg/l N tot 15 mg/l N tot > 50% kvartalsmedelvärde, gränsvärde månadsmedelvärde, riktvärde kvartalsmedelvärde, gränsvärde månadsmedelvärde, riktvärde årsmedelvärde, riktvärde årsmedelvärde, riktvärde Under 2011 fungerade reningsverket bra och samtliga villkor uppfylldes. Årsmedelvärdet för BOD 7 uppgick till <3 mg/l, årsmedelvärdet för fosfor uppgick till 0,12 mg/l och årsmedelvärdet för kväve uppgick till 13,5 mg/l. 13(30)

5. UTREDDA ALTERNATIV 5.1 Alternativa platser för lokalisering Under 2011 utreddes olika alternativa utformningar för att klara framtida förväntade belastning och reningskrav. Alternativa lokaliseringar diskuterades däremot inte. I de alternativ som utretts har det antagits att samtliga befintliga byggnader och bassänger samt en stor del av befintliga maskiner kommer att utnyttjas. Ett nytt reningsverk på annan plats kommer knappast att gynna miljön då endast mycket lite av befintligt verk och dess utrustning kommer att utnyttjas i ett sådant fall. Dessutom kommer kostnaden för ett nytt reningsverk på annan plats att bli avsevärt högre än de alternativ som har utretts. 5.2 Utredda alternativ Tre olika lösningar har genomlysts; separat rejektvattenbehandling i en SBR-anläggning, omformning av befintlig anläggning till en modifierad Krausanläggning respektive omformning av befintlig anläggning till en Biofilmsanläggning. Även om det kväverika rejektvattnet behandlas separat måste befintlig aktiv slamanläggning byggas ut för att klara kvävereningen vid framtida belastning. En sådan lösning har bedömts vara ekonomiskt ofördelaktig och därför förkastats. De övriga två utformningarna, Kraus- och Biofilmsanläggningarna, ryms i det befintliga reningsverket även vid en ökad belastning och skärpta utsläppsvillkor. Två olika lösningar per teknik har tagits fram, dels en seriekoppling av gamla och nya verket enligt dagens utformning dels en parallellkoppling av de båda anläggningsdelarna. Vid parallellkoppling av anläggningarna har en delström av det försedimenterade vattnet letts till gamla verket och den andra delströmmen till det nya verket. Genom denna utformning erhålls två parallella biolinjer. Utgående slam-vattenblandning från respektive biolinje har blandats i kanalen före mellansedimenteringen. Under pkt. 5.3-5.8 beskrivs de olika förslagen, inklusive framtida slambehandling. 5.3 Bräddvattenrening För att undvika hydraulisk överbelastning av reningsverket vid höga flöden finns möjlighet att leda vatten förbi reningsverket. Vatten leds då från inloppspumpstationen via en bräddvattenreningsanläggning, bestående av galler och sedimenteringsbassäng, till recipienten. Under 2011 bräddade knappt 105 000 m 3 vid verket, vilket motsvarade ca 3% av det totala årsflödet till verket. För att förstärka avskiljningen av suspenderat material, fosfor och organiskt material kommer bräddvattenreningsanläggningen att förses med utrustning för dosering fällningskemikalie, som kommer att doseras strax före sedimenteringsbassängen. 14(30)

5.4 Mekanisk rening Den mekaniska reningen kommer sannolikt att behållas enligt nuvarande utformning. Inkommande vatten behandlas i två parallella galler följt av två parallella sandfång och tre parallella försedimenteringsbassänger, innan vattnet behandlas biologiskt och kemiskt. 5.5 Biologisk rening - Krausprocessen 5.5.1 Allmänt Den förväntade framtida belastningen kommer att medföra att bioslamproduktionen ökar. En ökad slamproduktion i biosteget kommer i sin tur att medföra att slamåldern sjunker. Vid en slamålder understigande ca 10-12 dygn avtar tillväxten av nitrifierare, vilket ökar risken för urspolning av nitrifikationsbakterierna. Genom att utforma anläggningen som en Krausanläggning höjs slamåldern. I en Krausanläggning luftas returslammet i en separat volym, tillsammans med ammoniumhaltigt rejekt från slamavvattningen. Den höga slamhalten och låga slamproduktionen i returslamluftningssteget (RSL) medför en mycket hög slamålder i detta steg, vilket i sin tur leder till god tillväxt av nitrifierare. Totalt sett ska dock slamåldern i hela biosteget överstiga 10-12 dygn för att helt eliminera urspolningsrisken. Då detta inte kan åstadkommas i befintliga volymer, trots omformning till en Krausanläggning, måste antingen nya bassänger byggas eller avställda tas i drift. I anslutning till den del av biosteget som är beläget i det gamla reningsverket, finns en avställd bassäng med tillräcklig volym för att åstadkomma erforderlig slamålder. För att, med god marginal, klara förväntade kvävekrav har anläggningen utformats med en efterdenitrfikationszon och dosering av extern kolkälla. Utrustning för att dosera extern kolkälla finns redan vid verket, så det krävs förhållandevis små åtgärder och därmed små investeringskostnader för att utforma anläggningen enligt beskrivningen ovan. Av figur 5.5.1.1 nedan framgår principerna för anläggningens utformning om den byggs om till en Krausanläggning. 15(30)

Ekoflock Etanol Till recipient Grov galler Bräddrening Rejekt från slamft. Ink. Galler Rejekt från slamft. Sandfång Försedimentering Dispersions kärl RSL Tryckluft Anox 1 Ox Anox 2 Till recipient Mellansedimentering Slamtank 3 Ekoflock Polymer Rejekt till kanal efter försed. Rötkammare Centrifug Slasken Polymer Slamtank 1 Slamtank 2 Figur 5.5.1.1: Framtida utformning av Ernemar avloppsreningsverk som en Krausprocess 5.5.2 Seriedrift av gamla och nya verket Vid seriedrift kommer gamla och nya reningsverket seriekopplas enligt nuvarande utformning. Däremot kommer, som tidigare nämnts, befintliga biovolymer i gamla reningsverket att kompletteras med ytterligare bassängvolym, och befintliga biovolymer i nya verket kommer att delas in i ytterligare delsteg. Den nya utformningen av biosteget framgår av figur 5.5.2.1 nedan. 16(30)

Från försed Etanol 1 500 m 3 /h Rejekt fr. slamavvattning Mellansedimentering Gamla verket RSL (600 m 3 ) Anox 1 (906 m 3 ) Ox (906 m 3 ) Till slambehandling Till slambehandling Nya verket Ox (1 020 m 3 ) Anox 2 (510 m 3 ) Till slambehandling Till flotation Figur 5.5.2.1: Seriekoppling av gamla och nya verket, Ernemar avloppsreningsverk 5.5.3 Parallelldrift av gamla och nya verket Ett alternativ till nuvarande seriedrift av gamla och nya reningsverket är att köra biostegen i de båda reningsverken parallellt. Genom en sådan utformning erhålls en bättre redundans, d v s man blir mindre sårbar med två parallella linjer, och dessutom förbättras servicemöjligheterna i och med att ena linjen kan stängas av kortare perioder. De nackdelar som finns med att utforma befintlig anläggning för parallelldrift är att samtliga delströmmar, d v s försedimenterat vatten, returslam, rejektvatten från slamavvattningen och extern kolkälla, måste delas i två delströmmar. Dessutom krävs dubbla uppsättningar av omrörare, luftregleringsventiler och instrument (syremätare, ammoniummätare och nitratmätare). Således kommer såväl investerings- som drift- och skötselkostnaderna att bli högre med denna anläggningsutformning. Utformningen av biosteget vid parallelldrift framgår av figur 5.5.3.1 nedan. 17(30)

Från försed Etanol 1 500 m 3 /h Gamla verket 975 m 3 /h Mellansedimentering Nya verket 525 m 3 /h RSL (260 m 3 ) Anox 1 (360 m 3 ) Ox (1 359 m 3 ) Anox 2 (453 m 3 ) Till slambehandling Till slambehandling Rejekt fr. slamavvattning RSL Anox 1 (150 m 3 ) (350 m 3 ) Ox (830 m 3 ) Anox 2 (200 m 3 ) Till slambehandling Till flotation Figur 5.5.3.1: Parallellkoppling av gamla och nya verket, Ernemar avloppsreningsverk 18(30)

5.6 Biologisk rening - Biofilmprocessen 5.6.1 Allmänt I biofilmsanläggningar växer mikroorganismerna på plastkroppar, eller s k bärarmaterial. Bärarna rörs om antingen genom luftinblåsning (oxiska steg) eller med mekaniska omrörare (anoxiska eller anaeroba steg). Då mikroorganismerna växer på bärarmaterial, i stället för de är i suspension som t e x aktiv slamanläggningar, erhålles mycket höga slamhalter (höga halter mikroorganismer per bassängvolym). De höga slamhalterna medför att bassängvolymerna kan reduceras avsevärt. För att hålla bärarna på plats i respektive delvolym avdelas dessa med mellanväggar försedda med galler (silplåtar). Vid Ernemar räcker befintliga bassängvolymer, om anläggningen omformas till en biofilmsanläggning, för att klara förväntade reningskrav vid framtida belastning. Av figur 5.6.1.1 nedan framgår principerna för anläggningens utformning om den byggs om till en biofilmsanläggning. Ekoflock Till recipient Etanol Grov galler Bräddrening Rejekt från slamft. Ink. Galler Rejekt från slamavvattning Sandfång Försedimentering Dispersions kärl Anox 1 Ox Anox 2 Tryckluft Deox Till recipient Rejekt till inloppspumpstation Mellansedimentering Slamtank 3 Ekoflock Polymer Rejekt till kanal efter försed. Rötkammare Centrifug Slasken Polymer Slamtank 1 Slamtank 2 Figur 5.6.1.1: Framtida utformning av Ernemar avloppsreningsverk som en Biofilmsprocess 19(30)

5.6.2 Seriedrift av gamla och nya verket Vid seriedrift kommer gamla och nya reningsverket vara seriekopplat enligt nuvarande utformning. Utformning av befintligt reningsverk som en biofilmsanläggning vid seriekoppling framgår av figur 5.6.2.1 nedan. Från försed Etanol 1 500 m 3 /h Mellansedimentering Gamla verket Anox 1 (906 m 3 ) Ox (906 m 3 ) Till slambehandling Till slambehandling Nya verket Ox (1 020 m 3 ) Anox 2 (410 m 3 ) Deox (100 m 3 ) Till slambehandling Till flotation Figur 5.6.2.1: Seriekoppling av gamla och nya verket, Ernemar avloppsreningsverk Samtliga delsteg ryms inom befintliga volymer. Till anox 2 doseras extern kolkälla med befintlig utrustning. 5.6.3 Parallelldrift av gamla och nya verket Vid parallelldrift kommer de båda biostegen att utformas enligt figur 5.6.3.1 nedan. Som nämnts under pkt. 5.5.3 så ökar redundansen och servicemöjligheterna förbättras. Det blir dock fler mellanväggar och det krävs dubbla uppsättningar för en del maskinutrustningar och instrument. Skötseln blir därför mer omfattande, så även med en biofilmslösning kommer såväl investerings- som driftkostnaderna att bli högre vid parallelldrift jämfört med seriedrift. 20(30)

Etanol Gamla verket Mellansedimentering 750 m 3 /h 1 500 m 3 /h Anox 1 (453 m 3 ) Ox (906 m 3 ) Anox 2 (453 m 3 ) Till slambehandling 750 m 3 /h Till slambehandling Nya verket Anox 1 (350 m 3 ) Ox (950 m 3 ) Anox 2 (150 m 3 ) Deox (80 m 3 ) Till slambehandling Till flotation Figur 5.6.3.1: Parallellkoppling av gamla och nya verket, Ernemar avloppsreningsverk 5.7 Kemisk rening Det biologiskt behandlade vattnet slutbehandlas genom kemisk fällning. Kemslammet föreslås avskiljas i befintlig flotationsanläggning enligt nuvarande utformning. Normalt dimensioneras en flotationsanläggning för ytbelastningar på ca 3-6 m/h. Vid angiven ytbelastning kan ett flöde på ca 765 1 530 m 3 /h behandlas med god avskiljning. Därför räcker befintlig anläggning för behandling av uppskattat medeltimflöde på 625 m 3 /h. 21(30)

5.8 Slamproduktion och slamhantering 5.8.1 Framtida slamproduktion Slamproduktionen skiljer sig något mellan de olika förslagen. Mer fällningskemikalie åtgår i biofilmsalternativet, vilket medför en större kemslamproduktion. Doseringen av extern kolkälla, som också är större för biofilmsalternativet, bidrar till en högre överskottsslamproduktion, men då doseringen styrs utifrån nitrathalten kommer denna slamproduktion att bli förhållandevis liten och har därför inte räknats med i tabellerna nedan. Idag sker mottagning av slam från andra reningsverk samt latrin. Under 2011 uppgick den mottagna mängden slam till 8 000 m 3, motsvarande ca 120 ton TS. Allt mottaget externslam och latrin leddes till inloppet. Då det är näst intill omöjligt att förutsäga hur stora externslammängder och latrin det blir i framtiden, har ovan angivna siffror använts vid beräkningen av framtida slamproduktion. Då mottaget slam inte fördelar sig jämnt över året är angiven dygnsbelastning nedan avsevärt högre än årsbelastningen utslaget jämnt över året. Externslam till vattenfasen inkluderas i angivna primärslam-mängder. I tabellerna nedan förutsätts att slammet förtjockas till 6%, se vidare pkt. 5.8.2, innan det rötas. Utrötningsgraden uppgår i dag till knappt 45%, men förväntas öka till mer normala 50% vid föreslagen ombyggnad av rötkammaren enligt pkt. 5.8.2) I tabell 5.8.1.1 nedan sammanfattas slamproduktionen för Krausalternativet och i tabell 5.8.1.2 sammanfattas slamproduktionen för biofilmsalternativet. Av tabellerna framgår också slamflöden för de olika slamströmmarna samt, i de fall det uppstår, rejektvattenflöden. Slamström TS-mängd TS-halt Slamflöde (kg TS/d) (%) m 3 /d m 3 /h Primärslam (inkl. externslam till vattenfas) 1 450 2,0 70 3,0 Överskottsslam 990 0,5 200 8,0 Kemslam 560 2,0 30 1,5 Tot. slamprod. exkl. externslam till slamfasen 3 000 1,0 300 12,5 Specifik slamproduktion (g/pe, d) 135 - - - Summa slam till förtjockning 3 000 1,0 310 13,0 Efter förtjockning 3 000 6,0 50 2,0 Rejekt från förtjockare - - 260 11,0 Efter rötning 1 900 4,0 50 2,0 Efter avvattning 1 900 20 10 0,5 Rejekt från centrifuger - - 40 1,5 Tabell 5.8.1.1: Slamproduktion och slamflöden vid Krausutformning 22(30)

Slamström TS-mängd TS-halt Slamflöde (kg TS/d) (%) m 3 /d m 3 /h Primärslam (inkl. externslam till vattenfas) 1 450 2,0 70 3,0 Överskottsslam 990 0,5 200 8,0 Kemslam 810 2,0 40 2,0 Tot. slamprod. exkl. externslam till slamfasen 3 250 1,0 310 13,0 Specifik slamproduktion (g/pe, d) 145 - - - Summa slam till förtjockning 3 250 1,0 320 13,5 Efter förtjockning 3 250 6,0 55 2,5 Rejekt från förtjockare - - 265 11,0 Efter rötning 2 150 4,0 55 2,5 Efter avvattning 2 150 20 10 0,5 Rejekt från centrifuger - - 45 2,0 Tabell 5.8.1.2: Slamproduktion och slamflöden vid Biofilmsutformning 5.8.2 Framtida slambehandling Samtliga slamströmmar utom kemslam blandas i en slamtank. I dag beskickas rötkammaren med slam med en TS-halt på ca 3%. I framtiden ska blandslammet förtjockas i en mekanisk förtjockare till ca 6% TS-halt innan det rötas i befintlig rötkammare. Omrörningen i rötkammaren har byggts om under 2012, vilket möjliggjort att den kan beskickas med slam med högre TS-halt än tidigare, utan att gasproduktionen hämmas. En fördubbling av TS-halten i råslammet halverar vattenmängden vilket medför en avsevärd minskning av energiförbrukningen för uppvärmning av rötkammaren. Då slamproduktionen förväntas öka med det dubbla mot nuvarande, så kommer energiåtgången för uppvärmning av rötkammaren vara densamma som idag om TS-halten i råslammet fördubblas. Från rötkammaren pumpas slammet till rötslamlagret, där det blandas med kemslam från flotationen. Från rötslamlagret pumpas slammet vidare till slamavvattningen enligt nuvarande utformning. Rejektet från centrifugen pumpas till returslamluftningen om anläggningen utformas som en Krausanläggning eller till inloppspumpstationen om anläggningen utformas som en biofilmsanläggning. 5.8.3 Kvittblivning av behandlat slam Avvattnat slam innehåller bl a höga halter kadmium. I de fem senaste miljörapporterna (2007 2011) varierar kadmiumhalten i avvattnat slam mellan ca 7-11 mg/kg TS, vilket ska jämföras med kravet på 1,0 mg/kg TS om slammet ska certifieras utifrån Statens Provnings- och Certifieringsråd (SPCR). Slammet bedöms därför inte vara lämpligt att sprida på åkermark eller liknande. I dagsläget används slammet för täckning av deponier. Inga förändringar av kvittblivningen av slammet planeras i dagsläget. 23(30)

6. RECIPIENTEN Östersjön belastas varje år med bl a stora mängder kväve och fosfor från en rad olika källor. De största utsläppskällorna är jordbruk, trafik, industrier och reningsverk. Kommuner och industrier med avloppsvattenutsläpp i kustvattenområdena inom Kalmar län har sedan 1984 genomfört en samordna recipientkontroll för hela kustområdet. Kontrollen omfattar såväl närsalts- som miljögiftsbelastning. Den senast genomförda undersökningen som finns tillgänglig är från 2010. Genomförda analyser visade att tillståndet för de flesta parametrarna låg inom standardavvikelsen från medelvärdeskurvan de senaste nio åren (2001-2009). Dock kunde markanta skillnader i nivå utläsas för fosfor och i vissa fall syrgashalten. Generellt låg totalfosfornivåerna markant lägre än för föregående år. Värdena är dock fortfarande höga. Den ekologiska statusen med avseende på syrgashalten i bottenvattnet var hög på de flesta stationer. Den ekologiska statusen avseende bottenvegetation var överlag god eller hög. Under de senaste 5 åren har bl a tångens utveckling varit positiv. Utvecklingen för ålgräsets täckning har mestadels varit positiv och det finns inga tydliga tecken som antyder påverkan från förorening. Statusklassningen avseende bottenfaunasamhällena är god i flertalet områden. Ett återkommande problem dock på länets bottenfaunastationer är att syresituationen blir dålig. Skärgårdsstationerna uppvisar både sämre BQI, färre arter och lägre biomassa. Trots ett flertal positiva tecken under 2010 har situationen för bottnarna i Kalmar län ändå blivit något sämre under de senaste 15-20 åren. 24(30)

7. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 7.1 Inverkan på vattenmiljön - Nuvarande situation Av tabell 7.1.1 nedan framgår årligt utsläpp till recipienten de senaste 5 åren. År Utgående från ARV exkl. bräddning Antal Flöde BOD Fosfor Kväve pe m 3 ton ton ton 2007 17 260 3 786 980 20,1 1,24 43,8 2008 21 800 3 526 800 12,4 0,69 49,6 2009 21 090 3 172 000 16,5 0,83 50,4 2010 16 915 3 394 000 10,0 0,73 39,4 2011 19 290 3 416 000 8,5 0,41 46,0 Medel 19 271 3 459 156 13,5 0,78 45,8 Tabell 7.1.1: Antal pe, avloppsvattenmängd, BOD, fosfor och kväve ut från ARV Under perioder med höga flöden bräddar en del av inkommande avloppsvatten till bräddvattenreningsanläggningen. I tabell 7.1.2 redovisas flödes- och föroreningsmängder som bräddat vid reningsverket de senaste 5 åren. År Vid ARV bräddat Bräddflöde Andel av ink. BOD Fosfor Kväve m 3 % ton ton ton 2007 107 600 2,8 2,8 0,17 1,57 2008 43 500 1,2 0,85 0,05 0,53 2009 58 000 0,2 0,11 0,06 0,70 2010 419 400 10,9 11,3 0,31 4,00 2011 104 600 3,0 4,2 0,12 1,30 Medel 146 620 3,6 3,8 0,14 1,62 Tabell 7.1.2: Bräddad avloppsvattenmängd, BOD, fosfor och kväve vid ARV Det totala flödet och den totala föroreningsmängden, d v s summan av utgående vatten från reningsverket samt vid reningsverket bräddat vatten, har under perioden 2007-2011 i medeltal uppgått till följande: - Flöde 3 605 776 m 3 /år - BOD 7 17,3 ton/år - Ptot 0,92 ton/år - Ntot 47,4 ton/år 25(30)

7.2 Inverkan på vattenmiljön Framtida utbyggnad I tabell 7.2.1 nedan framgår belastningen till recipienten, utifrån den tidigare redovisade framtida belastningen (se pkt. 4.4) och förväntade utsläppskrav (se pkt. 4.5). År Till recipient Antal Flöde BOD Fosfor Kväve pe m 3 ton ton ton 2030 22 500 4 106 250 41,1 (*) 1,23 41,1 (*) Se förklarande text Tabell 7.2.1: Antal pe, avloppsvattenmängd, BOD, fosfor och kväve till recipienten BOD-utsläppen som redovisas i tabellen ovan har beräknats utifrån en utgående BOD-halt på 10 mg/l, d v s förväntat framtida reningskrav. Normalt är dock BOD-halten i utgående vatten från reningsverk som drivs med kvävereduktion avsevärt lägre, ca 3 mg/l. En mer realistisk bedömning av utgående BOD-mängd skulle därför vara 12,3 ton/år. Med föreslagen ombyggnad av avloppsreningsverket kan ett större timflöde behandlas. I dag sker bräddning då flödet överstiger ca 770 m 3 /h. Framtida reningsverk kommer att kunna behandla minst 900 m 3 /h, innan bräddning sker. Flödesbelastningen 2030 har beräknats utifrån nuvarande flöde och kommunens mål avseende befolkningen 2030. I varaktighetsdiagrammet nedan framgår flödesbelastningen de senaste 5 åren samt förväntad situation 2030. Flöde (m 3 /h) 1800 1 700 1 600 1 500 1 400 1 300 1 200 1 100 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 Varaktighetsdiagram Ernemar ARV 2007-2011 och 2030 0 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Procent (%) 2007-2011 2030 Figur 7.2.2: Varaktighetsdiagram vid nuvarande och framtida flödesbelastning 26(30)

Som framgår av diagrammet motsvarar 900 m 3 /h ca 3,5%, d v s 96,5% kommer att behandlas fullt ut i reningsverket och ca 3,5% kommer att behandlas i bräddvattenreningsanläggningen. reningsverket. Troligtvis kommer andelen bräddat vatten att vara ännu mindre, då kommunen arbetar kontinuerligt med sanering av befintligt ledningsnät och framtida anslutningar kommer att medföra mindre andel ovidkommande p g a nytt ledningsnät för nyanslutna områden I tabell 7.2.2 nedan har dock flödes- och föroreningsmängder beräknats vid 3,5% bräddning. Bräddvattenreningen förutsätts innefatta även kemdosering. År Vid ARV bräddat Bräddflöde Andel av ink. BOD Fosfor Kväve m 3 % ton ton ton 2030 145 000 3,5 2,7 0,05 1,57 Tabell 7.2.2: Bräddad avloppsvattenmängd, BOD, fosfor och kväve vid ARV Det totala flödet och den totala föroreningsmängden, d v s summan av utgående vatten från reningsverket samt vid reningsverket bräddat vatten, förväntas 2030 uppgå till i medeltal: - Flöde 4 251 250 m 3 /år - BOD 7 15,0 ton/år (vid en halt på 3 mg/l i behandlat vatten) - Ptot 1,28 ton/år - Ntot 42,7 ton/år 7.3 Inverkan på luftmiljön Vid hantering av avloppsvatten är det näst intill ofrånkomligt att det förekommer lukt. Samtliga bassänger vid Ernemar avloppsreningsverk är inbyggda och några av dem dessutom däckade. Oavsett vilket av de redovisade förslagen som Ernemar avloppsreningsverk kommer att byggas ut med kommer även framtida anläggning vara inbyggd. Huvuddelen av ventilationsluften behandlas idag i kompostfilter, vilket också kommer att ske i framtida anläggning. Avståndet till centrala Oskarshamn är förhållandevis långt, ca 2 kilometer. Närmsta bostadshus ligger drygt 200 meter söder om reningsverket. Inga klagomål avseende lukt har förekommit de senaste åren. Luktproblematiken kommer inte förändras av en framtida utbyggnad av reningsverket och förväntas därför inte medföra några olägenheter i framtiden heller. 7.4 Buller Reningsverket är, som tidigare nämnts, inbyggt varför bullret till närmiljön är begränsat. Avståendet till såväl centrala Oskarshamn som närboende är också relativt långt, vilket medför att relativt få personer påverkas och kommer att påverkas av eventuellt buller från reningsverket. Trafikbullret, som förekommer till följd av transporter till och från reningsverket, är förlagt till dagtid. Inga klagomål gällande buller har förekommit de senaste åren, vilket bekräftar ovanstående beskrivning. Vid en framtida utbyggnad kommer höga bullerkrav att ställas på all utrustning som kommer att installeras. 27(30)

7.5 Transporter Transporter till och från anläggningen kommer att ske på dagtid. Huvudsakligen transporteras slam från trekammarbrunnar, externslam från andra reningsverk samt kemikalier till Ernemars reningsverk, medan avvattnat slam och rens transporteras från reningsverket. Huvuddelen av transporter, ca 600 lastbilar av totalt 720 lastbilar, utgörs av slam från tre-kammarbrunnar och externslam från andra reningsverk. Antalet transporter av kemikalier och avvattnat slam att öka i stort sett proportionellt mot belastningsökningen. Trekammarbrunns-slam förväntas däremot inte öka i framtiden utan snarare minska, varför totala antalet transporter till och från reningsverket förväntas bli konstant eller t o m minska i framtiden. 7.6 Användning av kemiska produkter Den specifika förbrukningen av fällningskemikalie förväntas öka. Nuvarande kemikalieförbrukning är mycket låg, endast 30 gram Ekoflock/m 3 behandlat avloppsvatten enligt 2011 års Miljörapport. Vid skärpta villkor kommer den specifika förbrukningen troligtvis öka. Dessutom kommer nuvarande bräddvattenrening att förses med doseringsmöjligheter, vilket också medför en högre förbrukning. För att klara förväntade kvävevillkor måste troligtvis extern kolkälla doseras till och från. Med nuvarande villkor och belastning sker ingen dosering av extern kolkälla då det ej behövs för att villkoren ska innehållas. Polymerförbrukningen är förhållandevis hög, 10 kg polymer/ton TS enligt 2011 års Miljörapport. Då utrötningsgraden förväntas öka något i framtiden, till följd av planerade åtgärder, kommer den specifika polymerförbrukningen för avvattning av det rötade slammet att minska något. Samtidigt kommer troligtvis slammet förtjockas mekaniskt innan det rötas. Mekanisk förtjockning kräver polymer för god funktion. Därför förväntas den specifika polymerförbrukningen minska endast marginellt. 7.7 Avfallshantering Avfallet som uppstår vid transporteras till Storskogens deponi till största delen i sorterade fraktioner, men en mindre del osorterat avfall hanteras på deponin. Då nuvarande hantering av avfall fungerar väl, planeras ingen förändring av hanteringen till följd av framtida utbyggnad av reningsverket. 7.8 Hushållning med växnäringsämnen Avvattnat slam innehåller bl a höga halter kadmium. I de senaste miljörapporterna, 2007 2011, varierar kadmiumhalten i avvattnat slam mellan ca 7-11 mg/kg TS, vilket ska jämföras med kravet på 1,0 mg/kg TS om slammet ska certifieras utifrån Statens Provnings- och Certifieringsråd (SPCR). Slammet bedöms därför inte vara lämpligt att sprida på åkermark eller liknande. För närvarande används slammet för täckning av deponi. Inga förändringar av denna slamhantering planeras i dagsläget och således förväntas framtida kvittblivning av slammet att ske enligt nuvarande utformning. 28(30)

7.9 Energihushållning Normalt förbrukas ca 60-70% av den totala elenergiförbrukningen, vid ett reningsverk, i biosteget till följd av syresättningen av vattnet. Vid en högre framtida belastning till biosteget kommer också energiförbrukningen att öka. Hur stor ökningen blir är dock helt beroende på vilket av alternativen som väljs. Den totala energiförbrukning har beräknats till 600 000 kwh/år om anläggningen utformas som en Krausanläggning, medan energiförbrukningen i en Biofilmsanläggning har beräknats uppgå till ca 700 000 kwh/år. Orsaken till skillnaden i energiförbrukning beror framför allt på att Biofilmsanläggningar drivs med högre syrehalt i biobassänger för att kunna syresätta bioslammet i och med att det växer som en biofilm på bärarmaterial. En högre syrehalt medför att det åtgår mer luft och därmed förbrukas mer energi för syresättning av vattnet. 29(30)

8. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING En sammanfattande bedömning av konsekvenserna av den sökta verksamheten, noll-alternativet och de alternativa utformningarna kommer att avsluta MKB:n. Denna bedömning skall inkludera en jämförelse av de olika alternativens inverkan på möjligheterna att uppfylla nationella, regionala och kommunala miljömål. 30(30)