Biologisk inventering - av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån

1 Biologisk inventering - av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån Särskild delrapport - Åsträckan i Mölnlycke Bedömning av åtgärder mot erosions- och översvämningseffekter samt förslag på förebyggande och naturvårdande åtgärder Forsärla, häckar i Mölndalsån vid Mölnlycke fabriker. Foto: Kåre Ström Kåre Ström Ornis Pelagicus Rapport nr 4/2008 För Härryda kommun

2 Förord Föreliggande rapport nr 4/2008, Biologisk inventering av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån, särskild delrapport, Åsträckan i Mölnlycke, har utförts av Ornis Pelagicus, Kåre Ström, under våren 2008 i Göteborgs Ornitologiska Förenings regi på uppdrag av Härryda kommun. Kontaktpersoner för projektet har varit Miljösamordnare Karin Meyer och Lars Rohdin, Sektionen för Samhällsbyggnad. Samtliga foton är tagna av Kåre Ström och i samband med inventeringen 2008. Kungälv den 17 juni 2008 Kåre Ström Ornis Pelagicus Kåre Ström Ekologi-Konsult Tvetgatan 277 442 33 Kungälv Tel: 0303-249595, 0737-723204

3 Åsträckan i Mölnlycke 1. Uppdrag och genomförande 2 Planstatus, ägarförhållanden och tidigare dokumenterade naturvärden 3 Mölnlyckesträckan 3.1 Sträcka I, Rådasjön - Massetjärnen, en översiktlig beskrivning 3.1.1. Delsträcka Ia, Rådasjön - Mölndalsvägen (vägbron) 3.1.2. Delsträcka Ib, Mölndalsvägen (vägbron) - Säterivägen (vägbron) 3.1.3. Delsträcka Ic, Säterivägen (vägbron) - utloppet från Massetjärnen 3.2. Sträcka II, Massetjärnen - Arketjärnen 4. Översvämnings- och erosinsproblem i Mölnlyckedelen av Mölndalsån 4.1. Allmänt 4.2 Planerade åtgärder 5. Fågelinventering på Mölnlyckesträckan 5.1. Metodik 5.2. Resultat av inventeringen 5.2.1. Kungsfiskare, strömstare och forsärla 5.2.2. Fågellivet på delsträcka Ia, Rådasjön - Mölndalsvägen 5.2.3. Fågellivet på delsträcka Ib, Mölndalsvägen - Säterivägen 5.2.4. Fågellivet på delsträcka Ic, Säterivägen - Massetjärnen 6. Naturvärdesbedömning 7. Bedömning av planerade arbeten i ån och förslag på vissa åtgärder 7.1. Förslag på åtgärder - kompensation 7.1.1. Allmänt 7.1.2. Särskilda åtgärdsförlag Bilaga 1 Förteckning över observerade fåglar på Mölnlyckesträckan i och vid Mölndalsån Referenser

4 Biologisk inventering av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån. Särskild delutredning Åsträckan Mölnlycke Bedömning av åtgärder mot erosions- och översvämningseffekter samt förslag på förebyggande och naturvårdande åtgärder i del av Mölndalsån Åsträckan i Mölnlycke 1. Uppdrag och genomförande Följande utredning har utförts på uppdrag av Härryda kommun och baseras på en särskild inventering av fågellivet, främst vissa vattenknutna arter, i huvudsak kungsfiskare, strömstare och forsärla i Mölndalsåns vattensystem. Inventeringen har i denna rapport omfattat två sträckor i Mölnlycke, sträckan Rådasjön Massetjärnen (sträcka I) och sträckan Massetjärnen - Arketjärnen vid Mölnlyckefabriken (sträcka II ), där vissa åtgärder har utförts och planeras för att förhindra erosions- och översvämningseffekter. Av åtgärdsmässiga och praktiska skäl har sträckan Rådasjön Massetjärnen i sin tur delats in i tre delsträckor Ia Ic (se figur 1 och 5). I uppdraget har även ingått att om möjligt göra en viss naturvärdesklassning av inventerade åsträckor utifrån förekomsten av de aktuella fågelarterna och andra biologiska värden. samt att lämna förslag på eventuella förebyggande och naturvårdande åtgärder. Syftet är att i samband med åtgärdsarbetena försöka gynna dessa arter eller kompensera för dem där det bedöms motiverat från naturvårdssynpunkt. Tidigare under våren 2008 har en motsvarande inventering utförts på en sträcka i Landvetter och avrapporterats till kommunen, Biologisk inventering av främst vissa vattenanknutna fågelarter i Mölndalsån, särskild delutredning i Landvetter, rapport 3/2008 (Ström 2008). 2. Planstatus, ägarförhållande och tidigare dokumenterade naturvärden Åsträckan från Massetjärnen till Rådasjön (sträcka I) är runt 1 km lång fågelvägen, men följer man åns meandrande lopp blir sträckan en dryg kilometer. Ån passerar bebyggelse och parkmark med enstaka träd i Mölnlycke centrum och strandskog med vass vid utflödet i Rådasjön längre nedströms. Den andra delsträckan mellan Arketjärnen och Mölnlycke fabriker är mycket kort, ca 150 meter. Hela sträckan från Arketjärnen, dvs. även inräknat fabriksområdet, ned till utloppet i Massetjärnen blir ca 500 meter lång. Ån med omgivande stränder på den nedre sträckan (sträcka I) utgörs i huvudsak av detaljplanelagd kommunägd park- och naturmark, men det finns även angränsande privatägd tomtmark. Vid Mölnlycke fabriker (sträcka II) är åstränderna privatägd mark. Strandskydd saknas för ån och tjärnarna på Mölnlyckesträckan med undantag för en mindre sträcka, delsträcka 1a, dvs nedströms bron där Mölndalsvägen korsar ån. Strandskyddet omfattar även stränderna vid övriga delar av Rådasjön. Strandskyddet vid Rådasjön innefattar även biologiska värden och bl.a. finns angivet 2-3 par mindre hackspett vid strandskogarna runt sjön. Reservatsskydd finns för stränderna runt Rådasjön och längs ån nedströms bron vid Mölndalsvägen och är främst inriktat på insektsfaunan samt mossar och lavar. Vid Rådasjön har tidigare observerats ett

5 antal fågelarter, bl.a. skäggdopping, mindre hackspett, näktergal, stjärtmes och rosenfink. I Värdefull Natur i Härryda (VNH) finns naturreservatet vid Rådasjön angivet samt en nyckelbiotop i anslutning till en bäck från Välsjön som mynnar i den sydöstra delen av Rådasjön ( biotop för bl.a. mindre hackspett).. Mölndalsåns dalgång är även klassad som skyddsvärd fågellokal i Göteborgs Ornitologiska Förenings rapport Skyddsvärda fågellokaler i Göteborgstrakten, nr 8 i Härrydadelen (GOF 1993). Fig. 1. Mölndalsån från Arketjärnen till Rådasjön i Mölnlycke (delsträckorna Ia-Ic.) 3. Mölnlyckesträckan 3.1. Sträcka I, Rådasjön Massetjärnen, en översiktlig beskrivning Sträcka I rinner från Massetjärnen genom Mölnlycke centrum och vidare till utloppet i Rådasjön. Av bl.a. åtgärdsmässiga skäl har sträckan i sin tur delats upp i tre delsträckor, Ia, Rådasjön Mölndalsvägen (vägbron), Ib, Mölndalsvägen (vägbron) - Säterivägen (vägbron) och Ic, Säterivägen (vägbron) Massetjärnen (utloppet). Ån på sträcka I är måttligt meandrande och har i princip endast två tre krökar. I den övre delen vid Mölnlycke centrum (delsträcka Ic) finns en bård av parkmark, men åns stränder delvis starkt påverkade av åtgärder av olika slag, hårdgjorda ytor, strandförstärkningar (t.ex krossad stengrus) samt av vägar och bebyggelsen i centrum. Mittensträckan av ån (delsträcka Ib) är relativt opåverkad och stränderna utgörs av strandskog med dominans av björk och al. Åträckan Ia, nedströms bron vid Mölndalsvägen till utloppet i Rådasjön är också relativt opåverkad av mänskliga ingrepp och omges av främst av al- och björksumpskog samt videbuskage och vasspartier.

6 Fig 2. Gamla sockelalar vid Mölndalsån från Rådasjön till Mölndalsvägen (delsträcka 1a) 3.1.1. Delsträcka Ia, Rådasjön Mölndalsvägen (vägbron) Strandskogen är relativt tätväxande och domineras av flerskiktad al- och björksumpskog med tät undervegetation strax nedströms vägbron. Andelen död ved är hög med förekomst av flera hålträd. Längs åbrinkarna finns enstaka äldre träd, främst alar med höga socklar, som sätter sin prägel på ån utefter denna sträcka (se fig 2). Några av träden har exponerade rotsystem och lutar ut över ån. Nedfallna träd har tidigare tagits bort. Strandskogen är delvis svårframkomlig, men utloppet vid sjön kan nås via en mindre stig från norrsidan av ån. Vid utloppet ligger regelmässigt 5 till10 mindre fritidsbåtar förtöjda vid träd eller vid enklare bryggkonstruktioner. Tyvärr är naturreservatet nedskräpat vid mynningen, främst av trädgårdsavfall från omgivande villaträdgårdar, ris, klipp från häckar, ogräsavfall och rester av murbruk eller dylikt. Det har fått till följd att ogräs och trädgårdsflyktingar, bl.a. kirskål, har etablerat sig i naturreservatet på norrsidan av ån vid sjöns utlopp. 3.1.2 Delsträcka Ib, Mölndalsvägen (vägbron) Säterivägen (vägbron) Ån på denna sträcka omges av flerskiktad och olikåldrig strandskog, i huvudsak björk- och alsumpskog med inslag av videbuskage. Andelen död ved är förhållandevis hög även på denna delsträcka med förekomst av flera hålträd. Flera gamla alar växer längs ån och sätter sin prägel på strandbrinkarna vid ån. Längs åns nordsida finns spår av nedtagna träd och rester av en skötselväg från åtgärdsarbeten i samband med de senaste stora vattenflödena och översvämningarna i ån. Vissa dräneringsarbeten, grävning av ett tvärdike till ån på södra sidan, pågick i början av juni 2008. På ett ställe längs norrsidan av ån där industriområdet ansluter nära ån- har strandvegetationen delvis tagits bort och glesats ut samt utfyllnad skett med sten och grusmaterial, som delvis rasat ned i ån utefter åbrinken på en mindre sträcka.

7 Fig 3. Olikåldrig och flerskiktad strandskog vid Mölndalsån mellan Mölndalsvägen och Säterivägen (delsträcka Ib). Fig 4. Mölndalsån vid Kulturhuset, där vissa åtgärder vidtagits (bl.a strandskoning) och där ytterligare åtgärdsarbeten mot översvämningar övervägs (delsträcka Ic). 3.1.3 Delsträcka Ic, Säterivägen (vägbron) utloppet från Massetjärnen

8 Som tidigare nämnts är denna åsträcka till stora delar starkt påverkad av åtgärder och av själva stadsmiljön i Mölnlycke centrum. Ån har dock lyfts fram i stadsplaneringen och exponerats i stadsmiljön på ett positivt sätt genom anläggande av bl.a flera gångbroar, en stenterrass, där man kan sitta vid ån samt parkstråk med bibehållande vissa busk- och gräsklädda svagt sluttande strandpartier. Flera stora och vackra träd av främst ek, al, björk, lönn och sälg finns kvar och sätter sin prägel på ån och stadsmiljön i Mölnlycke centrum, inte minst vid kulturhuset och längre nedströms mot Säterivägen. Vid ån har träd och sandrevlar tagits bort i samband med de senaste stora flödena och översvämningarna i ån. Vissa åtgärdsarbeten har också utförts, bl.a anläggande av stenmaterial som erosionsskydd på några ställen längs ån. Fig. 5. Mölndalsån från Massetjärn till Arketjärn vid Mölnlycke fabriker (sträcka II). 3.2. Sträcka II, Massetjärnen - Arketjärnen Sträckan mellan Arketjärnen och Mölnlycke fabriker är mycket kort, ca 150 meter. Hela åsträckan från Arketjärnen, dvs även inräknat det nedströms belägna fabriksområdet, och vidare ned till utloppet i Massetjärnen blir ca 500 meter lång, men är i princip kanaliserad eller kulverterad genom fabriksområdet (se även fig.5). Utloppet från fabriksområdet sker via två grenar och på en kort sträcka ned till Massetjärn omges de båda utflödena delvis av vegetationsklädda stränder, gräsbevuxen parkmark samt buskar och mindre vasspartier längst ut vid tjärnen. Den övre sträckan från Arketjärnen till fabriksområdet omges delvis av naturliga strandbrinkar med buskar och träd av olika slag, främst björk, al, ask och lind. I samband med översvämningarna 2006 vidtogs omfattande åtgärder på sträckan i fråga. På den östra sidan av ån har vissa förstärkningsarbeten utförts, bla. har man anlagt ett extra utskov som mynnar ut i gatan förbi fabriksområdet. Ytterligare åtgärder övervägs, bl.a. breddning av åfåran, då problem kvarstår vid fabriksområdet.

9 Fig. 6. Mölndalsån, strax uppströms Mölnlycke fabriker, där forsärlan häckar 4. Översvämnings- och erosionsproblem i Mölnlyckedelen av Mölndalsån 4.1. Allmänt Vattendom saknas för den aktuella sträckan genom Mölnlycke. Vattendom finns bara för tappningen från Nedsjön, vilket styr flödet nedströms i ån. En viss minimitappning är föreskriven för utflödet från Nedsjön. Medelvattenflödet i ån har skattats till ca 2kbm/s, men vattenståndsvariationerna varierar stort över året (Rohdin 2008). Under den långa torrperioden under senvåren och försommaren 2008 har vattennivån i ån generellt sett varit mycket låg. I samband med de tidigare översvämningarna har olika åtgärder vidtagits i ån på Mölnlyckesträckan. Vissa träd i ån tagits bort, företrädesvis redan fallna träd i ån och träd som riskerar falla i ån eller på angränsande vägar och fastigheter. Träd har även fått tas ned för att komma fram med maskiner. Vissa grävningsarbeten och stabiliserande åtgärder, bl.a borttagande av sandbankar och ersosinsskydd planeras eller har redan utförts. 4.2. Planerade åtgärder För att kunna begränsa och lösa de samlade översvämningseffekterna i ån på Mölnlyckesträckorna planeras ytterligare åtgärder på vissa sträckor, breddning och fördjupning av vissa partier, stabiliseringsåtgärder (utläggande av erosionsskydd m.m.) och borttagande av ytterligare träd längs ån. Det gäller särskilt sträckan genom Mönlycke centrum, t.ex. vid kröken intill kulturhuset och biblioteket (delsträcka I c). Gångbron nedströms Massetjärnen och uppströms allén bedöms ha för liten sektion och behöver förlängas. Kommunen överväger även att anläggande av en promenadväg längs ån nedströms Säterivägen, där det finns kvar en skötselväg efter nedtagning av träd på sydsidan av ån. Även vid Mölnlycke fabriker behöver kompletterande åtgärder vidtas. 5. Fågelinventering på Mölnlyckesträckan

10 5.1. Metodik Inventeringen av fågellivet, främst de vattenanknutna fågelarterna, kungsfiskare, strömstare och forsärla har utförts i form av en fältinventering av i huvudsak häckande fåglar under våren och försommaren 2008. Den omfattar i princip hela Mölndalsåns vattensystem i Härryda kommun( ån med större tillflöden). Vid inventeringen har använts handkikare, Leica 8x32. Inventeringen utförs i huvudsak enligt kriterierna i BIN, Naturvårdsverkets riktlinjer (Svensson 1975). De översvämningsdrabbade åsträckorna har prioriterats initialt i inventeringen efter överenskommelse med kommunen (Karin Meyer och Lars Rohdin, Sektionen för Samhällsbygnad). Anledningen är önskemål om att snarast kunna genomföra vissa åtgärder efter översvämningsproblemen tidigare under året. 5.2. Resultat av inventeringen Fågellivet vid Mölndalsån på Mölnlyckesträckan har inventerats vid upprepade tillfällen, från 3 april till 12 juni 2008. Inventeringen följer uppdelningen i olika definierade delsträckor, som angivits ovan under pkt 1 (sträcka Ia-Ic, Rådasjön-Massetjärnen samt sträcka II, Massetjärnen-Arketjärnen (se även fig 1 och 5). Observerade fåglar på hela Mölnlyckesträckan se särskild förteckning, bilaga 1. 5.2.1. Kungsfiskare, strömstare och forsärla Kungsfiskare, Alcedo atthis, har inte påträffats vid inventeringstillfällena på Mölnlyckesträckan i Mölndalsån. Från Mölndalsån föreligger dock tidigare några enstaka fynd, bl.a. vid Rådasjön (Löfkvist 2008). Sträckande strömstare, Cinclus cinclus, har inte observerats på Mölnlyckesträckan under häckningstid. Häckplatser saknas för kungsfiskare och strömstare, men väl torde födosökshabitat finnas för de båda arterna på sträckan. Nedströms Säterivägen, ned till utloppet i Rådasjön, finns lugnflytande partier och brinkar med enstaka utskjutande grenar som spaningsplatser för kungsfiskare och vissa strömmande partier finns vid Mölnlycke fabriker, som kan vara intressanta för enstaka rastande eller övervintrande strömstarar vintertid. Biotoperna bedöms dock inte vara optimala för någon av de båda arterna. Enstaka forsärlor, Motacilla cinerea, har iakttagits sträckande eller födosökande på sträcka I, dvs mellan Massetjärnen och Rådasjön. Någon enstaka häckningsplats skulle kunna finnas vid någon av broarna på sträckan, men sannolikt rör det sig om födosökande forsärlor som häckar längre uppströms vid ån eller i biflöden. På den övre sträckan, Massetjärnen - Arketjärnen (sträcka II), iakttogs två par uppströms fabriksbyggnaden redan tidigt i april 2008. Ett par har häckat vid ån strax uppströms fabriken. Vid de båda utflödena i Massetjärnen nedströms fabriken har forsärla också observerats (även varnande). Det kan vara paret som häckar uppströms fabriken, men möjligen rör det sig om två par forsärlor, som kan häcka mycket tätt intill varandra vid optimala åsträckor för arten. Födosöksbetingelserna för forsärla bedöms vara goda på sträcka II, dsv. uppströms och nedströms Mölnlycke fabriker. God tillgång finns även till boplatser för arten i form av vissa byggnadskonstruktioner vid fabriken samt i håligheter i sten- eller stödmurar längs åstränderna på sträckan. En fördel kan dock vara att sätta upp predationssäkra boholkar på lämpliga ställen under t.ex broar, vid dämmen etc. 5.2.2. Fågellivet på delsträcka Ia, Rådasjön- Mölndalsvägen

11 Fågellivet är förhållandevis art- och individrikt på denna delsträcka. Förutom någon enstaka observerad forsärla har bl.a. noterats varnande mindre hackspett, Dendrocopos minor, (rödlistad som NT), vid två av inventeringstillfällen i sumpskogsbestånden nedströms bron vid Mölndalsvägen. Arten bedöms häcka i strandskogen vid ån eller vid Rådasjön. Även stjärtmes, gröngöling och större hackspett har setts och hörts i området. Lövskogsbestånden samt videbuskagen och vassarna vid ån hyser ett förhållandevis rikt fågelliv av olika sångare, bl.a.täta revir av lövsångare, svarthätta och trädgårdssångare samt även gärdsmyg, svartvit flugsnappare och koltrast i strandskogen. Även gråsiska (brunsiska), härmsångare och flera par starar har iakttagits i området. I videbuskagen och i vassarna har påträffats rörsångare, kärrsångare, sävsångare och sävsparv. Även fiskgjuse har observerats i området. Storskrake, knipa och gräsand uppehåller sig gärna vid utloppet, men födosöker även längs ån upp till bron vid Mölndalsvägen. Bland övriga arter kan nämnas morkulla och häger, som stötts upp i fuktigare partier vid ån. Under tidigare år har även näktergal och rosenfink rapporterats från området. 5.2.3. Fågellivet på delsträcka Ib, Mölndalsvägen Säterivägen Förutom någon enstaka forsärla har inga ytterligare av de vattenanknutna fågelarterna påträffats under häckningstid i ån på denna delsträcka. Strand- och lövsumpskogsbestånden på båda sidor av ån hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med bl.a hackspetter och sångare av olika slag. Flera hackspettsarter har påträffats, gröngöling, större hackspett och vid ett tillfälle mindre hackspett (NT), samt flera sångfåglar, svarthätta, lövsångare och grönsångare samt gärdsmyg, nötväcka, stare, bofink och björktrast. I ett av sumpskogspartierna (delvis uttorkade under den senare delen av inventeringsperioden) påträffades grodlek. Även på denna sträcka gjordes enstaka observationer av häger och morkulla vid ån.. Fig. 7. Mölndalsån i Mölnlycke centrum, där fågellivet kan vara rikt, särskilt vintertid. 5.2.4. Fågellivet på delsträcka Ic, Säterivägen - Massetjärnen

12 Av de vattenanknutna arterna påträffades enstaka förbisträckande eller rastande forsärlor. I likhet med sädesärlan, som häckar i området, attraherar de kvarvarande sand- och lerbankarna i ån dessa båda arter för födosök av småkryp eller insekter. I övrigt är fågellivet periodvis förvånansvärt rikt, särskilt vintertid, trots närvaron av en anslutande utbyggd stadsmiljö med flera broar, vägar och andra hårdgjorda ytor. Bland observerade fågelarter kan nämnas häckande björktrast, sädesärla, lövsångare, blåmes, talgoxe, blåmes, stare, bofink, pilfink och sannolikt även svarthätta. I och vid ån observerades även kanadagås, grågås (vid utflödet från Massetjärnen), skrattmås, fiskmås, gråtrut, gräsand, storskrake, knipa, strandskata, kaja, nötväcka, grönfink. Åtskilliga änder uppehåller sig vintertid i ån vid stenterrassen, tex gräsänder och knipor, vilket kan ses som ett positivt inslag i stadsbilden i Mölnlycke centrum. Vid ett inventeringstillfälle observerades fladdermöss vid ån nära Kulturhuset och vid Massetjärnen. 6. Naturvärdesbedömning Med utgångspunkt från det inventerade fågellivet utgör strandskogspartierna och våtmarkerna vid ån med inslag av partier av björk- och alsumpskog, nedströms Säterivägen (vägbron) på Mölnlyckesträckan, värdefulla biotoper för fågellivet. Det gäller bl.a. stjärtmes och flera hackspettsarter, t.ex. mindre hackspett (NT) samt för sångare av olika slag, lövsångare, grönsångare, trädgårdssångare och svarthätta. Strandskogen är flerskiktad och olikåldrig med generellt sett hög andel död ved och förekomst av flera hålträd. Även vass- och videbuskagen vid utloppet i Rådasjön hyser ett rikt fågelliv med bl.a häckande rör- säv- och kärrsångare. I Mölnlycke centrum utgör Mölndalsån ett karaktäristiskt och positivt inslag i stadsmiljön. Ån har lyfts fram i bebyggelseplaneringen och exponerats på denna sträcka (Ic). Här kan ån tillsammans med Massetjärnen ses som en värdefull grön lunga i stads- och parkmiljön runt själva tjärnen ( promenadstråk och närmiljö för boende etc). Fågellivet är förvånsvärt rikt periodvis, bl.a vintertid då olika änder och måsfåglar vistas i ån, företrädesvis utanför stenterassen mitt i centrum samt i och kring Massetjärnen. Den övre delen av Mölnlyckesträckan (sträcka II), vid Mölnlycke fabriker utgörs av två smärre forsande partier av ån, men utgör ändå en värdefull miljö för forsärla, som årligen torde häcka med 1-2 par på detta relativt begränsade åavsnitt. Massetjärnen utgör en viktig länk mellan den nedre och övre sträckan i Mölnlycke med förekomst av flera måsfåglar, gås- och andarter, bla. skrattmås, grågås, storskrake, knipa och gräsand samt strandskata. 7. Bedömning av planerade arbeten i ån och förslag på vissa åtgärder Flera åtgärder mot översvämningsproblemen har redan vidtagits i ån på Mölnlyckesträckan, borttagande av sandbankar, nedfallna träd i ån och riskträd samt utläggande av erosionsskydd m.m. Ytterligare åtgärder planeras och övervägs av kommunen. Planerna på breddning och fördjupning av ån på vissa partier samt nedtagning av ytterligare större träd vid ån, kommer att medföra ingrepp både i stadsmiljön och i naturmiljön med påverkan även på fågellivet. Strandvegetationen och parkmarken närmast ån riskerar att utglesas ytterligare på vissa ställen där även äldre träd och hålträd vid ån behöver tas ned eller glesas ut i samband med brednings- och fördjupningsarbeten Generellt sett bör stor restriktivitet råda vad gäller nedtagning av ytterligare strandnära större lövträd, bla. gamla björkar, alar,ekar, askar och lönnar, utefter samtliga sträckor i Mölnlycke, även vid Mölnlycke fabriker och i Mölnlycke centrum. På sträckorna Ia och Ib, dvs från Rådasjön till Säterivägen (vägbron) utgör strandskogen och våtmarkerna vid ån värdefulla biotoper för en rad fågelarter, bla.a mindre hackspett (NT). Längre uppströms vid centrum (sträcka Ic) och uppströms Mölnlycke fabriker (sträcka II) utgör den kvarvarande glesa park- eller strandskogen dels en värdefull grönstruktur i

13 stadsmiljön och dels utgör de fåtaliga träden tillsammans med resterna av naturliga strandbrinkar och bankar och kvarvarande strandbuskage värdefulla livsmiljöer för de fågelarter som observerats i området. I möjligaste mån bevaras därför naturliga strandbankar, kvarvarande lövträd och strandvegetation i övrigt. Förlängning av gångbron nedströms Massetjärnen och anläggande av en promenadstig/väg vid ån nedströms Säterivägen bör inte påverka strandskogen och fågellivet negativt om stigen anpassas till den omgivande naturen (tex grusmaterial, ej asfalt) och förläggs till den befintliga skötselvägen på norrsidan, där träd och buskar redan tagits ned. Någon promenadstig eller väg bör dock inte läggas nära ån nedströms Mölndalsvägen inom naturreservatet och i det strandskyddade våtmarksområdet vid Rådasjön. 7.1 Förslag på åtgärder - kompensation 7.1.1. Allmänt Vissa av åtgärdsförslagen skall ses som kompensationsåtgärder vid ingrepp mot översvämningseffekter i ådalgången på åsträckan i Mölnlycke och vissa av dem som rekommendationer oberoende av om åtgärder mot översvämningar genomförs eller ej, tex. att upplag och utfyllnader av skräp och schaktmassor ej sker längs stränderna. Åtgärder mot översvämningsproblemen i Mölndalsån, i det här fallet på Mölnlyckesträckan, bör inte ses isolerade utan bedömas utifrån en samlad översyn av problematiken i hela åsystemet, framför allt i förhållande till åtgärdsproblemen på avgörande nyckelställen, bl.a. tappningar och nivåer längre nedströms vid Stensjön i Mölndal. Långsiktiga bestående åtgärder bör i första hand prioriteras. Kortsiktiga återkommande lösningar på problemet bör därför undvikas, särskilt om de innebär en successiv förlust av värdefulla naturvärden, tex borttagande av gammal alsumpskog med häckande mindre hackspett. Vissa större ingrepp och åtgärder i naturmiljön bör miljöprövas och kan kräva vattendom. 7.1.2. Särskilda åtgärdsförslag I möjligaste mån sparas äldre träd av bl.a. al, ek, lönn och björk, t.ex hålträd, där det finns äldre lövskogsbestånd eller sumpskogspartier. Rotsystemen från större alar ger möjligheter till boplatser och skydd för flera arter. Lämpligen föregås arbetena nedströms Säterivägen (vägbron) av en inventering av det biologiska livet i befintliga små våtmarkspartier, tex förekomsten av smal dammsnäcka (VU) och av groddjur (jmf tidigare delrapport över Landvettersträckan 2008 och skrivelse från Naturskyddsföreningen 2008). Biologiskt utformade erosionsskydd i form av lämpligt växtmaterial bör i möjligaste mån prioriteras vid förstärkningsarbeten längs stränderna (jmf åtgärder i Säveån) Vissa bottnar, brinkar, strandbankar och erosionshak bör lämnas orörda för att gynna vissa arter under häckningstid, tex häckande forsärla och rastande strömstare på åsträckan vid Mölnlycke fabriker (sträcka II). På de forsande små partierna kan förslagsvis ett antal större stenar placeras ut på bottnen för att gynna födosökande strömstare, som kan spana efter föda från stenarna även när det inte är lågvattenperioder. Predationssäkra häckholkar för forsärla bör sättas upp på lämpliga ställen, förslagsvis under någon av broarna på Mölnlyckesträckan. Tippning av trädgårdsavfall, ris och ogräs m.m.i den reservatsskyddade strandskogen vid åns utflöde i Rådasjön måste snarast upphöra. Området bör städas upp och ogräs tas bort och ytterligare nedskräpning i reservatet förhindras.

14 Det bör finnas en intakt vegetationsbarriär mellan Mölndalsån och industriområdet på sydsidan av ån på sträckan mellan Mölndalsvägen och Säterivägen. Vid ett ställe har bl.a. grus och fyllnadsmassor schaktats ut över strandbrinken mot ån. Strandbrinken bör i möjligaste mån återställas och träd eller buskar planteras vid ån. Anläggande av en promenadstig vid ån mellan Mölndalsvägen och Säterivägen bör om den kommer till utförande endast ske om den naturanpassas och inte innebär att värdefull strandskog, bl.a. äldre alar och björkar samt hålträd, behöver tas ned. Bilaga 1 Förteckning över observerade fåglar på Mölnlyckesträckan i och vid Mölndalsån Referenser: Gärdenfors, U. 2005. Rödlistade arter i Sverige. Artdatabanken. Göteborgs Ornitologiska Förening (GOF) 1993. Skyddsvärda Fågellokaler i Göteborgstrakten. Fåglar på Västkusten, supplement 26, 1993. Löfqvist J. 2008, muntliga uppgifter om fågellivet i Mölnlyckeområdet. Härryda kommun 1992, 1998 och 2007. Utdrag från Värdefull natur i Härryda. Härryda kommun 2008. Kartmaterial och uppgifter betr. Mölndalsån av Karin Meyer, Lars Rohdin och C-G Göransson (teknisk konsult). Naturskyddsföreningen i Härryda 2008. Förslag till inventeringar i Mölndalsån, Skrivelse från föreningen till Härryda kommun 2008-03-13.

15 Bilaga 1 Förteckning över observerade fåglar vid Mölndalsån i Mölnlycke 2008 H/R = Häckande och/eller revirhävdande, R= Rastande, T= Tillfällig observation Art H/R R T Lokal /biotop Knölsvan H/R sjö, åmynning, strandvegetation Grågås T vid Massetjärnen Kanadagås H/R vid Rådasjön och Massetjärnen Gräsand H/R Ån/åmynning Knipa H/R Ån/åmynning Storskrake H/R Ån/åmynning Fasan H T Veg.snår vid strandskogen Gråhäger R Födosök i våtmark/ån Sparvhök Jagande nära utflödet i Rådasjön Ormvråk T Överflyg vid åmynningen Fiskgjuse T Tillfälligt vid åmynningen Drillsnäppa H/R ev R Födosök i åkanten Skrattmås vid ån och i Massetjärnen Fiskmås H/R Födosök i åmynning/sjö Silltrut 1 ex på stranden vid Massetjärnen Gråtrut enstaka vid Massetjärnen och ån Ringduva H/R Spelflykt i strandskog Gök H/R Strandskogen vid Rådasjön Tornseglare Observerad i området Gröngöling H/R Strandskogen Större hackspett H/R Strand- och sumpskogen Mindre hackspett H/R Hörd, varnande i löv o sumpskog Ladusvala T Observerad i området Hussvala T Observerad i området Trädpiplärka ev R Hörd vid enstaka tillfälle Forsärla H/R Häckande vid ån Sädesärla H/R Häckande vid ån Gärdsmyg H/R Täta revir i hela området Järnsparv H/R ev R Hörd i den nedre delen av ån Rödhake H/R Flera sjungande ex Koltrast H/R I hela området Björktrast H/R Flera par i lövskogspartierna Sävsångare vassarna vid utflödet i Rådasjön Kärrsångare? videbuskagen vid Rådasjön Rörsångare vassarna vid utflödet i Rådasjön Härmsångare enstaka ex i strandskogen Trädgårdssångare H/R strandskogen vid ån Svarthätta H/R Några par i lövskogspartierna Grönsångare H/R Enstaka i strandskog vid ån Gransångare H/R Hörd i den nedre delen vid ån Lövsångare H/R Flera par i lövskogspartierna Stjärtmes H/R Strandskog och sumpskogspartier Sv.vit flugsnappare H/R Enstaka sjungande i lövskogen Blåmes H/R Flera par i lövskogspartierna Talgoxe H/R Flera par i lövskogspartierna Nötväcka H/R Enstaka ex observerade o hörda Trädkrypare H/R Enstaka ex observerad Skata H/R Några ex observerade i området Kråka R Något ex observerad i området Stare H/R Flera födosök ex i området Pilfink H/R Ett ex observerad i området Bofink H/R Fler par i lövskogspartierna Grönsiska H/R Strandskogen nedströms Säteriv. Gråsiska/Brunsiska H/R strandskog vid utflödet i Rådasjön Gulsparv H/R I ex hörd i övre delen av ån Sävsparv HR 1 ex sjungande i åmynningen S:A 56 fågelarter