TSG 2009-726 Rapport 2 2010-09-27 Tomas Fredlund
TSG 2009-726 Rapport 2 2010-09-27 Tomas Fredlund! "!! "#! #! $%&!$%&&
TSG 2009-726 Rapport 3 2010-09-27 Tomas Fredlund '(%)&&!* $% +((%)&& ' ( "$ (*($ &(" ",(*(($!" "-$ $ (*&./" "0 &(&&($ 1&(* ",)(( &&($ ",)(( &&($ ""2*(&&* $%# "3 $ %.$ $ # "2 $ 1&(*(%1*(%$( % ($ $ (# "#4($ &( ) ##! '
TSG 2009-726 Rapport 4 2010-09-27 Tomas Fredlund ( I och med tillkomsten av Transportstyrelsen har nya möjligheter till trafikslagsövergripande samarbete uppstått. Transportstyrelsens ledningsgrupp har gett Vägtrafikavdelningen i uppdrag att tillsammans med de övriga avdelningarna kartlägga och beskriva myndighetens arbete med skade-, olycks-, tillbuds-, och incidentdataverksamhet. Syftet med kartläggningen är att identifiera möjliga samverkansområden med potential för effektivisering, förenkling eller förbättring av verksamheten i andra avseenden. Kartläggningen i denna rapport beskriver verksamheternas uppdrag, resurser och arbetsuppgifter, verktyg för verksamheten samt väsentliga begrepp och definitioner. Efter kartläggningen vidtar en jämförelse som mynnar ut i en beskrivning av tio möjliga samverkansområden. Vissa samverkansområden berör definitioner eller hur definitioner tillämpas i statistiken. Syftet med att samverka inom sådana områden är att söka förbättra statistikens jämförbarhet och kvalitet. Andra samverkansområden syftar till internt lärande inom organisationen, såsom hur våra olika säkerhetsanalyser stödjer tillsynsverksamheten eller om vi kan fånga, lagra eller bearbeta data på ett mer effektivt eller ändamålsenligt sätt. Till sist beskrivs även samverkansområden som berör Transportstyrelsens relationer till andra myndigheter. Då flera av Transportstyrelsens avdelningar var för sig samarbetar med samma myndigheter finns det skäl att jämföra hur dessa samarbeten går till. På så vis kan avdelningarna i förlängningen agera enhetligt och därmed uppfattas som delar av en och samma myndighet Transportstyrelsen.
TSG 2009-726 Rapport 5 2010-09-27 Tomas Fredlund I och med tillkomsten av Transportstyrelsen har nya möjligheter till trafikslagsövergripande samarbete uppstått. Ett samarbete som kan användas för effektivisering, förenkling och förbättring av verksamheten. I mitten av april 2009 skickade Vägtrafikavdelningen, Strategienheten (då Statistik- och analysenheten) ett brev med ett antal frågor rörande hantering av olycks- och skadestatistik till avdelningarna för de övriga tre trafikslagen och till utvecklingsavdelningen. Av svaren framkom att det finns olika sätt att hantera frågorna. Såväl avdelningarnas roller som syftet med hanteringen av sådan information skiljer sig åt. TS ledningsgrupp gav då Vägtrafikavdelningen i uppdrag att tillsammans med de övriga avdelningarna kartlägga och beskriva myndighetens arbete med skade-, olycks-, tillbuds-, och incidentdataverksamhet. Arbetet skulle även omfatta analysverksamheten. Syftet med kartläggningen var att därefter identifiera möjliga samverkansområden. Uppdraget bestod av tre delar. Först en kartläggning av hur avdelningarna arbetar inom området, därefter en beskrivning av skillnader och likheter och slutligen förslag till samverkansområden. Denna rapport är uppdelad enligt dessa tre delområden. Kapitel 2 5 tillsammans med bilagan utgör kartläggningen av verksamheternas olika delar. Kapitel 6 beskriver skillnader och likheter mellan avdelningarna och slutligen föreslås ett antal möjliga samverkansområden i kapitel 7. Arbetet har utförts av en projektgrupp bestående av Eva-Lotta Högberg, Järnvägsavdelningen, Henrik Lundberg, Simone Tuft och Gerd Lundberg, Luftfartsavdelningen, Jan Ifver och Tomas Fredlund (projektledare), Vägtrafikavdelningen, Richard Blomstrand, Alexander Johansson, Anders Wissler, Sjöfartsavdelningen, Helen Axelsson, Utvecklingsavdelningen. Projektarbetet har avrapporterats till en styrgrupp bestående av Birgitta Hermansson-Ylvén, vägtrafikdirektör, och Bengt Sjöö, enhetschef Vägtrafikavdelningen, Strategienheten.
TSG 2009-726 Rapport 6 2010-09-27 Tomas Fredlund Kapitlet beskriver främst de olika avdelningarnas uppdrag inom skade-, olycks-, tillbuds- och incidentdataverksamhet, hur uppdraget är formulerat och vilket regelverk som är styrande. *++ Telefonberedskapen inom Transportstyrelsens järnvägsavdelning tar emot, registrerar och analyserar anmälningar om ca 600 spårbundna olyckor, tillbud och andra väsentliga fel och brister i säkerhetshänseende per år. Analysenheten genomför en bedömning av huruvida de anmälda händelserna är anmälningspliktiga, de riskvärderas och vid personskador utförs även en s.k. skadekontroll hos polis i statistiksyfte. Misstänkta självmord/obehöriga spårbeträdanden kontrolleras med polis som klassificerar händelserna som självmord, olycka eller okänt (de sistnämnda räknas som olyckor i statistiken). De slutsatser analysenheten drar av utförd riskvärdering används som planeringsunderlag av andra enheter inom avdelningen som utfärdar tillstånd till verksamhetsutövare samt utför tillsyner. Stöd för mottagandet av händelseanmälningar finns i Järnvägslagen (2 kap 6 ) och Förordningen (20 ) om undersökning av olyckor och i avtal med Statens haverikommission, SHK som i sin tur har stöd i Lagen om undersökning av olyckor och, även de, i Förordningen om undersökning av olyckor. En delmängd av de anmälningspliktiga händelserna anmäls av telefonberedskapen vidare till SHK som tar beslut om händelsen ska utredas enligt Lagen och Förordningen om undersökning av olyckor. Järnvägsavdelningen utför inga utredningar av olyckor/tillbud, utan det åligger verksamhetsutövarna inom ramen för deras säkerhetsstyrningssystem. I Järnvägsförordningen (2 kap 1 ) anges att Transportstyrelsen årligen ska rapportera tillbaka till SHK vilka åtgärder som vidtagits med anledning av säkerhetsrekommendationer som riktats till styrelsen under det gångna året. Järnvägsavdelningens analysenhet tar emot och besvarar remissutgåvor samt slutliga utredningsrapporter (innehållande rekommendationer) från SHK efter en avdelningsintern konsultation och ibland också efter att ha konsulterat verksamhetsutövare. Därutöver bistår analysenheten vid behov SHK med faktauppgifter och underlag till pågående utredningar. Varje nationell säkerhetsmyndighet ska enligt järnvägssäkerhetsdirektivet (införlivat i Järnvägsförordningen (2 kap 3 )) årligen lämna in en rapport om säkerhetsläget inom järnväg till Europeiska järnvägsbyrån, ERA. Rapporten ska delvis baseras på säkerhetsrapporter som järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare årligen ska lämna till tillsynsmyndigheten (införlivat i
TSG 2009-726 Rapport 7 2010-09-27 Tomas Fredlund Järnvägslagen (2 kap 5 a )). Därutöver ska rapporten till ERA innehålla uppgifter om Transportstyrelsens (och regeringens) arbete såsom viktiga förändringar i regelverk och erfarenheter från järnvägsavdelningens tillsynsarbete. Säkerhetsrapporterna som samlas in från verksamhetsutövarna utgör även underlag till den olycksstatistik som järnvägsavdelningen lämnar till Trafikanalys (tidigare SIKA). För det ändamålet samlas även olycksuppgifter från trafikutövare inom tunnelbana och spårväg in (omfattas inte av järnvägssäkerhetsdirektivet). Trafikanalys publicerar uppgifterna som officiell statistik (Bantrafikskador) och vidarerapporterar även uppgifterna till den europeiska statistikmyndigheten Eurostat. Järnvägsavdelningen har ett treårigt avtal med Trafikanalys (skrivet med SIKA och bör därför uppdateras) för leverans av statistik. Analysenheten representerar Transportstyrelsen i ERA:s arbetsgrupp för gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma säkerhetsmål. Regelverk som styr eller ger stöd för analysenhetens och telefonberedskapens uppdrag: Förordning (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen Järnvägslagen (2004:519) Lag (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg Järnvägsförordning (2004:526) Förordning (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg Förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor (indirekt, eftersom det är SHK som styrs av detta regelverk) Järnvägssäkerhetsdirektivet 2004/49/EG samt ändring 2009/149/EG Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 91/2003 av den 16 dec. 2002 om järnvägstransportstatistik Föreskrift (JvSFS 2008:1) om olycks- och säkerhetsrapportering för järnväg Föreskrift (JvSFS 2008:2) om olycksrapportering för tunnelbana och spårväg Avtal med SIKA (Trafikanalys) till och med 2011-06-30 Avtal med SHK Muntlig överenskommelse med MSB om att från MSB erhålla årlig uppgift om antal anmälda farligt gods-händelser som uppfyller RID-S 1.8.5.
TSG 2009-726 Rapport 8 2010-09-27 Tomas Fredlund $ Luftfartsavdelningen svarar för hantering av inkommande händelserapporter som lämnas i enlighet med det s.k. händelserapporteringsdirektivet (EG-direktiv 2003/42 om rapportering av händelser inom civil luftfart). Årligen inkommer ca 6 000 rapporter om ca 4 200 enskilda händelser till Luftfartsavdelningen. Direktivet har införts i svensk rätt genom luftfartslagen och luftfartsförordningen. Enligt luftfartsförordningen (10 kap 11 ) ska Transportstyrelsen hantera det system som behövs för att samla in, utvärdera, bearbeta, lagra, skydda och sprida information om händelser som rapporteras. Insamlade rapporter ska lagras i en databas hos Transportstyrelsen. Närmare bestämmelser om händelserapportering finns bl.a. i föreskrifter LFS 2007:68 om rapportering av händelser inom civil luftfart. I vilken stat en händelse eller olycka ska rapporteras bestäms av registreringsstaten. Sverige tar således emot rapporter om händelser som inträffar med svenskregistrerad luftfart oavsett var händelsen inträffar. Inom luftfartsavdelningen bereds också haverier och allvarliga tillbud inom civil luftfart. I uppdraget ingår att koordinera kontakterna mellan Statens haverikommission och luftfartsavdelningen samt att bereda rekommendationer som är ställda till Transportstyrelsen och rör luftfart i SHK:s rapporter. Luftfartsavdelningen svarar för analys för lagring och analys av händelsedata, beredning av haveriärenden och analys- och utredningsarbete inom avdelningens ansvarsområde. Regelverk som styr verksamheten och rapportering Luftfartslagen (2010:500) Luftfartsförordningen (2010:700) Lagen (1990:712) samt förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor (indirekt, eftersom det är SHK som styrs av dessa två regelverk) Direktiv (EG 2003/42) om rapportering av händelser inom civil luftfart Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juni 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart Rådets direktiv 94/56/EG av den 21 november 1994 om grundläggande principer för utredning av flyghaverier och tillbud inom civil luftfart (Direktivet är föremål för en omfattande översyn och en ny EUförordning om olycksutredningar inom civil luftfart förväntas beslutas under hösten 2010) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för
TSG 2009-726 Rapport 9 2010-09-27 Tomas Fredlund luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG Kommissionens förordning (EG) nr 1321/2007 av den 12 november 2007 om genomförandebestämmelser för att i ett centralt upplag integrera information om händelser inom civil luftfart som utbyts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG Kommissionens förordning (EG) nr 1330/2007 av den 24 september 2007 om genomförandebestämmelser för spridning till berörda parter av information om händelser inom civil luftfart, i enlighet med artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG (,# Utredningsenhetens (SFu) huvudsakliga uppgift är att utreda och analysera sjöolyckor, tillbud och avvikelser som inträffar med svenska handels- och fiskefartyg samt med utländska handels- och fiskefartyg i svenska vatten. SFu har också att till SHK rapportera samtliga inkommande olycks- och tillbudsärenden. Bland uppgifterna ingår också att på eget eller organisationens initiativ utföra avgränsade analyser. SFu statistikbehandlar alla händelser och ger årligen ut statistiksammanställningar som omfattar olyckor, tillbud och personskador. Årligen inkommer ca 250 rapporter till sjöfartsavdelningens utredningsenhet. Alla mycket allvarliga olyckor samt utsläpp ska av SFu i olika sekvenser läggas in i IMO:s databas GISIS samt även rapporteras till EMSA:s databas EMCIP. Alla händelser som kommer till SFu:s kännedom ska registreras, statistikföras och läggas in i sjöolycksdatabasen SOS. Sedan starten1985 finns cirka 7 500 ärenden inlagda i SOS. SFu är drivande i INSJÖ (INcidentrapportering till SJÖss) vilket är ett samarbete mellan Sjöfartsavdelningen, Sveriges Redareförening och de tre fackföreningarna inom sjöfartsnäringen. INSJÖ har kommit till för att de avvikelserapporter som kommer från fartygen till rederiernas säkerhetsansvariga (person med tilldelat ansvar) av dessa frivilligt och anonymt ska kunna vidarebefordras till en databas. Det inrapporterade materialet, som annars inte skulle ha kommit till SFu:s kännedom, ska dels kunna vara en informationskälla till näringen och dels kunna ligga till grund för SFu:s analyser och dess ansträngningar att hitta trender i olycksförebyggande syfte. Det författningsstöd som styr SFu:s verksamhet är: Lag (1990:712) om undersökning av olyckor Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor Sjölag (1994:1009)
TSG 2009-726 Rapport 10 2010-09-27 Tomas Fredlund Kungörelse (1991:5) med föreskrifter om rapportering av sjöolyckor och anmälan om sjöförklaring IMO MSC/Circ. 953, Reports on marine casualties and incidents IMO MSC-MEPC. 3/Circ.2 Fartygstekniska enheten (SFtb). Målet i regleringsbrevet för antalet omkomna i fritidsbåtsolyckor en halvering mellan 1998 och 2007 har inte uppnåtts. 1972 1998 2004 2006 2008 Båtbestånd 505 000 718 000 750 000 780 000 Omkomna 120 42 30 35 43 Som jämförelse med några andra länder med båtliv kan man använda antalet omkomna per 100 000 båtar. 2004 2005 2006 2007 2008 Finland 7 6,4 7,7 7,1 Norge 11 7,5 7,5 3 Sverige 4,2 4,7 4,7 4,9 5,5 Storbritannien 5 6, 1 9,6 USA 5,3 5,4 5,6 5,3 Kunskaperna om varför olyckor inträffar har brister. Det saknas tillräcklig kännedom om vilka olyckorna är. Detaljerna i kända olyckor är ofta otillräckligt undersökta. Förutsättningarna för att utföra en meningsfull analys och ett välgrundat förebyggande arbete är alltså mindre goda innan SIRS-systemet tas i reguljär drift. Detta väntas ske inför 2011 års båtsäsong. Årligen redovisar JRCC 700 till 1 000 sjöräddningsfall med fritidsbåtar. Indikationer på säkerhetstillståndet hos befintliga båtar kan fås från den databas där Svenska Båtunionens 900 besiktningsmän registrerat resultatet av ett stort antal frivilliga säkerhetsbesiktningar. Stora mänskliga och samhällsekonomiska värden kan sparas genom att olyckor förebyggs. Nya fritidsbåtar ska uppfylla gällande föreskrift med krav om säkerhet, miljö m m baserad på EG:s fritidsbåtsdirektiv. Efterlevnaden av kraven är dålig hos importörer, utländska och svenska tillverkare. Små och medelstora tillverkare har stora problem p.g.a. komplexiteten i regelverket. Båtar som importeras från tredje land ska CE-märkas. Författningsstöd m.m. som styr SFtb:s verksamhet är:
TSG 2009-726 Rapport 11 2010-09-27 Tomas Fredlund Regleringsbrevet för budgetåret 2010 avseende transportstyrelsen Sjösäkerhetsrådets verksamhetsförklaring Förordning (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen Produktsäkerhetsförordning (2004:469) Förordning (2005:893) om marknadskontroll av varor. Förordning (1996:53) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar Europaparlamentets och Rådets förordning 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll. Här ställs krav på att myndigheten som har tillsyn över produkter enligt ett direktiv ska ha underlag för riskbaserad tillsyn samt att en marknadskontrollplan ska utarbetas och sändas in till EG-kommissionen. Europaparlamentets och Rådets förordning 2996/2004 om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen.!- Transportstyrelsens utvecklingsavdelning hanterar i dagsläget inga data gällande de fyra trafikslagens skade-, olycks-, tillbuds- och incidentverksamhet. Däremot hanteras all trafikstatistik gällande luftfartsområdet på avdelningen. Insamlingen av trafikstatistiken styrs av Luftfartsstyrelsens föreskrifter LFS 2007:70. Utvecklingsavdelningen rapporterar också vidare uppgifter gällande luftfartens trafikstatistik till Trafikanalys, Eurostat, ICAO och SCB. Rapporteringen regleras bland annat av: Förordning EG 1358/2003 om genomförande av statistisk rapportering av lufttransport Förordning EG 437/2003 om statistisk rapportering om luftfartstransport Förordning EG 546/2005 om anpassning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 437/2003 med avseende på tilldelningen av koder för rapporterande land och om ändring av kommissionens förordning (EG) nr 1358/2003 avseende uppdatering av förteckningen över flygplatser i gemenskapen. I myndighetens arbetsordning beskrivs Utvecklingsavdelningens ansvarsområden som i vissa delar relaterar till statistikområdet. Bland dessa återfinns bland annat att utarbeta föreskrifter inom luftfartsområdet som avser statistik samt att analysera transportmarknadens utveckling. I Utvecklingsavdelningens arbetsordning preciseras Enheten för omvärldsanalys och marknads ansvarsområden vilka utgörs bland annat av: Transportstyrelsens trafikslagsövergripande omvärldsanalys Analys och återrapportering av Transportstyrelsens bidrag till uppfyllandet av de transportpolitiska målen Föreskrifter inom luftfartsområdet som avser bland annat statistik
TSG 2009-726 Rapport 12 2010-09-27 Tomas Fredlund Verksamhet som rör statistik och statistikproduktion Prognosverksamhet Marknads- och konkurrensbevakning Förvaltning av myndighetens "datalager". Enheten är också sammankallande i det myndighetsövergripande statistiknätverket. Transportstyrelsen ingår som en av femton myndigheter i E-delegationen som tillsattes 2009 och som under fem år ska driva utvecklingen av e-tjänster i syfte att effektivisera den offentliga sektorn. Detta ska bland annat ske genom att underlätta och minska privatpersoners och företags administrativa börda. Inom området e-förvaltning redovisades ett uppdrag, som drevs från Utvecklingsavdelningen och som fanns med i Transportstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2009, i slutet av oktober 2009. Där framkom att de e-tjänster som idag erbjuds till största delen omfattar beställningar, ansökningar, informationssökning, informationsinhämtning samt åtkomst till egna personeller organisationsuppgifter. Det finns också betallösningar och möjlighet till viss elektronisk bekräftelse på utfört ärende. Pågående utvecklingsarbeten rör exempelvis: Utveckling av e-tjänster och webblösningar med olika val av säkerhetslösningar för medborgare, näringsliv och myndigheter Satsningar för att öka graden av e-lösningar sker genom åtkomst till regler och föreskrifter, register samt i yrkestrafik och körkortsprocessen Satsningar för att öka graden av e-betalningar sker inom körkort, fordon, och yrkestrafiken Inrapporteringsmöjligheter avseende händelser i trafik inom de olika trafikslagen. Det kommande utvecklingsarbetet innefattar framtagande av handlingsplan, samordning av genomförande och utveckling av IT-lösningar och plattformar. "+ Från och med den 1 januari 2009 har Transportstyrelsen huvudmannaskapet för STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Strategienheten på Vägtrafikavdelningen har sedan dess ansvaret för att utveckla och förvalta olycks- och skadestatistiksystemet STRADA så att det blir ett rikstäckande system för rapportering av skador och olyckor i vägtrafiken, som ger ett bra beslutsunderlag för olika aktörer inom området. Strategienheten har också som uppdrag att genomföra och presentera analyser inom (väg)trafiksäkerhetsområdet. Årligen rapporterar polisen ca 18 000
TSG 2009-726 Rapport 13 2010-09-27 Tomas Fredlund personskadeolyckor och sjukvården ca 32 000 skadade personer till STRADAdatabasen. Som bakgrund kan det nämnas att regeringen 1996 gav Vägverket i uppdrag att införa ett nytt informationssystem för skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. I uppdraget ingick att även inkludera fallolyckor bland gående. Syftet var bl.a. att få ett system som kan stödja trafiksäkerhetsarbetet på central, regional och lokal nivå. Arbetet med att ta fram det nya informationssystemet bedrevs först i projektform. År 2003 ersatte STRADA det tidigare systemet OLY. I huvudbetänkandet av transportstyrelseutredningen (SOU 2008:44) föreslog utredaren att ansvaret för förvaltningen och utvecklingen av STRADA borde föras över till Transportstyrelsen från Vägverket. Samtidigt menade utredaren att kopplingen mellan de djupstudier på dödsolyckor som Vägverket genomför med STRADA inte var av den art att dessa måste tillhöra samma organisation. Djupstudierna bör vara ett underlag för Vägverkets avvikelsesystem medan STRADA naturligen hör hemma hos tillsynsmyndigheten. Samtliga 21 polismyndigheter registrerar till STRADA de personskadeolyckor inom vägtransportområdet som kommer till polisens kännedom. Detta regleras i kungörelsen (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor. Enligt 3 får Transportstyrelsen efter samråd med Trafikanalys och RPS meddela ytterligare föreskrifter som behövs för rapporteringen. Trafikanalys är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken inom transport- och kommunikationsområdet. Sedan 2003 baseras officiell statistik om vägtrafikskador på den polisrapporterade informationen som finns i STRADA. Förhållandet mellan Transportstyrelsen och Trafikanalys är reglerat i avtal. Även 51 av landets 67 akutsjukhus registrerar in skadefall i STRADA. Som grund för denna registrering finns överenskommelser mellan respektive sjukvårdshuvudman eller akutsjukhus och Transportstyrelsen. I överenskommelsen regleras sjukvårdens respektive Transportstyrelsens åtaganden. För att få registrera enskilda individers skador och olycksberättelser krävs ett informerat samtycke från varje patient. Under 2010 kommer en fristående konsult få i uppdrag att bl.a. se över möjligheten att denna verksamhet författningsregleras.
TSG 2009-726 Rapport 14 2010-09-27 Tomas Fredlund I regeringens proposition Mål för framtidens resor och transporter (Prop. 2008/09:93) fastslås att etappmålet för allvarligt skadade i vägtrafiken ska mätas med hjälp av STRADA-sjukvård. Det är den enda källa som finns för att på ett tillförlitligt sätt kunna beräkna antalet allvarligt skadade. Transportstyrelsen ska enligt sin instruktion (2008:1300) årligen bistå Trafikanalys i dess uppdrag att till regeringen redovisa en uppföljning av de transportpolitiska målen. En sammanfattning av de lagar som styr eller ger stöd för Strategienhetens uppdrag är: Kungörelse (1965:561) om statistiska uppgifter angående vägtrafikolyckor Lag (1990:712) om undersökning av olyckor samt Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor (indirekt, eftersom det är SHK som styrs av dessa två regelverk). Strategienheten gör inga bedömningar av de registrerade olyckorna avseende allvarlighetsgrad. Transportstyrelsen har idag ingen anmälningsplikt till SHK gällande vägtrafikolyckor. Det är polisens skyldighet att informera SHK om allvarliga vägtrafikolyckor. Enheten har inte några upparbetade kanaler att förse tillsynsverksamheten med uppgifter från STRADA. Inte heller utförs några utredningar av olyckor eller tillbud. I verksamhetsplaneringen för 2010 har Strategienheten ett uppdrag att utveckla ett arbetssätt som tillser att analysverksamheten kommer sakenheterna till del.
TSG 2009-726 Rapport 15 2010-09-27 Tomas Fredlund Kapitlet beskriver hur avdelningarna utför sina uppdrag, resurser för detta och vilka huvudsakliga rutiner som tillämpas. *++ Analysenheten består idag av 6 medarbetare (inklusive enhetschef) med blandad formell kompetens. Cirka tre årsarbetskrafter används till olycksdatarelaterade uppgifter såsom registrering, riskvärdering/analys, personskadekontroll och statistik. Två medarbetare har operativ erfarenhet (tågtrafikledare, ombordpersonal, bangårdspersonal, utredning av olyckor) medan övriga fyra har akademisk kompetens (civilingenjörer, företagsekonom, systemvetare). Total budget för enheten är ca 11 miljoner kronor, varav 6,8 miljoner är en transferering till Statens haverikommission och 4 miljoner är lönekostnader. Sex medarbetare på järnvägsavdelningen (från analysenheten, järnvägsföretagsenheten och infrastrukturenheten) turas om ha telefonberedskap. Telefonberedskapen har ingen egen budget, de tre berörda enheterna har avsatt tid i sin respektive verksamhetsplanering för telefonberedskap. De ca 600 händelser per år som anmäls till telefonberedskapen registreras och riskvärderas under ett möte som hålls en gång i veckan (telefonberedskapen upprätthålls av en person under en vecka). På veckomötet deltar den som haft telefonberedskapen samt representanter från tillsynsenheter, analysenheten och oftast en deltagare med MTO-kompetens. Ibland skickar veckomötet vidare information om händelser direkt till andra avdelningsinterna enheter för en snabb bedömning av om avdelningen bör vidta en omedelbar åtgärd (t.ex. ett förbud eller ett föreläggande). Men i de flesta fall dokumenteras slutsatserna av veckomötena i en avdelningsintern rapport som distribueras tertialvis. Idag används JAS som avdelningens händelseregister samt W3D3 (fr.o.m. 2009-01-01, dessförinnan användes Diabas) som ärendehanteringssystem. Därutöver används excelark för att dokumentera riskvärderingar av händelser och Transportstyrelsens hemsida för att underlätta statistikinlämning/rapportering. Ett utvecklingsprojekt pågår för att ersätta JAS med ett nytt stödsystem, TRAP Händelseregister. TRAP kommer när det blir färdigt att underlätta både för verksamhetsutövare och för egen personal, och erbjuda e-förvaltningstjänster. SHK-ärenden hanteras så att en koordinator utses när SHK fattar beslut om att utreda en händelse. Koordinatorn har till uppgift att svara för kontakten mellan SHK och Transportstyrelsen. Koordinatorn följer utredningen under tiden den pågår och sprider information internt inom avdelningen och koordinerar även
TSG 2009-726 Rapport 16 2010-09-27 Tomas Fredlund avdelningens remissvar på SHK:s rapportutkast. När slutrapporten är publicerad svarar koordinatorn för beredning av ett besked till SHK vilka åtgärder avdelningen vidtagit med anledning av givna rekommendationer. Uppgifterna som ligger till underlag för den rapport som lämnas till ERA i september och den statistik som lämnas till Trafikanalys i juni samlas in i mars/april varje år. Uppgiftslämnarna kan välja mellan att rapportera via Transportstyrelsens hemsida, via e-post eller vanlig post. Blanketter för ändamålet finns tillgängliga på Transportstyrelsens hemsida. Hjälp för rapporteringen finns även i vägledningar till föreskrifterna JvSFS 2008:1 och JvSFS 2008:2. En ändring av järnvägssäkerhetsdirektivet innebär att JvSFS 2008:1 behöver uppdateras, en uppgift för Transportstyrelsen under 2010/2011. Analysenheten producerar rapporten till ERA vilket även innebär insamlande av uppgifter från övriga interna enheter. Som stöd för arbetet Transportstyrelsen i ERA:s arbetsgrupp för gemensamma säkerhetsindikatorer och gemensamma säkerhetsmål finns ett branschråd. Branschrådet för järnväg, tidigare kallat ERA-sekretariatet, är ett svenskt forum som behandlar järnvägsfrågor ur ett nationellt perspektiv. Forumet har som syfte att dels fånga upp den svenska järnvägsbranschens behov för att kunna påverka hur regleringen av järnvägen i Europa utformas, dels för att informera branschen om hur arbetet med regleringen fortskrider. För mer information se http://www.transportstyrelsen.se/sv/jarnvag/branschradet/om-branschradet/. Rutiner: IR 004 Telefonberedskapen IR 015 Kontakter med SHK Mall från ERA för årsrapport Vägledningar till JvSFS 2008:1 och JvSFS 2008:2 SHK-avtal SIKA/Trafikanalys-avtal Strategi för ERA-arbete Under framtagande: IR för personskadekontroller $ En ny organisation som berör analysverksamheten trädde i kraft under sommaren 2010. Detta inträffade i ett sent skede i detta kartläggningsprojekt och organisationsförändringen påverkar inte de förslag till samverkansområden som redovisas i kapitel 7. Vi har därför inte arbetat in en beskrivning av den nya organisationen i denna rapport. Luftfartsavdelningen tog under 2009 emot ca 6 000 händelserapporter som avsåg ca 4 000 enskilda händelser (varje händelse kan rapporteras av flera inblandade).
TSG 2009-726 Rapport 17 2010-09-27 Tomas Fredlund Varje händelserapport handläggs enligt en process som innebär att händelsen omedelbart bedöms enligt lagen (1990:712) om undersökning av olyckor. Om den rapporterade händelsen är av sådan art att den omfattas av lagen vidarebefordras rapporten till Statens haverikommission för beslut om eventuell utredning. Inom 72 timmar från att rapporten kommit in till luftfartsavdelningen ska händelsen kategoriseras och allvarlighetsgraden bedömas. I vissa fall kan ytterligare faktainsamling bli aktuell. Information om händelsen matas in i databasen ECCAIRS enligt en internationell taxonomi. Händelser som är särskilt allvarliga eller bedöms vara av omedelbart intresse för tillsynsverksamheten vidarebefordras till berörd inspektör. Haveriärenden hanteras så att en koordinator utses när SHK fattar beslut om att utreda en händelse. Koordinatorn har till uppgift att svara för kontakten mellan SHK och Transportstyrelsen. Koordinatorn följer utredningen under tiden den pågår och sprider information internt inom avdelningen i den mån det behövs och svarar också för att bereda yttrandet över SHK:s rapportutkast. När slutrapporten är publicerad svarar koordinator för beredning av eventuella rekommendationer i rapporten. Statistik från händelserapporteringen publiceras var tredje månad i luftfartsavdelningens publikation Flygtendenser. Dessutom är målsättningen att statistik och trender presenteras varje månad i luftfartsavdelningens ledningsgrupp. (,# Utredningsenheten består idag av fyra årsanställda varav tre är utredare/analytiker och en är bland annat statistikhandläggare. Total budget för enheten är omkring 9 miljoner kronor varav cirka 50 procent skall täcka kostnader för SHK:s utredningar. Samtliga ärenden som kommer in till utredningsenheten skickas till SHK för bedömning om utredning. Utredningsenheten förmedlar rekommendationer som SHK har ställt till berörd enhet inom sjöfartsavdelningen. Efter besvarande av rekommendationen förmedlar utredningsenheten svaret till SHK. Samtliga utredare/analytiker är sjökaptener med varierande sjötid bakom sig i olika befattningar. Utredningsenheten hanterar omkring 250 ärenden per år varav ca 12-15 mynnar ut i en utredningsrapport. Övriga ärenden blir föremål för en mindre utredning och information från bl. a. blanketthäftet rapport om sjöolycka bearbetas och kodas på Sjöolyckssystemet SOS indatablankett varefter inmatning sker i SOS. När ärendet har slutbehandlats hämtas slutrapport från SOS och läggs i ärendet ad acta.
TSG 2009-726 Rapport 18 2010-09-27 Tomas Fredlund En koordinator utses när SHK fattar beslut om att utreda en händelse. Koordinatorn har till uppgift att svara för kontakten mellan SHK och sjöfartsavdelningen. Koordinatorn följer utredningen under tiden den pågår och sprider information internt inom avdelningen i den mån det behövs och svarar också för att bereda yttrandet över SHK:s rapportutkast. FRO (Faktabaserad resursoptimering) är ett arbete som SFu nyligen har startat där man hämtar data från bland annat SOS, SITS (Sjöfartsavdelningens Tillsynssystem), SIRENAC (Paris Mou databas för hamnstatskontroller) och INSJÖ (Sjöfartens anonyma tillbudsrapporteringssystem) för att kunna jämföra orsaker och faktorer till olyckor med brister som har hittats vid tillsynen av fartyg. Därmed finns möjligheten att styra tillsynen till eventuella problemområden som har identifierats vid olyckor. består idag av fyra årsanställda med en budget på 12 miljoner kronor. Ca 0,5 åa inom sektionen hanterar haveriutredning, analys- och statistik inom båtlivet. Omkring 1500 händelser sållas och några hundra händelser beräknas att hanteras i systemet SIRS. Hantering av händelser kommer troligen att öka. utreder närmare eller deltar i utredningar av olyckor, t ex biträder Polisen, ca en gång per år. SHK intresserar sig endast undantagsvis för fritidsbåtsolyckor. Informationsinhämtning och dokumentering sker genom: Pressbevakning Privatpersoner JRCC:s dokumentation av sjöräddningsinsatser (DiscoSAR hos SjöV) Samverkan med MSB SSDF (Svenska Sportdykarförbundet) RAPEX (Rapid exchange information.) där information om farliga produkter utbyts med EG:s medlemsländer sinsemellan och med Kommissionen Marknadskontroll Återkoppling från båtorganisationer Den tillsyn i form av marknadskontroll som sker baseras på information om olyckor, händelser och rapporter om avvikelser från kraven i EG:s fritidsbåtsdirektiv. De aktiviteter som på detta sätt påverkar säkerheten är ytterst blygsamma. I stället används information och påverkan på attityder och beteende via TV, hemsida, broschyrer och annan kommunikation med allmänheten, bildningsförbunden, båtlivet, pressen och båtbranschen.
TSG 2009-726 Rapport 19 2010-09-27 Tomas Fredlund RAPEX-åtagandet innebär att allvarliga avvikelser från kraven i EG:s fritidsbåtsdirektiv meddelas tillverkarlandets myndighet och de länder där båttypen kan ha sålts. Det är dock inte fråga om någon egentlig jourverksamhet och medför inte några utryckningar eller snabba åtgärder på fältet.!- Utvecklingsavdelningen består av 27 medarbetare fördelade på tre enheter. Enheten för omvärldsanalys och marknad, med tio medarbetare, ansvarar bland annat för verksamhet som rör statistik, statistikproduktion, prognoser samt i vissa delar förvaltning av myndighetens datalager. Statistikarbetet rör till exempel mottagning, bearbetning och inläsning av de rörelser som flygplatserna och Swedavia rapporterar in på månads- eller veckobasis. Sammanställningar av trafik- och olycksstatistik görs bland annat till årsboken Luftfart som Trafikanalys ger ut i juni varje år men också för inrapportering till Eurocontrol. Inom dessa områden arbetar en person som ansvarar för insamling och viss kvalitetssäkring och publicering samt två statistiker. Enhetens budget ligger för 2010 på omkring 9 miljoner kronor varav drygt 7 miljoner kronor utgör personalkostnader. "+ Strategienheten har ca 22 årsarbetskrafter varav ca 11 årsarbetskrafter är nära knutna till STRADA-verksamheten. Två konsulter tillkommer och den totala STRADA-budgeten på ca 26 miljoner kronor fördelar sig enligt: Lön/personalkostnad: 7,4 miljoner kronor inkl. arbetstid i utvecklingsprojekten (6,2 Mkr exkl. arbetstid i utvecklingsprojekten). Ersättning till sjukvården: 9 miljoner kronor. Utvecklingsprojekten: 4,4 4,5 miljoner kronor + personalkostnader 1,2 miljoner kronor. Övriga kostnader 5,2 5,3 miljoner kronor (utbildningar som hålls för externa användare, resor, konsult utöver utveckling, IT-kostnader, telefoni mm). Under år 2009 och 2010 har en intensiv programutveckling ägt rum som är kostnadsdrivande. Utvecklingsprojektens budget ligger under ett normalt år på hälften mot år 2010, ca 2 2,5 miljoner kronor i konsultkostnader plus 0,5 0,7 miljoner kronor i personalkostnader. Med informationssystemet STRADA avses här hela processen från insamlande av uppgifter om skadade och olyckor via polis och sjukvård, registrering och överföring till en nationell databas, kvalitetsgranskning samt rättelser, till att tillgängliggöra uppgifterna för intressenter på central, regional och lokal nivå för fortsatt analys.
TSG 2009-726 Rapport 20 2010-09-27 Tomas Fredlund STRADA-verksamheten är indelad i tre team, STRADA söder, STRADA norr och STRADA nationellt. Team söder och norr består av regionala STRADA samordnare som ansvarar för kontakter med användarna inom respektive område. STRADA nationellt innehar funktioner som inte är geografiskt avgränsade såsom verksamhetscontroller, dataförvaltare, tillämpningsförvaltare, teknisk förvaltare, utbildningsansvarig, trafiksäkerhetsanalytiker med mera. Till den nationella verksamheten hör kontakter och samarbete med andra myndigheter, programutveckling, kvalitetskontroller, samordning av avtal, samordning av utbildningar, framtagande av handledningar, förvaltning av servrar, leveranser av underlag till officiell statistik med mera. Samtliga roller finns beskrivna i STRADA ledningsdokument 1.1. Under 2009 registrerade polisen 18 541 olyckor till STRADA. Totalt finns därmed ca 130 000 polisrapporter i STRADA inrapporterade sedan 2003. Även akutsjukhus registrerar in skadefall i STRADA. Under 2009 har 51 av landets akutsjukhus rapporterat in 34 574 skadefall till STRADA. Det innebär att STRADA sammanlagt innehåller ca 185 000 skadefall som sjukvården registrerat sedan 2003. Under 2009 har 5 nya akutsjukhus börjat med inregistreringar i STRADA och därmed registrerar 76 procent av landets 67 akutsjukhus till STRADA. Vid en enkel inventering under hösten 2009 framkom att man inom Strategienheten under en 3 veckors period utförde ca 85 analyser grundade på STRADA. Trefjärdedelar av dessa analyser var enklare uttag och en fjärdedel större analyser. De flesta (45 procent) gjordes på uppdrag av Trafikverket (Vägverket) eller andra myndigheter/kommuner. En nästan lika stor andel (40 procent) utfördes åt press, studerande eller allmänhet. Endast en mindre del (15 procent) genomfördes för Transportstyrelsens egna verksamhet. Den senaste vägtrafikolycka som SHK utrett skedde den 27 februari 2007 dvs. innan Transportstyrelsen bildades. Vägtrafikavdelningen har inte några upparbetade kanaler till SHK utan sådana rutiner bör tas fram. Under 2010 har Strategienheten inlett ett samarbete med Informationsavdelningen som ska utmynna i att statistik från STRADA ska presenteras på Transportstyrelsens externa hemsida. Tillsynsverksamheten inom Vägtrafikavdelningen utreds för närvarande. Det är många frågor som därvid utreds. En fråga som ska utredas är lämpligheten att utnyttja uppgifter från STRADA för en riskvärderad tillsynsverksamhet. Idag
TSG 2009-726 Rapport 21 2010-09-27 Tomas Fredlund utövar Vägtrafikavdelningen tillsyn inom körkortsområdet, fordonsområdet och yrkestrafikområdet. Inte i något fall används uppgifter om skador och olyckor regelmässigt som ett underlag för denna tillsyn. Inom vägområdet har avdelningen idag ett tillsynsansvar över att lag och förordning om säkerhet i vägtunnlar med en längd om minst 500 m och som projekterats efter den 1 juli 2006 eller tillhör TEN-T vägnätet. För närvarande finns endast ett fåtal sådana tunnlar i Sverige och tillsynsverksamheten har ännu inte påbörjats. En lag om säkra vägar har föreslagits träda ikraft den 1 december 2010 och ska då gälla TEN-T vägnätet. I dessa båda fall är det uppenbart att en analys av skador och olyckor måste ligga till grund för tillsynsverksamheten.
TSG 2009-726 Rapport 22 2010-09-27 Tomas Fredlund! "# Kapitlet beskriver vilka tekniska hjälpmedel, eller verktyg, som avdelningarna använder för att genomföra sina uppdrag och även hur dessa huvudsakligen används.! *++ Omedelbar rapportering: Olyckor, tillbud och andra väsentliga fel och brister i säkerhetshänseende rapporteras via telefon. Den som upprätthåller beredskapen fyller i uppgifterna på en Excel-blankett. Uppgifterna förs sedan in i systemet JAS av en handläggare utsedd för uppgiften. Järnvägsavdelningen är systemägare till JAS. Ett nytt system TRAP är under utveckling. I TRAP är det tänkt att varje beredskapsmedlem själv ska kunna fylla i uppgifterna. Idéer finns även om att undersöka möjligheten till direktrapportering från företagen på hemsida respektive övertankning av uppgifter direkt från företagens egna system. Men det senare är just fortfarande idéer. Årlig rapportering: Uppgifter om olyckor, indikatorer, företagens säkerhetsstyrningssystem etc. samlas in varje vår. Rapportörerna (ca 200 järnvägsföretag, trafikutövare, infrastrukturförvaltare och spårinnehavare) får välja mellan att rapportera direkt via hemsideformulär eller att fylla i wordformulär och mejla alternativt posta in. Idag används Excel för sammanställning av uppgifterna. JAS kompletteras med nyinkomna uppgifter. De olycksuppgifter som lämnas vidare till Trafikanalys lämnas på en Excel-fil som är framtagen av Trafikanalys. Den årsrapport som lämnas till Europeiska järnvägsbyrån (ERA) är i Word/Pdf-format med bilaga i Excel-format och följer en mall framtagen av ERA. ERA håller på att utveckla nya metoder för rapporteringen. Interna idéer finns om att (beroende på hur ERA utvecklar rapporteringsmetoderna) med hjälp av det nya systemet TRAP ta fram verktyg för effektivare sammanställning av både externt inhämtade uppgifter och interna uppgifter om Järnvägsavdelningens verksamhet. Självmordskontroller/skadegradskontroller: Källa: polisen. Med hjälp av en händelsens datum och plats hämtas uppgift om skadegrad för personer som rapporterats omkomna eller skadade i en spårtrafikolycka från polisen. För allvarliga personskador och dödfall hämtas även uppgift om ålder, kön och polisens självmordsbedömning Uppgiften fylls i på aktuell olycka i JAS och en tjänsteanteckning görs i W3D3. Inga personnummer hanteras.
TSG 2009-726 Rapport 23 2010-09-27 Tomas Fredlund SHK:s rapporter: Svaren på SHK:s rekommendationer görs per e-post (inscannat underskrivet beslutsbrev). SHK:s utredningsrapporter inkommer i pappersformat, registrator registrerar den elektroniska version som finns tillgänglig på SHK:s hemsida i W3D3.! $ Standardiserad data matas in avseende varje rapporterad händelse i databasen ECCAIRS. ECCAIRS är en databas som tillhandahålls av JRC (EUkommissionens Joint Research Center). Alla anmärkningar som ges vid verksamhetskontroller (inspektioner) matas in i en enkel databas som medger statistikuttag. Ett eget diarieföringssystem som medger elektronisk inrapportering och lagring av händelserapporter driftsattes i april 2010. LINDRA innebär att viss data automatiskt överförs från diariesystemet till händelsedatabasen ECCAIRS. För statistikbearbetning och trendbevakning används statistikprogrammet SAS. Data bearbetas med QlickView. I ECCAIRS hanteras inga personuppgifter. ECCAIRS är ett centralt system men applikationer ägs av luftfartsavdelningen. Enligt EU-direktivet om händelserapportering är det inte tillåtet att lagra information som kan identifiera den som har rapporterat en händelse.! (,# Samtliga ärenden som kommer till Sfu:s kännedom kodas och läggs in i databasen SOS. Orsaker och faktorer till olyckan kodas även med samma koder som i databasen SITS där inspektörerna lägger in brister som hittats vid inspektioner av fartyg. Detta gör att vi har en möjlighet att, genom arbetet med FRO, analysera och jämföra data från båda databaserna. I framtiden även med andra databaser som använder samma kodsystem (se bilaga). Sjöfartsavdelningen är systemägare till databasen SOS och inga personuppgifter läggs in i SOS. I databasen INSJÖ finns det ett analysverktyg. SFu rapporterar även samtliga ärenden till den europeiska databasen EMCIP, berörda ärenden till HELCOM och utförda utredningar till IMO:s databas GISIS. -SIRS Rapporterings- och uppföljningssystem för fritidsbåtar, marknadskontroll och sportdykning.
TSG 2009-726 Rapport 24 2010-09-27 Tomas Fredlund Urval av rapporter handläggs och kodas i databasen SIRS. Informationen är allmänt tillgänglig. SIRS hanterar inga personuppgifter. Transportstyrelsen är inte systemägare till SIRS.!!- Standardiserade filer (.skv) innehållande trafikdata rörande flygtrafikrörelser rapporteras in via Projektplatsen och FTP, kvalitetssäkras och matas in i en SQL-databas. Uttag ur databasen ligger sedan till grund för statistiksammanställningar, prognoser, avgiftsberäkningar samt emissionsberäkningar. För bearbetningen används QlikView och SAS. Statistikuppgifter som publiceras månadsvis på webben tas fram via en rapportgenerator. Ett nytt system innehållande inrapportering via FTP för samtliga rapportörer, ett nytt rörelseregister, ett nytt utländskt luftfartygsregister samt möjlighet att ta ut uppgifter med hjälp av Transportstyrelsens datalagerplattform kommer att driftsättas i maj 2010. För analyser kommer QlikView och SAS även fortsättningsvis att användas. Vid framtagande av rapporter kommer också MS Excel 2007 att användas. Utvecklingsavdelningen är systemägare för SQL-databasen, det nya rörelseregistret och det nya utländska luftfartygsregistret. Dessutom äger avdelningen den del av den nya datalagerplattformen som rör avdelningens datauttag.! "+ STRADA kan sägas bestå av tre delar; verksamhet, IT-tillämpning och data. I IT-tillämpning STRADA ingår: Två rapportklienter som levererar data från lokalt installerade klienter via krypterad anslutning till en central databas. Det finns en rapportklient som används av polisen och en rapportklient som används av sjukvården vid registrering. Dessa båda klienter utvecklas f.n. till webbmiljö. En uttagswebb som behöriga användare kan nyttja för att presentera information/data från den centrala databasen för vidare analyser och bearbetningar.
TSG 2009-726 Rapport 25 2010-09-27 Tomas Fredlund I data ingår delarna datainsamling, registerhållning och tillhandahållande av innehållet i STRADA. Detta innebär bland annat att kvalitetssäkra information/data enligt gällande rutiner, ansvara för leverans av underlag till den officiella statistiken i enlighet med avtal (Trafikanalys), tillhandahålla kvalitetssäkrad information/data för intern och extern verksamhet. Olycks- och skadedata hanteras och analyseras i vanliga Microsoftprogram såsom MsExcel och MsAccess. Vidare används GIS-programvaran ArcView för analyser av koordinatsatta data. Därtill arbetar statistikerna inom Strategienheten med statistikprogrammet SPSS. Intresse finns också för beslutsstödsprogrammet QlikView. Ett program som enkelt kan sammanställa data från olika källor. Transportstyrelsen är systemägare till STRADA. I STRADA hanteras personuppgifter. Polisen registrerar personnummer för fordonsförare och skadade personer samt registreringsnummer för motorfordon. Sjukvården registrerar personnummer för personer som uppsöker akutsjukvård till följd av en skadehändelse i vägtrafikmiljö. Sjukvårdens registrering bygger på informerat samtycke från patienten enligt personuppgiftslag (1998:204). Samtliga uppgifter om personnummer och registreringsnummer hanteras i krypterad form. Det innebär att personal inom Transportstyrelsen eller inom andra användargrupper inte har möjlighet att identifiera de personer eller fordon som registreras. Den databas som användare kan koppla upp sig mot för att hämta information och statistik är rensad från personuppgifter. Ytterst regleras skyddet av informationen i STRADA genom offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
TSG 2009-726 Rapport 26 2010-09-27 Tomas Fredlund Kapitlet beskriver de begrepp och definitioner som är av störst vikt för verksamheten. Först beskrivs definitioner av skadekonsekvenser och därefter vad som är anmälningspliktigt såväl till Transportstyrelsen som av Transportstyrelsen till annan instans. Begreppen som beskrivs i kapitlet används av samtliga avdelningar. *++ Definitionerna utgår från Järnvägssäkerhetsdirektivet (2004/49/EG) ändrat genom 2009/149/EG, avtal med SIKA/Trafikanalys som följer EG-förordning 91/2003 om järnvägstransportstatistik, Järnvägslagen (2004:519), Järnvägsförordningen (2004:526), Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och Förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor (de två senare styr vad SHK obligatoriskt måste undersöka och därigenom påverkar de vad företagen ska rapportera till järnvägsavdelningens telefonberedskap, järnvägsavdelningen rapporterar vidare till SHK). Indirekt styrs även statistikrapporteringen av RID-S då MSB samlar in farligt gods-händelser enligt RID-S och sedan årligen levererar uppgift om antal sådana händelser till järnvägsavdelningen. Järnvägsavdelningen rapporterar siffran vidare till Trafikanalys och framöver även till ERA. MSB och järnvägsavdelningen började samarbeta om detta 2008 för att regelförenkla för företagen. Definitionerna finns även i Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2008:1) om olycksrapportering för järnväg och Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2008:2) om olycksrapportering för tunnelbana och spårväg med tillhörande vägledningar. Definitionerna används för statistikrapportering till ERA och Trafikanalys (som också rapporterar vidare till Eurostat). ERA kommer att ta över insamlandet av olycksdata inom järnväg från Eurostat. Idag samstämmer uppgifterna till ERA med uppgifterna till Eurostat för Sveriges del förutom att lokala och regionala fristående nät (t.ex. Roslagsbanan, Saltsjöbanan) räknas med till Trafikanalys/Eurostat men inte till ERA. Definitioner används även för vad som ska rapporteras in omedelbart till järnvägsavdelningens telefonberedskap samt för vilka händelser som ska rapporteras vidare till SHK.
TSG 2009-726 Rapport 27 2010-09-27 Tomas Fredlund Observera att kriterierna för omedelbar rapportering skiljer sig från kriterierna för årlig rapportering. Olycka = Oönskad och icke uppsåtlig plötslig händelse, eller följd avhändelser, som får skadliga följder. (Källa: JvSFS 2008:1 och 2, direktiv 2004/49/EG samt järnvägslagen) Olyckor som är anmälningspliktiga till TS Omedelbart: En allvarlig olycka är en olycka som har medfört att 1. minst en person har avlidit, 2. minst en person har blivit så allvarligt skadad att det uppskattas leda till sjukhusvård i mer än 24 timmar, eller 3. järnvägsfordon, järnvägsinfrastruktur, miljön eller egendom som inte transporterats med järnvägsfordonet har fått sådana skador att kostnaderna för dessa uppskattas uppgå till minst 150 000 euro. Olyckor som endast av ren tillfällighet inte medfört konsekvenser enligt första stycket ska anmälas som ett tillbud till en allvarlig olycka. Därutöver är även tillbud till allvarliga olyckor, olyckor och tillbud där allvarliga systemfel misstänks ligga bakom händelsen samt andra väsentliga fel och brister anmälningspliktiga till Transportstyrelsen. För vilka händelser som Järnvägsavdelningen ska anmäla vidare till SHK se kriterielista i intern rutin 004 (grundad på Lagen (1990:712) och förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor). Årligen: Olyckor relaterade till företagets järnvägsfordon i rörelse som medfört a) att minst en person avlidit inom 30 dagar, b) att minst en person har blivit så allvarligt skadad att det lett till sjukhusvård i mer än 24 timmar, c) att järnvägsfordon, järnvägsinfrastruktur, miljön eller egendom som inte transporterats med järnvägsfordonet har fått sådana skador att kostnaderna för dessa uppgått till minst 150 000 euro, eller d) trafikavbrott i minst sex timmar Därutöver ska ett antal övriga uppgifter rapporteras för järnväg se JvSFS 2008:1. Tillbud = Händelse som under något andra betingelser kunde ha lett till en olycka. Samma källa som för olycka. Död = Person som avlidit inom 30 dagar till följd av olyckan.