CIT Urban Water Management AB Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö, Vaxholms kommun - Analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system Frida Pettersson Erik Kärrman Rapportserie nr: 2012:2
Sammanfattning Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö På uppdrag av den ideella föreningen Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) har Urban Water genomfört en analys av miljöpåverkan och kostnader för olika VA-system på Tynningö. Analysen har genomförts mot bakgrund av det stora antalet enskilda avlopp som dömts ut på Tynningö samt det inte finns några planer för kommunalt VA på Tynningö inom 15-20 års sikt. Tynningö tillhör inte de områden i Vaxholm kommun som är prioriterade för utveckling och omvandling enligt samrådshandlingarna för översiksplanen 2030. Detta medför att Vaxholms kommun varken planerar för områden med nya bostäder eller underlättande för permanentboende i fritidshusområden För att beräkna ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av olika avloppslösningar på Tynningö har analysverktyget VeVa använts 1. Analysen ger fastighetsägare på Tynningö och politiker i Vaxholms stad möjlighet att förstå och göra medvetna val kring långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö. Den kan även utgöra ett underlag för offertförfrågan för projektering. Systemgränser har använts för att definiera omfattningen av analysen. Generellt avgränsas systemet inom fyra rubriker : tidsmässigt, geografiskt, mot natursystem samt mot andra produkters livscykler. Systemgränser som gäller generellt för VeVa-verktyget finns beskrivna i webversionen av VeVa på Urban Waters hemsida. Specifikt för Tynningö-studien gäller de avgränsningar som beskrivs på sidan 7 i rapporten. Fyra scenarier har analyserats: 0. Uppgraderade enskilda VA-system 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, vassbädd för slambehandling 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för första etapp, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling 2. Anslutning till centrala system för vatten och avlopp, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, ledning till central dricksvattenförsörjning och centralt avloppsreningsverk, slam till åkermark. I alternativ 2 har avloppsreningsverket beräknats vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger medan miljövärden från Käppalaverket används då Käppalaverket förefaller vara det långsiktiga avloppsreningsalternativet för Vaxholms stad. 1 VeVa står för Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden. Verktyget har utvecklats i samarbete mellan Värmdö, Uppsala, Södertälje, Norrtälje och Tanums kommuner samt Stockholm Vatten AB, CIT Urban Water Management AB, Verna Ekologi AB och Ecoloop AB. I VeVa jämförs central anslutning, gemensamhetssystem och enskilda lösningar utifrån ekonomi och viktiga miljö- och resursaspekter. Bedömningen av VA-systemen som görs i verktyget utgår från Sveriges Miljökvalitetsmål och Naturvårdsverkets Allmänna råd för små avloppsanordningar. 2
Från studien kunde följande slutsatser dras: Resultaten från studien visar att miljöpåverkan med avseende på utsläpp av närsalter från VAhanteringen är lägst vid införande av centrala system. Samtliga alternativ klarar dock kraven vad gäller utsläpp till vatten av näringsämnena kväve, fosfor och BOD 7. Potential för återvinning av fosfor finns i alternativen med gemensamhetslösning och central anslutning. I uppgraderade enskilda avlopp kan endast små mängder fosfor återvinnas. Energianvändningen är lägst för uppgraderad enskilda anläggningar, där inget ledningssystem skall byggas. Kostnaderna är lägst för gemensamhetsanläggningar scenario 1a. Detta resultat står sig för alla utbyggnadsalternativ: 300, 600 respektive 900 fastigheter. Miljönytta per investerad krona är ett relevant och viktigt mått vid val av lösning och bör beaktas vid val av VA lösning för Tynningö då studien påvisat stora skillnader. Samtliga gemensamhetslösningar (alternativ 1a, 1b och 2) har högre miljönytta per investerad krona än alternativ 0 uppgraderade enskilda lösningar. Alternativ 1a Gemensamhetsanläggning med lokalt reningsverk är det alternativ som ger högst miljönytta per investerad krona. Studien har således påvisat att uppgraderade enskilda VA system är ett sämre alternativ än gemensamhetslösningar med central anslutning eller med lokalt reningsverk, ur såväl ett långsiktigt ekonomiskt- som miljömässigt perspektiv. Redan idag är dricksvattenförsörjningen besvärlig i vissa områden på Tynningö och vid ökning av antalet fastigheter och/eller ökad permanentering på Tynningö kan vattenförsörjningssituationen anstängas ytterligare. Inte ens med dagens 600 fastigheter är det säkert att det lokala grundvattnet räcker, vilket föranleder fördjupade utredningsinsatser på området. 3
Förord Denna rapport slutrapporterar Urban Waters uppdrag åt Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) att analysera olika scenarier för vatten- och avloppshantering på Tynningö, Vaxholms kommun. TVAs projektledare har varit Charlotta Möller. Synpunkter har lämnats löpande av TVAs styrelse med Anna Norström som VA sakkunnig i styrelsen, samt av TVAs anlitade konsult Krister Törneke från Tyréns AB. TVAs styrelse består av följande personer: Dick Kling, Magnus Lindström, Svante Nordell, Anna Norström och Charlotta Möller. Synpunkter har också framförts av TVAs referensgrupp bestående av representanter för Vaxholms stad, Södra Roslagens miljö- och Hälsoskyddskontor, Roslagsvatten samt Skärgårdsstiftelsens projekt Green Islands. Referensgrupp: Susanne Edén, Vaxholms stad Kristina Dunker, Vaxholms stad Gregor Hackman, Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor (SRMH) Maria von Scherling, Roslagsvatten Jonathan Alm, Skärgårdsstiftelsen Leif Norelius, Skandinavisk Kommunalteknik AB Hanna Karlsen, Topas Vatten AB Vid framtagandet av scenarierna har Roslagsvatten beskrivit och kostnadsberäknat tänkbar central anslutning, Skandinavisk Kommunalteknik AB beskrivit och kostnadsberäknat gemensamma ledningsnät på Tynningö. Topas Vatten AB har beskrivit och kostnadsberäknat lokala gemensamma avloppsanläggningar. Antaganden om vattenförsörjningssituationen på Tynningö utgår från ett underlag från Tyréns AB (2008). Övriga data har hämtats från VeVa-verktygets databas som bygger på datainsamling knutna till tidigare VeVa-tillämpningar. Från Urban Water har Erik Kärrman var uppdragsledare. VeVa-analysen har genomförts av Frida Pettersson med initialt stöd av Åsa Erlandsson från Ecoloop AB. 4
Innehåll Bakgrund... 6 Syfte... 6 Avgränsningar... 7 Scenario 0. Uppgraderade enskilda VA-system... 9 Scenario 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning, vassbädd... 9 Scenario 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning samt sluten tank + markbädd, vassbädd... 10 Scenario 2. Central anslutning, LPS-ledning, återföring till åkermark... 11 Resultat... 11 Belastning på recipient... 12 Potentiell återföring till åkermark... 13 Energianvändning... 14 Årskostnad... 15 Känslighetsanalys... 16 Miljönyckeltal... 17 Slutsatser... 19 5
Bakgrund Vaxholms stad påbörjade under 2008 en granskning av samtliga enskilda avloppsanläggningar, äldre än 10 år, på Tynningö. 470 fastigheter omfattades av inventeringen och 230 fastigheter har fått sina avloppslösningar utdömda samt krav på att befintlig anläggning ska vara ersatt inom fem år. Ytterligare ca 50 fastigheter kan komma att få krav på att byta avloppslösning inom de närmsta åren baserat på anläggningarnas ålder. Omkring 220 av de fastighetsägare som fått sina avloppslösningar utdömda har skickat in ansökan för ny enskild lösning. Vattentillgången på ön är förhållandevis god. Under inventeringen noterades att det inom vissa områden sker överuttag av grundvatten samt att saltvatteninträngningen är oroväckande. Längs hela kustlinjen finns en generellt ökad risk för saltvatteninträngning och överuttag av grundvatten. Hälften av Tynningös yta ligger närmare stranden än 150 meter. Den ideella föreningen Tynningö Vatten och Avlopp (TVA) genomför en förstudie angående förutsättningarna för att anlägga en gemensamhetsanläggning på Tynningö och därigenom vinna miljöfördelar och få en lägre kostnad. TVA har fått LOVA-bidrag från Stockholms länsstyrelse för genomförandet av förstudien. Som en del i förstudien anlitade TVA Urban Water för att analysera olika scenarier för vatten- och avloppslösning för Tynningö med tyngdpunkt på analys av miljöpåverkan och kostnader med hjälp av VeVa-verktyget. Syfte Syftet med detta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av olika avloppslösningar på Tynningö med hjälp av systemverktyget VeVa. 6
Figur 1. Karta över Tynningö. Avgränsningar VeVa-analysen har geografiskt avgränsats till Tynningö (figur 1), och inkluderar ej kringliggande öar såsom Fårholmen, Lilla Ekholmen, Lilla Vasholmen eller Kalvholmen. VeVa-analysen omfattar vattenförsörjning och spillvattenhantering (spillvatten är avloppsvatten från hushåll, dagvatten ingår ej i studien) och system som kan installeras omgående och fungera långsiktigt. Tekniskt ingår produktion av dricksvatten, distribution till hushållet, avledning av spillvatten, behandling av spillvatten (samlat eller klosettvatten och BDT, bad- dusch- och tvättvatten, för sig) samt hantering av avloppsprodukter. Systemgränser som gäller generellt för VeVaverktyget finns beskrivna i webversionen av VeVa på Urban Waters hemsida. Studien avser 600 hushåll, 3,5 personer/hushåll där alla är permanentbodda. Känslighetsanalys görs för 300 hushåll och 900 hushåll. Enligt en dricksvattenundersökning på Tynningö utförd av Tyréns AB (2008) är dricksvattentillgången ej tillräcklig för 700 hushåll på ön, dock görs antagandet att dricksvattentillgången är tillräcklig för 600 hushåll. Detta kan behöva undersökas närmare. De studerade VA-systemen har avgränsats så att systemen uppfyller samma krav och därigenom kan jämföras (vare sig det är ett kommunalt system eller enskilt). 7
Teknisk livslängd används vid beräkning av kapitalkostnad med annuitetsmetod. Följande livslängder har antagits: o VA-ledningar: 50 år (ledningar inomhus i fastighet och i ARV: 30 år) o Dricksvattenbrunn: 50 år o Bassänger, tankar, mottagningsanläggningar, byggnader, hydrofor: 30 år o Pumpstation (LPS): 30 år o Slamavskiljare, sluten tank: 30 år o Minireningsverk: 20 år o Maskinell utrustning t ex komponenter i lokalt ARV: 15 år o Vassbädd, markbädd: 15 år o Pumpar, kompressor (M-ARV): 10 år Alla investeringar har en livslängd och avskrivs kontinuerligt. Detta medför att inget alternativ kan tillgodoräkna sig redan gjorda investeringar i jämförelsen. Parametrar som studeras: Miljö: o o o Flöden av kväve, fosfor, BOD 2 7 till recipient Energianvändning (produktion av material, anläggning, drift och underhåll) Potentiell återföring av fosfor till åkermark Kostnad: o Årskostnad som baseras på kapitalkostnad (beräknas utifrån investering och annuitet från tekn. livslängd) och kalkylränta: 4 % samt drifts- och underhållskostnad Studerade scenarier: 0 Uppgraderade enskilda VA-system 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, vassbädd för slambehandling 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning för första etapp, gemensam dricksvattenförsörjning, reningsverk för avloppsrening, sluten tank + markbädd för resterande fastigheter. Slamtömning till det lokala gemensamma reningsverket. Vassbädd för slambehandling 2. Anslutning till centrala system för vatten och avlopp, LPS-ledning för VA till alla fastigheter, ledning till central dricksvattenförsörjning och centralt avloppsreningsverk, slam till åkermark. I alternativ 2 har avloppsreningsverket beräknats vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger medan miljövärden från Käppalaverket används då Käppalaverket förefaller vara det långsiktiga avloppsreningsalternativet för Vaxholms stad. 2 Biokemisk syreförbrukning, BOD, är en parameter vid bedömning av vattens renhet. BOD är mängden (i vatten löst) syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov. Biokemisk syreförbrukning anges i milligram syrgas per liter och utgör ett ungefärligt mått på förekomst av organiska föroreningar och bakterier. Rent vatten har BOD 0, medan avloppsvatten kan ha värden på flera hundra milligram per liter. BOD7 anger den mängd syre som förbrukas under 7 dygn. 8
Scenario 0. Uppgraderade enskilda VA-system Enskilt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Sluten tank (ARV) Recipient Minireningsverk Slam till mottagningsstation Slam till åkermark Figur 2. Systemkarta av scenario 0 där alla hushåll har uppgraderade enskilda VA-system. Hushållet har eget dricksvatten Hushållet har egen spillvattenlösning: o sluten tank för klosettvatten och markbädd för BDT-vatten (gäller 20 % av fastighetsägarna på Tynningö) o minireningsverk för samlat spillvatten (gäller 80 % av fastighetsägarna på Tynningö), egen slamkompost o andelar har tagits fram i samråd med SRMH Slam från sluten tank transporteras till mottagningsstation på centralt avloppsreningsverk (idag Margretelund i Österåker kommun). Återföring av slam till åkermark Scenario 1a. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning, vassbädd Lokalt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Lokalt ARV Recipient LPS-system Slam till vassbädd Figur 3. Systemkarta av scenario 1a där alla hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning och lokalt reningsverk. Alla hushåll är anslutna via trycksatt ledningssystem - LPS-ledning - till gemensam dricksvattenförsörjning Spillvattnet led via LPS-ledning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd (figur 4) där slammet pumpas ut över bädden, huvuddelen av vattnet dräneras och leds tillbaka till avloppsreningsverket. Resterande slam mineraliseras och avvattnas. Tömning sker efter ca 10-15 år och det avvattnade slammet kan liknas vid kompost och användas som jordförbättringsmaterial. Vid tömning sparas en liten mängd kompost med levande rotsystem dock kan lokal stödplanering krävas). Vassen är tålig och klarar både övervattning och torka. 9
Figur 4. Bild av en vassbädd (Veg Tech AB). Scenario 1b. Gemensamhetsanläggning, LPS-ledning samt sluten tank + markbädd, vassbädd Lokalt/enskilt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Lokalt ARV Sluten tank (ARV) Recipient LPS-system LPSsystem Sluten tank Slam till vassbädd Figur 5. Systemkarta av scenario 1b där 300 hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning och lokalt reningsverk och resterande 300 har sluten tank och markbädd på fastigheten. LPS-ledningsnätet byggs i etapper där första etappen försörjer den östra delen av Tynningö (ca 300 fastigheter) Alla anslutna hushåll är anslutna via LPS-ledning till gemensam dricksvattenförsörjning. För anslutna hushåll leds spillvattnet via LPS-ledning till det lokala reningsverket lokaliserat i östra delen av ön Hushåll som ej är anslutna via LPS-ledning, har en sluten tank på fastigheten för klosettvatten som töms och transporteras till det lokala reningsverket. BDT-vattnet behandlas i en markbädd på fastigheten Oavvattnat slam från reningsverket leds till en vassbädd på samma sätt som i scenario 1a 10
Scenario 2. Central anslutning, LPS-ledning, återföring till åkermark Biogas Centralt dricksvatten Hushållsspillvatten Spillvatten Centralt ARV Recipient LPS-system Slam till åkermark Figur 6. Systemkarta av scenario 2 där alla hushåll är anslutna via LPS-ledning till central VA-försörjning. Alla hushåll är anslutna för vatten och avlopp via LPS-ledning till anslutningspunkt för huvudledning, lokaliserad i östra delen av ön. Sjöledning läggs som ansluter Tynningö till central vattenförsörjning samt avloppsvatten leds till centralt avloppsreningsverk, beräknas vara lokaliserat där Blynäs ARV ligger (miljövärden från Käppala har använts) Slam från ARV rötas till biogas, slammet återförs sedan till åkermark Resultat Som nämnt ovan har de studerade VA-systemen avgränsats så att systemen uppfyller samma krav och därigenom kan jämföras (vare sig det är ett kommunalt system eller enskilt). Resultat visas för belastning på recipient, potentiell återföring till åkermark, energianvändning samt årskostnader för de fyra studerade scenarierna (enhet/fastighet, år). För scenariot 0 - Uppgraderat enskilt VA baseras detta scenario på att 20 % av hushållen har sluten tank för klosettvatten och markbädd för BDT-vatten och 80 % av hushållen har minireningsverk för allt spillvatten där resultatet har summerats för dessa två system och därefter fördelats på totalt antal hushåll. Resultaten nedan avser 600 hushåll, därefter kommer en känslighetsanalys med avseende på årskostnaden för 300 hushåll och 900 hushåll samt en jämförelse mellan miljönyckeltal beräknat för 600 hushåll. 11
Kväve till recipient [kg/fastighet, år] Fosfor till recipient [kg/fastighet, år] Belastning på recipient Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Beräknade utsläpp jämförs med riktvärden från Naturvårdsverkets allmänna råd för små avloppsanordningar, normal och hög skyddsnivå. Beräknade utsläpp gäller från avloppssystemets slut, dvs eventuell fastläggning i mark på väg till recipient inkluderas ej i analysen. Hög skyddsnivå: 50% Normal skyddsnivå: 70% Hög skyddsnivå: 90% 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Figur 7. Utsläpp av kväve (till vänster) och fosfor (till höger) till recipient (kg/fastighet, år), där skyddsnivåer, normal och hög, är markerade i respektive diagram. Som syns i figur 7 (till vänster) klarar alla fyra scenarier kraven på hög skyddsnivå för utsläpp av kväve till recipient. Minst utsläpp beräknas för scenario 2: Central anslutning, där reningsverket (miljövärden från Käppalaverket) har högst reduktionsgrad (80 %) medan det lokala reningsverket i scenario 1a och b har en reduktion på ca 65 %. Skillnaden mellan scenario 1a och b kommer av att i det kombinerade scenariot har markbädden för BDT-vatten inte lika hög reduktionsgrad vilket ger ett lite större utsläpp från 1b jämfört med 1a. Till höger syns att scenarierna 1a och 2 klarar hög skyddsnivå för utsläpp av fosfor till recipient. Scenarierna 0 med uppgraderade enskilda system och 1b med kombinerade system ligger strax över nivån för hög skyddsnivå men det finns många möjligheter för efterpolering vilket kan leda till att även de uppgraderade enskilda och kombinerade systemen klarar hög skyddsnivå. För scenario 2 har vi räknat med ett väsentligt uppgraderat Blynäsverk som klarar en lika hög reningseffekt som det regionala Käppalaverket, dvs 99 % BOD 7, 95 % fosfor och 80 % kväve. Figur 8 visar att alla scenarier klarar skyddsnivå för utsläpp av BOD 7 (organiskt material) till recipient. 12
kg fosfor/fastighet, år BOD7 till recipient [kg/fastighet, år] Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Skyddsnivå: 90% 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 Figur 8. Utsläpp av BOD 7 till recipient (kg/fastighet, år). 1,0 0,0 Potentiell återföring till åkermark Resultatet för återföring av fosfor från avloppsprodukter till åkermark jämförs med delmiljömålet att 60 % av fosfor från avloppsprodukter ska återföras till produktiv mark och varav hälften till åkermark. Antagande görs att reningsverket återför 70 % av avloppsslammet till åkermark vilket gör att scenario 2 klarar delmålet (figur 9). Ytterligare ett antagande om att 20 % av markbäddssanden kan återföras scenario 0. I scenarierna 1a och 1b leds allt slam till vassbädden. Efter ca 10-15 års drift finns möjlighet till tömning av vassbädden vilket resulterar i kompostliknande avvattnat slam och antagande har gjorts att detta kan spridas på produktiv mark eller åkermark. Erfarenhet om jordbruksanvändning av denna produkt saknas. Alternativ 0 har en låg återföring av fosfor till jordbruk, men varje minireningsverk har en egen slamkompost vilket betyder att fosfor kan användas som gödselmedel på den egna tomten. 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Till åker svårtillg-p Till åker växttillg-p Mål för återföring till produktiv mark: 60% Mål för återföring till åkermark:30% FIgur 9. Potentiell återföring av fosfor från avloppsprodukter till åkermark (kg/fastighet, år). 13
MJ/fastighet, år Energianvändning Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Summerad energianvändningen för materialframställning, anläggning, transport och drift (inklusive ersättning av handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) är fördelad på fossil- och elenergianvändning (figur 10). I de gemensamma scenarierna 1a och 1b står driften av avloppsanläggningen för en stor del av energianvändningen medan tillverkning av material, anläggning och drift av reningsverket är stora poster för det kommunala scenariot (2). I det uppgraderade enskilda scenariot står tillverkning av material och transporter för den största energianvändningen. Stor potential att minska transporterna finns om slammet från de slutna tankarna kan transporteras till en närmare mottagningsstation än Margretelund i Österåkers kommun. I samtliga Summerad alternativ består energianvändning, den fossila delen av energianvändningen till större del av tillverkning materialframställning, av än transporter. anläggning och drift (inkl ersättning handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) 4500 4000 Fossil El 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Figur 10. Summerad energianvändningen för materialframställning, anläggning, transport och drift (inklusive ersättning av handelsgödsel och potentiell biogasproduktion) är fördelad på fossil- och el-energianvändning (MJ/fastighet, år). 14
kr/fastighet, år Årskostnad Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö Den totala kapitalkostnaden skiljer relativt lite systemen emellan, dock skiljer drifts- och underhållskostnaden mellan systemen (figur 11). I scenario 0 med uppgraderade enskilda system står avloppsrening för den största kostnaden medan ledningskostnaden är störst för scenarierna 1a och 2 där LPS-ledningssystemet försörjer hela ön. I det kombinerade systemet 1b står avloppsreningen och ledningskostnaden för relativt lika andel. Vad gäller kostnad för drift och underhåll står avloppsreningen för den största delen i alla scenarier, dock har de scenarier med ledningsnät en drift- och underhållskostnad för detta som också ses i figur 11. Skillnaden i kostnaden för gemensamma ledningar i system 1a, 1b och 2 är ledningslängden. I 1a försörjs 600 hushåll över hela ön av ett gemensamt ledningsnät, i det kombinerade försörjs endast 300 hushåll av ledningsnät medan i scenario 2 förses 600 hushåll över hela ön av ett ledningsnät samt en överföringsledning till Blynäsreningsverk vilket innebär en större kostnad i figur 11. Lägst årskostnad har scenario 1a där hela ön försörjs av LPS-ledningsnät till ett lokalt reningsverk och scenario 1b (ledningsnät för 300 hushåll medan resterande 300 hushåll har sluten tank och markbädd på fastigheten), medan scenario 2: Central anslutning och scenario 0: uppgraderade enskilt VA är dyrare. Årskostnad 25000 20000 15000 DoU: Vattenproduktion DoU: Avloppsrening DoU: Gemensamma ledningar DoU: Ledningar inom fastighet 10000 5000 0 Kapital: Vattenproduktion Kapital: Avloppsrening Kapital: Gemensamma ledningar Kapital: Ledningar inom fastighet Figur 11. Årskostnad systemkostnad fördelad på det totala antalet fastigheter, bestående av kapitalkostnad (helfärgad) samt drift och underhållskostnad DoU (randig)(kr/fastighet, år). Kombineras resultaten för årskostnad med resultaten avseende belastning på recipient förstärks bilden att det är scenario 1a som är mest kostnadseffektivt. Scenario 1A är det mest kostnadseffektiva scenariot beräknat som kostnad för reduktion av enhet kväve såväl som fosfor. Det bör noteras att i samtliga alternativ beräknas alla investeringar ha en livslängd och att de avskrivs kontinuerligt. Detta medför att inget alternativ kan tillgodoräkna sig redan gjorda 15
kr/fastighet, år Långsiktigt hållbara VA-lösningar på Tynningö investeringar i jämförelsen. Som beslutsfattare/fastighetsägare behöver man vid sidan av denna långsiktiga analys även ofta göra en mer kortsiktig investeringskalkyl. Denna analys kan visa att vissa alternativ är mer attraktiva på kort sikt t ex som övergångslösning. Ett exempel på detta är scenario 1b där man kan utnyttja befintliga slutna tankar och på det sättet inte behöver investera lika mycket på kort sikt jämfört med 1a som kräver ett nytt ledningsnät som man måste investera direkt i för att systemet skall fungera. På lång sikt kommer man att behöva byta ut de slutna tankarna och nya BDTvattenanläggningar måste anläggas. Känslighetsanalys En känslighetsanalys utfördes och skillnader återfanns i årskostnaden. Om VeVa-analysen avser 300 hushåll (alla i östra delen av ön kopplade via ledningsnät till det lokala reningsverket) ökar kostnaderna för det centrala scenariot vilket beror av att endast 300 hushåll delar på kostnaden för huvudledningen (figur 12, till vänster). Medan om VeVa-analysen avser 900 hushåll (i det kombinerade systemet har 300 hushåll ledningsnät medan 600 hushåll har sluten tank och markbädd på fastigheten) sjunker årskostnaden markant då 900 hushåll nu delar på kostnaden för huvudledningen (figur 12, till höger). Årskostnad 25000 20000 15000 DoU: Vattenproduktion DoU: Avloppsrening DoU: Gemensamma ledningar DoU: Ledningar inom fastighet 10000 5000 0 Kapital: Vattenproduktion Kapital: Avloppsrening Kapital: Gemensamma ledningar Kapital: Ledningar inom fastighet Figur 12. Årskostnad (kr/fastighet, år) beräknad för 300 hushåll (till vänster) och för 900 hushåll (till höger). 16
Det finns osäkerheter kring vattentillgång för 700 hushåll på Tynningö varför det i VeVa-analysen är beräknat att 600 hushåll kan förses med dricksvatten från en lokal dricksvattenförsörjning och 300 hushåll erhåller dricksvatten från en avsaltning. Det finns osäkerhet om vattentillgången även för 600 fastigheter, bland annat med avseende på risk för ökande saltvatteninträngning, varför detta behöver utredas ytterligare. Miljönyckeltal Ett annat sätt att jämföra systemen är att sammanställa miljönyckeltal för respektive system, exempelvis kostnaden för avskiljning av kväve och fosfor (figur 13) alternativt kostnaden för recirkulation av fosfor (figur 14). Figur 13 visar hur många tusen kronor varje studerat system kostar för att avskilja ett kg kväve respektive fosfor ur avloppsvattnet. I figuren ses att störst kostnad står det uppgraderade enskilda VA-lösningen för, dvs detta system har högst kostnad för att avskilja både kväve och fosfor från avloppsvattnet. För kväve visar sedan beräkningar att det är en marginell skillnad mellan resterande system, de gemensamma systemen 1a och 1b samt det centrala systemet 2. Beräkningar för kostnaden för avskiljning av fosfor visar på ett annat resultat där kostnaden för avskiljning i det centrala systemet 2 visar en hög kostnad medan lägst kostnad påvisas av det gemensamma systemet 1a. Figur 14. Kostnad för kväveavskiljning (kkr/kg N) till vänster, och kostnad för fosforavskiljning (kkr/kg P) till höger, beräknat för 600 hushåll. 17
Figur 15 visar kostnaden för att återföra fosfor till åkermark i respektive system, där den största kostnaden påvisas för systemet med uppgraderade enskilda VA-system. Resterande system visar en markant lägre kostnad där det gemensamma systemet 1a visar på lägst kostnad för att återföra fosfor från avloppsprodukter till produktiv mark och åkermark. Figur 15. Kostnad för fosforrecirkulation till produktiv mark och åkermark (kr/kg P), beräknat för 600 hushåll. 18
Slutsatser Slutsatsen från detta projekt är: Samtliga alternativ klarar kraven vad gäller utsläpp till vatten av näringsämnena kväve, fosfor och BOD 7. Vid central anslutning kan utsläppen av framförallt kväve minska till högre nivåer än kraven. Potential för återvinning av fosfor finns i alternativen med gemensamhetslösning och central anslutning. I uppgraderade enskilda avlopp kan endast små mängder fosfor återvinnas. Energianvändningen är lägst för uppgraderad enskilda anläggningar, där inget ledningssystem skall byggas. Kostnaderna är lägst för gemensamhetsanläggningar i scenario 1a. Detta resultat står sig för alla utbyggnadsalternativ: 300, 600 respektive 900 fastigheter. Samtliga gemensamhetslösningar (alternativ 1a, 1b och 2) har högre miljönytta per investerad krona än scenario 0 Uppgraderade enskilda lösningar. Alternativ 1a Gemensamhetsanläggning med lokalt reningsverk är det alternativ som ger högst miljönytta per investerad krona. Studien har således påvisat att uppgraderade enskilda VA system är ett sämre alternativ än gemensamhetslösningar med central anslutning eller med lokalt reningsverk, ur såväl ett långsiktigt ekonomiskt- som miljömässigt perspektiv. Redan idag är dricksvattenförsörjningen besvärlig i vissa områden på Tynningö och vid ökning av antalet fastigheter och/eller ökad permanentering på Tynningö kan vattenförsörjningssituationen anstängas ytterligare. Inte ens med dagens 600 fastigheter är det säkert att det lokala grundvattnet räcker, vilket föranleder fördjupade utredningsinsatser på området. 19
CIT Urban Water Management AB www.urbanwater.se