Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

RAPPORT 2015:63 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid Arkeologisk förundersökning invid Tölö kyrka Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Tölö socken, Tölö 5:38, RAÄ Tölö 124:1 Petra Nordin och Jessica Andersson

RAPPORT 2015:63 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid Arkeologisk förundersökning invid Tölö kyrka Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Tölö socken, Tölö 5:38, RAÄ Tölö 124:1 Dnr 5.1.1-00299-2015 Petra Nordin och Jessica Andersson

STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Kvarnbygatan 12 431 34 MÖLNDAL Fax: 010-480 80 94 Tel.: 010-480 80 00 www.arkeologiuv.se e-post: fornamn.efternamn@shmm.se www.shmm.se 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Rapport 2015:63 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Miljöbild från nordost. I bakgrunden ses Tölö kyrka som byggdes på 1860-talet. Foto: Jessica Andersson. Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015

Innehåll Inledning 5 Topografi 5 Fornlämningsmiljö 7 Historiska källor och kartor 8 Syfte och metod 8 Resultat 9 Förhistoriska lämningar 9 Lämningar från nyare tid 11 Slutsatser 12 Referenser 12 Administrativa uppgifter 14 Bilagor 15 Bilaga 1A. Schaktplan 15 Bilaga 1B. Schaktbeskrivningar 16 Bilaga 2. Anläggningslista 18 Figurförteckning 19

E6 NORGE Hisingen Göteborg Tölö, Kungsbacka Kattegatt Göteborg Frölunda Mölndal Mölnlycke Balltorp Kållered VÄSTERGÖTLAND HALLAND Billdal Lindome Anneberg Särö Tölö 124:1 Kungsbacka Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 61 Göteborg (skala 1:250 000; RT90), och Sverigekartan. 4 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

Under två dagar i april genomförde Statens Historiska Museer, Arkeologiska Uppdragsverksamheten (Mölndal) en avgränsande förundersökning av boplatsen Tölö 124:1. I schakten fanns förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid. Bland fyndmaterialet kan nämnas keramik, slagg, ett bränt ben, ett svallat flintmaterial från äldre stenålder (sandarna) och ett flintmaterial från yngre stenålder samt yngre rödgods och fragment av kritpipa. Inledning På uppdrag av Kungsbacka kommun och enligt beslut utfärdat av länsstyrelsen i Hallands län har Statens Historiska Museer, Arkeologiska Uppdragsverksamheten Mölndal, utfört en förundersökning inom fastigheten Tölö 5:38 i Kungsbacka. Syftet var att avgränsa fornlämningen Tölö 124:1 inför en ny detaljplan. Vid undersökningen dokumenterades 15 förhistoriska anläggningar som stolphål och gropar. Ett fyndmaterial av flinta, keramik, slagg och ett bränt ben fanns i och invid anläggningarna. Två husgrunder från nyare tid dokumenterades också tillsammans med diken och en tegelkonstruktion. Bland det yngre fyndmaterialet fanns yngre rödgods från 1700- och 1800-tal, men även några äldre skärvor rödgods samt ett kritpipsfragment. Topografi Förundersökningsområdet är beläget öster om Tölöåsen, invid Tölö kyrka. Exploateringsområdet, som är cirka 5000 kvadratmeter stort, ligger 10 12 meter över havet. Området sluttar svagt mot öster och utgörs till stora delar av gräsbevuxen tomtmark med enstaka buskage och träd. Söder om området ligger Smedvägen som leder upp till kyrkan. Utmed denna väg finns en husgrund och på platsen har flera ekonomibyggnader legat såsom hönshus och ladugård. Brandkåren i Kungsbacka brände nyligen ner de sista kvarvarande byggnaderna. Förundersökningsområdet har tidigare nyttjats som åkermark med en terrasserad del i väster, vilken också har brukats som trädgård in i modern tid där bland annat vinbärsbuskar fortfarande finns kvar. Utmed terrasseringen löper bitvis en stengärdesgård av sentida karaktär där mycket av stenen troligen plockats om från tidigare husgrunder. Bland annat finns flera flata hälliknande stenblock. Delar av förundersökningsområdet är störda. I sydöst finns ett sankare parti med ett synbart omrört matjordslager, i söder har en grusad plan anlagts och mot väster, snett över undersökningsytan, har avlopp och vattenledningar dragits. I norr finns ett område av sly och nedfallna träd där matjordslagret också är stört. I nordöst är området sankt och vid tillfället för förundersökningen stod delar under vatten. Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 5

FU-område Fornlämning Hede Kolerakyrkogård Berghall Tölö 124:1 Tölö Östra Villastaden Gårdskulla Signeskulla Koloniområde Fors 0 500 m Figur 2. Förundersökningsområdet och RAÄ Tölö 124:1 markerade på utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B6FSV. Skala 1:10 000. 6 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

Tölö 124:1 Fornlämningsmiljö Sadelläget på Tölöåsen har sedan 1200-talet varit platsen för sockenkyrkan. Både uppe på åsens rygg och i sluttningarna runt omkring har flera arkeologiska undersökningar alstrat ny information om Kungsbackas förhistoria och tidiga medeltid. Inom den närmast belägna fornlämningen Tölö 212 fanns lämningar från tidig medeltid, bland annat tidigkristna gravar och en stavkyrka. I sockenprotokoll från 1700-talet framgick det att området norr om kyrkogårdsmuren, som motsvarar Tölö 212:s utbredning, varit en äldre begravningsplats. Inom samma fornlämning fanns också lämningar från sten-, brons- och järnålder. I ett översandat sand- och gruslager under stavkyrkan fanns 9000 år gamla lämningar från den mesolitiska perioden som kallas sandarna (Artelius & Nordin 2007). I sluttningen väster om åsen dokumenterades flera hus från yngre brons- och äldre järnålder på boplatsen Tölö 121 (Artelius & Nordin 2007). Fyndmaterialet utgjordes främst av ett flintmaterial från både äldre och yngre stenålder. Vid en tidigare undersökning inom södra delen av Tölö 121 och Tölö 120 insamlades ett flintmaterial från äldre och yngre stenålder, bland annat lokaliserades en neolitisk slagplats (Bramstång, Rosén & Schaller Åhrberg 1997). Den aktuella boplatsen Tölö 124:1 har legat strax öster om sadelläget på Tölöberg. I fornlämningsregistret står noterat att boplatsen har bebyggts utan att en arkeologisk undersökning har ägt rum. Söder om den samma ligger boplatsen Tölö 122 och fyndplatsen Tölö 150. Alla tre har registrerats på grund av fynd av flinta i åkermarker (Bramstång, Rosén & Schaller Åhrberg 1997). Vid förundersökningen av fornlämningarna Tölö 24 (gravliknande lämning) och 123 (boplats) nordost om den aktuella Tölö 124:1 fann man Figur 3. Utdrag ur FMIS. Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 7

keramik och eldstäder från yngre brons- och äldre järnålder (Hylén 2003, Westergaard 2003). Ytterligare två boplatser, Tölö 130 och 217, förundersöktes av UV Väst 2009 (Artelius & Lindman 2009) och undersöktes 2011 av Kulturmiljö Halland. Hus från både äldre förromersk järnålder och yngre romersk järnålder/folkvandringstid dokumenterades, liksom lämningar från neolitisk tid (se bloggen http://arkeologiihalland.blogspot.se/search/ label/t%c3%b6l%c3%b6 ). Förutom boplatser finns gravar i närmiljön. Inom Tölö 212 fanns spåren av en skeppssättning från yngre järnålder och fem tidigkristna gravar samt en träkyrka från tidig medeltid. Tre stensättningar (Tölö 22:1 3) ligger på en bergshöjd i nordostlig riktning och ett röse, Tölö 29, ligger på ett berg i nordlig riktning. Studier av gravar har visat att det generellt sett finns en förtätning av gravfältsmiljöer från yngre järnålder i bygden kring nuvarande Kungsbacka stad. Gravfälten återfinns just i områden på och kring de stora åsarna i Varla och Tölö (Lundqvist 1998, Artelius 2000, Stibéus 2004 samt Artelius & Nordin 2007). Historiska källor och kartor Tölö omnämns i Kung Valdemars jordebok från 1200-talet. Sadelläget uppe på åsen har varit platsen för sockenkyrkan sedan medeltiden. Socknen anses ha fått sitt namn efter kyrkbyn Tölö som på 1200-talet omnämns som Thölä in mansio (Ståhl 1980, s. 176, 181). Den gamla medeltida tegelstenskyrkan revs i mitten av 1800-talet, då nuvarande kyrka uppfördes. Sven Peter Bexell beskrev i sin reseskildring från 1800-talets början den medeltida kyrkan som ganska liten, endast 22 meter lång och sex meter bred. Det Silfverschiöldska gravkoret som fortfarande finns på kyrkogården, var förbundet med den medeltida kyrkan genom koret (Bexell 1913, s. 592). Nuvarande kyrka uppfördes på ett äldre gårdsläge benämnt Hallen i kyrkbyn. Nedan ses ett utsnitt ur den äldsta kartan över Tölö by från 1729. Gårdarna i byn är numrerade A G och området för fastigheten Tölö 5:38 berör delvis gården C, Jöns Andersgård som omfattade 1 mtl krono. Förundersökningsområdet berör delvis också de åkrar som var belägna nordost om gården. Boplatsen Tölö 124:1 är belägen sydost om platsen för den gamla tegelstenskyrkan. Syfte och metod Förundersökningens syfte var att fastställa boplatsen Tölö 124:1:s utbredning, samt att utreda och så långt som möjligt beskriva fornlämningsbilden inom det berörda området. Resultaten kommer att utgöra ett beslutsunderlag för Länsstyrelsen och ett planeringsunderlag inför Kungsbacka kommuns detaljplaneläggning inom fastigheten Tölö 5:38. Kommunen planerar att uppföra två gruppbostäder inom fastigheten. Inför förundersökningen studerades det historiska kartmaterialet över Tölö by. Kartorna användes som ett underlag i fältarbetet. Vid förundersökningen grävdes 15 sökschakt motsvarande en yta av 225 kvadratmeter. Två djupschakt drogs för att kartlägga om överlagrade 8 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

lämningar berördes av exploateringen. Samtliga schakt, anläggningar och fynd mättes in med en DGPS och finns lagrade i intrasisprojektet SHMM2014:164 på Arkeologiska Uppdragsverksamheten i Mölndal. Resultat Vid den arkeologiska förundersökningen upptogs 15 sökschakt och totalt dokumenterades 24 arkeologiska objekt. Av dessa är15 förhistoriska boplatslämningar, och resterande nio har bedömts vara lämningar från nyare tid. Under ett 0,3 0,5 meter tjockt matjordslager finns i väster en underliggande ljusbrun grusig sand som i öster övergår i lera i de lägre liggande partierna. Figur 4. Utsnitt ur den äldsta kartan över Tölö by från 1729. De rosa färgerna markerar tomterna för byns sju gårdar. De grå partierna är åkrar, de gulgröna är ängsmark. Förhistoriska lämningar Sammanlagt dokumenterades 15 förhistoriska lämningar, varav åtta stolphål, sex gropar och ett lager. Anläggningarna är mestadels koncentrerade till den nordvästra delen av undersökningsområdet. Fynd av flinta från både mesolitikum (sandarnatid) och neolitikum påträffades främst i ett grusigt sandlager i sydväst. De förhistoriska fynden bestod av slagg, ett bränt ben, keramik samt ett flintmaterial från både äldre och yngre stenålder. Den mesolitiska flintan var svallad och patinerad. Med tanke på nivån 10 12 meter över havet har Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 9

S12 S13 235 206 226 224 221 S1 225 223 232 234 233 S2 220 218 222 221 219 S3 1000011 S11 S14 217 216 S6 S4 S10 203 S15 S5 1000010 202 S9 Tölö 124:1 Schakt Husgrund Stolphål S7 213 215 214 S8 Stenrad Stenläggning Grop Lager Övrig Dike 0 10 m Figur 5. Plan över området som visar de arkeologiska anläggningarna. Skala 1:400. 10 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

troligen de mesolitiska flintorna förts till platsen genom den postglaciala regressionen alternativt legat i strandkantsnivå. Det neolitiska flintmaterialet var magert och fanns främst i de västra schakten. Keramik och slagg påträffades i anslutning till anläggningar såsom gropar och stolphål. Lämningar från nyare tid Vid förundersökningen upptäcktes nio lämningar från nyare tid, bland annat två husgrunder. Husgrunderna var inte synliga ovan mark utan upptäcktes först vid schaktning. I sydväst observerades en stenrad (A214) i anslutning till ett lerlager (A213) vilket tolkades som en del av en husgrund. Området ligger nära gårdsläge C, Jöns Andersgård, i Tölö by. Längre mot nordost och på en något lägre nivå i terrängen fanns en 4 3,5 meter stor husgrund. Den stenlagda grunden (A202) utgjordes av 0,2 till 0,5 meter stora stenar. Grunden var störd av sentida verksamheter i både öster och väster. I väster fanns glas, järn, porslin och plast. I öster fanns en sentida nedgrävning. Utmed grundens norra sida löper en stenläggning (A203) av flata stenar som är 5 meter lång och 0,65 meter bred. Husgrunden finns inte utmärkt på historiska kartor och har därmed inte kunnat dateras närmare vid förundersökningen. Vid framrensning av stenarna i grunden Figur 6. Husgrunden A202 och stenläggningen A203. Foto: Petra Nordin. Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 11

påträffades dock inget recent material. Bland övriga lämningar från nyare tid kan nämnas fyra diken och en tegelkonstruktion. Fyndmaterialet från nyare tid bestod mestadels av rödgods med datering till 1600-tal men främst till 1700- och 1800-tal, lergods, ett kritpipsfragment och några korroderade järnföremål. Slutsatser Vid den arkeologiska förundersökningen påträffades anläggningar i form av stolphål och gropar samt ett fyndmaterial av flinta, keramik, ett bränt ben och slagg. Två husgrunder från senare tid dokumenterades också inom den södra delen av boplatsen. Yngre rödgods från främst 1700- och 1800-tal, men även några äldre skärvor rödgods samt ett kritpipsfragment fanns bland fyndmaterialet. Anläggningarna utgörs av såväl förhistoriska som lämningar från historisk tid, vilket överensstämmer med fyndmaterialet och visar på att platsen nyttjats under flera perioder. Tidigare var boplatsen registrerad som en stenåldersboplats (GAM) men genom förundersökningens resultat bör dateringen justeras till sten-, brons- och järnålder samt medeltid/nyare tid. Förundersökningen har påvisat att fornlämningen breder ut sig över nästan hela exploateringsområdet, undantaget är ett stört område i sydost. Statens Historiska Museer, Arkeologiska Uppdragsverksamheten, anser att en slutundersökning bör äga rum innan en eventuell exploatering. Referenser Artelius, T. & Nordin, P. med bidrag av Rosén, C. 2007. Stavkyrka, gravar och skeppssättning. Arkeologisk förundersökning och undersökning Halland, Tölö socken, Tölö 8:12, Raä Tölö 121 och 212. UV Väst Rapport 2007:11. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska Undersökningar. Artelius, T. & Lindman, G. 2009. Arkeologisk förundersökning på Tölö Ängar. Halland, Tölö socken, Tölö 4:13, fornlämning Tölö 130 och 217. UV Väst Rapport 2009:33. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska Undersökningar. Bexell, S.P. nyutgåva 1913 (original från 1819). Hallands Historia och Beskrivning. Halmstad. Bramstång, C.; Rosén, C. & Schaller Åhrberg, E. 1997. Stenålder vid Tölö kyrka. Fornlämning Raä 121, Tölö 8:11, Tölö socken, Halland. Arkeologisk för- och slutundersökning. UV Väst Rapport 1997:24. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska Undersökningar. Fors, C. 2001. Tölö en arkeologisk specialinventering inför detaljplanering. Halland, Tölö socken, Tölö 4:13, 5:38, RAÄ Tölö 24, 123 och 130. UV Väst Rapport 2001:35. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska Undersökningar. Hylén, H. Ett hett spår. Förhistoriska lämningar från skilda perioder vid Tölö. Arkeologisk utredning och förundersökning. Halland, Tölö socken, Tölö 5:3, RAÄ Tölö 24 och 123. UV Väst Rapport 2003:1. Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar. 12 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

Lundqvist, L. 1998. En äldre och en yngre gravtradition i Halland. Ur Med Kunglig utsikt. Varla under järnålder och tidig medeltid. UV Väst Rapport 1997:26, s. 175 178. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska Undersökningar. Stibéus, M. 2004. Varla boplatslämningar från stenålder till medeltid. Halland, Tölö socken, Varla 2:6 och 9:27, RAÄ 173. Arkeologisk undersökning. UV Väst Rapport 2004:34. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska Undersökningar. Streiffert, J. 1992. Rapport Arkeologisk Förundersökning Tölö 1:3, 5:2 och 8:12 med flera, Kungsbacka, Halland. Otryckt internrapport. Ståhl, H. 1980. Ortnamnen i Hallands Län. Del 3. Bebyggelsenamnen i Norra Halland. Westergaard, B. 2003. RAÄ Tölö 123:1 ett hett spår som svalnat. Arkeologisk undersökning, Halland, Tölö socken, Tölö 5:3, RAÄ Tölö 123:1. UV Väst Rapport 2003:27. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för Arkeologiska Undersökningar. Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 13

14 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid Administrativa uppgifter SHMM:s dnr: 5.1.1-00299-2015. Länsstyrelsens dnr: 431-6833-14. SHMM:s projektnr: 12978. Intrasisprojekt: SHMM2014:164. Undersökningstid: 31 april 2 maj 2015. Projektgrupp: Petra Nordin, Jessica Andersson, Glenn Johansson (flintstudier) och Kristina Carlsson (keramik). Underkonsulter: Schakt & Transport i Borås AB. Exploateringsyta: cirka 5000 kvadratmeter. Undersökt yta: 225 kvadratmeter/löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 6f SV (RT90). Koordinatsystem: Sweref 99 TM 12.00. Höjdsystem: RH 2000. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med Intrasis-databasen. Fynd: inga fynd tillvaratogs.

Bilagor Bilaga 1A. Schaktplan Tölö 124:1 FU-område Tölö 124:1 Schakt 12 13 2 1 3 11 14 FU-område 4 6 10 15 5 9 7 8 0 50 m Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 15

Bilaga 1B. Schaktbeskrivningar Schaktnr# Intrasis-Id Area (m2) Lagerföljd Anmärkning Lösfynd i schakten Kristina Carlssons bedömning keramik 1 205 19,5 0 0,45 matjord 0,45 grusig sand 2 207 17,5 0 0,35 matjord 0,35 grusig sand 3 204 11 0 0,5 matjord 0,5 sand 4 208 10,5 0 0,3 matjord 0,3 grusig sand i N, siltig sand i S 5 210 8,5 0 0,4 matjord 0,4 0,5 sandlager 0,5 grusig sand 6 209 9,5 0 0,45 matjord, omrörd 0,45 grusig sand 7 211 7,5 0 0,35 matjord 0,35 grusig sand i N, siltig lager i S. 8 212 7,5 0 0,35 matjord 0,35 siltig sand/lera A206 tegelkonstruktion, 0,6 lång. Yngre rödgods A223 stolphål 0,45 i diameter A224 stolphål 0,4 0,45 i diameter. Fyllning av ljusgrå siltig sand, 1 flintavslag. A225 lager A226 dike, 0,2 0,25 bred A227 dike, 0,2 0,25 bred A218 grop, med sten, 1 flintavslag A219 grop A220 stolphål, 0,5 i diameter A221 grop A222 stenskott stolphål, 0,4 i diameter. Kol insamlat A1000011 stenlagt dike på ett djup av ca 0,45 m från marknivå. Till största delen täckt av korroderat järnskrot. A216 grop, oregelb. A217 stolphål, 0,4 i diameter A1000010 grop A213 lerlager, rest av husgrund? A214 stenrad, V Ö riktning med stenar 0,25 0,4 stora. A215 stolphål, 0,35 i diameter. Kol insamlat 9 200 18,5 0 Stört/omrörda lager, utfyllnad med sten 0,2 0,5 stora. 10 201 50 0 0,1 matjord 0,1 siltig sand 11 231 12,5 A202 husgrund, 3,5 4,0 bestående av natursten 0,4 0,8 stora. I S SÖ stört av senare aktiviter. Fynd av tegel, skiffer, glas och 1 flintavslag, kol insamlat. A203 stenläggning, 0,6 0,65 bred. Utgörs av flata stenar lagda utmed husgrundens norra sida. 12 236 10 Stört, nedgrävning/grop fylld med recent material. 8 flintor: 1 spånfragment, 4 avslag, 3 övrigt slagen (flera är svallade). Slagg, bränt ben 3 flintor: 1 avslag, 2 övrigt slagen. Korroderat järn, svärtat trä Slagg 27 flintor: 1 möjligt redskap med retursch (borr)? 1 fragmenterad kärna (övrigt slagen), 3 fragmenterade spån, 14 avslag; varav 2 neolitiska, 8 övrigt slagen. Flera är patinerade och svallade 1 yngre rödgods 1800-talstyp Tegel 1 yngre rödgods troligen före 1700. 1 yngre rödgods 1800 1900-tal 2 flintor: avslag 1 ostindiskt porslin 1750- tal, 1 yngre rödgods troligen före 1700. Yngre rödgods 1700 1800-tal 11 flintor: 2 spånfragment, 6 avslag, 3 övrigt slagen I störningarna framkom recentare fynd som järnföremål, glas och plast (ej tillvarataget) 16 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

Schaktnr# Intrasis-Id Area (m2) Lagerföljd Anmärkning Lösfynd i schakten Kristina Carlssons bedömning keramik 13 230 15 A232 stolphål A233 grop A234 stolphål A235 dike 1 flinta (övrigt slagen), kritpipa, förhistorisk keramik? 14 229 9 1 flinta (övrigt slagen, svallad), slagg, ben 15 228 12,5 Stört/omrörda lager, utfyllnad med sten 0,2 0,5 stora 1 yngre rödgods, bukfragment före 1700. 1 yngre rödgods, mynning, troligen efter 1700 Yngre rödgods, fat mynning. Troligen efter 1700 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 17

Bilaga 2. Anläggningslista Anl.nr Anl.typ Storlek (m) Längd (m) Bredd (m) Beskrivning 202 Husgrund 4 4 3,50 203 Stenläggning 0,65 5 0,65 206 Ugn? 0,65 0,59 0,35 Mindre tegelkonstruktion 213 Lager 4,7 Lerlager med A214 stenrad 214 Stenrad 4 Husgrund. Stenar 0,25 0,4 stora 215 Stolphål 0,35 216 Grop 0,7 217 Stolphål 0,4 218 Grop 1 219 Grop 0,45 Kan vara stolphål 220 Stolphål 0,5 221 Grop 0,6 222 Stolphål 0,4 Träkol i stolphålet 223 Stolphål 0,45 224 Stolphål 0,45 225 Lager 3,3 226 Dike 0,25 2,20 0,25 227 Dike 0,25 2,10 0,25 232 Stolphål 0,35 233 Grop 0,75 234 Stolphål 0,35 235 Dike 0,35 2 0,35 1000010 Grop 0,9 0,90 0,45 1000011 Dike 0,3 2,50 0,29 Järn i fyllningen 18 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid

Figurförteckning Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 61 Göteborg (skala 1:250 000; RT90), och GSD-Sverigekartan...4 Figur 2. Förundersökningsområdet och RAÄ Tölö 124:1 markerade på utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B6FSV. Skala 1:10 000...6 Figur 3. Utdrag ur FMIS....7 Figur 4. Utsnitt ur den äldsta kartan över Tölö by från 1729. De rosa färgerna markerar tomterna för byns sju gårdar. De grå partierna är åkrar, de gulgröna är ängsmark....9 Figur 5. Plan över området som visar de arkeologiska anläggningarna. Skala 1:400...10 Figur 6. Husgrunden A202 och stenläggningen A203. Foto: Petra Nordin...11 Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid 19

Förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid Under två dagar i april genomförde Statens Historiska Museer, Arkeologiska Uppdragsverksamheten (Mölndal) en avgränsande förundersökning av boplatsen Tölö 124:1. I schakten fanns förhistoriska boplatslämningar och två husgrunder från nyare tid. Bland fyndmaterialet kan nämnas keramik, slagg, ett bränt ben, ett svallat flintmaterial från äldre stenålder (sandarna) och ett flintmaterial från yngre stenålder samt yngre rödgods och fragment av kritpipa.