Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning och utveckling som den viktigaste tillväxt- och välfärdsmotorn i det svenska samhället. Ett sådant ställningstagande bör ta den forskningspolitiska inriktningen mot ett starkare stöd till behovsmotiverad forskning i allmänhet (där en satsning på excellenta forskningsmiljöer inom medicin och teknik redan har påannonserats av utbildningsministern) och den industrinära produktframtagningsforskningen i synnerhet. En central komponent i produktframtagningsforskningen är produktionsforskningen. Projektet Produktion för Konkurrenskraft 1 (nedan kallat Projektet) syftar till att lyfta fram vikten av och förbättra förutsättningarna för att bedriva internationellt konkurrenskraftig produktion i Sverige. Bakom projektet står: Teknikföretagen, Metall, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), VINNOVA, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) genom ProViking och KK-Stiftelsen. Dessa organisationer, tillsammans med ett stort antal i projektet aktiva parter (industriföretag, högskolor och andra organisationer), är fast övertygade om att effektiva och ändamålsenliga produktionssystem är en central konkurrensfaktor för de svenska industriföretagen och Sveriges viktigaste tillväxt- och välfärdsmotor. Projektet vill härmed presentera rekommendationer till åtgärder för stärkning av produktionsforskningen. Rekommendationerna ligger i linje med slutsatser om åtgärder för stärkning av den tekniska forskningen presenterade i de separata propositionsunderlagen från IVA 2, Svenskt Näringsliv 3 och SSF 4. Åtgärderna som föreslås i detta underlag syftar till att höja den svenska produktionsforskningens prestanda från dagens goda nivå till internationell excellens genom omstrukturering och en nationell styrkesamling. Det bör understrykas att flera av våra konkurrentländer har redan utökat sina satsningar på produktion och produktionsforskning och det är nu hög tid att Sverige i minst samma omfattning uppmärksammar detta tillväxtkritiska område, som utgör basen för den svenska exporten och sysselsättningen och därmed för hela det svenska välfärdssamhället. 2. Projektgruppens rekommendationer 2.1 Övergripande samordning och finansiering av produktionsforskningen 2.1.1 Ett nytt holistiskt synsätt Projektet understryker att produktionsforskningen skall ses som ett branschöverskridande område som ombesörjer kunskaps- och kompetensutveckling för hela den tillverkande 1 Mer information om projektet finns på http://www.iva.se/produktion 2 IVA, 2003, IVAs underlag till forskningspropositionen, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 3 SN, 2003, Tillväxtfrämjande forskningspolitik Svenskt Näringslivs och dess medlemsorganisationers syn på forskningspolitiken, Svenskt Näringsliv, 4 SSF, 2003, Forskningsstrategi för framtida svensk forskning, Stiftelsen för strategisk forskning, 2

industrin. Den bör därför samordnas över branschgränserna och inte som idag betraktas som enbart en verkstadsindustriell angelägenhet. Oavsett produktteknologins vetenskapliga hemvist, så följer produktionssystemens utveckling och drift samma grundprinciper. En stärkning av produktionskunnandet utanför verkstadsindustrin kommer att skapa förutsättningar för företagen inom andra, ofta nya, branscher att på ett effektivt sätt ta sig från forskningsresultat/produktidé till konkurrenskraftiga produkterbjudanden som är redo för marknaden. Produktionsforskningen är således ett forskningsområde som är kritiskt för tillväxten oavsett vilka nya produktområden/branscher som forskningsfinansiärerna bestämmer sig för att stödja. Storleken på produktionsforskningens finansiering har dock hittills främst kopplats till områdets verkstadsindustriella förankring. I och med att det idag är tydligt att produktionsforskningsresultaten gagnar även andra sektorer och branscher än verkstadsindustrin, exempelvis bio- och nanoteknikindustrin, bör branschöverskridande produktionsforskning stärkas finansiellt. 2.1.2 Strategisk ledning av den svenska produktionsforskningen I juni 2004 presenterade näringsdepartementet och utbildningsdepartementet gemensamt en nationell innovationsstrategi 5. Projektet välkomnar denna innovationsstrategi och dess integrerade vy på produkt- och produktionsutveckling. Enligt strategin kommer det fortsatta strategiska arbetet att ske i särskilda arbetsgrupper. För att skapa förutsättningar för stärkning av den svenska industrin bör regeringen snarast tillsätta en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för en konkurrenskraftig svensk industriell produktion, inklusive dess implementeringsplan. Denna typ av produktionsstrategi, som bland annat inbegriper strategiska frågor kring produktionsrelaterad forskning, har redan tagits fram av både den amerikanska 6 och den brittiska 7 regeringen. Projektet anser att det föreslagna arbetsgruppen bör inkludera representanter från branschorganisationerna (som Teknikföretagen, IM-föreningen och Läkemedelsindustriföreningen), fackorganisationerna (som Metall och CF) och forskningsfinansiärerna (som VINNOVA, SSF och KK-stiftelsen), med tyngdpunkt i den industriella representationen. 2.2 Produktionsforskningens nya organisation 2.2.1 Fokusering av högskolornas produktionsforskning I enlighet med slutsatserna från den statliga rapporten om finansiering av starka forskningsmiljöer 8 föreslår projektet att universitetens och högskolornas forskningsresurser inom produktionsområdet fokuseras och samlas inom ramen för ett nationellt produktionsforskningsnätverk med målet att stärka Sveriges internationella 5 Ds 2004:36, Innovativa Sverige En strategi för tillväxt genom förnyelse, Näringsdepartementet och Utbildningsdepartementet, 6 USDC, 2004, Manufacturing in America: A Comprehensive Strategy to Address the Challenges to U.S. Manufacturers, U.S. Department of Commerce, Washington, DC, USA. 7 DTI, 2002, The Government s Manufacturing Strategy, Department of Trade and Industry, London, UK. 8 Ds 2004:21, Finansiering av starka forskningsmiljöer en internationell utblick, Utbildningsdepartementet, 3

konkurrenskraft inom produktionsområdet. Nätverkets noder bör ha sinsemellan unik kompetens. Den starka forskningsmiljön som ett fokuserat nationellt forskningsnätverk skulle utgöra är en viktig förutsättning för skapandet av en kritisk massa och en spetskompetens som skulle attrahera globala företag och utländska forskningsfinansiärer. Produktionsforskningsnätverket bör distribueras över ett mindre antal universitet och högskolor och ledas tydligt och målmedvetet av en nationell ledningsgrupp för produktionsforskning som lämpligen skulle ha en sammansättning liknande den i avsnitt 2.1.2 föreslagna arbetsgruppen. Den centrala ledningen av forskningsnätverket är nödvändig för upprätthållandet av fokus i forskningen och därmed spetskompetens samt för optimalt resursutnyttjande såväl inom forskning som inom finansiering. Anledningen till att projektet rekommenderar att forskningen distribueras på ett antal universitet är dels ambitionen att nyttja redan existerande världsledande forskning som finns på ett fåtal universitet och högskolor i Sverige, dels ambitionen att behålla den geografiska närheten till industriföretagen som finns distribuerade runtom i landet. En fokusering av forskningsresurser på ett fåtal universitet och högskolor kommer att innebära att ett antal lärosäten som idag bedriver någon form av produktionsutbildning inte kommer att utgöra noder i det framtida nationella produktionsforskningsnätverket. Det är dock nödvändigt att dessa lärosäten har ett formaliserat samarbete med forskningsnoderna för en fortlöpande kompetensutveckling av lärarkåren. 2.2.2 Samordning av forskningsinstitutens produktionsforskning Projektet välkomnar den pågående omorganisationen av den svenska institutsektorn och ger sitt fulla stöd till den nya föreslagna organisationsstrukturen med fyra storinstitut. Projektet vill också anknyta till resonemanget i avsnitt 2.1.2 för att rekommendera inrättande av en samverkansgrupp för forskningsinstitutens produktionsforskning som ska se till att de produktionsrelaterade forskningsaktiviteter samordnas över institutgränserna. Samverkansgruppen bestående av produktionsforskningsledare vid de olika instituten skall vara nära knuten till den nationella ledningsgruppen för produktionsforskning för att säkerställa institutens koppling till högskolornas produktionsforskning. Det är viktigt att säkerställa kopplingen också på den operativa nivån, där en formaliserad samverkan mellan institutens produktionsforskargrupper och de olika noderna i produktionsforskningsnätverket bör utvecklas och implementeras. 2.3 Det europeiska perspektivet Projektet vill gärna se ett bättre tillvaratagande av möjligheterna som ges inom EU:s forskningsramprogram. Det bör dock understrykas att den europeiska produktionsforskningen finansieras i förhållandevis liten omfattning inom EU:s ramprogram; därför är det viktigt att Sverige bidrar till att stärka produktionsområdets betydelse inom det kommande sjunde ramprogrammet. De svenska produktionsforskarnas utnyttjande av de tillgängliga forskningsmedlen inom ramen för EU:s forskningsprogram är idag mycket blygsamt och kan förbättras dels genom att produktionsområdet ges större strategiska vikt i de kommande europeiska forskningsramprogrammen, dels genom att den svenska produktionsforskningens position stärks gentemot de andra EU-ländernas produktionsforskning. Det förstnämnda kan åstadkommas genom svensk lobbying för att 4

produktionsområdet skall vara prioriterat i de kommande ramprogrammen, exempelvis genom etablering av produktionsteknik som en teknikplattform inom det kommande sjunde ramprogrammet. Det sistnämnda är kopplat huvudsakligen till den nationella forskningens prestanda som kommer att kunna höjas från dagens goda nivå till internationell excellens genom implementering av de i avsnitten 2.1 och 2.2 presenterade åtgärder. Projektet vill också starkt understryka vikten av att främja produktionsforskarnas internationella rörlighet som ett medel att stärka den svenska produktionsforskningens internationella förankring och konkurrenskraft. 3. Slutsatser Produktionssystemen är en central konkurrensfaktor för de svenska industriföretagen och Sveriges viktigaste tillväxt- och välfärdsmotor. Förutsättningar för internationellt konkurrenskraftig svensk industriproduktion kan enligt projektets mening skapas genom implementering av följande åtgärder för stärkning av produktionsforskningen: Som en vidareutveckling av den nationella innovationsstrategin bör regeringen snarast tillsätta en arbetsgrupp som ska ta fram en nationell produktionsstrategi. Universitetens och högskolornas forskningsresurser inom produktionsområdet bör samlas och fokuseras inom ramen för ett nationellt produktionsforskningsnätverk under en stark ledning från en nationell ledningsgrupp för produktionsforskning. Då produktionsforskningen är ett branschöverskridande område bör den också samordnas mellan de fyra branschkopplade storinstituten genom inrättande av en samverkansgrupp för samordning av forskningsinstitutens produktionsforskning, nära knuten till den ovannämnda ledningsgruppen för högskolornas produktionsforskning. Vidare anser projektet följande: I och med att det idag är tydligt att produktionsforskningen ombesörjer kunskapsoch kompetensutveckling även inom andra sektorer och branscher än enbart verkstadsindustrin, exempelvis bio- och nanoteknikindustrin, bör branschöverskridande produktionsforskning stärkas finansiellt. De svenska produktionsforskarnas utnyttjande av de tillgängliga forskningsmedlen inom ramen EU:s forskningsprogram är idag mycket blygsamt och kan förbättras genom: - Lobbying för att produktionsområdet skall vara prioriterat i de kommande ramprogrammen, exempelvis genom etablering av produktionsteknik som en teknikplattform inom det kommande sjunde ramprogrammet. - Stärkning av de svenska positionerna relativt andra EU-länder genom bland annat samordning av den nationella produktionsforskningen enligt förslagen i detta underlag. 5