OM KÖKSAVFALLSKVARNAR TILLÅTS I GÖTEBORG

OM KÖKSAVFALLSKVARNAR TILLÅTS I GÖTEBORG - Tekniska och ekonomiska konsekvenser Rapport 2011-07-06 1 CIT Urban Water Management AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 FÖRORD...5 1. INLEDNING...6 2. OM KÖKSAVFALLSKVARNAR...11 3. REGELVERK OCH MILJÖMÅL...14 4. ERFARENHETER OCH KONSEKVENSER AV KAK...16 5. NULÄGESBESKRIVNING...30 6. KONSEKVENSER AV TILLÅTANDE AV KAK I GÖTEBORG...34 7. TOTALA KOSTNADER OCH KOSTNADSFÖRDELNING...72 8. ORGANISATIONER FÖRUTSÄTTNINGAR I GÖTEBORG...74 9. BRUKARE FÖRUTSÄTTNINGAR I GÖTEBORG...77 10. GENOMFÖRANDE...78 REFERENSER...88 BILAGA 1 Sammanfattning av de delar av Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) som är relevanta ur perspektivet avloppskvalitet...92 BILAGA 2 Teoretiska beräkningar av förändringar av avloppsvattnets sammansättning genom tillförsel av matavfall...94 BILAGA 3 Uträkningar för gasproduktion...96 BILAGA 4 Sammanställning av intervjuer med Gryaabs ägarkommuner (exkl. Göteborg)...97 BILAGA 5 Sammanställning av två intervjuer med fastighetsbolag i Göteborg stad...100 BILAGA 6 Resonemang kring investering för kväverening på grund av införande av KAK...101 BILAGA 7. Jämförelse mellan Systemalternativ Rötning och Systemalternativ Köksavfallskvarnar...103 2

SAMMANFATTNING Kretsloppskontoret, Göteborg Vatten och Gryaab har låtit utreda tekniska och ekonomiska konsekvenser om 20 % (50 000 köksavfallskvarnar) respektive 50 % (125 000 köksavfallskvarnar) av hushållen i Göteborg installerar köksavfallskvarn (KAK). Införandetakten av KAK i hushållen är svårbedömd men antas vara högst 1 % varje år, 2 500 hushåll/år. Kretsloppskontoret är idag väldigt restriktivt med att tillåta köksavfallskvarnar för att mala ned matavfall som transporteras till reningsverket tillsammans med spillvatten. Brukarna har på senare tid börjat efterfråga möjligheten att installera KAK. Idag kan Göteborgarna sortera ut matavfallet i bruna påsar eller kompostera sitt eget matavfall. KAK medför ökad bekvämlighet i hushållen, ökad biogasproduktion vid reningsverket samt minskade transporter för insamling av matavfallet. Mängden slam vid Ryaverket kommer att öka något. Kvalitén på avloppslammet påverkas inte av KAK med hänsyn till Cd/P kvoten eftersom kvoten för matavfall är i paritet med det avvattnade avloppsslammet. Kostnadsbesparingar görs vid jämförelse med insamling av matavfallet via bruna påsar. Arbetsmiljön förbättras för renhållningspersonalen. KAK medför att driftkostnaderna för ledningsnätet, tunnlarna och avloppsreningen ökar något. KAK medför en marginell ökning av bräddning av organiskt material och näringsämnen från det kombinerade ledningsnätet. KAK medför att mer biologiskt material tillförs avloppsvatten, vilket ökar riskerna för svavelvätebildning på ledningsnätet. Vid införsel av KAK får VA-kollektivet en ökning av driftkostnaderna och avfallskollektivet gör en kostnadsbesparing. Tillkommande driftkostnader för ledningsnät och avloppsrening är små jämfört med de besparingar som görs vid insamlingen av bioavfall. Sammanlagt gör stadens VA- och avfallskollektiv en besparing på ca 3 Mkr/år om KAK införs i 20 % av hushållen, och en besparing på ca 12 Mkr/år om KAK införs i 50 % av hushållen. Kostnadsberäkningar gäller under förutsättning av KAK inte tillåts i de områden som redan idag har problem med svavelväte och under förutsättning att det inte orsakar problem med svavelvätebildning i nya områden. De beräknade kostnaderna för KAK är osäkra och ökningen av driftkostnader och kapitalkostnader för VA-verksamheten är troligen överskattad. Hushållens inköps- och driftkostnader för KAK beräknas till cirka 850 kr/år utan hänsyn till eventuell avgift för KAK och minskad avfallsavgifter. Driftkostnader vid införsel av KAK för olika kostnadsbärare i Staden (tkr/år) Kostnadsökning/besparing Kostnadsbärare Scenario 1: 20 % Scenario 2: 50 % KAK KAK Insamling, staden (besparing) Avfall - 6000-19000 Ledningsnät (kostnadsökning) VA 1600 3900 Avloppsrening (kostnadsökning) VA 1200 3200 Summa staden (besparing) Avfall och VA - 3200-11900 Driftkostnad inkl inköp av KAK Hushållen 43000 106000 Summa kostnadsökning Samhället 39800 94100 3

I rapporten presenteras nationella och internationella erfarenheter från orter där KAK används. Samtliga rapporter som studerats visar huvudsakligen positiva erfarenheter men uppföljningsperioden, antalet prover eller antalet anslutna KAK har varit för kort respektive för få för att dra säkra slutsatser. Ett antal kommuner har intervjuats om hur de har hanterat införande av KAK. Myndigheter och fastighetsföretag har intervjuats för att klarlägga vilken inställning och erfarenheter de har av KAK. Under 2011 byggs en förbehandlingsanläggning i Göteborg för matavfall som samlas in via bruna påsar. Efter förbehandlingen kan matavfallet rötas och biogas produceras Projektgruppens rekommendationer Projektgruppen tar inte ställning till huvudfrågan om KAK ska tillåtas för hushållen i Göteborg eller inte. Rapporten ingår som en del i beslutsunderlag för att ta ställning i frågan. Det är viktigt att bestämma hur resursen matavfall ska hanteras i Göteborg varav KAK kan vara ett alternativ. Med den beräknade införandetakten av KAK på 1 % per år så anser projektgruppen att KAK inte påverkar möjligheten att etablera en förbehandlingsanläggning/biogasanläggning för matavfall i Göteborgsregionen. Troligen skulle dock den totala mängden bioavfall som går till rötning öka om KAK tilläts, genom att KAK och insamling i bruna påsar kan antas föredras av olika typer av hushåll och därmed komplettera varandra snarare än konkurrera. Dock vill projektgruppen ge vissa rekommendationer om KAK tillåts för hushållen i Göteborg. Det största tekniska problem som projektgruppen förutser är ökning av svavelväteproblemen på avloppsledningsnätet. Därför rekommenderar projektgruppen att KAK inte tillåts i områden som redan idag har problem med svavelvätebildning, vilket berör ca 20% av hushållen i Göteborg. Problem med svavelvätebildning kan uppstå i områden som idag inte är drabbade. Det är viktigt att kunna följa upp om problem med svavelvätebildning i nya områden kan kopplas till KAK. Projektgruppen föreslår att KAK endast får installeras efter tillstånd och att ett register av dessa tillstånd upprätthålls. På så sätt är det möjligt att inte ge tillstånd till KAK i kända svavelväteområden och följa upp hur KAK påverkar övriga avloppssystemet samt veta hur göteborgarna sorterar sitt matavfall. Projektgruppen föreslår att nuvarande ABVA inte ändras, vilket innebär att tillstånd krävs för KAK. KAK medför kostnader för va-kollektivet men en besparing för avfallskollektivet som är betydligt större än va-kollektivets kostnader. För att kompensera va-kollektivets kostnader rekommenderar projektgruppen att möjligheten att överföra pengar mellan kollektiven studeras. Om KAK tillåts i Göteborg rekommenderar projektgruppen att en teknisk och ekonomisk uppföljning utförs efter en tid för att öka kunskapen om ökat biologisk material i avloppssystemet. 4

FÖRORD Beställare är Kretsloppskontoret där Peter Aarsrud är kontaktperson. Studien har genomförts av en projektgrupp bestående av följande personer: Peter Aarsrud Kretsloppskontoret David Jacobsson Göteborg Vatten Karin Thörnqvist Göteborg Vatten Annika Malm Göteborg Vatten Ola Fredriksson Gryaab AB Per-Arne Malmqvist CIT Urban Water Management AB (projektledare) Britt-Inger Norlander Kretsloppskontoret Frida Pettersson CIT Urban Water Management AB Samtliga organisationer står bakom innehållet i rapporten. Avsnittet om ledningsnätet har författats av Göteborg Vatten. Gryaab har studerat Ryaverket och dess tunnlar. Kretsloppskontoret har utarbetat avsnittet om avfallshanteringen. Övriga delar har skrivits av Urban Water. 5

1. INLEDNING BAKGRUND Under flera år har frågan om köksavfallskvarnar (i fortsättningen kallat KAK) i Göteborg varit aktuell, såväl från politikerhåll som från enskilda. Berörda förvaltningar har haft en avvaktande eller negativ hållning till att tillåta KAK, och KAK är också är förbjudet enligt ABVA ( Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan huvudmannens skriftliga medgivande. ). Frågan har aktualiserats dels genom ett ökande antal inkomna ansökningar om tillstånd, dels genom att Stockholm Vatten nyligen tillåtit KAK utan anmälan eller andra restriktioner. Företaget Disperator AB har sålt fler köksavfallskvarnar sedan förbudet mot KAK hävts i Stockholm. Framför allt uppger företaget att ett stort antal personer ringt för att samla information om KAK (personlig kommunikation, Lampa, 2009). Vidare har KAK installerats i delar av andra kommuner (Surahammar, Malmö, Sundsvall) och studeras av till exempel Käppalaförbundet. En förstudie om KAK i Göteborg genomfördes av Erik Kärrman m.fl. (2001). Rapportens sammanfattning återges här: Denna rapport redovisar studier av köksavfallskvarnar (KAK) anslutna till avloppssystem med avseende på hushållens attityder och beteenden, miljö och kretslopp, teknisk funktion samt ekonomi och organisation. Rapporten som omfattar avfallskvarnar såväl för hushåll som storkökskvarnar innehåller specifika studier av ett införande i Göteborg men beskriver även generella egenskaper hos systemen. Studien visar att den dokumenterade kunskapen är summarisk om hushållens attityder och beteenden i relation till KAK. De undersökningar som har genomförts saknar grund i beteendevetenskaplig teori vilket ytterligare försvårar kunskapsuppbyggnaden i ämnet. Dock framställs hushållens inställning till KAK som övervägande positiv. Betydelsen av en genomtänkt informationsstrategi betonas. Miljö- och kretsloppsaspekter har belysts i två system för behandling av matavfall: 1) insamling för behandling i central kompostering 2) system med KAK. Analysen visar att båda systemen genererar relativt liten miljöpåverkan, jämfört med samhällets totala påverkan. Typiska egenskaper för systemet med KAK är större energiutvinning och potentiellt lägre växthusgas- och försurande utsläpp än komposteringssystemet. Å andra sidan bidrar KAK till en ökning av eutrofierande utsläpp och till en ökning av mängden slam vid reningsverket. En fördel med kompostering framför KAK är att komposten lättare kan kvalitetssäkras som gödselmedel eftersom matavfallet hanteras utan inblandning av andra flöden. Ur teknisk synpunkt förväntas eventuella problem med ett införande av KAK främst uppstå i fastighetens rörinstallationer där ökade antal igensättningar och stopp kan uppträda och i avloppsreningsverket där ökade mängder slam kommer att genereras. Om 6

ledningssystemet är i dålig kondition och t ex svackor uppträder kan det finnas risk för ökad frekvens av stopp och svavelvätebildning. Kostnadsberäkningar med MIMES/Waste modellen visar att central kompostering har en lägre systemkostnad än KAK för biologisk behandling av matavfall från hushåll i Göteborg. System med storkökskvarnar är däremot ekonomiskt mer fördelaktigt än central kompostering för biologisk behandling av matavfall från Svenska Mässan i Göteborg. Inom ramen för projektet genomfördes en kommunenkät som visade att registrerade köksavfallskvarnar finns i drygt 20 svenska kommuner och att det finns ca 3000 registrerade hushållskvarnar (varav 2000 i Surahammar) och 40 storkökskvarnar i Sverige. Kommunerna som tillåter köksavfallskvarnar har olika administrativa rutiner och taxesättning. Även en genomgång av juridiska aspekter har genomförts för införandet av KAK som rymmer tillstånd, orsakade skador, avgifter, ägandeförhållanden och krav på avskiljningsanordningar. Studien visar att ett försök med införande av KAK i Göteborg skulle kunna ge ökad kunskap inom hushållens beteenden och attityder samt tekniska och praktiska erfarenheter. Alla kunskapsluckor kan dock inte fyllas i ett sådant försök. För att studera effekter på avloppssystern och avloppsreningsverk krävs försök i större skala och laboratoriestudier. Slutligen tycks det finnas arbetsmiljömässiga, miljömässiga och ekonomiska motiv att utveckla icke vattenförbrukande storkökskvarnar med lokal uppsamling. Frågan om KAK har också ingått i det avslutade projektet Systemstudie Avlopp, dock endast som en systemkomponent med grova antaganden. Frågorna om påverkan på ledningsnätet och reningsverket behandlades endast på en översiktlig nivå. Fyra systemalternativ för hantering av biologiskt avfall jämfördes i Systemstudien: kompostering, rötning, KAK och förbränning. Alternativen bedömdes ur fem aspekter eller kriterier: hhygien, Miljö (emissioner och resurshushållning), Ekonomi, Sociokultur (organisation, brukaraspekter och flexibilitet) och Teknisk funktion. Studien avsåg förhållandena år 2050, med 50 % fler invånare i Göteborg än idag. Studien omfattade Gryaabs sju ägarkommuner. Analysen omfattade inte bara infrastruktursystemen utan också det så kallade kompensatoriska systemet, det vill säga man tog hänsyn till de nyttigheter som producerades (till exempel energi och fosfor) och jämställde systemalternativen i detta avseende. Simuleringar av alternativen gjordes med datormodellen URWARE. I jämförelsen mellan systemalternativen blev skillnaden mellan de tre bästa alternativen liten när alla kriterier vägdes samman. Fördelar och nackdelar med de olika systemalternativen tog ut varandra. Separat insamling med rötning fick dock det högsta sammanvägda betyget, tätt följt av förbränning och därefter avfallskvarnar med rötning på Ryaverket. För vissa kriterier fanns betydande skillnader, och en annorlunda viktning kunde ge andra slutsatser. Storskalig kompostering bedömdes vara det sämsta alternativet. 7

Den här rapporten fördjupar Systemstudie Avlopp främst med avseende på inverkan på ledningsnät och reningsverk. För mer information, se Bilaga 7. SYFTE Utredningen syftar till att ge underlag för kommande handläggning av frågan om att eventuellt tillåta köksavfallskvarnar i Göteborg. Frågor som huvudsakligen skall besvaras är: Vilka erfarenheter finns i andra kommuner i Sverige? Vilka finns internationellt? Vilka konsekvenser för miljö, drift och kostnader skulle uppstå för berörda förvaltningar vid ett helt eller delvis tillåtande av KAK på a) ledningsnätet; b) reningsverket Ryaverket; c) andra system (framför allt avfallshanteringen)? Hur kan ev. sektionering av staden ske i områden som är lämpliga resp. olämpliga för KAK? Vilka kostnader och besparingar uppstår för VA- respektive avfallskollektivet? I vilken omfattning och inom vilka tidsramar kommer hushåll att ansluta KAK? Vad är inställningen till KAK hos Gryaabs övriga ägarkommuner? Översiktligt skall även följande frågeställningar belysas: Om köksavfallet betraktas som en nyttighet eller råvara för energiproduktion, vilka konsekvenser får det då för den planerade biogasproduktionen i Göteborg? Hur kan administration i form av tillståndsgivning, registrering, kontroll och uppföljning göras? Hur kan de kostnader som uppstår täckas och fördelas? Hur kan taxor och avgifter utformas? METOD För att kunna göra beräkningar i detta projekt har två scenarier för Göteborgs stad valts: 1. 20 % av invånarna installerar KAK i hushållen 2. 50 % av invånarna installerar KAK i hushållen Med erfarenheter från andra studier kan antas att det tar mycket lång tid att installera KAK. Det har här antagits att 1 % av hushållen installerar nya KAK varje år. I projektet används forskningsprogrammet Urban Waters konceptuella ramverk, där de tre delsystemen Teknik, Organisation och Brukare studeras med avseende på fem kriterier: Hygien, Miljö, Ekonomi, Sociokultur och Teknisk funktion (Figur 1). 8

Figur 1. Urban Waters ramverk för strukturering av analyserna. Teknik Förutsättningarna för att tillåta KAK i Göteborg har ur ett tekniskt perspektiv granskats för ledningsnätet, Ryaverket och tunnlar samt för avfallshantering. Organisation Gryaabs ägarkommuner, Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen har intervjuats för att ta reda på hur de ställer sig till att tillåta KAK. Ägarkommunerna är, förutom Göteborgs Stad, Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille. Konsekvenser för andra förvaltningar, särskilt renhållningen, har bedömts. Inverkan på planeringen av en central biogasanläggning diskuteras. Brukare Brukare inkluderar enskilda hushåll och fastighetsbolag. Intervjuer och litteraturstudier har genomförts för att utreda brukarnas attityder till KAK. Värderingsaspekter Förbättrad hygien diskuteras översiktligt för hushållen och för renhållningen. Miljöaspekterna beaktas, framför allt genom att bedöma ökad bräddning från ledningsnätet under regn. Resursanvändning i form av energianvändning bedöms främst för reningsverket. Övriga miljöaspekter behandlades i projektet Systemstudie avlopp (2007). Ökade kostnader vid tillåtande av KAK har beräknats för hushållen, ledningsnätet och reningsverket. Ökade intäkter vid reningsverket och minskade kostnader från avfallshanteringen har bedömts. 9

Sociokulturella aspekter är effekter för dels inblandade organisationer direkt och indirekt, dels effekter för hushåll och fastighetsägare. Den tekniska funktionen för ledningsnät och reningsverk har studerats med avseende på bland annat innehåll av material från kvarnarna, materialets egenskaper, var detta hamnar och de effekter som då uppstår. AVGRÄNSNING Utredningen avser endast KAK i hushåll kopplade direkt till ledningsnätet. KAK för verksamheter har inte bedömts. Utredningen avser nutid. Endast Göteborgs Stad beaktas i analysen, men inställningen hos Gryaabs ägarkommuner redovisas också. 10

2. OM KÖKSAVFALLSKVARNAR OLIKA SYSTEM Det finns många olika system för matavfallshantering i enskilda hushåll, där en avfallskvarn kan vara en del. Avfallskvarnen monteras som regel under diskhon. Avlopp från kvarnen kan antingen vara kopplat via ledningsnät till en tank (som till exempel Turning Torso och Västra hamnen i Malmö) eller anslutet till avloppsledningsnätet som leder till ett reningsverk (Surahammar). Det finns även möjligheter att avloppsvattnet kan vara sorterat, Skogaberg i Göteborg är ett exempel där matavfallet blandas med klosettvatten och leds till en behandlingsanläggning. Valet av system beror på syftet med installation och vilka naturgivna och tekniska möjligheter som finns för; återföring av näringsämnen till åkermark, biogasproduktion, befintliga ledningar alternativt nyinstallationer, plats för tank eller ej etc. I detta projekt studeras ett system där avfallskvarnen är installerad under diskhon i det enskilda hushållet. Matavfallet mals ner i kvarnen som är kopplad till köksavloppet och transporteras tillsammans med avloppsvattnet i avloppsledningsnätet till avloppsreningsverket (ARV). Slammet från ARV rötas i rötkammare och producerar biogas. Rötresten från biogasanläggningen innehåller både avloppsslam och matavfallsrest och kan användas som gödningsmedel på åkermark eller som jordförbättring. Det renade vattnet släpps ut i recipienten Göta Älv. Det finns även system där KAK, installerat i ett större komplex, till exempel storkök eller restaurang, mal ner matavfallet, som eventuellt via en slam- och fettavskiljarenhet når en sluten tank. En slamsugbil transporterar sedan matavfallet till rötning vid en biogasanläggning. Produkten från rötkammaren blir gas och rötningsrest. Rötningsresten kan sedan användas till jordförbättring eller gödningsmedel. Detta system bedöms inte i detta projekt. TEKNISK FUNKTION Köksavfallskvarnen monteras under diskhon i diskbänken och ansluts till köksavloppet (Figur 2). För att undvika vibrationsskador från KAK bör diskbänken och KAK vara ordentligt fastgjorda. KAK har en jordad stickkontakt som ansluts i jordfelsbrytare (230 V jordat vägguttag). Det finns två olika typer av KAK; en satsvis matad KAK där behållaren fylls med matavfall och malningen startar av att ett lock för öppningen trycks ned, samt en kontinuerligt matad KAK som startas med en manuell strömbrytare och matavfallet mals medan KAK matas. Malningen ska ske med spolning av kallt vatten. Hett vatten kan skada avfallskvarnens packningar. 11

Figur 2. Köksavfallskvarn i genomskärning, installerad under diskhon och ansluten till köksavloppet (Disperator, 2009). ANVÄNDNING I Sverige marknadsförs KAK som en del av källsorteringen medan användningen i USA mer grundar sig i den bekvämlighet som KAK medför. Information om vad som får och inte får malas i KAK beror av tillverkare, modell och kapacitet hos KAK. Generellt får frukt- och potatisskal, hushållspapper, matrester, fisk och skaldjur malas medan allt som inte är biologiskt nedbrytbart, till exempel glas, metall och plast, inte får malas. Vissa problem kan förekomma med segt och långfibrigt organiskt avfall (till exempel bananskal, vissa fiskskinn och bladen från jordärtskockor). Eftersom matavfallet mals ned och transporteras i avloppsnätet gäller även här att mediciner, tops, dambindor och blöjor inte får köras i KAK. EKONOMI Kostnader och energianvändning beror på tillverkare, modell och hushåll (användning). Nedan finns en sammanställning över avfallskvarnar och priser (2010-11-15). Avfallskvarnsmärke Kostnad (inkl moms och frakt) Referens Commodore 4585 www.avfallskvarnar.eu Decosteel 3195-4595 www.ciao.se Evo 5995-7665 www.vvsochbad.se Franke 4095-8758 www.vvsonnet.se, www.franke.se Insinkerator 4195-4995 www.insinkerator.nu Intra 2700 www.vvsochbad.se Jegon 3000 www.avfallskvarn.se Maxmatic 5100-5600 www.avfallskvarn.se Sinkmaster 3950 www.miljökvarnar.se Waste maid 2995-5500 www.wastemaid.se 12

Investeringskostnad: Avfallskvarn 2995 8758 kr (inkl moms och frakt) Installationskostnad ca 1000 kr (uppskattat efter Anderson, 2007) Angiven ekonomisk livslängd 10 år Annuitet (kalkylränta 4 %) Kapitalkostnad Min: (2 995+1 000)*0,123 = 491 kr/hushåll, år Max: (8 758 + 1 000)*0,123 = 1 200 kr/hushåll, år Driftskostnad: Ökad elförbrukning ca 3,0 kr/år (Kärrman et al., 2001) ca 1,5 kr/år (www.avfallskvarn.se) Ökad vattenförbrukning ca 4,5 l/dygn (personlig kommunikation, Lampa, 2009) vilket kan jämföras med en toalettspolning/dygn. Kostnaden för ökad vatten- och avloppsförbrukning 1,64 m 3 /år*11,98 kr/m 3( 1 = 19,65 kr/år Årskostnad Övrig kostnad: Packning (reservdel) Min: 491 + 1,5 + 19,65 = 512 kr/hushåll, år Max: 1 200 + 3 + 19,65 = 1 223 kr/hushåll, år ca 100 kr/st Kostnaden för det enskilda hushållet hamnar mellan drygt 500 och 1 220 kronor per år. I beräkningarna har medelvärdet 850 kronor per år använts. Utöver detta kommer eventuella reservdelar, service, eventuell förändring i taxa och tillståndavgift för avfallskvarn. 1 Rörlig VA-kostnad (Kretsloppskontoret, 2010). Rörlig vatten- och avloppsavgift: 5,25 kr/m 3 resp: 6,73 kr/m 3 13

3. REGELVERK OCH MILJÖMÅL Den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen för kommuner och fastighetsägare regleras av Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412). Den tidigare VA-lagen Lag om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (SFS 1970:244) slutade gälla årsskiftet 2006-2007 när den nuvarande Lag om allmänna vattentjänster började gälla. En sammanfattning av de delar i Lag om allmänna vattentjänster som är relevanta ur perspektivet avloppskvalitet finns att läsa i Bilaga 1. Köksavfallskvarnar regleras i de lokala VA-föreskrifterna Allmänna bestämmelser för vattenoch avloppsanläggningar (ABVA) som beslutas i kommunfullmäktige i de enskilda kommunerna. I ABVA bör information finnas om det är tillåtet att installera KAK, om fastighetsägaren måste ansöka om tillstånd hos VA-huvudmannen och i så fall hur KAK bör anslutas till det kommunala avloppsnätet. Om hushållet tillåts installera KAK till avloppsnätet är kommunen skyldig att se till att det kommunala ledningsnätet fungerar tillfredsställande. I Göteborgs ABVA står: Fastighetsägare får inte tillföra avloppet spillvatten från köksavfallskvarn utan huvudmannens skriftliga medgivande. Miljöbalken, kapitel 15, och avfallsförordningen reglerar hanteringen av avfall och i dessa står att varje enskild kommun beslutar om den kommunala renhållningsordningen. Den kommunala renhållningsordningen beslutas av kommunfullmäktige och inkluderar husavfall och därmed jämförligt avfall, till exempel avfall från hushåll, personalutrymmen på arbetsplatser, restaurangavfall och toalettavfall. Ansvarig myndighet för tillsyn av avloppsledningsnätet i Göteborg är Miljöförvaltningen och tillsyn över av Ryaverket är Länsstyrelsen i Västra Götaland. Tillsyn av ledningsnätet sker bland annat genom att Göteborg Vatten årligen skickar in en miljörapport till Miljöförvaltningen. Gryaab skickar in en miljörapport om Ryaverket och tunnelsystemet. Tillsyn över Ryaverket sker även med möte på Ryaverket med Länsstyrelsen i Göteborg och periodisk besiktning av oberoende part. Tillsyn över Göteborg Vatten sker med ett årligt möte med Länsstyrelsen i Göteborg och tillsyn efter behov från Miljöförvaltningen. Det finns en vattendom, DVA33, som reglerar hur bräddning får ske från det kombinerade avloppsledningsnätet i Göteborg. Domen lyder: Vidare lämnades Göteborgs kommun fortsatt tillstånd på angivna villkor att vid tillfällen av häftigt regn och såvitt rör områden med kombinerat ledningssystem utsläppa genom bräddavlopp avloppsvatten från kommunen med trefaldig utspädning i Göta älv och med femfaldig utspädning i Säveån och Mölndalsån. I de nationella miljömålen finns ett delmål som berör matavfall som lyder: Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Naturvårdsverket har tagit fram ett nytt förslag till delmål som ska gälla till 2015, och som lyder: Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska tas omhand så att växtnäringen utnyttjas. Enligt Naturvårdsverket (Catarina Östlund, muntligt, 2009-03-16) kan matavfall som via avfallskvarnar hamnar i avloppsslammet räknas 14

in i det föreslagna nya målet så länge slammet används så att växtnäringen utnyttjas. Det blir dock svårt att följa upp målet eftersom mängden matavfall som mals ned inte kan mätas på samma sätt som vid insamling med bil. 15

4. ERFARENHETER OCH KONSEKVENSER AV KAK I Sverige har ett fåtal studier om köksavfallskvarnar gjorts, bland annat i Staffanstorp, Surahammar, Skogaberg och Malmö (Bo01). Internationellt är KAK mer allmänt känt i vissa länder och användningen mer utbredd. USA är det land som har flest KAK: cirka 50 % av befolkningen (Koning & Graaf, 1996) har en KAK installerad och ansluten till det kommunala avloppsnätet. I Storbritannien, som även marknadsfört KAK under en längre tid, använder cirka fem procent av hushållen KAK (Koning & Graaf, 1996). I en rapport för VA-forsk (2001) uppskattar författarna att färre än 1 % av de svenska hushållen har installerat KAK. För att samla erfarenheter nationellt och internationellt har en litteraturstudie gjorts. NATIONELLT Staffanstorp Erfarenheterna från Staffanstorp har sammanfattats från rapporten Källsortering med avfallskvarnar en fallstudie i Staffanstorp kommun (Nilsson, et al., 1990). Studien i Staffanstorp kommun omfattade totalt 100 lägenheter i det då nybyggda bostadsområdet Glasförgyllaren. Lägenheterna är inrymda i 12 fristående tvåvåningshus. Studien undersökte förhållandena före installering av KAK under våren 1988 och en mer utförlig mätserie efter installering av KAK under hösten 1988 och våren 1989. Mätningarna indelades i följande delområden: inomhussystem, ledningar och reningsverk (VA-system), avfallshantering och brukarattityder. Inomhussystem Resultaten från studien visade att ljudmätningar uppfyllde Stadsbyggnadsnämndens (SBN) krav angående buller i den egna fastigheten och i grannfastigheten. Malning av blandat köksavfall i KAK (här Disperator, modell 77) kan jämföras med ljudnivån från en modern tystgående diskmaskin under körning (vid korrekt installation). Vid mätningarna i lägenheterna användes KAK i medeltal 2,4 gånger per dygn under cirka 30 sekunder. En specialmätning med högre mätfrekvens i tio lägenheter visade att användningen av KAK hade toppar under morgon och kväll samt att KAK inte användes på bästa sätt med avseende på källsortering. Ett långtidstest med avseende på igensättning i inomhusledningar uppvisade att simulerat normalt utnyttjande av KAK i 15 år för en familj inte kommer att leda till driftsproblem. Ledningar och avloppsreningsverk (VA-system) De yttre avloppsledningarna visade vid regelbundna inspektioner och ledningsfilmning ett år efter installationerna av KAK heller inga tecken på igensättning eller andra transportproblem. Det observerades ingen tydligt ökad vattenförbrukning på grund av KAK-installationen (från 183 liter per personekvivalent [pe] och dygn [l/pe, d] till 170 l/pe, d). Minskningen från första mättillfället till sista anser författarna bero på normala årsvariationer och att de 16

nyinflyttade blivit mer hemmastadda i lägenheterna. Det vill säga att minskningen inte kan tillskrivas KAK. Föroreningshalterna ökade i avloppsvattnet. Följande förändringar återfinns i rapporten: BOD 7 31 g/pe, d; COD 88 g/pe, d; Tot-N 1,5 g/pe, d; Tot-P (-0,8 g/pe, d); SS 34 g/pe, d; TS 28 g/pe, d; GF 53 g/pe, d 2. Föroreningarna sedimenterades snabbt vid försök och bildade ett slam med mycket hög organisk substans (90 %). Enligt teoretiska beräkningar förutspåddes slammängden vid reningsverket öka med 70 %. Dock ökade den uppmätta slammängden efter rötningsprocessen endast med 50 % eftersom matavfallet som har en mycket hög halt organiskt materia, bryts ned bättre än avloppsslam i rötningen. I ARV påverkade KAK-installationen i huvudsak biosteget och slambehandlingen. Avfallshantering och brukarattityder Efter KAK-installationerna minskade mängden fast avfall med 18 viktprocent (från 196 kg/pe, år till 160 kg/pe, år dvs -36 kg/pe, år). Densiteten i soppåsen minskade med 11 % från 134 kg/m 3 till 119 kg/m 3, och fuktinnehållet sjönk från 31 till 25 viktprocent. Författarna resonerade att den minskade mängden köksavfall i soppåsen gör att avfallet troligen kunde lagras i fastigheten och hämtas var 14:e dag och troligtvis lagras vid avfallsanläggningen i två månader. Dessa förlängda lagringstider sänker transportkostnaderna. Enligt en enkätundersökning som utfördes vid två tillfällen (svarsprocent 81 % respektive 83 %) är den genomsnittligt unga befolkningen (cirka 60 % är mellan 20 och 35 år) positiv till KAK, även om cirka 40 % haft problem med KAK. Dock har problemen varit av lätt art (till exempel stopp i inomhusledningarna). Status idag Staffanstorp kommun, Teknik Förvaltningen har ingen uppgift hur många kvarnar som finns kvar, men har uppfattningen att det endast är ett fåtal kvar. Kommunen har inga avsikter att installera fler KAK igen (personlig kommunikation, Larsson, 2009). Brf Glasförgyllaren Föreningen har heller inte någon uppgift om antalet kvarnar. Efter drygt tio år, vilket är en KAK:s livslängd, har flertalet kvarnar tagits bort sedan de slutat fungera. Förra året gjordes dock spolningar av avloppsnätet, där spolfirman nämnde en litet större mängd fett i ledningarna än i andra områden som skulle kunna ha orsakats av KAK (personlig kommunikation, Eriksen, 2009). 2 BOD 7 = Biologiskt syrebehov, COD = kemiskt syrebehov, Tot-N = total kvävehalt, Tot-P = total fosforhalt, SS = suspenderad substans, TS = torrsubstans, GF = glödförlust. 17

Puls spolfirma Staffanstorp Fett i ledningar är ett problem i många områden och det studerade området utmärkte sig inte signifikant (personlig kommunikaiton, Kungberg, 2009). Surahammar Erfarenheterna från Surahammar har hämtats från rapporten Köksavfallskarnar effekter på avloppsreningsverk. En studie från Surahammar (Karlberg & Norin, 1999). Studien från Surahammar lade tyngdpunkt på effekterna i ARV efter införande av KAK. Åren 1995 2000 hade cirka 2000 KAK installerats, det vill säga att cirka hälften av hushållen i kommunen hade installerat kvarnar. År 1998 fanns det avfallskvarnar i cirka 40 % av de hushåll som var anslutna till det kommunala VA-nätet. I rapporten antogs en ökning i antalet installationer till 50 % av alla hushåll, vilket visade sig stämma. Inomhussystem Det har uppstått störningar eller igensättningar i fastigheters ledningar som dock har varit enkla att åtgärda. Typiska problem har varit stopp i ledningarna i fastigheten, material som fastnat i kvarnen och problem till följd av felaktig installation av KAK, till exempel att kvarnen skakat loss. Ledningar och avloppsreningsverk (VA-system) Det var inga problem med ledningsnätet under uppföljningsperioden. Under 1998 skedde ingen bräddning. ARV meddelade att inga driftstörningar uppstått. En ökning i gallerrensmängden noterades under 1998. Mätningar har visat att gallerrensmängden ökat med 20 kg/dygn under åren 1996 1998 (från 26 kg/d till 46 kg/d). Författarna beräknar att knappt 4 % av inkommande matavfall hamnar i gallerrenset. Författarna kunde inte avläsa någon mängdökning med säkerhet för inkommande kväve, fosfor eller BOD 7 vilket i sin tur kan bero på många faktorer. Dock visade en ökning av kvoten på en förändring i avloppsvattnets sammansättning efter införandet av KAK. Slamhanteringen, det vill säga uttag av överskottsslam, pumpning och förtjockning, hade enligt driftspersonalen inte ändrats efter avfallskvarnsinstallationen. Den ökning i gasproduktion som blivit efter KAK-anslutningarna motsvarar matavfallets teoretiska biogaspotential. Haga ARV:s föroreningsutsläpp hade inte ökat, vilket gjorde att ingen ökad tillsats av fällningskemikalier behövdes göras för att behålla samma nivå på föroreningsutsläpp som innan installation av KAK. Resultaten från studien visar att biosteget i ARV inte påverkas synbart då luftningsbehovet inte förändrats. Detta indikerar att eventuellt inkommande matavfall separeras i försedimenteringen. 18

Författarna hade svårigheter att dra säkra slutsatser beroende på fluktuationer i mätdata och analyserade prover samt en måttlig belastningsökning i ARV under den relativt korta utvärderingsperioden (maj juni 1998). Resultatet beror troligen mycket på provtagningsmetoden. Författarna efterlyser en längre uppföljningsperiod och stabila driftförhållanden för att kunna dra ytterligare och säkrare slutsatser. Avfallshantering och brukarattityder Projektet omfattade inte någon djupare undersökning av avfallshanteringen och brukarattityder. Status idag KommunalTeknik AB Surahammar kommun erbjuder KAK som ett avfallsalternativ där hela paketet kan köpas av Kommunalteknik för 2 750 kronor per år. Avtalet inkluderar kontroll av servisledning före installation, installation och kvarn samt service i åtta år. Svarande har inte märkt någon större skillnad på ledningsnätet före och efter KAKinstallationer med avseende på stopp, skadedjur eller svavelvätebildning. Idag filmas inte plaströr (erfarenheter har visat att det inte behövs) men gamla betongrör filmas då de till och med ha rasat på grund av ålder. Kunderna är positivt inställda till denna inspektion, även om resultaten visar på att kunden måste lägga om sina ledningar. Stor okunskap om vatten och avlopp finns hos de unga nyinflyttade. Enligt Kommunalteknik är det nyinflyttade till gamla lägenheter (byggda på slutet av 40-talet) som vid ombyggnader eller rotrenoveringar installerar KAK, alternativt gamla villor där unga familjer väljer bort den bruna påsen eller tunnan och istället installerar KAK. Nu installeras 40 70 KAK per år i hushållen i Surahammar kommun. (Kommunen har cirka 10 000 invånare. Det snabba införandet av KAK torde framförallt bero på det paket som kommunen erbjuder). Slammet från reningsverket, vilket innefattar avloppsslam och matavfall, komposteras ett år och används sedan till anläggningsjord (vilket det är certifierat för). Slammet kan inte användas till jordbruk då det finns tung industri kopplat till ledningsnätet, vilket ger för höga föroreningskoncentrationer i avloppsvattnet för detta syfte. Angående taxa betalar Avfall en viss summa till Vatten för de ökade kostnaderna i bland annat reningsverket. Detta sköts av kommunens ekonomiavdelning och den exakta summan uppges inte (personlig kommunikation, Andersson, 2009). 19

Skogaberg Figur 3. Bostadsområdet Skogaberg, Göteborg En sammanfattning av utvärderingsstudien Återvinning av närningsämnen ur svartvatten utvärdering av projekt Skogaberg (Karlsson, Aarsrud, & de Blois, 2008) beskrivs nedan. En utvärdering gjordes i Skogaberg, Göteborg, av införandet av KAK i bostadsområdet Skogaberg. Där lades ett extra avloppssystem för källsorterat avlopp, kallat svartvattensystem, så sammanlagt finns tre separata avloppssystem: 1) ett svartvattensystem (toalett och KAK), 2) ett BDT-system (bad-, disk-, och tvättvatten) och 3) ett dagvattensystem. Målet med projektet var bland annat att utvärdera KAK:s funktion och brukarnas erfarenheter av avfallskvarnarna. Två olika typer av avfallskvarnar installerades i området under åren 2002 2005. I 17 lägenheter installerades en kontinuerligt matande avfallskvarn (Jegon 400) och i 110 villor installerades en satsvis matande avfallskvarn (Disperator 178). 20