Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB
Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad kommer det att handla om? Vad händer framöver? Frågor och funderingar?!
Vilka är vi? Sveriges geologiska undersökning (SGU) Erika Skogsjö, projektledare Länsstyrelsen Västra Götaland Maria Gustavsson, handläggare förorenade områden Mariestads kommun Ida Roos, miljöinspektör Konsult - WSP Sverige AB Sofia Frankki, miljökonsult
Varför ett möte och vad handlar det om? Vad har vi gjort för undersökningar? Varför har vi undersökt? Vad har vi hittat för föroreningar? Vad innebär det finns det några risker? Vad betyder det för er som bor i området? Behöver man göra några åtgärder vad kan man göra? Vad händer framöver?
Det här har vi gjort undersökningar och resultat Sofia Frankki, WSP Sverige AB presenterar
Sundet, Torsö Resultat från undersökningarna Sofia Frankki (Ylva Persson)
Innehåll Sundet tidigare en del av sågverksområdet Bakgrund klorfenol och dioxin vad är det? Vilka undersökningar har gjorts inom Sundet? Resultat jord, grundvatten, dricksvatten, sediment och bäckvatten Risker från förorenad jord hur påverkas människor och miljön? Vad behöver göras?
Sundet tidigare en del av sågverksområdet Sågverk fram till ca1975 Doppning av virke på 1960- och 1970-talet för att undvika blånad på träet (svamptillväxt) Doppningspreparatet innehöll klorfenoler men även dioxiner Sågverket är idag borta men kvar finns rester från både virke (spån/bark/flis) och doppningsmedel
Vad är klorfenol och dioxin varför är de ett problem? Klorfenol Användes som träskyddsmedel i Sverige från 1940/1950-talet (för förhindra svamp/blånad på sågat virke = doppning) Pentaklorfenol (fem klor) förbjöds 1978 pga arbetsmiljöproblem hos sågverksarbetare, troligen cancerogen Vattenlösliga och kan brytas ner i mark och vatten Vid produktion av träskyddsmedel mm kan två klorfenoler slås ihop och bilda en dioxinmolekyl Dioxin Bryts inte ner i jord Mkt låg vattenlöslighet Ansamlas i kroppen Giftiga cancerogena och kan påverka fosterutveckling
Var har vi hittat förorening i jord inom Sundet?
Vi får i oss dioxiner i vår vardag > 90% får vi i oss via mat Störst källor i Sverige är Vuxna: fisk/skaldjur (ca 50%), mejeriprodukter (22%), kött (15%) Barn: fisk/skaldjur (32%), mejeriprodukter (26%), kött (27%) vuxna vuxna Livsmedelsrekommendationer (fisk) finns därför för att begränsa exponering Referens: livsmedelsverket rapport 2007:9
Genomsnittlig exponering i Sverige jämfört med TDI* Barn 0-4 år har högst exponering/intag Ammande barn får via modersmjölk Barn upp till 4 år har högst exponering (genomsnitt över TDI) Vuxna Genomsnittligt intag under TDI 5-10% av vuxna har intag över TDI p.g.a av intag av fet fisk (främst Östersjöfisk) *TDI motsvarar en exponering/intag av ett ämne som kan ske med mycket liten/obefintlig risk för skada/effekt för en människa TDI Livsmedelsverket rapport 2007:9
Genomförda undersökningar inom Sundet, Torsö Undersökningar av jord, grundvatten, dricksvatten, bäcksvatten och sediment (sjöbotten vid badstrand och i bäcken) Bedömning av risker för människors hälsa och för miljön Utredning av vad man kan behöva göra för att minska riskerna ( åtgärdsutredning )
Dricksvatten Provtagningar Samfällighetens vatten (provtaget i kran på Sundet 3:50) Sundet 3:42 Sundet 3:32 Analys av klorfenoler inga påvisade halter i något av dricksvattenproven Det förorenade grundvattnet i området bedöms inte röra sig mot dricksvattenbrunnarna
Halter av dioxin i yt-, grundvatten och sediment Sediment (sjöbotten) vid badstrand och i bäcken Inte förorenat Ytvatten, i bäcken (vid trumman) Inte förorenat Grundvatten År 2012 förorening vid doppkarsplatsen och i dess närhet År 2014 högt i grävd grop vid doppkarsplats, i övrigt mkt låga halter
Halter av dioxin i jord Nivå: 0-0,5 m
Sundet indelat i delområden utifrån historik och hur mycket förorening som finns (egenskapsområden) Tre delområden: A. Verksamhetsområdet (inklusive A1 doppkarsområdet samt A2 brädgårdsområdet) B. Strandområdet C. Övriga ytor A C B
Halter i jord Tre delområden: A. Verksamhetsområdet (inkl. A1 doppkarsområdet och A2 brädgårdsområdet) B. Strandområdet C. Övriga ytor Delomr Genomsnittshalt 0-0,5 m ng /kg jord Max 0-0,5 m ng /kg jord A1-1100 A2 96 240 B 390 1200 A1 A2 B C C 29 140 ng= nanogram 0,000 000 001 g
Hur får man i sig förorening från jorden ingen äter väl jord? Störst betydelse - att få i sig förorenad jord Trädgårdarbete, lek Från smutsig hand till mun Hur mycket jord räknar man med att man får i sig? Barn 1/10 kryddmått (120 mg/dag ) Vuxna 3/100 kryddmått (50 mg/dag) Vissa små barn (< 2) år kan äta upp till en tesked jord vid enstaka tillfällen(picabeteende) Naturvårdsverket rapport 5929 samt Naturvårdsverket 5976
Kan man få i sig förorening på andra sätt? Ja, det finns andra sätt, men föroreningsnivån på Sundet är inte så hög att de är av betydelse, t.ex. Detta bedöms inte innebära en hälsorisk inom Sundet: Damm - i luften vi andas, från ytor som vi rör Hudkontakt trädgårdarbete mm Att äta grönsaker bär och frukt odlad i förorenad jord Bad kallsupar
Vilken jord kan man få i sig på Sundet? I första hand den ytliga jorden 0-0,5 m Ibland, men inte varje dag, även jord på 0,5-1 m djup Sällan jord djupare än 1 m ned i marken, främst vid anläggningarbeten t.ex. vatten- eller avloppsdragning Riskbedömning Utgår från genomsnittliga halter i ytlig jord inom större område för beräkning av hur mycket förorening man får i sig i ett långt tidsperspektiv Högsta halten i ytlig jord används för bedömning av värsta tänkbara (små barn som äter en tesked jord)
Miljö- och hälsoriskbedömning Risker för människors hälsa ( hälsorisker ) Att få i sig förorenad jord (är mest betydelsefullt) Inom Strandområdet (B) samt inom Verksamhetsområdet (A) kan små barn utsättas för dioxinmängder som skulle kunna ge hälsorisker i ett livstidsperspektiv - Strandområdet och Verksamhetsområdet acceptabla dagliga dosen kan överskridas 2 ggr - Övriga området kan bidra med ca 15 % av den acceptabla dagliga dosen Risker för det som lever eller växer i jorden ( markmiljö ) Lokalt inom Strandområde (B) och Doppkarsplats/Verksamhetsområde (A2) finns halter som kan påverka marklevande organismer Risken för spridning av dioxin till Vänern bedöms som mycket låg
Behövs det några åtgärder? Föroreningsmängderna inom Strandområdet och Verksamhetsområdet behöver minskas för att: Säkerställa att det inte innebär långsiktiga hälsorisker att bo på området
Hur mycket dioxinförorenad jord tas bort om man gräver? Urgrävning görs inte av hela ytan, inom en del områden är halterna låga. Först sker tätare analyser för att bestämma var urgrävning behövs Strandområdet Merparten av förorening finns i ytlig jord ungefär översta metern behöver åtgärdas Verksamhetsområdet Översta halvmetern behöver åtgärdas Doppkarsplatsen I jord vid den tidigare doppkarsplatsen finns en stor mängd dioxin inom ett litet område - detta behöver tas bort
Lämnas något kvar och vad betyder det? Efter utförd åtgärd finns dioxiner kvar (framförallt i djupare jord), men i avsevärt lägre halter. Den stora mängden har grävts bort. Hälsa OK för vuxna och barn att få i sig jord. OK för små barn att äta en tesked jord då och då.
Vad kostar en åtgärd? Kostnaden för att gräva ur jord som innebär en hälsorisk har uppskattats till cirka 4-6 miljoner kronor Den stora kostnaden är att ta om hand jorden efter att den grävts ur (deponera eller förbränna). Deponi eller förbränning beror av t.ex. innehåll av dioxin men även bark/spåninnehåll. Gräver man bort alla halter över bakgrundshalt ("maxalternativ") skulle det kosta ca 15 miljoner kronor
Slutsatser Klorfenol har inte kunnat påvisas i dricksvatten Uppmätta halter i sediment (badstrand och bäck) och bäckvatten innebär ingen miljö- eller hälsorisk Förorening i ytlig jord inom Strandområdet och Verksamhetsområdet kan innebära hälsorisker i ett långtidsperspektiv och behöver åtgärdas Efter åtgärd: Det som lämnas kvar finns i djupare jord och innebär ingen hälsorisk
Resultaten finns i en rapport, den finns att ladda ned här: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/sv/miljo-ochklimat/verksamheter-med-miljopaverkan/fororenadeomraden/efterbehandlingsprojekt/pages/sundet.aspx
Vad händer framöver? Två mindre delar behöver åtgärdas strandområdet och dopplatsen/ brädgården Bestämma omfattning och kostnader för strandområdet respektive dopplatsen Fler undersökningar: jord och grundvatten bedöma kostnader och genomförande bättre Ansvarsutredning pågår Ansökan om statligt bidrag Vi återkommer med information!
Välkommen att fråga! Nu eller senare Erika Skogsjö, SGU, 08-545 21525 erika.skogsjo@sgu.se Ida Roos, Mariestads kommun 0501-75 60 35 ida.roos@mariestad.se Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland, 010-224 46 76 maria.l.gustavsson@lansstyrelsen.se