Påverkan övergödning Storsjön



Relevanta dokument
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Tillsynsplan enskilda avlopp

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag

Referensgruppsmöte JordSkog

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

Återrapportering av Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Samverkan och samråd

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Behandling av BDToch toalettvatten. Behandling av BDTvatten

Kommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018

Salems kommun

Riktlinjer för enskilda avlopp

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Tillsynsansvar över kommunala ledningsnät

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Frågor till kommunerna för rapportering av genomförda åtgärder i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2017

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

Hjälp din vik förbättra ditt avlopp

Enskilda avlopp Miljö- och byggnadsnämnden

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det

Rapport tillsynsprojekt Enskilda avloppsanläggningar Februari 2017 Diarienummer:

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE

Riktlinjer för enskilda avlopp

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Är kommunalt reningsverk verkligen bättre för miljön än småskaliga lösningar? Eller. Idag skiter vi inte i Mälaren Skall vi göra det sen?

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

till Vänern och Västerhavet

Små avlopp -risker och påverkan - Vad bör politik och myndigheter fokusera på? Peter Ridderstolpe, WRS AB

Bättre vattenkvalitet med hjälp av geografiskt avgränsad tillsyn Sofie Palmquist Länsstyrelsen Östergötland

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Remiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Återrapportering från Länsstyrelsen i Gävleborgs län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vad händer med Storsjön?

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

Norra Östersjöns vattendistrikt

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Tillsyn av enskilda avlopp Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015

TOLG, VA-LÖSNINGAR

Knivsta där framtiden bor

Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

Projekt Östersjön-Florsjön

Yttrande över åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Informationsmöte. Dagens program

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Status spredt bebyggelse i Sverige

Avloppsinventering i Haninge kommun

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Bilaga 1:29 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Kunskapsunderlag för delområde

GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Transkript:

Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs, Rapport 1998:13. Rapporten anger att: I avrinningsområdet frigörs 23 ton fosfor/år. Cirka 16,1 ton fosfor/år når Storsjön. Cirka 6,5 ton fosfor/år (av 16,1 ton) kommer från mänsklig verksamhet. Internbelastningen från sedimenten i Storsjön är cirka 3,4 ton fosfor/år Totalt ut ur Storsjön transporteras 19,5 ton fosfor/år.

2012 påbörjade länsstyrelsen projektet Helhetstillsyn Gavleåns avrinningsområde Syfte att komma igång med åtgärdsarbetet för uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärdsarbete nödvändigt bl.a. p.g.a. att Storsjön ej uppnår god ekologisk status med avseende på övergödning (endast måttlig, snäppet under). Första fasen inriktade sig bl.a. på att identifiera åtgärder. Kartläggning av näringsämnestillförseln från mänsklig aktivitet (särskilt fosfor) till Storsjön därmed nödvändig. Inom projektet tittat på följande påverkansområden avseende fosfor: - Punktutsläpp - Enskilda avlopp - Dagvatten - Jordbruk (inklusive djurhållning) - Skogsbruk

Hela Storsjöns tillrinningsområde påverkar Karta över Gavleåns avrinningsområde. Mer än 90 % av vattnet inom avrinningsområdet passerar Storsjön på vägen till Bottenhavet.

Punktutsläpp cirka 1,4 ton fosfor/år efter retention (2011) Tillståndspliktiga avloppsreningsverk cirka 0,81 ton (Hedåsens avloppsreningsverk 0,48 ton). Anmälningspliktiga avloppsreningsverk cirka 0,14 ton/år. Övriga, cirka 0,45 ton/år (Sandvik 0,13 ton). Förmodligen lägre nu idag (2014). SEAB har byggt om Jäderfors avr och Sandvik har byggt ett nytt biologiskt reningssteg för rening av sanitärt avloppsvatten.

Enskilda avlopp cirka 1,9 ton/år efter retention Utsläppsberäkningen baserad på uppgifter från kommunerna och beräkningsmodell från SMED. Cirka 5600 stycken inom Storsjöns avrinningsområde Sandvikens kommun, cirka 2900 st, varav 700 BDT. Hofors kommun, cirka 2100 stycken, varav 1100 BDT. Gävle kommun, Ockelbo och Faluns kommuner resterande cirka 600 st. Faktorer som styr forfortillförseln till Storsjön är bl.a. Retentionen, långa transportvägar ger mindre tillförsel. Användningen, WC eller BDT?, nyttjandegrad (fastboende eller fritidshus) o.s.v. Reningsanläggning eller avsaknad av rening (infiltrationsanläggning, markbädd, stenkista etc.)

Dagvatten, cirka 0,6 ton/år. Utsläpp från tätorter inom avvattningsområdet Baserat på utsläppsdata och beräkningsmodell från SMED. Jordbruk inklusive djurhållning, cirka 1,4 ton/år (samma uppgifter som Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs, Rapport 1998:13). Kan vara lägre idag. Gödsel dyrbart för näringen, ekonomiskt incitament att undvika näringsämnesläckage. Skogsbruk cirka 1,1 ton/år (samma uppgifter som Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs, Rapport 1998:13).

Trender Totalt cirka 6,4 ton fosfor/år, d.v.s. något lägre än uppgifterna från 1998. Förmodligen skedde underskattning år 1998 på grund av sämre underlag gällande enskilda avlopp. Utsläppen från punktkällorna och enskilda avlopp har minskat. Uppskattar att fosforbelastningen från mänsklig aktivitet har minskat med 10-20% sedan 1998. Nya beräkningar avseende jordbrukets och skogsbrukets påverkan bör utföras.

Internbelastningen Vanligvis sker nettoretention i sjöar. Undersökningarna i slutet på 1990-talet visar att bottensedimenten innehåller fosfor i den mängd att det under perioder läcker fosfor till vattnet. Orsak, gamla synder. Bristfälliga enskilda avlopp och avloppsreningsverk, industriutsläpp, gamla utdikningar m.m. Eftersträvar jämvikt. Förenklat ger minskad tillförsel av extern fosfor ökad tillförsel från bottensedimenten. Tar mycket lång tid att tömma bottensediment på överskottsfosfor.

Framtiden Utvecklingen går åt rätt håll. Den externa fosforbelastningen har minskat de senaste 15 åren. Länsstyrelsen avser utföra tillsyns- och tillsynsvägledningsarbete för att fortsätta den positiva utvecklingen. Fokusområden fortsatt arbete: enskilda avlopp, jordbruket och avloppsreningsverkens ledningsnät.

Länsstyrelsens tillsynsarbete, miljöfarlig verksamhet Länsstyrelsen har tillsynsansvaret över Sandvik och Ovako inom avrinningsområdet Tillstånd från miljödomstolen utgör ramen för verksamheterna. Reglerar bl.a. utsläpp till luft, utsläpp till vatten och buller. Utsläppskontrollen visar att gällande villkor innehålls. Förhållandevis låga utsläpp av fosfor från verksamheterna. Dock givetvis andra utsläpp, exempelvis utsläpp av metaller. Cirka 80 tillsynsärenden per år kopplat till Sandvik och Ovako. - Utredningsvillkor - Förändringar i verksamheten - Incidenter, tillbud - Besiktningar - Miljörapport - Egeninitierade tillsynsärenden